JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES

JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES Emma Eliasson Handledare: Björn Holmer Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Göteborgs Universitet 2003-05-28 Geografi 40p, Fristående

SAMMANFATTNING Syftet för denna uppsats är att jämföra lufttemperaturer mellan gata och innegård, men även olika gårdar emellan. Inspirationen till detta ämne kommer från Bengtssons B-uppsats Jämförelse av temperatur på innegård, gata och i parkområde. Tanken var här att genom denna uppsats styrka eller ifrågasätta vissa av Bengtssons resultat i hans arbete. Tre olika gårdar och gator utanför har observerats, och dessa ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg. Mätningar har gjorts på två mätplatser på varje gård, och på två olika mätplatser på gatan utanför gården (undantag är gård 3, där endast det varit endast en mätplats på gatan). Observationer har gjorts två gånger dagligen, klockan 9.00 och klockan 15.00, i åtta dagar sammanlagt. Mätrutten har tagit ca 35 minuter. Dagarna har sedan delats in i klart, halvklart, regnigt och mulet väder. Temperaturerna på gatorna respektive gårdarna har sedan jämförts i de olika väderslagen. På liknande sätt har en jämförelse mellan de olika gårdarna gjorts. Innan mätningen började fanns det vissa hypoteser. En hypotes var att det skulle vara varmare på gården än gatan vid klart väder. Den visade sig dock inte stämma. Hypotes två var att endast en ytterst liten temperaturskillnad skulle uppvisas vid regnigt och mulet väder. Hypotesen stämde och det visade vara så att ju klarare vädret blev desto större blev temperaturskillnaderna. Vidare fanns det en sista hypotes som var att det endast skulle vara små temperaturskillnader mellan de olika gårdarna. Detta visade sig inte stämma utan även här blev det ökade temperaturskillnaden ju klarare vädret blev. De flesta resultat stämde överens med Bengtssons resultat, och kunde på detta sätt styrkas. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 4-5 1:1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR s.5 2. OMRÅDESBESKRIVNING s. 6-8 3. METODIK s. 9 4. RESULTAT s. 10-14 4:1 GATA KONTRA GÅRD s.10-12 4:2 JÄMFÖRELSE AV GÅRDARNA s. 12-14 5. DISKUSSION s. 15-16 5:1 GATA KONTRA GÅRD s.15 5:2 JÄMFÖRELSE AV GÅRDARNA s. 16 6. SLUTSATSER s.17 7. REFERENSER s.18 2

FÖRORD Det är många faktorer som påverkar klimatet i bebyggda områden. Detta gör att stadsklimatet är invecklat och kan skilja sig från område till område, beroende på vilka variabler som påverkar inom dessa områden. Klimatologi är något som jag länge tyckt varit intressant, och efter att ha fått kunskap om stadens och bebyggelsens komplexa och speciella klimat har jag börjat intressera mig för detta. Genom att jämföra lufttemperaturen mellan gårdar och gator vill jag bland annat utröna hur lufttemperaturer kan variera i bebyggelse, och vilka variabler som påverkar detta. Förutom en undersökning (del i B-uppsats) av K. Bengtsson har det inte forskats särskilt mycket inom detta specifika område, och det gör det hela extra intressant. Det är min handledare Björn Holmer, universitetslektor i Naturgeografi som fick in mig på detta ämne. Hans entusiasm över ämnet (antagligen mycket främst för att det saknas forskning inom området) smittade av sig på mig. Det är då mycket tack vare honom som ämnet hanteras i detta arbete. De personer jag vill tacka är då Björn Holmer, men även de av mina nära och kära som hjälp mig och gett råd och stöd när jag haft svårigheter att komma vidare i mitt arbete med uppsatsen. 3

1. INLEDNING Det finns en del litteratur som tar upp stadsklimat, om inte en hel bok så i alla fall något kapitel. Stadsklimatet / klimatet i bebyggda områden skiljer sig från områdena runt omkring på grund av att det är andra variabler som påverkar klimatet i en stad. Holmer (1980) pekar på Klimatet i bebyggda områden att det avvikande klimatet i staden främst beror på skillnader i material, relief, dränering och föroreningar. Han menar här att bebyggelsens material har annorlunda värmeegenskaper än naturliga material, och att den annorlunda reliefen påverkar vinden och strålningsförhållandena. Vidare har bebyggelse en snabbare dränering vilket påverkar värmen och luftfuktigheten. Föroreningarna ger en ändrad strålningsbalans och kan ge en ökad frekvens av dimma och regn. Oke (1987) går dock in lite mer på djupet i frågan om stadsklimatet. Oke skriver bland annat att luften oftast är varmare vid en byggnad än på en öppen plats, på grund av den värme som byggnaden utsöndrar och det vindskydd som den ger. Holmers anmärkning av att sluten kvartersbebyggelse har låga vindhastigheter i Göteborg 20 % under stadens genomsnittvärde är också något som är av intresse i detta arbete. Inspirationen till att jämföra temperaturen på gata och innegård kommer från Bengtssons (2002) B-uppsats Jämförelse av temperatur på innegård, gata och i parkområde. Som titeln visar, gör Bengtsson i sin uppsats en jämförelse av lufttemperaturen på innegård, gata och parkområde. Det som blir relevant för denna skrivelse är då hans jämförelse av mätningarna på innegård och gata. Ett av Bengtssons syften att visa varför det blir eventuella temperaturskillnader, och ta reda på hur temperaturen ändras under dagen. Han har observerat under flera olika väderslag; Klart, regnigt, blåsigt och molnigt väder, och detta för att se hur temperaturen skiljer sig vid de olika väderslagen. En hypotes Bengtsson har är att det är varmare på innegårdarna än gata, på grund av en värmeansamling på gården. Värmeansamlingen menar han är ett resultat av att det råder svagare vindförhållanden på gården. Vidare har Bengtsson en hypotes om att det inte blir några större temperaturskillnader vid regnigt, blåsigt och mulet väder. Som slutsats kommer Bengtsson dock fram till att hypotesen kring den högre temperaturen på gården inte stämmer. Han menar att det beror på att innegårdarna har mindre solstrålning och att vinden inte var särskilt reducerad. Slutsatsen blev då helt tvärtom hypotesen, gatorna är varmare än gårdarna. Här menar Bengtsson att detta gäller för alla gårdar som är av liknande struktur. Hypotesen om att det blir små temperaturskillnader vid blåsigt och regnigt väder stämde dock, vilket beror på den omblandning av luft som sker vid dessa väderslag. Samma hypotes stämde dock inte in vid molnigt väder, och här var de tunna molnen, som släppte förbi solstrålarna, och vindens svaga styrka som var anledningen. Bengtsson går även in på temperaturskillnader mellan sol- och skuggsida, men för att avgränsa så är detta inget som belyses i detta arbete. Genom att studera Bengtssons uppsats har syfte och frågeställningar till arbetet växt fram - för att antingen styrka eller ifrågasätta hans resultat. 4

1:1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Huvudsyftet är att utröna om det är lufttemperaturskillnader mellan innegårdar och gatorna utanför, och var luften är som varmast respektive kallast. Genom att göra temperaturmätningar i olika vädertyper är syftet att få fram huruvida dessa lufttemperaturskillnader varierar i olika väder eller inte. Det ska även diskuteras vilka variabler det är som påverkar lufttemperaturen och varför resultatet blivit som det blivit. Tre olika gårdar är med i mätningen för att även se om, och i så fall hur, innegårdars storlek och utformning spelar an på resultatet. Detta för att belysa lite extra vilka variabler det är som påverkar lufttemperaturen. En hypotes är att det blir varmare på gårdarna än på gatorna vid fint väder. Här är tanken att den uppvärmda luften har större möjlighet att stanna på gården, medan cirkulationen är större på gatan. Vid mulet eller regnigt väder är hypotesen att det inte kommer bli någon nämnbar skillnad i lufttemperaturen. Vid jämförelsen mellan de olika gårdarna (en liten, en stor och en öppen), är hypotesen att det inte är någon större temperaturskillnad på luften på gårdarna. Det grundar sig i att den mindre får mindre instrålning, medan den större och den öppna får mer instrålning, men också mer omblandning av luften. Även om dessa hypoteser finns blir frågeställningen; 1. Hur skiljer sig temperaturen mellan innegård och gata vid olika väder? 2. Är det någon skillnad mellan de olika gårdarna, spelar deras storlek och utformning in på resultaten? 5

2. OMRÅDESBESKRIVNING De tre gårdar, och med närliggande gator som varit med i mätningen ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg. På Figur 1 ser vi att denna stadsdel ligger lite väster om centrum. Stadsdelen består främst av gamla landshövdingehus med tre våningar ovan jord. Området som mätningarna skett i ligger precis väster om Masthuggsberget, nära Stigbergstorget. Detta gör att området ligger ganska högt upp, och inte nere i en dalgång som en annan del av Majorna gör. Källa: Gula Sidorna Figur1: Kartan visar var i Göteborg stadsdelen Majorna ligger. I denna stadsdel har temperaturmätningarna ägt rum. 6

Figur 2 visar de observerade gårdarnas storlek och utformning och var temperaturmätningarna har skett. Gårdarna kommer i detta arbete ha numreringen 1, 2 och 3, och mätplatserna har gårdens nummer plus A, B, C och D. Exempel: 1A ligger på gård 1 och är mätplats A. Nedan följer en beskrivning av mätplatserna på innegårdarna och gatorna utanför; Gård 1 är av en mindre variant. Den har fyra mindre öppningar, och en del vegetation i mitten. Att den är ganska liten kan ge minskad solinstrålning, och de små öppningarna kan förbättra cirkulationen. Vegetationen som finns kan också påverka temperaturen negativt. Mätplats 1a) är i skugga på förmiddagen, men i solen på eftermiddagen. Den har dock en liten öppning strax till höger om sig. Vegetation, såsom ett par träd, är belägna ett par meter från mätplatsen och även detta kan ha en påverkan. Mätplats 1b) är i solen på förmiddagen, men i skugga på eftermiddagen. Denna mätplats har dock en öppning både till höger och vänster om sig. Mätplats 1c) har sol under större delen av dagen, men instrålningen är störst på förmiddagen. Vinden är ofta lite mindre på denna gata. Mätplats 1d) har skugga på förmiddagen, men bra instrålning på eftermiddagen. På denna gata är vinden dock oftast starkare. Gård 2 är en större variant, men är inte helt rektangulär då ett par hus skjuter in. Detta gör att den nästan delas in i två olika sektioner. Den har fem mindre öppningar runt om, och det finns vegetation lite varstans på gården. Utformningen på gården kan påverka vindens cirkulation, så även de olika öppningarna. Vegetationen kan påverka temperaturen i en liten grad. Mätplats 2a) har skugga på förmiddagen men sol på eftermiddagen. Man märker ej av vind från någon öppning. Mätplats 2b) är i sol på förmiddagen, men skugga på eftermiddagen. Den har en öppning till vänster om sig som kan påverka luftcirkulationen. Mätplats 2c) har sol under större delen av dagen, men solinstrålningen är under förmiddagen inte lika stor som på 1c) på grund av att gatan är lite mindre och huset söder om ligger närmare, vilket ger minskad solinstrålning. Vinden på denna gata är ofta ganska liten. Mätplats 2d) har skugga under förmiddagen, men sol på eftermiddagen. Vinden är ofta starkare på denna gata. Gård 3 är öppen mot söder. Den är dock inte helt rektangulär, utan hus skjuter in vilket ger olika sektioner. Den har fyra mindre öppningar lite varstans, och även en del vegetation. Det finns även ett par mindre byggnader på gården, och är då den gård med minst öppen yta. Att denna gård är öppen i söder kan påverka cirkulationen, och dess vegetation och byggnader kan påverka både instrålning och temperatur. Mätplats 3a) har skugga på förmiddagen och sol under eftermiddagen. Den finns dock en liten öppning till vänster, vilket kan påverka luftcirkulationen. Det finns också en mindre byggnad ett par meter söder om platsen, och även ett par träd. Dessa kan således påverka instrålningen. Mätplats 3b) har sol på förmiddagen, och skugga på eftermiddagen. Den har en liten öppning till vänster, dock horisontalt vilket inte ger direkta vindpustar. En låg byggnad är belägen ett par meter in mot gården, och denna kan således påverka instrålningen. Mätplats 3d) ligger på samma gata som 1d) och 2d) vilket ger skugga på förmiddagen, sol på eftermiddagen och en del vind. 7

Källa: Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Skala: 1:2000 Figur 2: Del av stadsdelen Majorna där temperaturmätning skett. Siffrorna och bokstäverna 1-3 A,B,C och D anger mätplatser. 8

3. METODIK Tre olika gårdar och gator utanför dem har iakttagits. På varje gård har en mätning i skuggan och en i solen gjorts. Utanför gård 1 och 2 har temperaturobservationer gjorts på två olika gator, medan utanför gård 3 har endast en gata observerats. För mer detaljerade uppgifter om mätplatserna se figur 2 och områdesbeskrivningen. För att utröna eventuella temperaturskillnader under dagen har observationer skett två gånger per dag, klockan 9.00 på morgonen och klockan 15.00 på eftermiddagen. Sammanlagt har åtta dagar observerats och det är; 7/5-03, 8/5-03, 9/5-03, 11/5-03, 12/5-03, 13/5-03, 14/5-03 och 15/5-03. För att kunna klassificera in dagarna i olika vädertyper, såsom klart, halvklart, mulet och regnigt, har vädret, såsom moln och vind observerats under varje dag som temperaturmätning skett. Det har skett genom egna observationer, av i vilken grad från 0-8/8 himlen varit täckt av moln, men även med vilka molntyper. Egna observationer av vind har också förekommit, men Geovetarcentrums vindobservationer vid det nämnda centrat har använts främst. Mätinstrumentsanordningen som använts är en Almemo 2290-8. Instrumentet mäter luftens temperatur men kan också mäta fuktigheten på luften. Mätinstrumentet sitter skyddad inne i ett hårdplasthölje, men ytterst är det dock små öppningar i höljet för att luften ska kunna komma in. För att instrumentet inte ska vara alltför känsligt ligger det dock ett tunt papper för dessa öppningar. För att skydda mätinstrumentet från direkta solstrålar är hårdplasthöljet fastsatt inuti en cylinderformad kåpa, med glansigt yttermaterial som ska reflektera bort solstrålarna. Mätningen har utförts på följande sätt; Kåpan med mätinstrumentet har skakats fram och tillbaka i ca 20 sekunder för att få in den luft som ska mätas. Vid klart väder har mätinstrumentet hållits mot ansiktet för att ytterligare undvika att instrumentet påverkas av solstrålarna. Mätningen har skett i ansiktshöjd, ca 1,60 meter ovanför marken. Almemo 2290-8 börjar, efter skakningen, att räkna upp eller ner, för att sedan stoppa på den temperatur som luften, enligt mätinstrumentet, har. Temperaturen visas i två decimaler, och båda dessa har använts i databehandlingen. Mätrutten har varierat, och den tog ca 35 minuter. Vid resultaten kan dock en möjlig felkälla komma in på grund av mätplatsernas läge. På innegårdarna har det mätts på en punkt i skuggan och en punkt i solen, medan på gatorna är det dock endast under morgonen som en mätplats ligger i direkt skugga. Det kan leda till fel i resultaten vid soligt väder på eftermiddagen vid jämförelsen om gata och gård. 9

4. RESULTAT 4:1 GATA KONTRA GÅRD Nedan kommer det visas figurer över temperaturskillnader i (C) mellan gata och gård. För att visa på varierande temperaturskillnader vid olika väderslag visas fyra olika figurer; Klart, halvklart, mulet och regnigt väder. För att få fram resultaten har alla data inom de olika väderslagen adderats på gård respektive gata. Av detta har ett medelvärde tagits fram på respektive variabel. På grund av att gatan oftast hade ett högre värde har gatans medelvärde subtraherats med gårdens medelvärde. Exempel är: I klart väder har gatan på eftermiddagen ett medelvärde på 17,53 och gårdens medelvärde är 15,70. När 17,53 subtraheras med 15,70 blir det ett resultat på 1,83. Resultatet som visas i figuren över klart väder, visar då att gatan är 1,83 grader (C) varmare än gården. Vid ett par tillfällen blir det ett negativt resultat, exempelvis -0,07 som visas i ena stapeln i figuren för halvklart, vilket tyder på att gården hade ett högre medelvärde (0,07) än gatan. I samtliga figurer utom det för regnigt väder visas två staplar, en för temperaturskillnaden klockan nio på morgonen och en stapel för temperaturskillnaden klockan tre på eftermiddagen. Orsaken är att man lätt ska kunna se om dessa temperaturskillnader skiljer sig vid olika tider på dygnet. För att även få en lätt översikt vid en jämförelse av de olika resultaten i de olika figurerna med väderslagen är maxvärdet på skalan i figurerna lika. 10

Temperaturskillnad i grader, gata minus gård 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,08 15.0 0 Tidpunkt Figur 3: Temperaturskillnaden i grader (C) vid regnigt väder Temperaturskillnad i grader, gata minus gård 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2 0,21-0,02 9.00 15.00 Tidpunkt Figur 4: Temperaturskillnaden i grader (C) vid mulet väder. Figur 3 och 4 visar på mycket små, knappt nämnbara, temperaturskillnader mellan gata och gård vid regnigt respektive mulet väder. Observera dock att gatan är lite varmare än gården klockan tre på eftermiddagen i båda väderslagen. Figur 4 visar att gården är en aning varmare på morgonen vid mulet väder. 2 Temperaturskillnad i grader, gata minus gård 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2 0,8-0,07 9.00 15.00 Tidpunkt Figur 5: Temperaturskillnad i grader (C) vid halvklart väder. Figur 5 visar på större temperaturskillnader mellan gata och gård vid halvklart väder. Klockan nio på morgonen är dock gården en aning varmare än gatan, medan gatan har blivit varmare på eftermiddagen. Observera att detta resultat liknar det vid mulet väder, men med en skillnad på att temperaturskillnaden på eftermiddagen vid halvklart väder är betydligt större. 11

Temperaturskillnad i grader, gata minus gård 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1,8 3 0,45 9.00 15.00 Tidpunkt Figur 6: Temperaturskillnad i grader (C) vid klart väder. Vid klart väder är, enligt figur 6, gatan betydligt varmare än gården. Även denna figur följer mönstret att skillnaden är mindre på morgonen än på eftermiddagen. Till skillnad från klockan nio mätningen vid mulet och halvklart väder, visar denna figur att vid klart väder är gatan varmare än gården även på morgonen. Figuren ovan visar den största temperaturskillnaden av vädertyperna, och figur 3-6 tillsammans visar på att ju klarare vädret varit desto större temperaturskillnad mellan gata och gård uppvisas. 4:2 JÄMFÖRELSE AV GÅRDARNA Medeltemperaturen inne på de tre olika gårdarna kommer att visas i figurer och detta är för att en jämförelse sinsemellan ska kunna ske. För att visa på eventuella skillnader i temperaturen mellan gårdarna vid olika väderslag visas även här resultaten i fyra olika figurer; klart, halvklart, mulet och regnigt väder. Oftast (förutom i regnigt väder) så visas det två olika staplar för varje gård, en för klockan nio på morgonen och en för klockan tre på eftermiddagen. Avsikten är att visa eventuella förändringar i skillnader mellan de tre olika gårdarna under dagen. Observera att i nedanstående figurer är minimum värdet 10 grader, för att eventuella temperaturskillnader ska synas tydligare. Minimum - och maximum värdena är dock likadana i varje figur vilket gör att de lättare kan jämföras med varandra. 12

17 16 Temperatur (c) 15 14 13 12 12,0 3 11,8 9 12,0 9 15.00 11 10 1 2 3 Gårdar Figur 7: Medeltemperaturen på gårdarna vid regnigt väder. Figur 7 visar på en ytterst liten temperaturskillnad mellan gårdarna vid regnigt väder. Störst är skillnaden mellan gård 2 och 3, där gård 3 är 0,20 grader varmare än gård 2. Observera att figuren visar ett liknande resultat, med ytterst liten temperaturskillnad, som figur 3 en jämförelse av gård och gata vid samma väder. 17 Temperatur (c) 16 15 14 13 12 11 12,4 2 15,0 4 15 14,9 5 12,2 12,16 9.00 15.00 10 1 2 3 Gårdar Figur 8: Medeltemperaturen på gårdarna vid mulet väder. Figuren ovan visar medeltemperaturen på gårdarna vid mulet väder. Även denna figur visar väldigt små temperaturskillnader mellan gårdarna. Det är en liten större temperaturskillnad på morgonen då gård 1 är 0,26 grader varmare än gård 3. På eftermiddagen är den största temperaturskillnaden 0,09 grader, likaså mellan gård 1 och 3. Gård 1 har då varit en aning varmare under hela dagen, och gård 3 har varit kallast av de tre gårdarna. 13

17 16 Temperatur (c) 15 14 13 12 14,6 7 12,2 5 12,2 8 14,4 2 12,7 9 14,0 8 9.00 15.00 11 10 1 2 3 Gårdar Figur 9: Medeltemperaturen på gårdarna vid halvklart väder. Figur 9 visar på att gård 3 är varmast på morgonen, och gård 1 är kallast på morgonen vid halvklart väder. Skillnaden här emellan är 0,54 grader. På eftermiddagen är det dock det omvända, gård 1 är varmast och gård 3 är kallast. Temperaturskillnaden har inte förändrats avsevärt utan är på eftermiddagen 0,59 grader. Både i den förra figuren (mulet väder) och i figuren ovan har gård 2 haft en temperatur som varit mitt i mellan. 17 16 15,2 7 16,15 15,6 7 Temperatur (c) 15 14 13 12 11 10,8 11,9 11,5 8 9.00 15.00 10 1 2 3 Gårdar Figur 10: Medeltemperaturen på gårdarna vid klart väder. Figur 10 visar en jämförelsevis stor temperaturskillnad mellan gård 2 och 1 på morgonen. Temperaturskillnaden som redovisas är 1,1 grad och det bör observeras att det är den största temperaturskillnaden som redovisats. På eftermiddagen är temperaturskillnaden inte lika stor, utan då är gård 2 0,88 grader varmare än gård 1. Observera att gård 2 varit varmast under båda mätningarna, och gård 1 varit kallast. Det bör även poängteras att ju klarare väder desto större blir temperaturskillnaderna mellan gårdarna, något som även stämmer in på jämförelsen av gata och gård. 14

5. DISKUSSION 5:1 GATA KONTRA GÅRD Vid klart väder visade det sig vara tvärtemot hypotesen som redovisats, gatan var varmare än gården. Hypotesen med en varmare gård vilade på tanken att den uppvärmda luften på gården inte cirkulerar, utan ansamlas. Tanken stämmer bäst överens med gård 1, som var minst, men både gård 2 och främst gård 3 verkar ha ganska god cirkulation. Något som heller inte tagits i beaktning i hypotesen är solens instrålning. På gårdarna blir solinstrålningen mindre, då det är hus omkring som skymmer. Hur mycket solen kommer åt inne på gårdarna beror på deras storlek och utformning. Vegetationen på gårdarna har också en kylande effekt på temperaturen. Det är då solens minskade instrålning på gårdarna och vegetationens kylande effekt som borde vara orsaken till resultatet. Resultatet är likadant som Bengtssons (2002), och styrker då hans resultat med varmare gator än gårdar vid soligt väder. Även Bengtsson har förklaringar som pekar på minskningen av solinstrålning och vegetationens kylande effekt på gårdarna. Vid halvklart väder var det en liten mindre temperaturskillnad mellan gata och gård än vid klart väder. På morgonen var gården en aning varmare och på eftermiddagen var gatan varmare än gården. Att gatan var varmare än gården på eftermiddagen kan tänkas ha samma förklaring som temperaturskillnaden vid klart väder. Gatorna har fått mer solinstrålning än gårdarna under dagen, och är främst därför varmare. Att gårdarna är varmare på förmiddagen visar på vindens avkylande effekt ute på gatorna. Då varken gatorna eller gårdarna har hunnits värmas upp av solstrålarna gör vinden att det blir kallare på gatorna. Även de nyss nämnda resultaten styrker Bengtssons resultat vid vad han kallar molnigt väder. Bengtsson fick värden som visade på varmare gårdar vid klockan nio och klockan tolv, medan det har vänt till varmare gator klockan tre på eftermiddagen vilket han förklarar med solinstrålning och vindpåverkan. Värdena visar på mycket små skillnader vid regnigt och mulet väder. Det kan förklaras utifrån att eftersom solen inte värmer upp luften på vissa ställen, kan det heller inte bli några större variationer i lufttemperaturen. Bengtsson fick ett liknande resultat, med mycket små variationer, vid regnigt väder men dock inte vid molnigt väder. De större skillnaderna i molnigt väder förklarade han med att det var tunna moln som släppte igenom sol och att vinden var svag. En förklaring till resultatskillnaden vid molnigt väder kan då helt enkelt vara att det var tjockare moln vid mätningarna för detta arbete. Även i regnigt och mulet väder var gatorna varmare än gårdarna på eftermiddagen. Den regniga dagens resultat kan vara svårt att tolka då det var en ytterst liten skillnad, men även genom att resultaten baserades på endast en mätning på en eftermiddag. En tänkbar anledning är att eftersom det var halvklart väder på förmiddagen kan gatorna ha hunnits värma upp mer än gårdarna, och att en del av temperaturskillnad kan ha suttit kvar. Vid mulet väder var gården varmare än gatan på morgonen, medan det blev tvärtom på eftermiddagen. Då mätningen på förmiddagen och mätningen på eftermiddagen har tagits ur två olika dagar, är det svårt att komma med en riktig förklaring. Det enda som egentligen kan påvisas ur resultaten på regnigt och mulet väder blir då att det blir små temperaturskillnader, något som styrks av även Bengtssons resultat. 15

5:2 JÄMFÖRELSE AV GÅRDARNA Vid en jämförelse av gårdarna sig emellan är det tydligt att temperaturskillnaden mellan gårdarna ökar ju klarare vädret blir, vilket är något som även syns i resultaten på gata kontra gård och diskuterats där. Gårdarnas storlek och utformning påverkar resultaten, vilket syns i variationen i varmast och kallast gård. Vid klart väder är det gård 2, den största gården som är varmast, och den minsta, gård 1, som är kallast. I och med att gård 2 har mest solinstrålning av de tre gårdarna borde detta vara anledningen till resultatet. Gård 1 är minst, således med minst solinstrålning styrker detta argument. Gård 3 som får in varmare luft från gatorna räcker inte i detta fall då dess utformning gör att den får mindre solinstrålning. Gård 3 har mest vegetation och ett par byggnader på gården vilket också sänker temperaturen. Resultatet med en varmare gård 2 kan styrkas genom att titta på resultaten gata kontra gård, då även det berodde på större solinstrålning. Resultatet vid halvklart väder kan tyckas vara ganska svår begripligt. Gård 3 var varmare på förmiddagen och gård 1 var varmast på eftermiddagen. På morgonen kan man tänka sig att solinstrålningen spelade stor roll på luftens temperatur. Vissa delar hade på morgonen börjat bli uppvärmda, och då främst gatorna. Gård 3 som har en större luftcirkulation kan då ha fått sin värme av detta. Tyvärr så motsäger sig detta resonemang med resultatet på gata kontra gård vid likadant väder. På morgonen var gårdarna en aning varmare än gatorna. Komma fram till en enkel förklaring blir då svårt. Dock kan det vara så att solens instrålning är särskilt gynnsam på morgonen för gård 3, en annan förklaring kan vara antropogena orsaker. Att gård 1 var varmast på eftermiddagen kan här vara på grund av en mindre luftcirkulation. Den luft som solen under stunder fått värma upp har stannat kvar, medan den tas bort av vinden på gård 3. Vid regnigt väder var gård 3 en aning varmare vilket kan stämma med resultatet att gatan var en aning varmare än gården. I och med att gård 3 var öppen i söder skulle den då kunnat få in den varmare luften från gatan. På grund av att resultatet är baserat på en väldigt liten skillnad och endast en mätning, på en eftermiddag, är det ändå svårt att kunna utröna något. På förmiddagen innan mätningen gjordes, var det dock halvklart väder så solens starkare instrålning på gatan skulle kunna vara förklaringen. Vid mulet väder var det den minsta gården som var varmast under hela dagen (gård 1), och den öppna (gård 3) som var kallast. En förklaring kan här vara luftens omblandning och cirkulation som ger en avkylande effekt vid mulet väder. Detta påverkar då främst gatorna, men även gård 3. Detta stämmer överens med Bengtssons förklaring till högre temperaturer på gårdar vid molnigt väder där han påpekar vindens avkylande verkan på gatorna. Om man ser på resultaten vid mulet väder i detta arbeta är dock gatan en aning varmare på eftermiddagen, vilket gör att vinden inte kan vara den enda anledningen i detta fall. Förklaringen kan då vara att gård 3 har mest vegetation, och även ett par byggnader, vilket har en avkylande effekt. 16

6. SLUTSATS Hypotesen med varmare gårdar än gator vid klart väder stämmer inte, vilket syns tydligt i resultaten. Istället var gatorna varmare och orsaken är att de har mer solinstrålning. Här är det dock möjligt att det blivit en eventuell felkälla, då det inte mäts i direkt skugga under eftermiddagen på gatorna. Det var dock inte bara vid klart väder som gatorna var varmare, utan vid varje väderslag på eftermiddagen. På förmiddagen var gårdarna en aning varmare vid samtliga väder utom klart, och detta ska bero på vindens avkylande effekt på gatorna. Den dragna hypotesen kring en liten temperaturskillnad vid regnigt och mulet väder stämde dock in. Resultaten visar tydligt att ju klarare vädret blir desto större blir temperaturskillnaden. I regnigt och mulet väder är då temperaturskillnaden ytterst liten, medan vid klart har den blivit ganska stor. Vid en jämförelse av gårdarna ser man att hypotesen med en väldigt liten temperaturskillnad dem emellan inte stämmer. Tanken här var att gård 1 skulle få mindre solinstrålning än gård 2 och 3, men att dessa i sin tur skulle ha mer omblandning av luften. Detta skulle då göra att temperaturen utjämnas vid jämförelsen. Det visade sig att mängden solinstrålning påverkar lufttemperaturen mest inne på gårdarna. Utifrån detta kan en slutsats dras om att ju större gård desto varmare blir lufttemperaturen på gården. Även i jämförelsen gårdar emellan är det tydligt att ju klarare vädret blir desto större blir temperaturskillnaden. 17

7. REFERENSER Bengtsson K (2002): Jämförelse av temperatur på innegård, gata och i parkområde. B-uppsats i geografi, 25 s. Holmer B (1980): Klimatet i bebyggda områden. Göteborgs Universitet Naturgeografiska institutionen,19 s. Oke T.R. (1987): Boundary Layer Climates, second edition. Routledge, 435 s. 18