2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla. Om man häller upp en iskall öl i ett glas en sommardag och sätter sig i lugn och ro i skuggan, kommer osvikligen kondens att bildas på glasets utsida. Varför? Orsaken är att ytan på glaset får en temperatur som ligger lägre än luftens daggpunkt. Det blir lite förenklat omöjligt för lika många vattenmolekyler i ångform att få plats i en svalare temperatur, jämfört med en varmare. Fukten från luften kondenseras på glasets utsida som då har en relativ fuktighet av 100 %. När luften kyls invid en kall yta ökar den relativa fuktigheten och vid 100 % RF övergår vattenångan i luften till vatten, s.k. kondens! Fukt... 1 Relativ Fuktighet... 1 Fuktisolering... 2 Kondens skapar rost... 3 Ventilerad vind... 4 Papp är inte kondensskydd... 4 Kondensisolering... 5 Ventilationskanaler... 6 Sammanfattning... 7 RELATIV FUKTIGHET Relativ fuktighet är förhållandet mellan verklig och möjlig fuktmängd i luften. Luften är mättad när den relativa fuktigheten är 100 %. Då övergår vattenångan i luften till vatten, som t.ex. kondensutfällning. Det behöver inte alltid vara regn, snö, luftläckage, byggfukt eller fel i plåttaket som förorsakar fukt/läckage! Temperaturskillnader mellan ute och inne kan skapa stora vattenmängder, s.k. kondens om inte taket är väl isolerat och diffusionstätt eller att lokalen är avfuktad. Blåst och kraftiga vindar påverkar fuktinnehållet i luft. Normalt skall Relativ Fuktighet vara 100 % vid regn, men blåser det kraftigt som t.ex. 10 m/s kan Relativa Fuktigheten vara bara 50 %! Detta kan vara en anledning varför rost har svårt att få fäste i blåsiga områden som på fjäll och liknande. Nu är dock den Relativa Fuktigheten i Sverige i genomsnitt 80 %, varför bästa sättet att hindra korrosion är att måla taken och minska temperaturskillnaderna mellan ute och inne t.ex. på en vind, så att kondensutfällning icke uppträder. Relativ fuktighet Luften innehåller vattenånga och varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall. Relativa fuktigheten är ett mått på hur mycket vattenånga det finns i luften jämfört med hur mycket den maximalt skulle kunna innehålla vid samma temperatur. Om vi jämför en normal sommardag med 50 procent relativ fuktighet och +20 grader med en normal vinterdag med - 10 grader och 75 procent relativ fuktighet finner vi att sommarluften innehåller 6 gånger mer vatten än vinterluften trots att relativa fuktigheten är högre på vintern. När vinterluften tas in i våra bostäder förändras inte vatteninnehållet när den värms upp. Relativa fuktigheten minskar däremot och det är inte ovanligt att den når så låga värden som 20 procent eller kanske ännu lägre. Relativa fuktigheten höjs också i våra bostäder med vår utandningsluft, gröna växter och dylikt. Utdrag från SMHI 1
Daggpunkt När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka eftersom varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga att vid en viss temperatur kondenseras på ytan. Temperaturen vid yt-kondens kallas för luftens daggpunkt. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten. I mättad luft (100 % relativ fuktighet) sammanfaller daggpunkten med den rådande lufttemperaturen. Utdrag från SMHI Tabell visar vad fuktighet kan ställa till med! Stål rostar inte om den relativa fuktigheten är under 50 %. FUKTISOLERING Väggen visar en vägg med utvändig TRP till vänster och en invändig TRP monterad på en lättbalk. Observera att ångspärren, plastfolien mot diffusion (värme med fuktinnehåll) sitter monterad på den invändiga sidan! Ångspärren skall sitta/ligga på isoleringens varma sida! Vid ishallar, kallager, kylrum, fryshus och dylikt, skall ångspärren monteras ytterst då man kommer att ha utomhusklimat, inomhus! Viktigt är också att diffusionsspärren är tät hela vägen från vägg till tak. Någon luftspalt får icke förekomma mellan tak och vägg! Detta gäller också mot anslutande byggnader som t.ex. mellan tak och anslutande väggar. Om plastfolieskarv icke tejpas eller svetsas skall folien monteras med överlapp på minst 50 cm. Tekniken kan också användas på isolerade tak med bandplåtstäckningar. Tyvärr så förekommer att plastfolien är monterad ovanpå isoleringen - varefter den bara kommer att fungera som ytterligare ett tätskikt som takplåten redan utgör. Diffusionen innehållande fukt/vatten från underliggande varma utrymmen kommer att transporteras upp till isoleringen som sedan vintertid fryser och orsaka is- sprängningar. 2
KONDENS SKAPAR ROST Temperaturskillnader mellan ute och inne kan skapa stora vattenmängder, från s.k. kondens. Stål som är utsatta för ständig kondens och som inte är skyddsmålad kommer att korrodera, rosta bort. Likaså kan en fuktig ledande zinkbelagd ytan t.ex. varmförzinkad och zinkrik målad plåt, mycket snabbt korrodera. Ur ett Mollier IX-diagram kan man se när risken är stor för kondens. Ett exempel: En lokal på 100 kvm med 3 meter i takhöjd uppvärms med ca 20 grader C. Luften kan då innehålla 10 ml vatten per kubikmeter, vid 70 % relativ fuktighet, vilket då ger ca 3 liter totalt. Träffar sedan den varma luften kall uteluft t.ex. vid taket och ångspärr saknas eller ej är tät, fälls detta vatten ut som kondens i taket. Med en (1st) luftomsättning per timme, så skall 3 liter vatten tas upp varje timme. Ju större temperaturskillnaden är mellan inneoch uteluft ju större risk för kondens och att det kommer att droppa från taket och rinna på väggarna. Exempel: Vid en utetemperaturen av -10 grader C och vindstemperatur av: 10 grader C kommer kondensutfällning ske vid 25 % Relativ Fuktighet 0 grader C kommer kondensutfällning ske vid 50 % Relativ Fuktighet -5 grader C kommer kondensutfällning i form av frost, ske vid 70 % Relativ Fuktighet -10 grader C kommer kondensutfällning ske vid 100 % Relativ Fuktighet, vilket aldrig kommer att inträffa, för då måste det regna inomhus! När kommer kondens i detta hus? Svar på sida 7. 3
VENTILERAD VIND Hus med en s.k. kall vind förhindrar kondens eftersom luften inne på vinden eftersträvar att hålla samma temperatur som utomhus. Detta sker med hjälp av luftväxlingar på så sätt att uteluft tas in vid takfot, värms upp på vinden, stiger och släpps ut i nock. Värmen på vinden transporteras bort så att vindsluften så småningom får samma temperatur som uteluften. Får man kondens på plåtens undersida är det ett konstruktionsfel, orsakad t.ex. av bristande luftning/ventilation eller brister i ångspärren! OBS. Det går inte att värma bort ett kondensproblem. Man kan bara sänka den relativa fuktigheten, men inte fuktinnehållet! Det finns en "skröna" att plåt är kallare på t.ex. natten än råspont den ligger på, varför det skulle finnas behov av underlagspapp mot kondens! Det är fel, plåt kan uppfattas kallare än trä beroende på värmeledning. Känner man på plåten kommer handens värme som normalt är 37 grader och högre än plåten, snabbt ledas bort från huden vilket då uppfattas som kallt. Däremot trä leder värme dåligt och kommer då att uppfattas som varmt. En plåt och träbit som är i samma utrymme har samma temperatur. Skulle temperaturen vara 37 grader, samma som vi människor normalt har, skulle man inte uppleva någon temperaturskillnad! Jämför med ett stengolv och ett trägolv i samma utrymme, där stengolvet upplevs kallare än trägolvet. Men i verkligheten har båda samma temperatur! Så glöm detta med s.k. "nattutstrålning, kosmisk strålning eller rymdstrålning" som skulle innebära att plåten kyls ned och att man får kondensdroppar på undersidan av plåten. Det får man på utsidan/översidan av plåten och benämns dagg eller frost! Alla tak bör utföras enligt samma princip, alltså med luftspalter! PAPP ÄR INTE KONDENSSKYDD Det förekommer en missuppfattning att underlagspapp under plåt är till för att skydda mot kondens Pappen är bara till som skydd under entreprenadtiden! Förekommer det kondens är det ett konstruktionsfel!... och egentligen har det ingen betydelse vilken pappkvalité som väljs, bara den sitter kvar och håller tätt, under tiden innan nytt plåttak kommit på! Plåttak med ventilation, luftning, luftspalter, kalla vindar och liknande behöver ingen permanent skyddsstäckning av underlagspapp mot kondens, utan det räcker med presenningar som skydd mot nederbörd under tiden arbete pågår på taket. Jämför också med tegeltak där underlagspappen är till för att skydda mot skräp som trängt in mellan (nock)pannorna och läckage från trasiga tegelpannor, inte kondens! Inte heller behövs någon särskild skyddsmålning eller beläggning på plåtens undersida mot kondens, kallat NonDrip/NoConDrop eller dylikt, om man gjort rätt med luftningen t.ex. vid Carporten! Sådan beläggning håller bara kvar fukten/kondensen och kan dock bara kortvarigt skydda dålig konstruktion om man gjort fel med luftningen/ventilation! 4
KONDENSISOLERING Enligt en konstruktion som introducerats på 2010-talet har vissa konstruktörer fått för sig att kondensproblem kan lösas med en s.k. "kondensisolering"! Några konstruktörer, hoppas de är få, anser att med en boardskiva eller liknande som ligger under takplåten kan kondens undvikas. Ovanstående konstruktion skulle kunna tänkas fungerar på Ishallar, Fryshus, Kallager och dylikt som har utomhusklimat inomhus! Men det enda man skapar med denna konstruktion är att ställa till problem för infästningen av takplåten! Kondensisolering placeras normalt på den kalla sidan, inte på varma (under)sidan! För ett plåttak är risken för kondens under den kalla årstiden (höst, vinter och vår) om utrymmet under plåten är varmare och dåligt ventilerat. Om ingen ångspärr monteras i detta varma utrymme kommer fukttransport ske mot isoleringen och skada råsponten, plåttaket och isoleringen när fukten fryser till is. Skulle man, som normalt, montera ångspärren (plastfolien) på isoleringens varma sida, i detta fall på undersidan av isoleringen får man problem med två ångspärrar, takplåten och plastfolien! Risken är att fukt stängs inne mellan plåt och plastfolie. Plåt som är utsatta för ständig kondens eller fukt kommer att korrodera, rosta bort! Får man kondens på plåtens undersida är det ett konstruktionsfel, orsakad t.ex. av bristande luftning eller brister i ångspärren! Nej, så här skall det vara! Plåttäckningen direkt på ett råspontat ventilerat yttertak, med eller utan underlagspapp eller dylikt och med en ångspärr på underliggande valv. 5
VENTILATIONSKANALER Inom Ventilations-branschen har man löst problem med kondens sedan lång tid tillbaka. I början accepterades att kondens kunde uppträda i och utanpå kanaler och rör. Ventilationskanalerna kunde t.ex. förses med dräneringsnipplar med en slang till golvbrunn. Inom VVS-branschen utförs kondensisolering på utsidan av rör med cellgummi. Skisser nedan visar exempel på skydd mot kondens. Uteluft ca 0 grader Kondens kommer vid ca 26% RF. Se Mollierdiagram på sida 3 Notera kondensutfällning undersida plåt! Kondens, dock inte här! Uppvärmt utrymme, ca 20 grader Vad händer med ett plåttak, med isolering på undersidan. Inte tar den bort någon kondens. Den blir kvar, i isoleringen! Om rummet/vindens temperatur sänks till 5 grader, kommer kondens vid 30% RF. Intagskanal med och utan invändig isolering. I exemplet ovan kommer kondens utfalla där kanal inte är isolerad. Vanligtvis görs sådan kondensisolering invändigt, se kanal till höger. Det förekommer också att kanal isoleras utvändigt med cellgummi, som är en diffusionstät matta som skarvlimmas. 6
Kondens kommer vid ca 26% RF. Se Mollierdiagram på sida 3. Frånluft ca 20 grader Nu är risken inte så stor för kondens i frånluftskanaler då viss avfuktning görs med värmväxlare och dylikt. Kondens, dock inte här! Ouppvärmt utrymme, ca 0 grader Frånluftskanal med och utan utvändig isolering. Plåt är bra värmeledare och temperaturen på utsida kanal kommer bli samma som insida kanal med risk för kondensutfällning, om den inte värmeisoleras. Att värmeisolera mot fukttransport till den kall plåtytan på utsidan av kanalen gör att plåten i kanalen kommer att fungera som ångspärr på den varma sidan, då den är tillräcklig diffusionstät. SAMMANFATTNING Kondens kan bara lösas med god ventilation, luftning och tät ångspärr! Kondensisolering under plåttak fungera inte. Man får två ångspärrar, plåt och plastfolien! Risken är att fukt stängs inne mellan plåt och plastfolie. Plåt som är utsatta för ständig kondens eller fukt kommer att korrodera, rosta bort! Och detta oavsett var ångspärren sitter, direkt under isolering eller på valvet! Fukten stängs inne om man inte slår hål i plåttaket. SVAR FRÅN SIDA 3: Kondens kommer vid ca 12% RF, Relativ Fuktighet Claes Rosén claes@teokonsult.se 7