Ämnesblock franska 142,5 hp

Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock franska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan 2011-08-09 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp. Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenterna utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet franska som krävs för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan, dvs. kunskap om såväl ämnets vetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avslutat ämnesblock i franska om 142,5 hp ska de studerande kunna: Kunskap och förståelse visa goda kunskaper i det franska språkets struktur - inbegripet dess grammatik, syntax och fonetik- samt dess sociala och geografiska variation visa goda kunskaper om och förståelse av franskspråkig litteratur och kultur samt dess framväxt och idéhistoria visa fördjupade kunskaper i den franskspråkiga lingvistikens och litteraturvetenskapens centrala teoribildningar och vetenskapliga metoder visa fördjupad kunskap och medvetenhet om centrala språkdidaktiska frågor och språkinlärningsteorier, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper och färdigheter med fokus på franska som främmande språk visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, samt hur detta ledarskap kan komma till uttryck i franskundervisningen Färdighet och förmåga kommunicera obehindrat på klar och tydlig franska såväl muntligen som skriftligen och i form av analyserande och argumenterande texter och presentationer tillämpa centrala språk- och litteraturvetenskapliga begrepp och metoder i form av självständiga analyser och tolkningar av olika sorters texter och språkanvändning omsätta egna kunskaper i det franska språkets struktur, kultur, litteratur och didaktik på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i franska utifrån gällande styrdokument

Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 2 av 5 i den egna undervisningen välja innehåll, gestaltningsformer och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samarbete med verksamma lärare utföra två självständiga examensarbeten utifrån väl avgränsade ämnesdidaktiska problemställningar, som visar på en god förmåga att relatera de egna språkstudierna i franska till aktuell forskning såväl språk, -litteraturvetenskaplig som didaktisk. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera självständigt och kritiskt över franskämnets mål och innehåll i relation till centrala språkdidaktiska teoribildningar såväl som det egna lärandet kritiskt granska egna och andras franskkunskaper och färdigheter för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare kunskaper inom ämnet kritiskt och självständigt analysera och tolka olika skönlitterära/fackspråkliga texter med utgångspunkt i centrala språk-/litteraturvetenskapliga teorier och metoder. Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av 4 terminers studier (120 hp) i franska inklusive ämnesdidaktik, kärnkursen Didaktik och ledarskap (7,5 hp) samt två VFU-perioder à 7,5 hp. Kärnkursen Didaktik och ledarskap integreras med den första VFU-perioden i franska. Ämnesblockets kurser tillgodoser såväl examensmål som verksamhetskrav. De första två terminernas ämneskurser samläses med studenter som studerar franska som fristående kurs med undantag av delkurserna i språkdidaktik, som till viss del samläses med lärarstuderande i språken engelska, spanska och tyska. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Franska I med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 1) Skriftlig språkfärdighet I 7,5 hp Muntlig språkfärdighet 5,5 hp Franskspråkig litteratur I 5,5 hp Kultur och samhälle I 5,5 hp Språkdidaktik I 6 hp Termin 2 Franska II med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 1) Fransk språkfärdighet II 7,5 hp Franskspråkig litteratur II 5,5 hp Kultur och samhälle II 5,5 hp Fransk språkhistoria och medeltidslitteratur 5,5 hp Språkdidaktik II 6 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare, 15 hp (grundnivå 1) varav 7,5 hp VFU Termin 8 Franska III med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 2): Fransk grammatik och syntax 7,5 hp Den fransktalande världens litteratur och kultur 7,5 hp Examensarbete 1 för ämneslärarexamen, 15 hp

Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 3 av 5 Termin 9 Franska IV med didaktisk inriktning, 30 hp (avancerad nivå) Fransk lingvistik 7,5 hp Franskspråkig litteratur och litteraturteori 7,5 hp Examensarbete 2, för ämneslärarexamen 15 hp Termin 10 VFU i franska 7,5 hp (avancerad nivå) Innehåll och progression Kurserna har en inbördes progression, vilken innebär att studenten successivt utvecklar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i enlighet med examensordningen för ämneslärarexamen och Högskolan Dalarnas utbildningsplan. Progressionen kan ses i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, innehåll samt i studenternas arbetsformer. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina egna studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. En illustration av denna progression i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt: Termin 1 Under ämnesblockets första termin utvecklar studenten grundläggande kunskaper i franska språkets struktur, dels genom studier av språkets fonetik och grammatik, dels genom skriftliga övningar såsom översättningsövningar, ett kontrastivt studium av svenskt och franskt språkbruk och olika typer av fri skrivning. Grundläggande kunskaper om den franskspråkiga världens litteratur och kultur utvecklas både genom en introduktion till Frankrikes och den franskspråkiga världens geografi, historia, kultur och samhällsliv, och genom studier av några skönlitterära verk från 1900- och 2000-talen där man även introducerar grundläggande litterära begrepp. Under denna första termin introduceras också språkdidaktiken. I en separat delkurs läggs grunden för det kommande yrket genom en historisk genomgång av det franska språkets roll i svensk skola, studium av dagens styrdokument samt en introduktion till teorier om språklärande. Innehållet i de andra delkurserna integreras och bearbetas även i denna delkurs. Frågor som På vilket sätt kan textläsning bidra till att utveckla ett språk? eller Varför ingår grammatikstudier i franskämnet? diskuteras och bearbetas för att den studerande ska få insikt i hur de akademiska språkstudierna bygger upp förmågan att verka som språklärare. Gemensamt för terminens samtliga kurser är att stor vikt läggs vid att utveckla den egna språkfärdigheten, som tränas genom olika typer av skriftliga och muntliga övningar och kortare presentationer, både enskilt och i grupp. Utöver studierna i franska ska den studerande under denna första termin knytas till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i franska. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar ska genomföras på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under termin 3. Termin 2

Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 4 av 5 Under ämnesblockets andra termin fortsätter studenterna att utveckla och fördjupa sina kunskaper i det franska språkets struktur, användning, litteratur och kultur, samtidigt som studenternas skriftliga och muntliga språkfärdighet, uttrycksförmåga och språkliga register utvecklas ytterligare. Studenternas grammatiska perspektiv breddas också genom studiet av det franska språkets historia. I litteraturstudierna får studenterna en historisk överblick över litterära strömningar och deras förståelse för litteratur förbättras genom arbete med textanalys där de lär sig att förstå och använda grundläggande teoretiska begrepp. Studenternas kunskaper om kulturen fördjupas ytterligare genom kritiska och reflekterande studier av det moderna franska samhället och den franskspråkiga världen. Förmågan att självständigt analysera och tolka franskspråkiga texter, samt att förmedla dessa i form av längre argumenterande skriftliga arbeten och muntliga presentationer, utvecklas ytterligare genom skrivandet av mer omfattande pm inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och/eller samhällsvetenskap, där gängse former för vetenskaplig presentation och dokumentation introduceras. Ämnesblockets andra delkurs i språkdidaktik kompletterar innehållet i övriga delkurser och fördjupar den teoretiska grund i språkdidaktik som lades i första terminens studier. Delkursen fokuserar det europeiska samarbetet inom språksektorn som lett fram till Gemensam europeisk referensram och hur denna påverkat svensk syn på språkundervisning. Skolelevers uppfattning om egen språkinlärning bearbetas och sätts i relation till teorier om hur språk utvecklas. Bedömning ur olika aspekter studeras också. Hur IT och moderna media kan berika språklärandet är ett annat inslag. Liksom under första terminens studier är målet att studenten ska se sambandet mellan de olika delkursernas innehåll och uppdraget i det kommande yrket. Språkdidaktikmomentet ger möjlighet till detta genom att den studerande bearbetar kursinnehållet i de andra delkursernas från ett didaktiskt perspektiv. Gemensamt för alla delkurser är att de också samverkar för att utveckla den studerandes egen språkförmåga. Termin 3 Under ämnesblockets tredje termin läser den studerande kärnkursen Didaktik och ledarskap, vilken integreras med första VFU-perioden i franska. Kursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare omfattar dels ämnesövergripande studier kring ledarskap, dels språkspecifika moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till språket franska. Studenten förbereds för sin VFU-period genom att studera bl.a. planering, men också genom att moment från de tidigare delkurserna i språkdidaktik tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter i franska och i språkdidaktik på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna val av innehåll och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten utvecklar också grundläggande kunskaper i att bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras och teoriseras i seminarier på Högskolan. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det pedagogiska ledarskapet som lärare i franska. Termin 8

Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 5 av 5 Under ämnesblockets fjärde termin läses Franska III, som ligger på grundnivå 2, och som innehåller både en fördjupning av de akademiska ämnesstudierna i franska och en förberedelse för den kommande yrkesprogressionen genom skrivandet av Examensarbete 1. Studentens språkliga kompetens och förmåga befästes och utvecklas genom delkurserna med olika fokus. Fransk grammatik och syntax syftar till att fördjupa det rent språkliga kunnandet med speciellt fokus på fransk språkvetenskap. Delkursen Den fransktalande världens litteratur och kultur kombinerar studier i kultur och litteratur och ger den studerande möjligheten att vidga synen på det franska. I båda dessa delkurser läggs didaktiska perspektiv på innehållet och frågorna Vad, Varför och Hur? bearbetas och diskuteras i relation till yrkesprofessionen. Gemensamt för samtliga kurser är det kritiska och vetenskapliga förhållningssätt som studenten uppmuntras till att inta gentemot de språk- och litteraturvetenskapliga teorier som studeras. Terminen avslutas med Examensarbete 1 då studenten självständigt genomför ett vetenskapligt arbete utifrån en begränsad ämnesdidaktisk frågeställning. Detta första examensarbete är forskningsförberedande och inriktat på konsumtion av tidigare forskning. Det kan dels bygga på de språk- eller litteraturvetenskapliga ämneskunskaperna, dels relatera till tidigare språkdidaktiska kunskaper och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning. Termin 9 Denna termin läses kursen Franska IV, som ligger på avancerad nivå, och i vilken ingår delkurserna Fransk lingvistik, Franskspråkig litteratur och litteraturanalys och Examensarbete 2. Studenten fördjupar ytterligare sina kunskaper i franska, både inom lingvistik och litteratur, där fokus i båda delkurserna ligger på analys av vetenskapliga texter samt användning av korpusar. Utmärkande för kurserna på avancerad nivå är den påtagliga forskningsanknytningen, vilken förebereder studenterna för det andra examensarbetet. Examensarbete 2 utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningen. Men till skillnad mot det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda studenten för den egna kommande yrkesrollen som ämneslärare i franska och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vid akademin såväl som utvecklingen av franskundervisningen vid studentens partnerområde/skola. Termin 10 Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period under vilken studenten tar ett självständigt helhetsansvar för undervisning i franska. Under denna VFU-period får studenten möjlighet att omsätta förvärvade ämneskunskaper, inklusive de förvärvade genom de två examensarbetena, såväl som kunskaper från den utbildningsvetenskapliga kärnan och den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i gymnasieskolan. Det är också under denna examens-vfu som studenten får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen.