1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Relevanta dokument
λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.

Laboration 1 Fysik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Kapitel 35, interferens

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Ljusets interferens. Sammanfattning

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Lösningar till repetitionsuppgifter

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Gauss Linsformel (härledning)

Diffraktion och interferens

Vågfysik. Superpositionsprincipen

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Övning 9 Tenta

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Tentamen i Fotonik , kl

OPTIK läran om ljuset

Tentamen i Fotonik , kl

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära och optik

Handledning laboration 1

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Alla svar till de extra uppgifterna

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Miniräknare, formelsamling

Tentamen i Fotonik , kl

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

Kapitel 36, diffraktion

Svar och anvisningar

Vågrörelselära och optik

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Diffraktion och interferens

Interferens och diffraktion

Luft. film n. I 2 Luft

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

LJUSETS DIFFRAKTION. 1 Inledning. Ljusets diffraktion

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Tentamen i Våglära och optik för F

Diffraktion och interferens

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Ljusets böjning & interferens

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Våglära och Optik Martin Andersson

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Vågrörelselära och optik

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

Ljusets böjning & interferens

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Ljudets och ljusets böjning och interferens

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

Transkript:

Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten på vattenytan. En tydlig förklaring kräver en tydlig text och en tydlig ritning. När källan rör sig mot mottagaren med en hastighet v s, blir avståndet mellan vågfronterna vid mottagaren mindre. Våglängden för en observatör framför källan blir λ o = v v s f s Formeln för den frekvens som observatören hör blir f o = v λ o = vf s f s = v v s v s /v där v är ljudhastigheten, v s är källans hastighet mot observatorn och f s källans frekvens.

Problem 2. Figuren nedan kommer från än lärobok för grundskolan. Den ska förklara bildformning med en lins. Peka ut vilka saker som är missvisande i figuren och vilka felaktiga slutsatser figuren kan leda till. (p) Från min källa (S.J. van Enk, University of Oregon): All rays drawn from the object are parallel to the optical axis. That seems to imply the image will be sharp no matter at what distance you put the screen. Moreover, it seems to imply you don t even need a lens to get a sharp image (in fact, the image without lens would seem to be right side up and equal size as the object). It also seems to imply that if you block half the lens you get only half the image. But all of these implications are wrong! Dessutom den mest absurda slutsatsen: linsen måste vara minst lika stor som källan! Illustrationen kan egentligen bara visa hur skuggan av ett litet föremål ändras bakom en lins. Men bildformning handlar inte om skuggor. Varje punkt av pilen är en ljuskälla som ger strålar i alla riktningar. Med en stråle genom linsens mitt (blå) ser man att pilens bild hamnar längre bort och är förstorad. 2

Problem. Figuren visar en puls på en sträng vid t = 0, som rör sig till höger med en fart på cm/s. Strängen är inte uniform, utan delen till höger om pricken är fyra gånger tyngre. Rita strängens utvikelse vid t = 4 s. Förklara så många detaljer som möjligt. (2p) 2 Strängens spänning är lika i båda delar, men trögheten i den högre delen är fyra gånger större så att pulshastigheten är två gånger långsammare. Det ses i den transmitterade pulsens position och smalare bredd ( kortare våglängd ). Dessutom orsaker diskontinuiteten en reflekterad puls, med motsatt tecken eftersom massan på höger sida är större.

Problem 4. Figuren nedan visar ljusintensiteten på en skärm på stort avstånd från två spalter. Den horisontella skalan ger vinkeln från centralt maximum i milliradian. Ljuset på spalterna är den gröna kvicksilverlinjen vid 546, nm. a) Hur stort är avståndet mellan spalterna? (p) Avståndet mellan fransar är ungefär 500/ = 5 mrad; d = λ/ θ = 0,546/0,05 = 6 µm. b) Hur breda är spalterna? (p) Avståndet till diffraktionsmönstrets första minimum är ungefär 25 mrad; a = λ/θ min = 0,546/0,25 = 4,4 µm. Detta är fortfarande små vinklar; skillnaden mellan vinkeln i radianer och dess sinus är försumbar i förhållande till avläsningsfelet. c) Den ena av spalterna täcks med en glasbit som absorberar hälften av ljuset. Beskriv och förklara om och hur det påverkar mönstret på skärmen. (p) Varken bredden av diffraktionsmönstret eller avstånden i interferensmönstret ändras. Det är främst intensiteterna som påverkas. Medelintensiteten avtar med 25 %. Maxima blir lägre (med en faktor 9/6). Minima är inte noll längre (utan de är /9 av interferensmönstrets toppar). Dessutom kan interferensfransarna bli förskjutna på grund av fasfördröjning i glasbiten. 4

Problem 5. a) Under vilka förhållanden avklingar ljudintensitet med kvadraten på avståndet till ljudkällan? (p) Potensen är N om ljudet utbreder sig i N dimensioner, när det inte finns någon absorption. Det är en konsekvens av energins bevarande, och samma sak gäller för ljus och för gammastrålning, och dessutom för partikelflöden och för elektriska fält och gravitationsfält. Men i en föreläsningssal stämmer det inte bra för ljud, eftersom det finns båda reflektion från väggar och absorption i huvuden osv. b) Anta för enkelhets skull att sambandet ovan gäller här. En student lyssnar på en föreläsning av en lärare som står meter framför honom. Ljudnivån är 60 db. Hur stor är föreläsarens effekt? (p) Intensiteten är 0 60/0 gånger referensintensiteten på 0 2 W/m 2, alltså 0 6 W/m 2. Föreläsarens energiflöde integrerad över en sfär med en area 4πr 2 blir 6π 0 6 0, mw. Eller om man bara tar effekten över hemisfären ovan jord blir det 56 µw. Och om man skulle betrakta reflektion från väggar och tak, ser man att föreläsaren kan nöja sig med ännu mindre energi. c) En annan student som sitter,5 meter längre bak börjar prata med sin granne med en effekt som är fyra gånger lägre än föreläsarens. Hur stor blir den sammanlagda ljudnivån hos studenten som försöker lyssna på föreläsningen? (p) Studenten får ett lika stort energiflöde bakifrån som från föreläsaren, enligt antaganden om en kvadratiskt avklingande ljudintensitet. Källorna är inte koherenta, så det finns inga komplikationer med konstruktiv eller destruktiv interferens. Man kan addera intensiteterna, och den blir alltså två gånger så hög. Eftersom log 2 0, (eftersom 2 0 = 024 0 ), blir den totala ljudnivån db högre, dvs 6 db. 5