Slutrapport Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden År 2012-2013 Jobbar för:

Slutrapport Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden År 2012-2013 Jobbar för: Ett hållbart samhälle Arbetstillfällen Produktutveckling Samarbetsorganisationen för Invandraföreningar i Uppsala 1

Förord Tack till Arbetsförmedlingen Uppsala, Leader Upplandsbygd, och Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva (HSSL) och Uppsala kommun. Vi vill rikta ett stort tack för stöd av Länsstyrelsen Uppsala, Uppsalas politiker, näringsidkare och ideella föreningar på den uppländska landbygden. Ett stort tack till våra praktikanter för deras stöd och engagemang i projektet. Deras kunskap har lärt oss alla involverade något. Uppsala den 15 april 2013 Projektkorrdenato Dima Sarsour Projektledare Meshesha Andargachew Projektledare Håkan Lindholm 2

Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden Projektfakta Projektnamn: Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden Projektägare: Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), Hela Sverige ska leva Uppsala län (HSSL). Bakgrund Den 27 oktober 2011 genomförde Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU) och Hela Sverige Ska Leva- Uppsala län (HSSL) tillsammans en konferens; om mångfald som möjlighet på Uppsala landsbygden. Tillsammans med Uppsala kommun, Länsstyrelsen Uppsala län, företagare, jordbrukare, föreningar och andra aktörer diskuterade man hur man kunde förverkliga visionen om integration och utveckling på landsbygden. Det som kom fram mycket tydligt på konferensen är att det finns ett stort behov av att invandrare och landsbygden kommer i kontakt med varandra och de olika miljöer vi lever i. Det behövs informationsinsatser samt nätverksbyggande och mötesplatser. Uppsala är en multikulturell stad som växer snabbt, och vi kom fram till att de resurser i form av språkkunskaper och arbetserfarenhet som invandrare besitter skulle gynna utvecklingen av de gröna näringarna, och främja stadens ökade internationella framtoning genom att använda sig av exempelvis språkkunskaper som finns här hemma för att öka turismen. Sammanfattning Vi ville öppna kanalerna för projektet Framtidsutveckling med integration på landsbygden som skulle bana vägen för de större projektmålen och förverkliga våra byggstenar; att skapa arbetstillfällen, bidra med och öka kunskap- och kulturella utbytet mellan befolkningen på landsbygden och invandrare, och förbättra livskvalitén på landsbygden för ett hållbart och marknadskraftigt Uppsala. Projektet erbjöd utbildning och praktikplatser på uppländska landsbygdens gårdar -och turist anläggningar, dels för att visa vilka möjligheter som finns, och dels skapa kreativ kraft hos dem som kommer ut på praktik för att hitta nya vägar till arbeten. De praktikplatser som vi erbjöd är småskaliga jordbruk och turistaktörer på landsbygden. 3

Vi utbildade och introducerade praktikanterna om landbygdens historia och generella verksamhet och gav dem insyn om vilka möjligheter som finns att ta vara på för att öka möjligheterna för integration i Sverige. Dessutom ville vi att landsbygden kom i kontakt invandrarna för ett kulturellt möte och för själva ta reda på vilka resurser och kunskaper de sitter på och kan erbjuda deras verksamhet. Vi jobbade för att inkludera olika aktörer från den offentliga, privata och ideella sektorn för att tillsammans jobba för att nå vår vision. Alla medverkande direkt eller som stöd ser pilotprojektet lyckades skapa en bro mellan den uppländska landsbygden och invandrarna vi har jobbat tillsammans med. Och ser att detta pilotprojekt var en positiv början i det fortsatta arbetet om integration på landsbygden. Utifrån erfarenheten och insikten som pilotprojektet ger hoppas vi att det ska leda till flera projekt och vår långsiktiga vision Varför projektet genomfördes För att se vilka möjligheter man kan utforska för att öka integration på landsbygden, och hur vi på bästa sätt kan tillvarata utlandsföddas kompetens inom landsbygdsnäringarna. Vi såg en nödvändighet i att utforska och söka lösningar till problem som annars inte ges utrymme att undersökas. Efter flera samtal med bland andra, kommun, länsstyrelsen, näringsidkare, ideella organisationer och en konferens var det tydligt att landsbygden sällan kommer med i integrationspolicy, som oftast är koncentrerad på städer. Sverige har under lång tid välkomnat och tagit emot många invandrare, inflyttade av en rad olika orsaker. Vi har därmed sett att trycket ligger på städerna. Sveriges fjärde största stad är en stad rik på mångfald och multikultur, och som växer för varje år. Men i och med den pågående utvecklingen ökar även trycket att bistå stadens medborgare med arbeten och bostäder. Å andra sidan så har vi en landsbygd som avvecklas på arbeten och människor. Därmed såg vi en självklarhet av att integrera medborgare i staden och på de uppländska områdena med varandra. Att det finns ett lågt intresse för landsbygden beror till stor del på att människor är antingen desorienterade på landsbygden eller har aldrig tidigare haft anledning till kontakt med den uppländska landsbygden, och särskilt så är det för invandrare. Vi ser att vi har medborgare med stor kompetens här hemma från forna hemländer, inom de gröna näringarna och inom (natur) turism, som vi inte tar vara på. Utan istället anställer man fortfarande expertis utifrån. Hur det organiserades Pilotprojektet drevs av Hela Sverige Ska Leva Uppsala Län (HSSL) och Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), i samarbete med Arbetsförmedlingen Uppsala, Uppsala kommun och Leader Upplandsbygd. 4

Vem projektet riktade sig till Utlandsfödda, landsbygdsbor och landsbygds föreningar och företag Vad projektet skulle uppnå Målet är att visa möjligheter till jobb utanför Uppsala stad, och ge idéer om möjligheter till egna verksamheter. Ett längre projekt på två till tre år med samma inriktning är tänkt att följa pilotprojektet, då med en arrendegård som bas för utveckling av handelsträdgård och socialt företagande med självförsörjning som mål. UNT, (2012-09-04). Pilotprojektet Framtidsutveckling med integration på landsbygden skall bana vägen för projektmålen och förverkliga våra byggstenar; att skapa arbetstillfällen, bidra med och öka kunskap- och kulturella utbytet mellan befolkningen på landsbygden och invandrare, och förbättra livskvalitén på landsbygden för ett hållbart, och marknadskraftigt Uppsala. Och vi anser att pilotprojektet har framgångsrikt öppnat kanaler för intresse och samarbete för att förverkliga våra byggstenar. Introducera invandrare för den uppländska landsbygden. Vi ville ge först en generell representativ utbildning om landsbygden och även ge dem insyn om vilka möjligheter det finns för dem att ta vara på för att öka chanserna för integration och utveckling i Sverige. Dessutom ville vi att landsbygden möter invandrarna och ser vilka resurser de sitter på och kan erbjuda deras verksamhet. Främja kulturell dialog och kunskapsutbyte mellan medborgare i staden, i allra första hand fokus på invandrare, och på landsbygden. Pilotprojektet skall leda till vår långsiktiga vision. Det innebär att våra praktikanter skall finna möjligheter att hitta jobb, starta och leda egna verksamheter, eller att tillsammans starta ett hållbart socialt företag. Genomförande & resultat Genomförande Med projektstöd av Leader Upplandsbygd, Arbetsförmedlingen Uppsala, Uppsala kommun och Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva. Samarbete och stöd av; Leader Upplandsbygd, Uppsalas politiker, näringsidkare, ideella föreningar och lokalmedia fick vi hjälp att starta upp och sprida projektidén och slutligen avsluta projekttiden framgångsrikt. 5

Genom kontakt med arbetsförmedlingen bistod de oss med utländskt svenska praktikanter till pilotprojektet. Praktikanterna som deltog under hela vår gemensamma resa var positivt inställda och engagerade hela vägen lyckligtvis. Förutom arbetsförmedlingen, har vi använt oss av HSSLs kontaktnät i form av föreningar och företag på den upplänska landsbygden för att placera ut våra praktikanter på lämpliga praktikplatser. SIU bistod med deras kunskapsbank, kontakter och resurser som utvecklats under tidigare integrationsprojekt (ex. Integrationsprojekt-Uppsala vision 2030 ). Till en början, med hjälp av 5 handläggare på arbetsförmedlingen kunde vi intervjua 11 sökande praktikanter. Av dessa kunde 5 inte fortsätta redan innan projektets start på grund av personliga omständigheter, men även total kunskapsbrist i svenska och engelska. Men lyckligtvis fann vi våra 6 lämpliga praktikanter. Valet att jobba med få medverkande praktikanter är medvetet med tanke på att detta är ett pilotprojekt. Halvvägs under utbildningsperioden hoppade dessvärre ytterligare 1 praktikant av, av personliga orsaker. Därefter började vår generella utbildning först och främst med att ge praktikerna en introduktion om projektet och dess målsättning. Därefter var vi lika noga med att ge dem en förståelse för arbetsrätt och miljö. Projektets andra fas började med praktikanternas teoretiska utbildning. Den började med att HSSL och SIU tog praktikanterna ut på flera utbildningsresor till landsbygden. Vi försökte täcka hela den uppländska landsbygden. På landsbygden gav näringsidkare informationsmöten på deras arbetsplatser och dessa kom från två områden: lantgårdar och turism/guidning Vi tog med oss kunskapen vi fick från utbildningen på landsbygden in till SIU utbildningslokal för vidare utbildning och diskussion mellan gästföreläsare, projektledning och praktikanterna. Vi använde oss av nätverkande för att erbjuda praktikanterna gästföreläsningar. Föreläsarna var allt från forskare inom agronomi till företagare inom turism. Efter utbildningsmomenten började praktikveckorna ute på landsbygden. Under tiden hölls kontinuerliga utvärderingar och uppdateringar med projektledningen, praktikanter och näringsidkare så kontakten aldrig bröts och för att minimera eventuella kommunikationsproblem. Aktiviteter Före praktiktiden, gavs praktisk undervisning i form av studiebesök till landsbygden så att praktikanterna själva kunde känna på vad skulle passa dem bäst. Vi besökte gårdar, jordbruk turistanläggningar. Besöken bestod av viktiga frågestunder där praktikanterna fick chansen att fråga- och diskutera med näringsidkarna om deras verksamhet, om både det positiva och det negativa med att vara näringsidkare på landsbygden och om chanserna till jobb ser ut. 6

Vi höll även i teoretisk undervisning där vi bjöd in föreläsare inom de ämnesområden som berör projektet. Exempelvis, vi besökte en storgård med bland annat mjölkrobot och följde upp om föreläsning med utbildad agronom. Därefter satte vi tid till diskussion med föreläsaren. Efter varje utbildningsmoment höll vi i utvärderingar med praktikanterna. Praktikanterna fick på så vis mer utrymme att känna sig delaktiga i varje steg genom som berörde dem under projekttiden. Som sista officiella aktivitet höll vi en skriftlig utvärdering med praktikanterna, där de fick ge sitt omdöme på allt, anonymt. En viktig punkt som vi framhävde halvvägs under projekttiden är praktikanternas insikter både som deltagare och som bärare av kunskap, därmed fick de agera även som referenspunkt för eventuella kommande projekt. Aktiviteterna sökte balansera lika vikt på uppländsk natur/jordbruk som natur/-turism liksom uppländsk kultur. Projektledningen bjöd in till informationsmöten om projektet, kontaktade lokala medier för informationsspridning och Uppsalas kommunalpolitiker för samtal om projektet och för samtal även med praktikanterna. Bland andra deltog kommunalråd Mohamad Hassan (FP) i informationsmöte och samtal. Marlene Burwich (S) var med på en av våra resor till praktikplatser på landsbygden. Uppsala politiker visade väldigt stort intresse och stöd för projektet. Deras stöd är ovärderligt för arbetet med integration i Uppsala och den uppländska landsbygden. Måluppfyllelse Vi lyckades få ut praktikanterna på praktikplats trots att det närmade sig slutet på säsongsbaserade perioden. Och trots att vi hade besvär att få ut praktikanter ut till landsbygden på grund av den inte så smidiga kollektivtrafiken. Uppsalas politikers engagemang och stöd för projektet och vikten av det fortsatta arbetet med integration på landsbygden. Vi är väldigt glada att säga att 60 procent av våra praktikanter erbjöds jobb redan under praktiktiden! Intresset från landsbygdsbefolkningen och näringsidkarna har varit mer positivt än väntat. Och det är något vi trodde skulle vara ett av våra svårare mål. Under projektets gång fick även praktikanterna ett annat intresse för landsbygden. Man såg inte längre på landsbygden med främmande ögon. Efter besök på turistanläggningar hörde vi planer från praktikanterna på att åka ut dit igen, med vänner denna gång. Flera nyfikna frågor runt möjlighet till boende på landsbygden började redan komma upp efter första utbildningsveckan! Vi sådde en nyfikenhet hos praktikanterna om framtiden som egna företagare, även på landsbygden. Baserat på de praktikanterna vi jobbade med och deras begränsade språkkunskaper i svenska, så förbättrades deras svenska markant under vår tid tillsammans. 7

Vi byggde på idén om flerspråkig turism/turistinformation och därför har vi skapat en informations-cd om uppländsk miljö och kultur på flera språk. Reflektioner & slutsatser Våra reflektioner och slutsaster baserar vi på ledarskapet, praktikanternas och näringsidkarnas åsikter och tankar. Och det gör vi på grund av våra kontinuerliga utvärderingar, diskussioner och samtal. I den ursprungliga planen skulle 11 praktikanterna ha deltagit i pilotprojektet, men på grund av avhopp innan projektstart blev de endast 6 praktikanter. Dessvärre hoppade en till av i början av projektet, så det totala antalet praktikanter efter sista praktikdagen blev 5. Något vi reflekterade över är hur projektledningen skulle förbättra på och vara tydligare med är kommunikationen med samarbetspartners. Vi är tacksamma för den hjälp och tålamod Arbetsförmedlingen Uppsala visat oss trots våra inledningsvis kommunikativa tillkortakommanden. På grund av detta försåg vi oss inte helt med de efterfrågade kriterierna hos praktikanterna som arbetsförmedlingen kunde hjälpt oss hitta. Exempelvis, att vi borde ha satt ett minimum för antal år våra praktikanter skulle ha med sig i Sverige så att språket inte skulle vara ett hinder, och att vår utbildning och praktiktid inte skulle krocka med deras svenska undervisning. Vi insåg fort att språket var delvis ett hinder. Nästan alla våra praktikanter gick fortfarande på svensk undervisning. Däremot, efter utvärderingar med praktikanterna så har de sagt att de känt att deras svenska språk förbättrats avsevärt. Och det är även något vi har märkte av. Vi försökte vara stränga i många sammanhang med användandet av endast svenska som kommunikationsspråk. Under föreläsningarna kunde det däremot vara lite svårare och det är förståeligt. Båda ledarskapet och föresläsarna var tålmodiga och förstående. Och praktikanterna var inte alls rädda eller att ta för sig i diskussionerna eller ställa frågor. Praktikanterna kände sig relativt nöjda med den teoretiska delen, då vi lyckades hitta föreläsare som kunde förankra det de kom i kontakt med på landsbygden. Det praktikanterna hade önskat mer av, var längre praktiktid och mer fördjupad teoretisk utbildning. Vi hade svårigheter med samordningen på landsbygden då mycket av arbetet inom turism är säsongsbetonat. Så det blev krångligare att hitta praktikplatser som är relevanta till alla målen. När vi väl fann praktikplatser insåg vi att vi hade ett större problem som försvårade vårt arbete. Och det är helt enkelt kollektivtrafiken. Det var inte alltid lätt att hitta goda förbindelser till arbetsplatser ute på landsbygden. Det blev exempelsvis svårt att koordinera och göra det lättare för praktikanter som har språkundervisning på kvällarna. Kollektivtrafiken är inget vi kan idag påverka, däremot insåg vi att det kan vara ytterligare ett krav i framtida projekt för landsbygden; att deltagaren antingen ska ha körkort eller att inleda ett givande samarbete med språkundervisningen där praktiken kan ingå som del i undervisningen. 8

Förutom problem med trafikförbindelser och mindre språkliga kommunikationsproblem mellan arbetsgivare och praktikanter så kan vi med gott samvete säga att båda praktikanter och arbetsgivare var väldigt nöjda med varandra. Vi hade en praktikant som talade svenska flytande. För henne handlade det om att se landsbygden för första gången på riktigt, och inte som en genomresa. Och det handlade om möjligheter till arbete utanför stadskärnan. Vi fann åt henne en praktikplats hos en mycket högt respekterad arbetsgivare, ägaren av Gammel Tammen i Österbybruk. Han var överlycklig med henne och erbjöd henne anställning direkt efter praktiktiden. På landsbygden fick vi mycket positiv respons. Mer än förväntat dessutom. Både på gårdarna vi besökte och inom turistnäringen. Fokuserade som vi har varit på integrationsprocessen så här i början, blev vi lite överraskade av att de etablerade aktörerna faktiskt behöver arbetskraften vi representerade. På landsbygden var man angelägen om att få dit människor, och särskilt människor som kan bidra med annan kunskap inom exempelvis de gröna näringarna. Och enligt turistaktörerna vi samtalat med är efterfrågan stor vad gäller blivande turistgruppers språk och kultur. Vi blev även glada över att höra att praktikanterna så småningom började forska på egen hand om vilka möjligheter det finns att starta eget på landsbygden. Både inom jordbruk som turism, då de flesta har erfarenhet och/eller kunskap inom dessa områden. Våra aktiviteter har varit relevanta med våra syften; att under projektets gång öka informationen, kunskapsspridningen, dialogen och nätverksaktiviteterna om de gröna näringarna, landsbygden, dess miljöer och livsmöjligheter. Våra aktiviter har fått god kritik av våra praktikanter först och främst. Exempelsvis är inte landsbygden lika främmande eller icke-existerande längre. Och vi har sett initiativ på planerar av vissa att på olika sätt ta sig ut på landsbygden, genom att skapa kontakter, planera självständiga besök ut till de turistanläggningarna vi tillsammans besökt, föra vår idé vidare till vänner, och uppmuntra dem om oss. I och med att våra praktikanter kommer från olika länder var det väldigt tacksamt för alla i gruppen; arbetsledarna och praktikanterna själva, men även näringsidkarna att höra mer om hur de ser på livet och möjligheterna på landsbygden. Efter alla våra besök ute på landsbygden med praktikanterna, och samtal med dem och potentiella arbetsgivare och egen företagare inom jordbruk och turism insåg vi mer att det vi gör är av stor vikt för alla involverade. Bland det positiva som slog projektledningen i sammanhanget praktikanter ute på besök hos näringsidkarna är insikten om att det är lika möjligt för dem att skapa något eget och kanske till och med något nytt. Och det var en väldigt tydlig ivrighet som växte för varje besök och samtal med praktikanterna. De uppkom en önskan att avlägsna alla hinder och ursäkter man satt för sig själv om att det inte möjligtvis kan gå att nå det liv de önskade uppnå. Och istället talade de om alla möjligheter som faktiskt finns. 9

Relationen mellan praktikanter och arbetsgrupp har varit givande, och krävande. SIU fick agera dessutom som informationscenter åt praktikanterna då SIUs kontor är centralt belägen och halva ledarskapet är stationerade där. SIU erbjöd projektet lokal där vi höll i våra möten, föreläsningar och diskussioner. Framtiden Efter efterforskningar så talade mycket för att turismen i Uppsala och i Sverige allmänt har potential som inte alls utnyttjas, och att kompetensen finns redan här hemma. Det finns väldig kompetens från andra länder som kan användas av etablerade svenska aktörer. Många näringsidkare såg positivt på en utveckling av (internationell) turismen och behovet av flerspråkig-och kulturell kompetens hos anställda. Vi har kommit i kontakt med framtida samarbetspartners i utbildningssyfte, som vi planerar att undersöka möjligheten till ett fördjupat samarbete med, särskilt gällande de gröna näringarna. Vi kommer att ta all erfarenhet från pilotprojektet för att vidareutveckla kommande projekt som vi hoppas bli storskalig. Rekommendationer För kommande projekt Att öppna upp för eller fördjupa det viktiga samarbetet Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen Uppsala och Leader Uppland. Och andra viktiga aktörer. Att forma en referensgrupp som inkluderar näringsidkare inom projektets ämnesområden, som kan med projektledningen vara viktig del i utformningen av en mer detaljerad utbildningsplan som kan gå mera på djupet inom områdena; gröna näringen och turism. Att vara mer tydligare i kommunikation med berörda stora samarbetspartner som exempelsvis Arbetsförmedlingen. Öppna för ett samarbete med Uppsala Universitet och Studiefrämjandet för utbildning. Samarbeta med svensk undervisning i hopp om att låta praktiken ingå i undervisningen. Fortsätta samarbetet med Uppsalas politiker, deras stöd är av störst vikt. 10

I media Senaste Nytt (2012). Invandrare integreras på landsbygden, [TV reportage] TV4 Nyheterna Uppsala, 2012-08-29 http://www.tv4play.se/program/nyheterna-uppsala?video_id=2214031 Lotta, Lille. 2012. Praktik på landet ska ge jobb. Intervju med projektgruppen, Uppsala politiker Marlene Burwick (S), ägaren av Gammel Tammen Ruzhdi Rask. UNT. 2012-09-04. http://www.unt.se/inc/print/praktik-pa-landet-ska-ge-jobb-1837611-default.aspx Brydolf, Johanna. 2012. Invandrare får testa lantliv i nytt projekt, [tidningsreportage] 18 MINUTER., sid 4. 2012 08 30 Framtidsutveckling med integration på landsbygden. Youtube. 2012. http://www.youtube.com/watch?v=kgkofine3gk 11

Informationsmöte. Kommunalråd Mohammad Hassan (FP) samtalar med projektledningen Förberedelser och informationsträffar med praktikanterna Besök av gårdar och turistanläggningar 12

Besök av gårdar och turistanläggningar Besök av mjölkgård Utbildning 13

Utbildning Projektet i massmedia UNT Praktik på landet ska ge jobb 18 minuter Utvärdering av projektet med referensgruppen 14