Förvärvsbeskattning eller annan förenklad redovisning av importmoms inom EG

Förvärvsbeskattning eller annan förenklad redovisning Datum 19 januari 2009 Till Från Anna Sandberg Nilsson Ulrika Grefberg, Kaisa Miller och Martin Carlsson, Ernst & Young AB 1 Bakgrund Svenskt Näringsliv arbetar för att förenklingsregler ska införas för svenska företag på bl.a. momsområdet. Ett förenklingsförslag är att införa regler om att importmoms ska redovisas genom förvärvsbeskattning i skattedeklarationen till Skatteverket, istället för som idag till Tullverket. En tillämpning av förvärvsbeskattning av importmomsen skulle medföra att avdragsrätt skulle kunna göras för motsvarande ingående skatt i samma skattedeklaration och därmed skulle den likviditetspåfrestning som nuvarande system innebär kunna undvikas. Nämnda förenklingsförslag har bl.a. givits in till Finansdepartementet. Som underlag för att bilda opinion för det aktuella förenklingsförslaget har Svenskt Näringsliv anlitat Ernst & Young AB för att göra en kartläggning över andra medlemsstaters hantering av momsen i samband med import. Svenskt Näringsliv har härvid framfört följande frågor som önskas utredda. 1. Vilka medlemsstater inom EU tillämpar förvärvsmoms eller förenklingsregler vid import? 2. Vilken betydelse har förekomsten av bestämmelser om förvärvsmoms för etableringen inom EU? 3. En redogörelse för regelverket i de medlemsstater som infört bestämmelser om omvänd beskattning vid importmoms. 4. En redogörelse för vilka regler som bedöms som enklast och/eller mest fördelaktiga. Medlem i Ernst & Young Global Limited

2 Medlemsstater som har infört förenklingsregler vid import 2.1 Allmänt Totalt är det idag följande 10 medlemsstater som tillämpar förvärvsbeskattning för redovisning av importmoms; Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Tjeckien och Ungern. Härutöver tillämpas i tre medlemsstater en förenkling som möjliggör en senareläggning av betalningen av importmomsen, vilken i praktiken innebär att importmomsen förfaller till betalning ungefär samtidigt som avdragsrätten för motsvarande belopp infaller. Sådana bestämmelser tillämpas i Portugal, Storbritannien och Österrike. Utöver dessa länder har Spanien infört en mer informell förenklingsregel som tillåter avdrag för importmoms redan när den skattskyldige har erhållit ett administrativt ledsagardokument för importen, vilket normalt sett är tidigare än utfärdandet av en tullräkning. Även i Tyskland föreligger vissa förenklingsregler som dock är mycket specifika och begränsade. Polen, Rumänien, Slovakien och Spanien förväntas inom en snar framtid införa lagändringar som kommer att leda till en förenklad hantering av importmomsen. Utöver dessa länder kvarstår alltså Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Slovenien och Sverige som idag inte tillämpar någon förenkling vid redovisning av importmoms. Nedan i avsnitt 3.2 följer en kortfattad redogörelse för reglerna i de ovan uppräknade medlemsstaterna som har infört förenklingsregler, samt vår analys av vilka av de olika medlemsstaternas olika regler som enligt vår bedömning är framstår som de regelverk som bäst lämpar sig som en föreblid för en motsvarande svensk reglering. En matris över den nuvarande hanteringen av importmoms i samtliga medlemsstaters bifogas i Bilaga 1. En sammanfattning på engelska över bestämmelserna i de länder som tillämpar förenklingsregler bifogas i Bilaga 2, förenklingsreglerna i originalspråk bifogas i Bilaga 3 och en sammanställning över svaren på mer detaljerade frågor till vissa länder bifogas i Bilaga 4. 2 (13)

2.2 Särskilt om de olika medlemsstaterna 2.2.1 Belgien Belgien införde ett system med möjlighet att ansöka om tillstånd för att redovisa importmoms genom förvärvsbeskattning i skattedeklarationen redan år 1971. För att erhålla detta tillstånd måste ett bolag vara momsregistrerat i Belgien, regelbundet importera varor, samt erlägga en deposition motsvarande 1/24 av det uppskattade årliga importmomsbeloppet. Depositionen måste dock uppgå till minst 250 EUR. När tillstånd har erhållits, ska importmoms redovisas i en särskild ruta i skattedeklarationen, och avdrag får göras i samma redovisningsperiod förutsatt att den skattskyldige har avdragsrätt för moms. För att säkerställa att det sker en kontroll av de belopp som redovisas i skattedeklarationen samarbetar tull- och skattemyndigheterna. Tullmyndigheten skickar regelbundet över listor med uppgifter om de importer som en skattskyldig har gjort under en viss tidsperiod. Skattemyndigheten har därmed en möjlighet att stämma av att korrekt belopp redovisats i skattedeklarationen. Beskattningsunderlaget för moms beräknas utifrån varans tullvärde med tillägg för kostnader fram till destinationssorten såsom för tull, packning, transport och försäkringar. Rabatter, prisnedsättningar, förseningsavgifter och räntor ska dock inte ingå i beskattningsunderlaget. Det belgiska systemet framstår som förhållandevis fördelaktigt och enkelt både för den skattskyldige och för myndigheterna. Myndigheterna tycks ha goda rutiner på plats för att säkerställa att redovisningen sker på ett korrekt sätt, samtidigt som hanteringen innebär en avsevärd förenkling för skattskyldiga som importerar varor i stor utsträckning. En av de nackdelar som kan noteras är att den skattskyldige måste erlägga en deposition till staten som säkerhet för att importmomsen redovisas korrekt och att, eftersom det inte finns något tak för detta belopp, det kan komma att uppgå till avsevärda belopp. En annan nackdel är att det dessutom föreligger en skyldighet att årligen justera det deponerade beloppet i förhållande till föregående års importmoms. 2.2.2 Danmark Danmark har sedan år 2001 tillämpat förenklingsregler avseende redovisning av importmoms. För att kunna tillämpa dessa bestämmelser vid import av varor till Danmark krävs en särskild registrering hos tull- och skattemyndigheten. Denna registrering kan erhållas av skattskyldig som är 3 (13)

eller ansöker om att bli momsregistrerad i Danmark. Företag som är etablerade i land utanför EG kan registreras för import förutsatt att de är momsregistrerade via ett ombud. Ombudet är i sådant fall solidariskt ansvarig för moms och tull. Tull- och skattemyndigheten kan i somliga fall kräva att den skattskyldige intygar sin ekonomiska situation, eller att säkerhet erläggs om den skattskyldige vid upprepade tillfällen har misskött betalningen av skatt eller lämnat in skattedeklarationen sent. Då tull- och skattemyndigheten utgör en och samma enhet, sker det en löpande kontroll av samma myndighet av de varor som importeras och av hanteringen av importmomsen. Det danska systemet innebär följaktligen att det är förhållandevis lätt för myndigheten att säkerställa att rapporteringen hanteras på ett korrekt sätt av den skattskyldige. Beskattningsunderlaget fastställs utifrån tullvärdet med tillägg för kostnader fram till destinationssorten såsom för försäkring, frakt och vissa andra kostnader. Icke momsregistrerade företag och privat personer kan inte tillämpa de danska reglerna om framskjuten redovisning av moms.. 2.2.3 Luxemburg Sedan år 1993 har Luxemburg tillämpat ett system för redovisning av importmoms, som innebär att en importör som är momsregistrerad i Luxemburg är skyldig att redovisa importmomsen i sin skattedeklaration genom förvärvsbeskattning. Denna hantering är således obligatorisk för skattskyldiga som är momsregistrerade i Luxemburg. Vad gäller företag som inte är momsregistrerade i Luxemburg föreligger det fr.o.m. år 2008 en möjlighet att utse ett ombud som hanterar redovisningen av importmoms. Denna bestämmelse har dock en begränsad tillämplighet och avser vissa särskilt angivna transaktioner, såsom exempelvis import av varor som har sitt ursprung utanför EG för efterföljande transport inom landet. Tull- och skattemyndigheterna i Luxemburg samarbetar i viss mån vad gäller import av varor. Generellt ansvarar skattemyndigheten för samtliga frågor avseende moms, men skattemyndigheten kan även be tullmyndigheten verifiera det tullvärde på vilket importmoms har redovisats genom förvärvsbeskattning. Systemet för redovisning av importmoms i Luxemburg framstår som förhållandevis enkelt, särskilt för företag som inte är momsregistrerade inom landet, då ett ombud helt och hållet kan sköta momsredovisningen i företagets ställe. Det framstår dock som att samarbetet mellan tull- och 4 (13)

skattemyndigheten är förhållandevis begränsat, då tullmyndigheten enbart hanterar tull och punktskattefrågor och skattemyndigheten har ansvaret för momsrelaterade frågor. Tullmyndigheten kan dock verifiera importerade varors tullvärde, och på så sätt indirekt påverka importmomsbeloppet som redovisas till skattemyndigheten. Beskattningsunderlaget för importmoms utgörs av tullvärdet med tillägg för kostnader såsom tull och skatt i exportlandet, skatt, tull och liknade kostnader som uppkommer i samband med importen in i Luxemburg samt kostnader för t.ex. packning, transport och försäkring. Om de Luxemburgska tullmyndigheterna ändrar tullvärdet efter att importen skett så kommer den Luxemburgska skattemyndigheten inte automatiskt att informeras om ändringen av tullmyndigheten. Detta är dock en uppgift som skattemyndigheten i förekommande fall kan begära från tullmyndigheten. Privat personer kan inte tillämpa bestämmelserna om omvänd beskattning i Luxemburg. 2.2.4 Nederländerna Nederländerna har sedan år 1968 tillämpat ett system som innebär att skattskyldigheten för importmoms skiftas över från importören till den faktiska godsmottagaren. Detta innebär att den till vilka varorna levereras erlägger importmomsen, samt har rätt till avdrag för motsvarande belopp i den mån den skattskyldige har avdragsrätt för ingående moms. För skattskyldiga som har sätet för sin verksamhet eller ett fast driftsställe i Nederländerna föreligger det en möjlighet att erhålla tillstånd om att redovisa importmomsen genom förvärvsbeskattning i skattedeklarationen. För att kunna tillämpa förenklingsreglerna måste dock den skattskyldige regelmässigt importera varor samt tillse att importerna bokförs noggrant. Om något fast driftsställe inte föreligger i Nederländerna måste ett ombud anlitas och en bankgaranti ställas för att tillstånd att tillämpa bestämmelserna om förvärvsbeskattning av importmomsen ska kunna erhållas. Normalt är det frivilligt för företag att tillämpa förvärvsbeskattning av importmoms, men vid import av vissa specifika varor, t.ex. råvaror, metaller osv., är förvärvsbeskattningen av importmomsen obligatorisk. En skattskyldig måste i de flesta fall erhålla tillstånd för senareläggning av importmomsredovisning innan hanteringen kan tillämpas. Om tillstånd erhålls, ska detta presenteras för tullmyndigheten vid importen, för att den skattskyldige ska kunna undgå betalning av importmoms vid själva importen. Ansvaret för att inkräva importmoms skiftas då över till skattemyndigheten 5 (13)

Den nederländska hanteringen tycks innebära en avsevärd förenkling för den skattskyldige, då det är godsmottagaren som svarar för redovisningen av importmoms, och inte nödvändigtvis importören. Den Nederländska Tullmyndigheten fastställer både tullvärde och beskattningsunderlag för importmoms. Beskattningsunderlaget utgör tullvärdet med tillägg för kostnader fram till destinationssorten såsom för paketering, transport och försäkring samt tull. 2.2.5 Tjeckien Sedan år 2005 har Tjeckien ett system som innebär att det är obligatoriskt för en importör som är momsregistrerad i Tjeckien att redovisa importmomsen genom förvärvsbeskattning i skattedeklarationen. Reglerna infördes med syfte att förenkla importmomshanteringen. Den skattskyldige ansvarar själv för att rätt belopp redovisas i skattedeklarationen och att avdrag enbart sker för den del som används i den verksamheten som medför skattskyldighet, och för vilken den skattskyldige har rätt till avdrag. Vi har inte fått några uppgifter om att eventuella avstämningar sker mellan tull- och skattemyndigheterna avseende importerade varors tullvärde och det beskattningsunderlag som importmomsen ska beräknas på. Enligt uppgift ansvarar dock skattemyndigheten för säkerställandet av en korrekt momsrapportering. Det tjeckiska systemet framstår helt klart som mycket enkelt och okomplicerat för den skattskyldige. Det verkar dock som att den skattskyldige har ett stort ansvar för säkerställandet av att rätt importmomsbelopp redovisas i skattedeklarationen, då kontroll enbart förekommer i form av skatterevision. Beskattningsunderlaget för importmoms utgörs av tullvärdet med tillägg för kostnader fram till destinationssorten såsom för tull, punktskatt och övriga kostnader (transport försäkring m.m.) 2.2.6 Polen Sedan den 1 december 2008 kan skattskyldiga i Polen redovisa importmomsen i skattedeklarationen. Innebörden av de nya bestämmelserna är att importmomsen kan redovisas i samma deklaration som avdraget för densamma redovisas. Förfarande kan dock endast tillämpas för varor som omfattas av det förenklade tullförfarande som regleras i artikel 76 b och c Tullkodex. Härutöver ska den skattskyldige för det första skicka en skriftlig underrättelse till ledningen för det lokala tullkontoret och däri ange sin avsikt att redovisa ingående och utgående skatt i samma deklaration. För det andra måste den skattskyldige uppvisa följande två dokument för ledningen för det 6 (13)

lokala tullkontoret, (i) ett skuldfrihetsintyg avseende arbetsgivaravgifter och vissa skatter och (ii) ett intyg som visar att den skattskyldige är momsregistrerad. För det tredje måste den skattskyldige i vissa fall ställa säkerhet för skatten. Om den skattskyldig kan uppfylla dessa villkor föreligger en rätt att tillämpa reglerna och något godkännande behöver inte inväntas. De skattskyldiga kan således välja om de vill tillämpa bestämmelserna eller inte. Beskattningsunderlaget för importmoms utgörs av tullvärdet med tillägg för kostnader fram till destinationssorten såsom för tull, punktskatt och övriga kostnader (transport försäkring m.m.). Om tullvärdet ändras ska ledningen för det lokala tullkontoret underrätta relevant skattekontor om ändringen. Utrymmet för att tillämpa bestämmelserna om förvärvsbeskattning av importmoms i Polen framstår som förhållandevis begränsat eftersom en tillämpning förutsätter att den skattskyldige har erhållit tillstånd om ett sådant förenklat tullförfarande som regleras i artikel 76 b och c Tullkodex. 2.2.7 Bulgarien, Lettland och Litauen Bulgarien, Lettland och Litauen har infört bestämmelser om förvärvsbeskattning av importmoms vars tillämpning är begränsad till ytterst specifika fall. Bulgarien har valt att införa ett system för att gynna större investeringsprojekt i landet, vilket innebär att skattskyldiga som har för avsikt att genomföra en investering, vars värde ska uppgå till minst 10 miljoner BGN (ca 46 miljoner SEK) och skapa minst 50 nya jobb i Bulgarien, kan erhålla tillstånd att tillämpa reglerna om omvänd beskattning. Lettland har infört ett system som tillåter viss enklare hantering av importmoms vid import av anläggningstillgångar, vars värde uppgår till eller överstiger 500 LAT eller ca 711 EUR. Från början av år 2009 eller senast år 2010 väntas också nya regler införas som ska tillåta en tillämpning av förvärvsbeskattning även vid import av andra varor. I Litauen föreligger det en möjlighet att förvärvsbeskattas för importmoms enbart vid import av specifika varor, såsom naturliga råvaror (olja, kärnbränsle osv.), eller andra varor, såsom mycket specifika tekniska komponenter som är hänförliga till ett investeringsprojekt, vars värde överstiger ca 29 000 EUR. 7 (13)

2.2.8 Estland och Ungern Estland och Ungern har infört bestämmelser om förvärvsbeskattning av importmoms som är förhållandevis lika i många avseenden. Båda medlemsstaterna ställer relativt höga krav på vilka som får tillämpa förenklingsreglerna, däribland krävs att en stor andel av den skattskyldiges omsättning avser transaktioner som är undantagna från moms eller som är omsatta utomlands. I Estland ska minst 50 procent av den skattskyldiges totala omsättning avse omsättning av varor till annat EG-land eller till ett land utanför EG. Det krävs även att den skattskyldige har varit momsregistrerad i minst ett år i Estland, samt har lämnat in skattedeklarationer elektroniskt i minst ett år. Ungern tycks i vissa avseenden ställa lägre krav än Estland, då det räcker med att den skattskyldige är momsregistrerad i Ungern, och inte har anmält en s.k. VAT exempt status. I Ungern uppställs däremot ett krav på att den skattskyldiges undantagna omsättning (både kvalificerat undantagen och sådan som ej medför avdragsrätt) uppgår till minst 10 miljarder HUF (ca 4 miljoner EUR), och detta måste i sin tur utgöra minst 67 procent av den skattskyldiges totala omsättning i Ungern under samma period. Alternativt ska den skattskyldiges undantagna omsättning uppgå till minst 20 miljarder HUF (ca 8 miljoner EUR). De ungerska reglerna är enligt uppgift så begränsande att antalet skattskyldiga i Ungern som kan tillämpa förenklingsreglerna uppgår till färre än 100 stycken. I båda medlemsstaterna ställs krav på att den skattskyldige har god historik vad gäller redovisning och betalning av skatt. 2.2.9 Portugal, Storbritannien och Österrike Portugal och Storbritannien har tillämpat ett system som möjliggör senareläggning av betalningen av importmoms med ett visst antal dagar om tillstånd för detta erhålls. Systemet innebär i praktiken att importmomsen förfaller till betalning ungefär samtidigt som avdragsrätt för motsvarande belopp uppstår. Enligt de portugisiska bestämmelserna krävs att borgen erläggs för att få tillstånd att senarelägga betalningen av importmoms. I detta avseende kan den skattskyldige välja att erlägga engångsborgen för en import eller att erlägga en s.k. global borgen som täcker ett flertal importtransaktioner. 8 (13)

I Storbritannien krävs att den skattskyldige utser en borgensman som är godkänd av myndigheterna, såsom en bank, ett försäkringsbolag eller ett hypoteksinstitut. Båda medlemsstaterna uppställer krav på att någon form av garanti ställs för att en senareläggning av importmomsredovisningen ska tillåtas. En nackdel med reglerna i dessa båda medlemsstater är att senareläggningen endast omfattar importer upp till det värde som garantin har utfärdats för. En annan nackdel är att det tycks uppkomma situationer då den skattskyldige trots allt inte har möjlighet att dra av importmomsen i samma redovisningsperiod som momsen förfaller till betalning. Då tull- och skattemyndigheten är en gemensam myndighet i Storbritannien, framstår möjligheterna till kontroll dock som något smidigare jämfört med den portugisiska hanteringen. I Österrike infördes regler om senarelagd redovisning av importmoms år 2003. Enligt de österrikiska reglerna kan den som har äganderätt till de importerade varorna i tulldeklarationen ansöka om att få tillämpa förenklingsreglerna. Det är således endast den som har äganderätt till varorna som kan ansöka om sådan hantering, och den personen måste vara registrerad för moms i Österrike. De österrikiska tull- och skattemyndigheterna samarbetar för att tillse att importmomsen blir betald. Tullmyndigheten meddelar skattemyndigheten om ansökan och varornas värde, varefter skattemyndigheten automatiskt påför beloppet att betala på den skattskyldiges skattekonto. Den skattskyldige redovisar därefter motsvarande avdragsgill importmoms i en särskild ruta i sin skattedeklaration, vilket i praktiken innebär att ingen importmoms behöver erläggas till staten om den skattskyldige har full avdragsrätt för moms. Det system som tillämpas i Österrike framstår som lätthanterligt för både den skattskyldige och myndigheterna. Den skattskyldige anmäler via tulldeklarationen att betalningen av importmoms ska senareläggas, varpå beloppet förs upp på den skattskyldiges skattekonto i samma redovisningsperiod då den skattskyldige får göra avdrag för motsvarande belopp. Eftersom myndigheterna samarbetar, kan de lätt kontrollera att den skattskyldige inte missköter hanteringen. Den enda nackdel som har kunnat konstateras är att det endast är den som har äganderätt till varorna som får tillämpa hanteringen, vilket kan medföra att en importör i en kedjetransaktion inte kan åtnjuta förenklingsreglerna. 9 (13)

3 Analys 3.1 Bästa förebilden för införandet av en förvärvsbeskattning Enligt vår uppfattning framstår de reglerverk om förvärvsbeskattning som införts i medlemsstaterna Belgien, Danmark, Nederländerna, Luxemburg och Tjeckien som de som enligt vår bedömning bäst lämpar sig som en förebild för en motsvarande svensk reglering. Dessa regler präglas av att det är förhållandevis enkelt att uppfylla de krav som ställs för att få tillämpa reglerna om förvärvsbeskattning av importmoms. I Belgien tillämpas reglerna efter ansökan. Det uppställs krav på en deposition, motsvarande 1/24 av det uppskattade årliga importbeloppet och detta belopp justeras årligen utifrån föregående års utfall. Depositionen kan naturligtvis i vissa fall uppgå till stora belopp, vilket kan upplevas som en nackdel. Samtidigt utgör depositionen en säkerhet för staten i fall av missbruk av regelverket. I Danmark krävs en särskild registrering för att få tillämpa reglerna om förvärvsbeskattning. För företag som inte är etablerade i tredje land, men som är momsregistrerade i Danmark, uppställs krav på momsombud som är solidariskt ansvarig för moms och tull. Även i Nederländerna krävs tillstånd för att få tillämpa förvärvsbeskattning. I de fall godsmottagaren inte har säte eller fast driftsställe i Nederländerna uppställs krav på bankgaranti. En fördel är dock att det är godsmottagaren, och inte nödvändigtvis importören, som redovisar importmomsen. Luxemburg tillämpar ett system med obligatorisk förvärvsbeskattning av importmoms för de som är momsregistrerade i landet. För de som inte är registrerade föreligger en möjlighet att på frivillig grund anlita ett importombud som hanterar all importmomsredovisning. I Tjeckien uppställs bara krav på momsregistrering för att kunna tillämpa möjligheten att förvärvsbeskattas för importmoms. Tillämpningen är obligatorisk för företag som importerar varor till Tjeckien. Det kan således konstateras att en omständighet som skiljer reglerna åt är om det är obligatoriskt att tillämpa bestämmelserna eller om en tillämpning förutsätter ett ansökningsförfarande. En annan omständighet som skiljer reglerna åt är om en deposition eller bankgaranti måste ställas som säkerhet 10 (13)

för skatten. Ytterligare en skillnad är huruvida reglerna omfattar även sådana företag som saknar en etablering/momsregistrering inom landet. 3.2 En alternativ modell Vid vår genomgång har vi även funnit att ett regelverk motsvarande det som tillämpas i Österrike skulle kunna tjäna som inspiration vid införandet av förenklingsregler i Sverige, trots att dessa regler inte avser regler om förvärvsbeskattning. Genom att det är den österrikiska tullmyndigheten som fastställer importmomsens storlek, kvarstår kontrollen i denna del på tullmyndigheten. Samarbetet mellan myndigheterna i Österrike säkerställer således på ett smidigt sätt att rätt belopp redovisas och att den skattskyldige inte råkar ut för en onödig likviditetspåfrestning. Motsvarande regler skulle i Sverige kunna tillämpas efter ansökan i tulldeklaration och skulle innebära att svenska tullmyndigheten meddelar Skatteverket om den importmomsbelopp som ska bokas upp på den skattskyldiges skattekonto. Den skattskyldige drar därefter av motsvarande belopp i sin skattedeklaration. 3.3 Fördelar med att införa vissa förenklingsregler för hantering av importmoms 3.3.1 Minskad risk för felaktigheter Införande av förenklingsregler för redovisning av importmoms innebär enligt vår mening en minskad risk för felaktigheter i momsrapporteringen. Vid import via speditör fakturerar denne både sin transporttjänst och utlägg för importmomsen. Avdragsrätten för importmomsen inträder dock först när Tullverket har utfärdat tullräkning, vilket innebär att momsen avseende transporttjänsten kan vara avdragsgill i en månad och importmomsen i en annan. För tidigt avdrag av importmoms är ett av de vanligaste felen i momsredovisningen, vilket medför skattetillägg för periodiseringsfel samt kostnadsränta. 3.3.2 Hanteringen av momsen koncentreras till Skatteverket Införandet av förvärvsbeskattning vid redovisning av importmoms innebär att Skatteverket kommer att hantera all momsbeskattning, vilket skulle innebära en förbättring mot det nuvarande systemet som tvingar företagen att hantera momsen i två olika system. Företagen tycks ofta uppleva att kompetensen avseende komplicerade momsregler finns hos Skatteverket och skulle således 11 (13)

uppleva det tryggare att alla momsfrågor skulle hanteras av Skatteverket. I och med att momsbeskattningen skulle koncentreras hos Skatteverket, skulle väsentliga resurser hos Tullverket frigöras, vilka istället kunna användas till kontrollen av importerade varor. Dessutom bör det redan idag finnas kontrollsystem som överför information mellan Tull- och Skatteverket, och som kan användas vid ett införande av nya bestämmelser om omvänd beskattning. 3.3.3 Ökad konkurrenskraft för Sverige Ett införande av förenklingsregler för redovisning av importmoms skulle innebära att företag utanför EU som vill etablera sig inom EU skulle kunna attraheras av ett regelverk där onödig likviditetsbelastning kan undvikas. Idag har de 13 medlemsstater (som inom en snar framtid kommer utökas till 17) som infört någon form av förenklingsregel således en konkurrensfördel. Förslaget innebär att Sveriges attraktionskraft som etableringsland för företag från länder utanför EG skulle förbättras. Enligt uppgift från skattekonsulter på Ernst & Young i USA och Kina är det av avgörande betydelse vid valet av importland för såväl amerikanska som kinesiska företag huruvida landet i fråga tillåter förvärvsbeskattning av importmoms eller ej. Det har även framkommit att detta dock inte tycks ha någon avsevärd betydelse för ryska företag vid val av importland inom Europa. 3.4 Nackdelar med att införa vissa förenklingsregler vid importmoms 3.4.1 Administrativt merarbete Av den genomgång som vi har gjort, har inga egentliga nackdelar kunnat konstateras i de medlemsstater som tillåter förvärvsbeskattning eller senareläggning av redovisningen av importmoms. De nackdelar som har påpekats tycks framförallt avse situationer där den enskilda medlemsstatens regler är förhållandevis restriktiva och begränsar möjligheterna att åtnjuta förenklingen. Vi har kunnat konstatera att en ändring av de nuvarande svenska reglerna sannolikt skulle medföra ett administrativt merarbete under en övergångstid för importörerna. Vissa justeringar i ekonomiprogram skulle troligen behövas, för att lätt kunna stämma av att rätt beskattningsunderlag redovisats för importmomsen För de skattskyldiga skulle hanteringen förmodligen kräva införande av nya rutiner och eventuellt nya konton för bokföringen av de belopp som ska ingå i beskattningsunderlaget för importmomsen. 12 (13)

Om det alternativa system som tillämpas i Österrike istället valdes skulle dock detta eventuella merarbete kunna undvikas. 3.4.2 Ränteförlust för staten Det kan konstateras att införandet av förenklingsregler för redovisning av importmoms sannolikt inte skulle medföra andra kostnader för staten än en viss ränteförlust. "This report was prepared for, we have worked solely on their instructions and for their purposes. This report may not have considered issues relevant to any third parties, any use such third parties may choose to make of our report is entirely at their own risk and we shall have no responsibility whatsoever in relation to any such use. " Ernst & Young AB. All rights reserved. 13 (13)