Småbarnsföräldrarna och klimatet. En jämförande undersökning från Libero

Relevanta dokument
Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

Dags för Sverige att ställa krav på modern, hållbar upphandling

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

Välj Svanen-märkta kuvert, helst utan fönster. Dessa har vattenlösligt lim och kan sorteras som papper. Välj adressetiketter med vattenlösligt lim.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

Engagerade unga och medgörliga föräldrar

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

TÄNK LÄNGRE MILJÖMÄRKT VEDUMINREDNING

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Rapport till Nacka kommun

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

NÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Black Friday bra eller dåligt?

ReKo Värderingsövningar m.m.

Bilaga 1 Enka tformula r

Mat, miljö och myterna

Svanenmärkta. hem. peabbostad.se

Hur svenskarna vill bo

Allmänheten om klimatet En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

NATURVÅRDSVERKET Butiksundersökning Hållbara textilier

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

-jag vill bli mer medveten och kunnig i detta område. jag vill sprida mina kunskaper. jag vill att mina barn ska Få leva i en Bra miljö.

Den skandinaviska flygresenären ny rapport från Expedia.se avslöjar hur vi beter oss i luften

ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR!

Handlingsplan för en giftfri förskola

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:

Vilken ort? Medlemmar i föreningen

Nivå 1. Lätt att förändra på förskolan

Miljöchecklista för evenemang där Växjö kommun är arrangör

Hållbar offentlig upphandling i EU. Samsyn över partigränser men fortfarande frodas myter

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Håll Sverige Rent. Lärarbarometern. mars Genomförd av Enkätfabriken

RESULTAT Mer än var tredje tänker på vattenresurserna när de handlar.

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

SE Omnibuss Express. Så tycker konsumenterna Projektet Klimatcertifiering för mat Maj 2012

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Svenskar bråkar och slösar mest i Norden på grund av oordning hemma

För mer information kontakta Katja Samoilina Produktägare Grönt Väder

VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART. Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor.

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt

SVENSKAR OCH HÅLLBARHET

Wellpapp låg ytvikt bra miljöval!

Resultat av webbenkät juni Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Lathund för miljö- och hållbarhetsaspekter vid inköp och upphandling

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Temperaturmätning Julhandeln i Norden 2017

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Ett mer hållbart val.

Barn och unga om miljö

SVANEN / EU-BLOMMAN (SIS MILJÖMÄRKNING)

MILJÖPLAN. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig. Vi har utsett miljöansvariga. Vi har en miljöansvarig vid sektionen. Verksamhetsåret 13/14.

E-handel i Norden Q TEMA: LOGISTIK

Stimulus miljö- och handlingsplan i Grön sektion 2014/2015

Globala målen Telefonundersökning

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Att välja rätt ABENA OCH HÅLLBARHET

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats.

Kvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat :59

Välkommen till Naturväktarna EKO

Transkript:

Småbarnsföräldrarna och klimatet En jämförande undersökning från Libero

Om undersökningen Undersökningen har genomförts med undersökningsföretaget Imperas verktyg Experia via en pop-up på Liberos nordiska webbplatser mellan den 15 maj och den 4 augusti. 15 478 småbarnsföräldrar i Sverige, Norge, Danmark och Finland har svarat på undersökningen. Frågan som ställdes samt svarsalternativ presenteras i anslutning till diagram i rapporten. Under varje fråga presenteras ett antal citat ur undersökningen samt en kort kommentar. Om Libero Blöjmärket Libero ingår i SCA:s produktsortiment av hygienartiklar. Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA, är ett globalt konsumentvaru- och pappersföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningslösningar, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i ett 90-tal länder. Libero är den marknadsledande blöjan i Norden med 54 procent av marknaden. Kontaktuppgifter Linus Clausen, nordisk marknadschef, telefon: 031-746 04 02, mobil: 0703-60 44 02 e- post: linus.clausen@sca.com

Fråga 1 Är du orolig för den globala uppvärmningen och klimatförändringarna? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej, inte alls och 5 står för Ja, mycket. Gemensamt för alla länder är att småbarnsföräldrar i dag känner en stor oro inför klimatförändringarna. Mest oroliga är de finska småbarnsföräldrarna där hela sju av tio anger fyra eller fem på en femgradig skala. Minst oroliga är man i Norge där bara fyra av tio anger fyra eller fem på en femgradig skala. I Sverige och Danmark är varannan förälder orolig för den globala uppvärmningen. Citat ur undersökningen: Man vill ju gärna lämna en bebolig planet till sina barn och barnbarn. De flesta verkar inte bry sig tillräckligt för att göra något åt det. Det är nog attityden från människor som skrämmer mig mest. Bara för att jag inte är orolig, så tycker jag inte att det är en bra utveckling med uppvärmningen och klimatförändringarna. Försöker själv vara miljömedveten i vardagen. Förut tänkte jag inte så mycket på det, men sen jag fick en son är jag jätteorolig.

Fråga 2 Tänker du mer på miljön sen du blev gravid/förälder? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej, inte alls och 5 står för Ja, mycket. Gemensamt för alla länder är att småbarnsföräldrar tänker mer på klimatfrågan sedan de blev gravida eller föräldrar. Mindre än en av tio anger att de inte alls tänker mer på klimatfrågan sedan de blev gravida eller föräldrar. Citat ur undersökningen: Ja, det är klart! Nu har man ett helt annat ansvar! Ja, absolut. Jag vill det bästa för mina barn och därför är jag mer noga med vilka produkter jag köper bland annat. Jag försöker och skulle gärna vilja. Men tiden och orken räcker inte alltid till. Jag vill vara ett gott exempel och föra det vidare till mina barn.

Fråga 3 Tror du småbarnsföräldrar gör mer, eller mindre, för en bättre miljö än andra grupper i samhället? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej, inte alls och 5 står för Ja, mycket. Gemensamt för alla länder är att man tror att småbarnsföräldrarna snarare gör lika mycket eller mer än andra för miljön än att de gör mindre. Myten om att småbarnsföräldrar inte bryr sig om miljön på grund av tidsbrist visar sig felaktig. Citat ur undersökningen: Tror att många skärper till sig. Helt plötsligt är det inte man själv som står i fokus utan den lilla bebisen och den vill man ju det absolut bästa. Det är tröttsamt att vara småbarnsförälder och jag tror att många väljer den enklaste vägen för att få vardagen att fungera. Vi försöker vara så miljömedvetna det går med den ekonomi man har som småbarnsföräldrar. Ja, vi uppfostrar ju nästa generation.

Fråga 4 Tror du att dina barn kommer få en sämre framtid än dig på grund av den globala uppvärmningen och klimatförändringar? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej, inte alls och 5 står för Ja, mycket. Gemensamt för alla länder är att en stor andel är mycket oroliga för sina barns framtid på grund av den globala uppvärmningen. Mest orolig är man i Finland där nästan hälften av föräldrarna tror att barnen kommer att få en sämre framtid än man själv. I Sverige och Danmark anger drygt fyra av tio 4 eller 5 på en femgradig skala. I Norge är man minst orolig, bara knappt tre av tio uttrycker stark oro för barnens framtid. Citat från undersökningen: Så vågar man knappt tänka, man får hoppas på det bästa. Kanske inte mina barn, men mina barnbarn kommer troligen att drabbas. Visst märker man av klimatförändringarna, men mitt barns framtid är inte bara beroende av miljön. Ja, det tror jag om vi fortsätter att förstöra i samma takt som vi gör nu.

Fråga 5 Om du skulle öka dina insatser för att minska miljöpåverkan, vad skulle du välja? (flera alternativ möjliga):

Frågan är ställd så att respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ. Sverige Sju av tio kan tänka sig att använda färre engångsprodukter. Sex av tio köper gärna närproducerat. Svenskarna är minst benägna att konsumera mindre. En av fem kan tänka sig att avstå från långa flygresor och nästan Hälften byter gärna till en miljövänligare bil. Var sjätte kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion för att minska sin klimatpåverkan. Danmark Sju av tio köper gärna miljömärkta varor. Två av tio är intresserade av att köpa närproducerad mat. Danskarna är minst intresserade av att avstå från långa flyresor. Sju av tio danskar kan tänka sig att minska sin energianvändning.

Norge Norrmännen är minst intresserade av att köpa närproducerade produkter och ekokläder. Fyra av tio är redo att minska sin konsumtion över lag. Sex av tio är även beredda att minska sin energianvändning. Finland Hälften av de finska föräldrarna är redo att konsumera mindre. Sju av tio minskar gärna sin egen energianvändning. Nästan hälften köper gärna second hand. En av fem är redo att köpa mer ekologisk mat. Efter Sverige är finnarna mest angelägna om att köpa närproducerad mat.

Fråga 6 Vad hindrar dig från att leva mer miljövänligt? (Flera svarsalternativ möjliga)

Nästan sju av tio i alla länder anger att de höga priserna på miljövänliga produkter hindrar dem från att leva miljövänligt. Fyra av tio i Sverige och Finland upplever att tidsbrist också är en viktig faktor. Knappt tre av tio anger brist på kunskap som ett alternativ till varför de inte lever miljövänligt. Nio av tio tror att de kan bidra till minskad klimatpåverkan och mindre än en procent har angett att miljöfrågan inte är viktig för dem.

Fråga 7 Vilka miljö- eller sociala märkningar använder du som vägledning när du köper varor? 1. Svanen 2. Falken 3. Blomsten (EUs miljömärke) 4. Astma-allergiforbundets mærke 5. Ø-märket 6. Genbrugssymbolen 7. FSc-märket 8. Fairtrade

1. Joutsen 2. Energimerkki 3. EU-kukka 4. Allergiatunnus 5. Luomu 6. Norpapaenrgiamerkki 7. FSC 8. Reilun kaupan tunnus

1. Svanen 2. Bra Miljöval 3. EU-blomsten 4. BDIH-merket 5. Debio 6. Godt norsk 7. FSC 8. Rettferdig handel

1. Svanen 2. Bra Miljöval 3. EU-blomman 4. Astma- och Allergiförbundet (svalan) 5. Krav 6. Sigill 7. FSC (internationell märkning för ett hållbart skogsbruk) 8. Rättvisemärkt Fairtrade

Fråga 8 Tycker du att miljömärkta produkter håller samma kvalitet som likvärdiga produkter som inte är miljömärkta? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej, inte alls samma kvalitet och 5 står för Ja, det är lika bra kvalitet eller bättre. I alla de nordiska länderna tycker majoriteten att miljövänliga produkter håller minst lika bra kvalitet som andra likvärdiga produkter, nästan ingen tycker att de inte alls håller samma kvalitet.

Fråga 9 Väljer du produkter/varumärken baserat på företagets miljöengagemang? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej och 5 står för Ja, ofta eller alltid. Nästan fyra av tio danskar och tre av tio finländare väljer produkter baserat på företagets miljöengagemang medan bara var sjätte svensk och norrman gör det samma. Citat från undersökningen: Jag skulle om jag kände till vad de stod för. Tyvärr känns företagens miljöengagemang sällan äkta. Tror att det i många fall bara att lura kunden att konsumera mer. Jag fokuserar på om produkten är miljövänlig, men inte så mycket på företagets miljöengagemang i övrigt. Om jag märker att ett företag har ett stort miljöengagemang så är detta ett stort plus.

Fråga 10 Är företags sociala ansvarstagande viktigt för dig när du väljer produkt/varumärke? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej och 5 står för Ja, mycket. Företagens sociala ansvarstagande är viktigt för föräldrar i hela Norden. Nästan fyra av tio danskar tycker att det är mycket viktigt. Minst viktigt anser norrmännen att det är, bara 25 procent anger 4 eller 5 på en femgradig skala. Citat ur undersökningen: Tänker faktiskt mer på miljön än på människorna. Ja. Det handlar om att bedöma om ett företag bara har ett vinstintresse eller viljan att verkligen förändra mot en hållbar framtid. Det är sällan jag sätter mig in i företagens värderingar, om jag inte matas med det. Det är svårt att sätta sig in i vad företagen står för, speciellt om man bara har en timme på sig att veckohandla

Fråga 11 Är du villig att betala extra för miljömärkta varor? Frågan är ställd som en skalfråga i Danmark, Finland och Norge där 1 är Nej och 5 är Ja mycket upp till 50 procent. I Sverige är frågan ställd som en trevalsfråga där 1 är Nej, 2 Ja lite, upp till 10 procent och 3 är Ja mycket, upp till 50 procent. Majoriteten av de svarande är villiga att betala mer för miljömärkta varor. I Sverige anger nästan sju av tio att de är villiga att betala upp till tio procent mer, fyra procent anger att de är beredda att betala upp till femtio procent mer. Även i de övriga nordiska länderna betalar man gärna något mer för att få miljömärkta varor. Citat ur undersökningen: Jag har inte råd att betala hur mycket som helst, tycker att det borde bli en prissänkning på många produkter, så att även vi som inte är förmögna kan välja att bidra till en minskad växthuseffekt. Idag är många varor för dyra för en barnfamilj. Jag litar inte riktigt på märkningarna. Ja, om jag är säker på att varorna verkligen är bättre för miljön.

Fråga 12 Tror du tygblöjor är mer miljövänliga än engångsblöjor? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej och 5 står för Ja, mycket. Mer än hälften av de svarande tror att tygblöjor är mer miljövänliga än engångsblöjor. I Finland tror nästan sex av tio föräldrar att tygblöjor är mer miljövänliga än engångsblöjor. Citat ur undersökningen: Det beror nog på hur man tvättar dem. Det man bidrar till genom att använda dem är ju att sopberget inte blir så stort. Visst är det bra med tygblöjor, men att tvätta tar också mycket energi och tvättmedel förorenar, även om man använder svanenmärkt. Troligen om tyget är tillverkat på ett långsiktigt hållbart sätt.

Fråga 13 Ger engångsblöjor dig dåligt samvete? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej och 5 står för Ja, mycket. De flesta föräldrarna har inget dåligt samvete för att de använder engångsblöjor även om de tror att tygblöjor är mer miljövänliga än engångsblöjor. Troligen beror det på att de inte ser tygblöjor som ett realistiskt alternativ. Citat ur undersökningen: Jag tänker att det blir mindre tvätt med engångsblöjor och då går det åt mindre energi och vatten. Det gör de faktiskt inte. Jag är glad att de finns. Jag använder det så kort tid. Nej faktiskt inte, fast jag tror ju inte att det är bra för miljön med engångsblöjor.

Fråga 14 Skulle du betala mer för en engångsblöja med mindre miljöpåverkan? Svaren har angetts på en skala från ett till fem, där 1 står för Nej och 5 står för Ja, mycket. Mellan 21 och 32 procent av de svarande är beredda att betala extra för en blöja med mindre miljöpåverkan. I Sverige och Norge är man minst villig att betala extra. Detta kan ses som ett tecken på att man tar miljömärkning av hygienprodukter för givet. Citat till undersökningen: Ja, men inte hur mycket som helst. Det viktigaste är att blöjan är bra för barnet. Miljön kommer i det här fallet på andra plats. Ja, om jag visste till 100 procent att den bidrar till mindre miljöpåverkan. Det är aldrig acceptabelt att behöva betala mer för en hållbar utveckling. Men tyvärr är det så det ser ut i handeln i dag.

Fråga 15 Vad källsorterar du? (flera alternativ möjliga) Frågan är ställd så att respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ. Mellan 87 och 96 procent av alla nordbor lämnar papper till återvinningen och nio av tio svenskar lämnar även tillbaka glas och batterier. Norrmännen källsorterar minst av alla och svenskarna mest. Nästan sju av tio svenskar lämnar tillbaka såväl glödlampor som metallförpackningar och plastförpackningar.