Catherine Johnsson Frida Unenge Datum 2016-09-30 Yttrande: EU-kommissionens förslag till asylprocedurförordning Sammanfattning EU-kommissionens gemensamma asylpaket syftar till att skapa ett likvärdigt och förutsägbart system för skyddsgrunder, mottagande och asylförfarande oberoende av vilket land man kommer till i EU. Rädda Barnen ser ett generellt behov av harmonisering men med utgångspunkt i de medlemsländer som har högst skyddsnivåer och förmånligast mottagande. En harmonisering måste sträva efter att höja nivåerna i samtliga länder och utgå från ett barnrättsperspektiv. Rädda Barnen anser att EU-kommissionens förslag till nya rättsakter inte ökar dessa förutsättningar och avstyrker därför i princip Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen och det reviderade Mottagandedirektivet i sin helhet. Rädda Barnen anser att samtliga rättsakter inom det nya gemensamma asylpaketet bör vara direktiv med höga miniminivåer som utgår från den medlemsstat som har starkast skydd för asylsökande. Rädda Barnen avstyrker därmed också förslaget att göra skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet till förordningar. En förordning blir bindande och ersätter svensk lagstiftning. Det innebär att Sverige inte längre har möjlighet att ha mer förmånliga villkor, till exempel för att bevilja eller återkalla internationellt skydd. Konsekvensen blir att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd riskerar att permanentas. RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Allmänt Rädda Barnen arbetar för barns rättigheter och stöder barn i utsatta situationer i Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress; Landsvägen 39, Sundbyberg Plus/bankgiro 90 2003-3 Telefon 08-698 90 00 Fax 08-698 90 10 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen.
Sverige och i världen. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och är en sista utväg för de som på grund av krig och förföljelse tvingas lämna sitt hemland. I dagsläget är 60 miljoner människor på flykt och hälften av dem är barn. Rädda Barnen ser ett behov av att harmonisera EU:s gemensamma asylpolitik. I detta avseende är det positivt att förslaget har tydliga hänvisningar till barnets bästa, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Ambitionen med förslaget att asylförfarandet ska vara likvärdigt och förutsägbart oberoende av vilket land man kommer till i EU är bra, men en harmonisering måste sträva efter att öka förutsättningarna för ett värdigt mottagande med samma höga standard i samtliga länder. Rädda Barnen anser att förslaget till en ny Asylprocedurförordning, såsom det ser ut nu, inte ökar dessa förutsättningar och avstyrker därför förslaget. Som en förordning, skulle det med omedelbar verkan ersätta våra nationella förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd. Rädda Barnen avstyrker därmed förslaget att förvandla direktivet till en förordning i syfte att omöjliggöra förmånligare bestämmelser. Detta skulle kunna leda till lägre skyddsnormer i hela EU, med negativa konsekvenser för utsatta personer, inklusive barn. De medlemsstater som vill införa starkare skydd av asylsökande och flyktingar bör ges möjlighet att göra det genom ett direktiv med en hög miniminivå för samtliga länder i EU. Reformen av EU:s asylprocedurdirektiv inklusive förslaget att göra direktivet till en bindande förordning och därmed avskaffa möjlighet till högre standarder, kommer att ha en betydande negativ inverkan på asylprocessen i flera enskilda medlemsstater. Rädda Barnen befarar att det kan leda till att lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige permanentas, då möjligheten att gå tillbaka till tidigare mer generösa regler för uppehållstillstånd försvinner. Rädda Barnen har i tidigare remissvar ställt sig starkt kritiskt till den tillfälliga lagen. I synnerhet är det den totala avsaknaden av ett barnrättsperspektiv i lagen som vi vänder oss mot. Om denna lag skulle göras permanent skulle det få direkt förödande konsekvenser för många enskilda asylsökande, inte minst barn. Tidsbegränsade uppehållstillstånd har stor inverkan på ett barns känsla av trygghet och säkerhet, något som är grundläggande för att barnet till fullo ska kunna tillgodogöra sig alla sina rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Sedan november 2015 har cirka 1 100 samtal kommit till Rädda Barnens stödlinje för nyanlända. Stödlinjen är en viktig kanal för att nå ut till asylsökande barn med information om deras rättigheter, men också en kanal som gör det möjligt för barn och unga att slå larm vid missförhållanden. De ensamkommande barn och unga som 2 (13)
hör av sig uttrycker stor oro över asylprocessen, väntetider och vad tillfälliga uppehållstillstånd enligt den nya lagen innebär för dem. Många är rädda att inte få återförenas med sin familj och oroliga över familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Att inte ha stöd av sin familj gör situationen ännu svårare. De efterfrågar information om vilket stöd samhället kan ge när man fyllt 18, inte längre har rätt till en god man och ett särskilt boende. Att fylla 18 innebär också att man kan utvisas utan krav på ett ordnat mottagande. Därför anser Rädda Barnen att skillnaderna mellan det stöd och skydd som erbjuds barn och vuxna inte bör vara för stora. Rädda Barnen välkomnar att förslaget till asylprocedurförordning har ett tydligt fokus på den asylsökandes rättigheter till skillnad från förslaget till reviderat Mottagandedirektiv. Man slår bland annat fast rätten till information om sina rättigheter, möjlighet att komma till tals och göra sin röst hörd, förfarandegarantier, såsom en personlig intervju och tolkning. Emellertid kan gratis rättshjälp inte erhållas om den sökande har tillräckliga medel och om ansökan eller överklagandet anses ha goda utsikter för ett bifall. Rädda Barnen ställer sig mycket kritiskt till hur en sådan bedömning ska göras och förordar en obligatorisk analys av konsekvenserna när barn berörs. Rädda Barnen förutsätter att det tydliggörs att barn utan vårdnadshavare inte omfattas av detta förfarande, i enlighet med artikel 32 som behandlar ansökningar för ensamkommande barn. Inledningsvis anser Rädda Barnen att asylprocedurförordningen ska utgå från de internationella konventioner och EU:s stadga som reglerar mänskliga rättigheter. Barnkonventionen är ett av dessa. I artikel 22 specificeras de rättigheter som omfattar barn på flykt, och motsvarande skyldigheter som konventionsstaterna har för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus, eller anses som flykting, ska få lämpligt skydd och humanitärt bistånd. EU:s stadga om grundläggande rättigheter konkretiserar i artikel 24 vad medlemsstaterna ska beakta särskilt utifrån barnets rättigheter. 1. Barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De ska fritt kunna uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad. 2. Vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner, ska barnets bästa komma i främsta rummet. 3. Varje barn har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. Rädda Barnen yttrar sig beträffande de delar av förslaget som påverkar barn under 18 år. 3 (13)
Artikel 4: Definitioner (g) underårig Rädda Barnen förordar begreppet barn för att tydliggöra att det handlar om en person under 18 år. (h) ensamkommande barn Rädda Barnen förordar begreppet ensamkommande barn för att tydliggöra att det handlar om en person under 18 år. Artikel 5: Ansvariga myndigheter I förslaget betonas att personalen vid de myndigheter som behandlar asylärenden ska ha tillräcklig kompetens att utföra sitt arbete i enlighet med förordningen. Rädda Barnen betonar att de tjänstemän som handlägger ärenden som inbegriper barn ska ha adekvat kunskap om barns mänskliga rättigheter 1, men också om barns behov och utveckling. Alla åtgärder och beslut ska genomsyras av såväl ett barnrättsperspektiv som ett barnperspektiv. Barnrättsperspektivet är viktigt för att förstå att barn kan utsättas för vissa former av förföljelse just för att de är barn och ha andra skäl för asyl än vuxna oavsett om det kommit på egen hand eller tillsammans med sin familj. Barnperspektivet är viktigt för att kunna möta barnet på rätt sätt i den utsatta situation som det befinner sig i. När Barnrättighetsutredningen presenterade sina förslag i mars 2016 konstaterades att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen för barn i migrationsprocessen. 2 Utredningen gjorde bedömningen att i ärenden där sökanden är ett barn måste barnets skäl för ansökan utredas och framgå av Migrationsverkets beslut. Migrationsverkets bedömning av skälen för ansökan måste ha barnet i fokus. Detta föranledde ett förslag om att i lagen uttryckligen ange att barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i fall som rör ett barn. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Barnets rätt att få information, få uttrycka sina åsikter och bli hörd är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men här finns stora brister i tillämpningen. Av kartläggningen framgår att barn långt ifrån alltid får komma till tals i asylutredningen. Detta trots att det strider mot Migrationsverkets barnpolicy som syftar till att säkra barns rätt att få uttrycka sina åsikter och bli hörda. Barnpolicyn syftar även till att främja barns delaktighet, och i myndighetens rättsliga ställningstagande om att höra 1 Enligt Barnkonventionen 2 Barnkonventionen blir svensk lag Betänkande av Barnrättighetsutredningen SOU 2016:19 4 (13)
barn står att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. 3 Dessutom redovisas sällan vad som framkommit i samtalet med barnet och vilken betydelse barnets berättelse haft i de överväganden som lett fram till beslutet. Artikel 19: Sökande i behov av särskilda procedurgarantier Rädda Barnen tillstyrker att behoven hos särskilt utsatta grupper av sökande ska identifieras på ett tidigt stadium. Det är viktigt av två skäl: för att säkerställa en rättvis hantering av deras ärenden, och för att kunna ge dem adekvat stöd och vägledning i alla delar av asylprocessen. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en korrekt bedömning av ett barns behov måste barnet få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Information om hur asylprocessen går till ska finnas tillgänglig på ett språk som barnet förstår, det behöver även förmedlas muntligt av tjänstemän vid Migrationsverket, barnets offentliga biträde och gode man i varje steg av förfarandet. Rädda Barnen tillstyrker att barn ska kunna undantas från de påskyndade gransknings- och gränsförfaranden som föreslås för de ärenden där uppenbara skäl för asyl saknas. Rädda Barnen betonar att barn som grupp bör anses vara sökande i behov av särskilda procedurgarantier. Orsaken är att barn inte kan agera i egen sak utan är i behov av en särskild företrädare som representerar barnet. Artikel 21: Garantier för barn Rädda Barnen tillstyrker att principen om barnets bästa ska ligga till grund för medlemsstater när förordningen tillämpas. Rädda Barnen välkomnar att alla barn ska få möjlighet att bli hörda i sitt ärende vid en personlig intervju förutom om det inte är till barnets bästa. Det är i linje med artikel 12 som är en av Barnkonventionens grundprinciper. Rädda Barnen förordar en mer barnrättsfokuserad asylprocess där barn med och utan vårdnadshavare har tillgång till och får det stöd i processen som behövs för att göra sig hörda. Rädda Barnen anser att ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla delar av asylförfarandet. Sedan 2003 har Rädda Barnen gjort fyra kartläggningar för att undersöka hur barns asylskäl beaktas och bedöms i utlänningsärenden. Genomgående har resultaten visat att det inte varit självklart för alla barn att få komma till tals, än mindre att deras åberopade skäl för uppehållstillstånd beaktas och bedöms på individuell basis. 3 Migrationsverket SR 36/2015 5 (13)
Barn kan ha andra skyddsbehov än vuxna, till exempel risken att utsättas för tvångsrekrytering och könsstympning. Rädda Barnen anser att sådana barnspecifika asylskäl ska uppmärksammas och kunna utgöra grund för flyktingstatus i större utsträckning. För att kunna utreda barnets egna asylskäl krävs det att Migrationsverket inhämtar kunskap om barns situation i det aktuella landet. Det är viktigt att landinformationen är barnspecifik och att den inte enbart inhämtas från officiella källor som FN och EU, utan även från frivillig- och barnrättsorganisationer, som ofta ger en kompletterande bild av den praktiska tillämpningen av lagar och policy. En barnrättsfokuserad asylprocess inbegriper att barn inte ska placeras i förvar, varken vid gräns eller transitförfaranden eller inför ett återvändande (detta gäller även artikel 30 och 41). Barnkonventions artikel 37 är tydlig med att barn som huvudregel aldrig ska tas i förvar. Ett frihetsberövande av ett barn får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Det kan inte motiveras enbart av att barnet är ensamkommande eller har skilts från sina föräldrar, eller på grund av barnets migrationsstatus eller hemvist, eller brist på sådan. 4 Det finns också anledning att precisera barnspecifik förföljelse som ett skäl för flyktingstatus. Statusförklaring blir avgörande i och med den tillfälliga lagen som inskränker rättigheterna för alternativt skyddsbehövande. Detta genom att endast bevilja tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader varefter skyddsbehovet ska prövas på nytt. Samtidigt begränsas möjligheten till familjeåterförening kraftigt. Det strider mot barnets bästa och drabbar ensamkommande asylsökande barn särskilt hårt med förmodade negativa effekter på asylsökandes psykosociala hälsa och minskade incitament till etablering. Artikel 22: Särskilda garantier för ensamkommande barn Rädda Barnen tillstyrker de förslag som syftar till att bättre tillgodose ensamkommande barns behov av en ställföreträdare. Det är viktigt att ensamkommande barns behov bedöms direkt vid ankomsten för att de snarast möjligt ska få det stöd och den vägledning som de behöver. Om detta inte kan erbjudas ska de undantas från den uppsnabbade processen. Vidare välkomnar Rädda Barnen att alla ensamkommande barn har rätt till en personlig intervju utom när detta inte är förenligt med barnets bästa. Rädda Barnen ser positivt på att ensamkommande barn enligt förslaget ska få en god man utsedd inom fem dagar från det att en asylansökan lämnats in. God 4 FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet 6 (13)
man ska bistå och representera ensamkommande med hänsyn till det enskilda barnets bästa och välmående under asylprocessen. För att säkerställa att ensamkommande barn får lämpligt stöd föreslås att en god man inte ska vara ha ansvar för orimligt många barn. Rädda Barnen förordar därför en lagstadgad maxgräns på tio barn och att ett nationellt register över gode män upprättas för att säkerställa att gode män inte har fler barn än det tillåtna. Dessutom bör ett joursystem inrättas som innebär att ensamkommande barn inte är i behov av att få plats i en anvisningskommun för att få en ställföreträdare. Lagen om god man för ensamkommande instiftades 2005 och sedan dess har antalet ensamkommande barn ökat markant och därmed efterfrågan på gode män. Med tanke på den rådande situationen bör man se över fördelarna med att professionalisera godmanskapet. Rädda Barnen förordar att ensamkommande barn erbjuds samma stöd och skydd oavsett vilket EU-land de finner sig i. Idag finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer vilket kan leda till bristande rättssäkerhet och att barn inte får den omsorg de behöver. Detta kan i sin tur innebära att barnen exponeras för risker och svåra situationer med följden att de väljer att avvika. Dessutom bör uppdraget som god man vara förenat med en skyldighet att följa upp när ett barn får en ny ställföreträdare inom EU, men också i samband med ett återvändande till hemlandet. Detta för att säkerställa att barnet får det skydd och stöd som det behöver. Här anser Rädda Barnen att ett gemensamt/gränsöverskridande informationssystem inom EU skulle underlätta överföringen av relevanta dokument mellan länderna. Artikel 24: Medicinsk undersökning av ensamkommande barn Rädda Barnen tillstyrker att medicinska åldersbedömningar kan användas för att avgöra åldern på ett barn utan vårdnadshavare. Åldersbedömningar ska göras när det råder tvivel om en persons ålder och ska genomföras med respekt för barnets värdighet. De metoder som används ska vara så tillförlitliga som möjligt och hänsyn ska tas till andra uppgifter av relevans, till exempel dokumentation från hemlandet. Åldersbedömningar har en avgörande betydelse och påverkar om en asylsökande erhåller stöd och skydd för barn eller vuxen. Rädda Barnen betonar att ett beslut om ålder måste gå att överklaga, i likhet med ett beslut om uppehållstillstånd. Rädda Barnen konstaterar också att åldersbedömningar kommer sent i asylprocessen som ett led i att fastställa den sökandes identitet. Genom att istället utföra åldersbedömningar som en del i mottagandet skulle det vara möjligt att erbjuda ensamkommande barn ett tryggt boende med lämplig omvårdnad utifrån deras särskilda behov. 7 (13)
Ett problem i dagsläget är att ett och samma barn kan få två helt olika åldersbedömningar beroende på vilket land barnet befinner sig i. Rädda Barnen ifrågasätter rättssäkerheten när åldersbedömningar görs på olika sätt i olika länder utifrån nationell lagstiftning. Därför förespråkar Rädda Barnen ett harmoniserat system för åldersbedömningar inom EU, som bygger på gemensamma metoder och som omfattar fler aspekter än en rent medicinsk bedömning, där även barnets psykosociala utveckling ingår. Artikel 32: Ansökningar för ensamkommande barn Rädda Barnen tillstyrker att barn inte är ansvariga för att deras ansökan om asyl lämnas in i tid. Det är också viktigt ur ett barnrättsperspektiv att myndigheterna får ett uttalat ansvar för att träda in i barnets ställe om god man inte fullgör sina skyldigheter. Rädda Barnen anser att en god man som missköter sitt uppdrag omedelbart bör fråntas uppdraget. Artikel 36: Beslut om att godta ansökan Rädda Barnen tillstyrker förslaget att införa tidsgränser för olika moment i asylprocessen, men betonar att de måste vara rimliga och att asylsökande inte ska drabbas om myndigheter inte förmår hålla tidsgränserna. Kortare väntetider för utredning och beslut är viktigt ur ett barnperspektiv eftersom asylprocessen medför mycket oro och osäkerhet. EU-kommissionen betonar att det ska få konsekvenser om ett land misslyckats med att sköta sina förpliktelser, exempelvis tillhandahålla begriplig information i tid. Ett stort ansvar faller på det offentliga biträdet att presentera underlag som håller tillräckligt hög kvalitet en ansökan som inte håller måttet kommer ju de facto att äventyra den asylsökandes framtid men också för att informera klienter om de krav som ställs och hur detta påverkar deras möjligheter. Som en del i att snabba upp asylprocessen föreslås skärpta regler för att en ansökan ska bedömas vara relevant. Det innebär att senare ansökningar som saknar nya omständigheter inte godtas. Detsamma gäller enskilda ansökningar av en make/maka, partner eller medföljande barn som inte anses berättigad. Rädda Barnen är mycket skeptiskt till att individers asylskäl ska bedömas i relation till andra familjemedlemmar. Det framgår inte vem som har mandat att avgöra detta och på vilka grunder. Rädda Barnen avstyrker förslaget och varnar för att det öppnar för godtyckliga bedömningar. 8 (13)
Artikel 39: Implicit tillbakadragande av ansökningar Rädda Barnen avstyrker förslaget då det är förenat med allvarliga konsekvenser för den asylsökande och innebär att en ansökan inte prövas om den asylsökande inte fullgör sina skyldigheter. Rädda Barnen betonar att barn inte ska omfattas av sanktioner och att detta tydligt bör framkomma i texten, eftersom de saknar egen rättskapacitet och är beroende av ställföreträdare för att tillämpa sina rättigheter och driva sitt ärende. Barn har heller inte utvecklat sin förmåga att förutse konsekvenser av ett visst agerande. Artikel 42: Efterföljande ansökan Det föreslås högre krav för att få lämna in en efterföljande ansökan i sitt ärende. Om inga nya omständigheter presenteras eller om ansökan saknar substans eller utsikter till framgång ska det vara möjligt att neka den asylsökande en personlig intervju för att föra fram sina skäl. Rädda Barnen anser att det måste framgå tydligt av texten att detta inte omfattar barn. Frågan är vad som ska bedömas och av vem? Hur ska de offentliga biträdena få denna information? Artikel 44: Konceptet första asylland Rädda Barnen förutsätter att Dublinförordningens undantag för ensamkommande barn respekteras. När det gäller tillämpningen av Dublinförordningen för barn i familj ska barnets bästa utredas och tas i beaktande. Inom EU finns väsentliga skillnader ifråga om medlemsländernas kapacitet att ta emot asylsökande och tillgodose deras rättigheter. En stor andel av de människor som söker asyl i Europa kommer med båt till Grekland och Italien, som då utgör första asylland där ansökan enligt Dublinförordningen ska prövas. Europadomstolen har de senaste åren tagit upp flera ärenden där systematiska brister i asylsystemet åberopats i länder som utgjort första asylland och påtalat att behandlingen av asylsökande varit i strid med artikel 3 i Europakonventionen. Domstolen har bland annat slagit fast att förhållandena för asylsökande i Grekland är så dåliga att det skulle strida mot internationell och europeisk rätt att återsända asylsökande dit. 5 Rädda Barnen anser att asylprocedurförordningen i likhet med mottagandedirektivet måste säkerställa barns rättigheter och skydd. Det innebär att gränspassager till och inom Europa ska vara säkra för barn. EU ska också garantera att barn som kommer till Europa får ett barnvänligt mottagande. EU behöver införa sanktioner mot de länder som inte lever upp till dessa krav. På samma sätt bör samverkan med länder utanför 5 Europadomstolens dom i M.S.S. v Belgium and Greece, Migrationsöverdomstolens dom i MIG 2010:21. 9 (13)
EU fokusera på att säkerställa barns rättigheter och barnskydd. Barns rättigheter får inte villkoras i utbyte mot tjänster som syftar till att upprätthålla Europas gränser. Rädda Barnen avstyrker att ett land utanför EU ska utgöra första asylland om en asylsökande anses kunna åtnjuta skydd i enlighet med Genèvekonventionen eller tillräckligt skydd av annat slag som inte specificeras. Förslaget tar sikte på länder på andra sidan Medelhavet som Turkiet och Libyen, vilka är många flyktingars sista anhalt innan inresan till Europa. Rädda Barnen påpekar att principen om non-refoulement inte alltid respekteras i dessa länder och att detta innebär att asylsökande kan skickas tillbaka till länder där de riskerar att utsättas för tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling i strid med Europakonventionen. Rädda Barnen anser att ansvariga myndigheter bör konsultera ickestatliga organisationer med verksamhet i dessa länder för att få en sanningsenlig bild av situationen för människor på flykt. Artikel 47: Konceptet säkra ursprungsländer Rädda Barnen är positiv till en mer enhetlig behandling av asylsökningar inom EU, vilket konceptet säkra ursprungsländer syftar till. Samtidigt ställer enhetliga bedömningar mycket höga krav på att dessa är väl underbyggda med fakta som även belyser barns särskilda situation. Enhetliga bedömningar är i sig ingen garanti mot godtycklighet. Rädda Barnen har i dagsläget inte förtroende för de bedömningar som görs av säkerhetsläget i ursprungsländer. Afghanistan är ett aktuellt exempel på detta. Rädda Barnen anser att ansvariga myndigheter bör konsultera ickestatliga organisationer med verksamhet i dessa länder för att få en sanningsenlig bild av situationen för människor på flykt. I dagsläget hanterar EU:s medlemsländer asylansökningar väldigt olika, vilket påverkar hur många som får uppehållstillstånd i respektive land och på vilka grunder. Det beror på att det är upp till varje EU-land att formulera kriterierna för vad som är giltiga asylskäl. 6 Exempelvis görs helt olika tolkningar av skyddsbehov för olika nationaliteter, vilket får oerhörda konsekvenser för den enskilda individen och bidrar till att människor söker sig vidare till andra länder. Sverige biföll 72 procent av de asylansökningar som avgjordes 2015, varav skyddsskäl ansågs föreligga i 69 procent av fallen. 39 procent fick flyktingstatus medan 53,5 procent bedömdes som subsidiärt skyddsbehövande och 7,2 procent erhöll skydd av 6 Migrationsinfo.se Forskning och statistik om integration och migration i Sverige. 10 (13)
humanitära skäl. 7 Det kan jämföras med Tyskland där 57 procent av alla asylansökningar som avgjordes 2015 bifölls, och det ansågs föreligga skyddsskäl i 56 procent av dessa. 96 procent av de asylsökande som beviljades uppehållstillstånd 2015 fick flyktingstatus i Tyskland, medan 1,5 procent bedömdes vara subsidiärt skyddsbehövande och 2,5 procent erhöll skydd av humanitära skäl. 8 Syriska medborgare tillhörde den största gruppen asylsökande till både EU och Sverige under 2015. De var också den enskilt största grupp som beviljades asyl. Samtidigt fick endast runt 2 500 av de cirka 30 000 syrier som beviljades uppehållstillstånd 2015 flyktingstatus medan närmare 17 000 klassades som alternativt skyddsbehövande. 9 Rädda Barnen anser att det nuvarande förhållningssättet är orimligt och att hanteringen bör harmoniseras. Rädda Barnen är mycket kritisk till konceptet säkert land som ett sätt att sålla ut grupper av asylsökande för att kunna snabbutreda ansökningar. Enligt asylrättsprincipen har alla asylsökande rätt till en individuell prövning. Det finns en stor risk med konceptet säkert land att de individuella skäl som en asylsökande kan ha förbises. Ett barn från ett land som anses säkert kan fortfarande utsättas för stora faror som i sig är grund för skydd. Rädda Barnen anser att barns egna asylskäl måste beaktas i asylutredningar och att barnspecifik landinformation bör inhämtas i ärenden som berör barn. Kunskapen om barnspecifika asylskäl, som tvångsrekrytering och könsstympning, är låg och barn i familj får inte komma till tals i den utsträckning som vore önskvärt. Konsekvensen blir att medföljande barn i regel beviljas asyl eller avslag på samma grund som sina föräldrar. Det gäller både i Migrationsverkets utredningar och vid ett överklagande till Migrationsdomstol. Rädda Barnen förordar även att det ska vara obligatoriskt att analysera hur barn påverkas konkret av ett avslag på sin asylansökan vilket innebär att barnet ska återvända. Beslut ska motiveras och innehålla en redogörelse för de avvägningar som gjorts och vilken hänsyn som tagits till dessa. 7 Eurostat press release 75/2016 EU Member States granted protection to more than 330 000 asylum seekers in 2015 8 Eurostat press release 75/2016 EU Member States granted protection to more than 330 000 asylum seekers in 2015 9 Migrationsverket Statistik över beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2015 11 (13)
Artikel 53: Rätt till rättslig prövning Rädda Barnen välkomnar att förslaget slår fast att barn ska få information om sina rättigheter, möjlighet att komma till tals och göra sin röst hörd genom förfarandegarantier som en personlig intervju och tolkning. Barn är rättighetsbärare. Det innefattar barnets rätt att bli hörd och att få sina åsikter beaktade på ett systematiskt sätt i alla beslutsprocesser som rör barnet. Samtidigt har barn begränsad rättskapacitet. Det innebär att tillgången till juridisk representation, gratis rådgivning och rättshjälp för barn utan vårdnadshavare har stor betydelse för en rättssäker prövning av deras skyddsskäl och överprövning av beslut i alla instanser. Det offentliga biträdet har en särskilt viktig roll för att ta tillvara rättigheterna för barn utan vårdnadshavare. Rädda Barnen anser att barnets rättigheter ska genomsyra hela asylprocessen och att barnets egna skäl i större utsträckning måste påverka beslutet om uppehållstillstånd. Idag ser vi att principen om barnets bästa i barnkonventionen inte tillämpas så som det är tänkt. Barns egna asylskäl kommer i princip aldrig fram i asylutredningen, och uttrycks heller inte i beslut. Rätten till begriplig information är avgörande för att ett barn ska känna till sina rättigheter och förstå hur prövningen går till. Information måste alltid utformas efter mottagarens individuella behov, på ett sätt som gör barnet delaktigt. För barn är det nödvändigt att den information som förmedlas är på barnets eget språk och är lätt att förstå. Information behöver förmedlas både skriftligt och muntligt. Många barn har begränsad skolgång bakom sig, vissa är analfabeter. Barn och unga kan också ha specifika frågor utifrån sin situation. Barnet ska erbjudas tolk vid alla diskussioner tills barnet kan uttrycka att tolkning inte längre skapar ett mervärde i samtalet. Avslutande kommentar Rädda Barnen vill avslutningsvis framhålla vikten av det remissförfarande som finns i Sverige där relevanta myndigheter och organisationer bjuds in att kommentera förslag officiellt. Detta är värdefullt för att förslag ska genomlysas ur olika infallsvinklar och ge ett så heltäckande underlag som möjligt när regeringen ska ta ställning i en fråga. Rädda Barnen beklagar även det faktum att så få av EU:s medlemsländer har liknande remissförfarande då förslag från EU har direkt påverkan på nationella lagstiftningar och system. Samtliga förslag till rättsakter inom ramen för det nya gemensamma europeiska asylsystemet ska förhandlas som ett paket. Rädda Barnen anser att det är olyckligt att förslaget om en reviderad Dublinförordning remitteras senare än övriga rättsakter i 12 (13)
det gemensamma asylpaketet. Det är svårt att se de fulla konsekvenserna av förslagen i Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen och Mottagandedirektivet i relation till en reviderad Dublinförordning som är en viktig kugge i EU:s asylsystem. Därför bör organisationens synpunkter inte ses som slutliga eller som ett godkännande av den nuvarande processen. Rädda Barnens synpunkter på de nämnda förslagen ovan ska ses i förhållande till varandra. Rädda Barnen vill avslutningsvis uttrycka stor oro för det höga tempo i vilket de komplicerade rättsakterna hanteras både på nationell nivå och på EU-nivå. Det nya gemensamma asylpaketet innehåller lagar som väsentligt påverkar den asylsökande och särskilt utsatta grupper som barn. Dessa lagar bör därför inte hastas fram. En påskyndad process får inte ske på bekostnad av en starkare skyddsnivå för asylsökande eller att barns rättigheter försummas. Den pågående processen på EUnivå sker i en allt snabbare takt, utan ordentlig granskning eller motivering till hur man kan kringgå gällande regelverk. Rädda Barnen anser att den snabba processen strider mot det nuvarande interinstitutionella avtalet för EU om bättre lagstiftning. Ordentliga barnkonsekvensanalyser, offentliga samråd med berörda aktörer och genomgripande utvärderingar bör inte hastas fram. Stockholm som ovan Elisabeth Dahlin Generalsekreterare RÄDDA BARNEN 13 (13)