Elevtext 1 (svenska) beskrivande

Relevanta dokument
Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande

Svenska som andraspråk åk 1

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skriva Lärarhandledning

Observationspunkter, klassöversikt

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Skriva Elevtext med analys

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet

Återberättande text med cirkelmodellen

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet clown

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Förslag den 25 september Svenska

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Svenska mål och kriterier

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

LPP Magiska dörren ÅR 4

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper

Lokal Pedagogisk Planering

Observationspunkter, lärarmatris

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Minifakta om elefanter

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Svenska Läsa

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

Eleven Eleven är 11 år och går i åk 5. Modersmålet är arabiska. Eleven har haft en normal skolgång.

MASTER. Mining and selecting texts for easy reading. Katarina Mühlenbock

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Tala, samtala och lyssna

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Jag högläser varför då?

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Lokal studieplan för svenska.

Betygsskalan och betygen B och D

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Bedömning av de nationella proven för årskurs 3 och 6 i ett andraspråksperspektiv

Skrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Matris i engelska, åk 7-9

Till läsaren av detta dokument!

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Nationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

SVENSKA. Ämnets syfte

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Lärarguide till textkommentering

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper.

En jämförande studie av elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Lärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Transkript:

Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska) beskrivande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven visar genomgående att hon/han kan förmedla ett textinnehåll med information om, och beskrivningar av, hur djur kommunicerar med varandra. Varje djur presenteras under varsin rubrik, vilket underlättar läsningen och gör texten överskådlig, trots att den inte är styckeindelad. Eleven undviker att enbart stapla faktameningar på varandra, utan sammanfattar i stället textinnehållet med några slutsatser: då ska man vara försiktig, då börjar den bli riktigt arg och men det gör den verkligen inte för då är skräckslagen. Emellanåt väver eleven in personliga kommentarer som Elefanten vet jag inte så mycket om, jag tänker berätta och kommentaren kan även hända en vuxen häst inom parentes, vilket egentligen inte hör ihop med den beskrivande genren, men som bidrar till att lätta upp läsningen. Även avsnittet som jämför indiska och afrikanska elefanter tillför texten en extra dimension. Nästa steg för denna elevs faktaskrivande är att få möjlighet att vidareutveckla genren beskrivande text ännu mer. Därutöver gäller att eleven ges möjlighet att förstå principerna för styckeindelning och dessutom stimuleras till fortsatt experimenterande som gynnar den fortsatta skrivutvecklingen. Elevtexten uppvisar inga stavfel förutom ett ord (afrekansk). Det gör att kravnivån i det nationella provet som rör stavning nås med god marginal. Detsamma gäller kravnivån i det nationella provet som handlar om interpunktion: eleven klarar oftast att markera interpunktion utan några större problem. Eleven är också förtrogen med hur kommatering bör användas samt utnyttjar till och med vissa mer avancerade skrivtekniska grepp, som ord inom parentes och förkortningen t.ex. Denna elev har med andra ord kommit långt i sin skrivutveckling. Trots detta kan man i texten urskilja vissa delar som skulle kunna förfinas och vidareutvecklas. Det gäller t.ex. interpunktionen, t.ex. relationen punkt kommatecken och avsaknad av punkt inom parentes, samt regler för vilka ord som betecknas som egennamn. 1

Läsbarhet elevtext 1 Utdraget från den handskrivna texten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva läsligt för hand med god marginal. Handstilen går lätt att läsa och tyda, och det märks också att eleven prövar sig fram för att få en personlig handstil. Eleven använder även genomgående gemener (små bokstäver) i den löpande texten, förutom på benämningen av de olika elefanterna som hon/han förmodligen ser som egennamn. Mellanrummen mellan orden är också tydligt markerade. Elevtext 2 (svenska) beskrivande Elevtext 2 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven skriver en informativ text om elefantens och schimpansens språk och visar därmed god förmåga att skriftligt kunna återge enkla fakta om dessa två djurs kommunikationsmönster. Texten är strukturerad i två delar som är väl avgränsade från varandra med tydliga rubriker som också är understrukna, vilket gör texten överskådlig. För övrigt håller sig texten strikt till en uppradning av fakta, och ingen utveckling eller fördjupning görs åt något håll. Fortsättningsvis bör eleven stimuleras att utveckla sin förmåga att formulera en beskrivande text så att den både blir informativ och intressant att ta del av. Nästa steg i skrivutvecklingen för denna elev kan vara att våga frigöra sig från modelltexten och våga skriva med egna formuleringar utan att faktainnehållet för den skull går förlorat. Elevtext 2 når även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som rör stavning med god marginal eftersom texten inte innehåller några stavfel. Även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om interpunktion är uppnådd med god marginal, då eleven genomgående inleder varje mening med stor bokstav och avslutar med punkt. 2

Läsbarhet elevtext 2 Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva läsligt för hand nås med god marginal. Eleven har en prydlig handstil som är lätt att läsa och tyda samt markerar också tydliga mellanrum mellan alla ord. Elevtext 3 (svenska som andraspråk) beskrivande Elevtext 3 når kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven skriver om alla de djur som ingår i faktatexten; här beskrivs hur hästar och schimpanser ser ut när de är arga och glada, hur elefanter ser ut när de är glada och vad de gör då de behöver hjälp. När eleven beskriver elefanter kommenterar hon/han också hur elefanter gör då de äter (vilket dock inte berör själva kroppsspråket). Textstrukturen är tydlig eftersom varje djur presenteras under en egen rubrik. Eleven har också satt en egen rubrik (Fakta) under vilken hon/han skriver Alla djur har egen språk. Rubriken sammanfattar ursprungstexten väl, men skulle kanske passa bättre som en inledning till hela texten. Alla meningar utom två börjar med en bisats. Kanske är det så att eleven tillägnat sig denna strategi att skriva beskrivande text. Konstruktionen fungerar väl i sammanhanget och bidrar till att innehållet blir tydligt, men upprepningarna av de inledande bisatserna gör att texten blir lite enformig. Nästa steg i elevens skrivutveckling kan därför vara att lära sig hur man kan inleda meningar på olika sätt för att få mer variation i texten. Elevtexten når kravnivån i det nationella provet som prövar målet som rör stavning med god marginal eftersom eleven utan problem kan stava ett antal formord och minst tio olika innehållsord. Det märks 3

att eleven prövar sig fram när det gäller stavningen av ordet dom. Ibland stavas ordet rätt och ibland med den felaktiga stavningen dåm, vilket eleven behöver uppmärksammas på. Likaså behöver eleven få utökade kunskaper om hur dubbeltecknade ord skrivs. Även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om interpunktion nås med god marginal eftersom eleven genomgående använder stor bokstav och punkt, förutom i två meningar där punkterna är utelämnade. Andraspråksdrag Elevtexten innehåller några inlärardrag som visar att eleven ännu inte tillägnat sig svenskans struktur och uttal fullt ut. Exempelvis görs omskrivningar då eleven inte kommer på ett visst ord, t.ex. då är öronen uppåt som spets. Det är också tydligt att eleven har vissa svårigheter med textens ordförråd, t.ex. används ordet bakom i stället för bakåt i meningen Örona är bakom när dom är arga. Vidare kan man i texten se att adjektiven inte böjs i överenstämmelse med substantiven. Eleven skriver egen språk i stället för eget språk, öppet mun i stället för öppen mun, hästar blir arg i stället för hästar blir arga, hästar var glad, i stället för glada o.s.v. Eleven har också svårt att skilja på bokstäverna u och y och skriver t.ex. trympetar i stället för trumpetar. Dessa vokaler är extra svåra för elever som har svenska som sitt andraspråk. Läsbarhet elevtext 3 Utdraget från den handskrivna texten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva läsligt för hand. Mellanrummen mellan orden är tydligt markerade, och bokstäverna är läsbara även om några av dem skulle kunna formas tydligare. Elevtext 4 (svenska) beskrivande Elevtext 4 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår. Eleven kan återge fakta om schimpansers och elefanters kroppsspråk och visar därmed att hon/han har förstått genrens struktur och språkliga drag. Texten är väldisponerad med understrukna rubriker under vilka de två djuren presenteras. Däremot är det oklart varför även vissa delar av den löpande texten är understrukna. 4

Eleven återger elefantens kroppsspråk helt korrekt, men lyckas inte helt när schimpansens kroppsspråk ska beskrivas. Här beskrivs hur schimpansen gör när den vill ha något eller ber om hjälp, vilket stämmer väl överens med uppgifterna i faktatexten. Det stämmer också att schimpansen plutar med munnen när den är osäker. Däremot finnns det i faktatexten ingen uppgift om att schimpansen även plutar med munnen när den är upphetsad. Eleven skriver även att schimpanser visar tänderna och bankar på träd när de är arga. Detta är visserligen något som kan tänkas ske, men det framkommer inte i det textunderlag eleven haft att utgå ifrån. Sammanfattningsvis når elevtext 4 kravnivån i det nationella provet som prövar målet då det går att urskilja flera tydliga informationsdelar i texten om både elefanters och schimpansers kroppsspråk. För den fortsatta skrivutvecklingen behöver eleven få möjlighet att utveckla den beskrivande genren. Därutöver bör eleven uppmärksammas på att alltid kontrollera att alla faktauppgifter stämmer. Eleven klarar att stava ett antal formord och tio olika innehållsord rätt, men är dock osäker på vissa stavningskonventioner; detta gör att kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om stavning nätt och jämt nås. Särskilt tydligt framgår det att eleven har svårigheter med reglerna för dubbelteckning. Trots detta märks en begynnande insikt hos eleven om hur dubbelteckning skrivs då orden upphetsade och vill är rättstavade. Viktigt att uppmärksamma är att eleven inte har några problem med ljudstridig stavning, då sådana ord är rättstavade i texten. När det gäller målet som handlar om interpunktion når elevtexten kravnivån i det nationella provet med viss tvekan. Det går att utskilja två fullständiga meningar: Nu ska jag beräta om kråpspråket. och Elefanter är osäkra om de har snabeln i munen. Därutöver är meningarna ofullständiga. Ett specialfall utgör meningen Eller om de är arga så vissar de tänderna och bankar på träd. Här borde eleven ha börjat med ordet om i stället för ordet eller. För denna åldersgrupp bedöms ändå meningen vara acceptabel i sitt sammanhang. Nästa steg i elevens skrivutveckling är bl.a. att få möjlighet att läsa mycket för att få större erfarenhet av hur ord dubbeltecknas och hur meningar markeras med hjälp av interpunktion. Därutöver behöver eleven få insikt i hur man skapar fullständiga meningar där andra ord än eller inleder meningarna. Läsbarhet elevtext 4 Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet som prövar målet att kunna skriva läsligt för hand. Alla bokstäver och ord går att tyda men det märks att eleven har suddat och ändrat i sin text, vilket försvårar läsbarheten något. Eleven markerar även mellanrum mellan orden (om än ojämnt). 5

Elevtext 5 (svenska som andraspråk) beskrivande Elevtext 5 når inte kravnivån för målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår. Eleven inleder visserligen med att informera om att hästen tar bak öronen då den är arg (vilket är helt korrekt och står i faktatexten), men därefter beskrivs inte lika tydligt hur hästen visar att den är arg. Eleven påbörjar sedan flera beskrivande meningar, som inte byggs ut i tillräckligt hög grad för att kunna anses ge tydlig information om de två andra djuren som ingår i elevtexten. Däremot har texten en tydlig struktur där beskrivningarna av de olika djuren avgränsas både med hjälp av en understrykning och en blankrad. För sin fortsatta skrivutveckling behöver eleven få tillgång till en mängd olika faktatexter för att utveckla sin förståelse för hur man bygger upp en beskrivande text. Elevtexten når inte kravnivån för målet som rör stavning då eleven inte klarar av att stava tio olika innehållsord rätt (däremot stavas ett antal formord rätt). Kravnivån för målet som handlar om interpunktion nås inte heller. Sammanfattningvis behöver eleven få tillfälle att vidareutveckla sin skrivförmåga under många skrivtillfällen. Därtill behöver hon/han ges många möjligheter att läsa olika slags texter för att bli förtrogen med hur man använder sig av stor bokstav och punkt i en text, men också för att få ökad kunskap om hur olika ord stavas. Andraspråksdrag Det går att urskilja några inlärardrag i elevtexten. Meningen När hästen tar bak öran då blir den arj visar att eleven ännu inte behärskar böjningen av ordet öra. Också i nästkommande mening böjs detta ord på samma sätt. Även uttrycket tar bak visar ett inlärardrag: här hade lägger, drar bak eller fäller öronen passat bättre in i sammanhanget. Vidare används prepositionsfrasen i snabel i stället för med sin snabel. Eleven stavar även ordet tänderna felaktigt (tetna), vilket dock inte kan härledas till något specifikt inlärardrag. Läsbarhet elevtext 5 6

Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att eleven når kravnivån för målet kunna skriva läsligt för hand. Ord och bokstäver går att tyda utan problem. Eleven har konsekvent markerat mellanrum mellan orden. I stort använder eleven också gemener i den löpande texten, men inte fullt ut. Här bör läraren uppmärksamma eleven på hur versalen L respektive gemenen l och versalen F respektive gemenen f ska användas i elevtexten. 7