BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök Bidra till processen att ta fram nya EU regler
Växtnäring och Markbördighet En gemensam problemformulering Näringsobalanser - Underskott av K - Överskott av salter P, S, Na Förhöjt ph Dålig synkronisering i tid mellan frigörelsen av N och växtens behov
Näringsobalanser Innehållet av växtnäring i gödselmedel som används i ekologisk växthusodling står inte i proportion till växternas behov.
Övergödsling Fyra grupper av gödselmedel Stor andel N i förhållande till fr.f.a. K Stor andel P i förhållande till N och K Balans mellan N och P och i vissa fall K Stor andel K och S
Växtnäringssammansättning i några gödselmedel som används i ekologisk växthusodling; P, K och S i förhållande till växtens behov av N (Möller & Schultheiß 2014) (OPF = organic plant feed liquid, MBM = kött- och benmjöl, CG = klövergräs)
Gödselmedel för växthus Grönmassa av klöver, gräs m.fl. Färskt, ensilerat (skador av mulch?), rötat, ej kompost Balans mellan N, P, K, S Lågt innehåll av Na Rester från stärkelseframställning Högt innehåll av N, K och S; balans i förhållandet P till N och K Snabb N frigörelse Högt innehåll av S, lågt innehåll av Na Rötrester av stallgödsel Balansen mellan näringsämnen beroende av ursprung Ibland höga halter av Na och Cl Ibland lågt K innehåll
Balans i tid Det förs bort stora mängder växtnäring med växthusgrödor. En tomatskörd på 26,4 kg m 2 motsvarar 583 kg N, 76 kg P och 987 kg K per hektar (Ögren 2013) En begränsning av hur mycket växt-näring som får tillföras odlingen efter plantering ökar bl.a. risken för obalans i tillväxt mellan skott och frukt.
Balanserad gödsling i ekologisk tomatodling ett Ekoforskprojekt initierat av tomatgruppen för deltagardriven forskning
Bakgrund: Låga fosfor (P) värden i bladen trots mycket P i jorden
Minska fastläggningen av P genom att: Sänka ph i jorden Kelatera ämnen som fastlägger P
Sänka ph i jorden Försök med jord hämtad från odlingar - utan växt - Torv Ensilage (lades på jorden) Blodmjöl Kiserit (MgS)
ph ph 6,6 6,4 Odling 1 6,6 6,4 Odling 2 Kontroll Torv Ensilage Blodmjöl Kiserit 6,2 6,2 6,0 5,8 5,6 Kontroll Torv Ensilage Blodmjöl Kiserit (MgS) 0 1 2 5 10 15 Vecka 6,0 5,8 5,6 0 1 2 5 10 15 Vecka Hur påverkar växten?
Hur påverkar växten? Torv Torv + ammoniumnitrat Blodmjöl Stallgödsel Färsk grönmassa Ensilage (gräs) Ensilage (böna)
Kelatera ämnen som fastlägger P Växthusförsök, 10 veckor, i lådor med jord hämtad från projektodlingarna. Organisk syra (-COOH) Citronsyra i bevattningsvattnet ph 3,6 Ogödslat
kg fv per planta g per planta 5,0 4,0 Avkastning frukt Citronsyra Kontroll 2,5 2,0 Upptag av P totalt Citric acid 3,0 1,5 Control 2,0 1,0 1,0 0,5 0,0 A C 0,0 A C 26 mars 9 maj
g per planta % 14 12 10 8 6 4 2 Upptag av N totalt Citronsyra forskning 2,5 Kontroll 4,0 3,5 3,0 2,0 1,5 1,0 0,5 N i tomatblad Citronsyra Kontroll 0 A C 0,0 A C N tillförseln hälften i led C jmf med led A Vad händer om led C tillförs N?
60 40 P/Fe (riktvärde 4-20) Citronsyra Kontroll 200 150 P/Mn (riktvärde) Citronsyra Kontroll 800 600 P/Cu (riktvärde) Citronsyra Kontroll 150 100 P/Zn (riktvärde 50-200) Citronsyra Kontroll 100 400 20 50 200 50 0 A C 0 A C 0 A C 0 A C Det totala upptaget av Cu, Mn, Fe och Zn ökade i odling A men inte i odling C Upptaget av P ökade mer än upptaget av mikronäringsämnen Risk för brister (kelatering förhindrar fastläggning)?
Jordens sammansättning Ler Mjäla Mo Sand Grus Mull halt ph N P Fe Cu Mn Zn < 0,002 0.002-0,02 0,02-0,2 0,2-2 >2 % % % % mg/kg mg/kg mg/kg A 18 10 27 40 8 18 6,2 0,6 0,3 1,2 26 272 62 C 14 27 48 10 2 25 6,4 1,1 0,4 0,8 19 538 118 P i olika fraktioner (mg/kg ts jord) Fritt Al-bundet varav org Fe-bundet varav org Ca-bundet Mineral Totalt A 151 948 761 553 345 277 964 2893 C 86 1072 930 1180 898 441 1282 4061
Gödslingen påverkar Vid omsättning av organiska gödselmedel som stall - gödsel och grönmassa frigörs vattenlösliga kolföreningar (DOC) som liksom citronsyra kan kelatera ämnen som fastlägger P. Stallgödsel har effekt på lång sikt medan färsk grönmassa som omsätts snabbare har en mer direkt effekt. Stabila organiska material som torv har liten effekt på fastläggningen av P. Jord A tillfördes stallgödsel och ensilage, jord C blodmjöl och Vinass vilket kan vara en av förklaringarna till skillnaden i frigörelse av P mellan jordarna.