Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015
Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt och nätverk. Inom kultursektorn bedrivs allt mer verksamhet i företagsform av olika slag. Tillväxten av arbeten inom kultursektorn sker främst i form av eget företagande. Kultursektorn är den mest företagstäta sektorn i samhället.
Definitioner av kulturföretag Med kulturföretag menas att företa sig något på det kulturella fältet. Kulturföretag är företag som sysslar med musik, design, film och tv, media, nya media, interaktiva digitala medier, teater och dans, konst eller reklam. Kulturföretag är företag som själva tycker att de är kulturföretag if they think they are, they are.
Kulturföretagens struktur 30 procent av dem som är verksamma inom kultursektorn är egenföretagare jämfört med 14 procent i genomsnitt. Sektorn domineras av småföretag (mindre än 10 anställda) och mikroentreprenörer. Antalet mikroentreprenörer ökar. En bransch som är ekonomiskt lukrativ för ett fåtal men där flertalet har mycket låga inkomster.
Det småskaliga kulturlivet Om man betraktar det småskaliga kulturlivet som bransch visar det sig att: Man är mer dynamisk, flexibel och anpassningsbar än i andra branscher. Man jobbar ofta i projektform. Man har många olika uppdragsgivare samtidigt. Man går mellan A-skatt och F-skatt. Man arbetar i nätverk snarare än fasta organisationer.
Relationen mellan kultur och ekonomi Kultur som tillväxtfaktor Kultur som levebröd Kultur som ekonomisk onyttighet Kultur som underhållning
Kulturföretaget har två tyngdpunkter ett konstnärligt kunnande och ett ekonomiskt och administrativt kunnande Fördomen säger att konstnärssjälen inte kan vara kamrer.
Kulturföretagets specifika villkor Självbilden är ofta att man är ofrivilliga företagare. Kulturföretagarens marknad fungerar inte som andra marknader utan balanserar mellan två motpoler ekonomisk logik och kulturell logik eller ekonomiskt kapital och kulturellt kapital. För att erhålla kulturellt kapital kan det ibland vara nödvändigt att avsäga sig det ekonomiska. Den konstnärliga ekonomin har därför en dubbel karaktär. Skapandet av konst och kultur styrs inte av marknadens efterfrågan utan ett kulturföretag är produktorienterat, inte marknadsorienterat. Ett kulturföretag måste ständigt skapa nytt och ta nya risker för att inte hamna i ett konstnärligt bakvatten.
Kulturföretagets specifika villkor Konstupplevelser följer en ackumulerande logik. Ju mer man ser, desto mer vill man också se. Marknaden blir därför aldrig mättad. Kvalitet och lönsamhet går inte hand i hand. En inneboende motsägelse mellan det för det konstnärliga skapandet nödvändiga risktagandet och den för företagandet nödvändiga strävan att minimera risker. Personrelaterad kunskap. Kulturföretag konkurrerar inte med varandra eftersom produkterna är unika.
Konstiga företag Skapandet av konst styrs inte av marknadens efterfrågan. Konsten ska vara fri och stå bortom alla kommersiella krav. Konstverkens komplexitet gör dem unika och svåra att kommunicera med traditionella metoder. Konsten har många och oförutsebara målgrupper. Hur ska en marknadsföringsstrategi då se ut? Konst är inte något som man nödvändigtvis kan ta till sig. Konsten följer inte konkurrensens logik.
Konstiga företag I konsten är allt underordnat den konstnärliga visionen, inklusive ekonomi och marknadsföring. Många konstverk är unika, de kan inte reproduceras eller upprepas och måste upplevas på plats. (Emma Stenström)
Romantisk syn Emma Stenström tydliggör konstens komplexitet, men jag tror inte på en romantisk syn där allt ska utgå från den konstnärliga visionen, alltså även ekonomi och marknadsföring. (Elisabeth Lindfors)
Konstnärskapet ingen frizon Konstnärligt skapande har, och har alltid haft, att ta hänsyn till praktiska förutsättningar, ekonomi, organisation, politik, material etc. (Elisabeth Lindfors)
Två olika verksamheter Problemet inom många konstföretag är att två olika verksamheter blandas ihop, verksamheten som konstnär och verksamheten som konstföretagare. Konsten kommunicerar med sin publik i mötet med densamma. Konstföretagarens uppgift är att väcka intresse för mötet, att öppna publikens ögon. (Elisabeth Lindfors)
Växer som alger, inte som träd En sektor där 85 procent av organisationerna har färre än fem anställda växer som alger, inte som ett träd. Algtillväxt är svår att få syn på, svår att hejda och omöjlig att styra. Kreativ verksamhet kräver kräver dynamik, flexibilitet och autonomi, vilket är lättare att uppnå i små organisationer. Inom de kreativa näringarna gör man affärer på ett nytt sätt, men de offentliga stöden fungerar ofta på gamla, industriella sätt. En politik på det här området bör tillhandahålla resurser och mötesplatser.
Mellan stolarna Kulturföretaget hamnar mellan tre olika politiska sakområden: Kulturpolitik Arbetsmarknadspolitik Näringspolitik (Karlsson och Lekvall)
Strukturella problem för kultursektorn Brist på information, sammanhållning och självmedvetande inom sektorn. Brist på finansiering och brist på öppenhet kring de möjligheter som faktiskt finns. Den lokala marknaden är mättad och det saknas hjälp med att utveckla nya marknader. Begåvningsflykt. Fysiska platser i staden försvinner gentrifiering. Kommunen etc. gör inga långsiktiga åtaganden för sektorn. Det saknas en instans som kan representera alla oberoende kulturutövares behov. (Karlsson och Lekvall)
Att diskutera Diskutera de fyra perspektiven på kultur och ekonomi. Vad tycker du är mest slående i bilden av kulturföretaget? Vad förvånar dig mest i bilden av kulturföretaget? Diskutera de strukturella problemen.