Musikindustrin. Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Musikindustrin. Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015"

Olof Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Musikindustrin Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015

2 De creddiga stämplar De creddiga stämplar. Det behöver jag inte göra. Jag har jobb resten av året oavsett hur det går här. (Charlotte Perelli i DN på Melodifestivalen)

3 Musikindustrin Musikindustrin är enligt Arvidsson den del av musiklivet som är kommersiell, dvs. bara en del av musiklivet och med Mangsets termer den privata, kommersiella och marknadsbaserade produktionen och distributionen av musik.

4 Grundläggande motsättning I musikindustrin finns en grundläggande motsättning mellan cred och sellout, mellan kultur och ekonomi, en motsättning som är själva drivkraften i musikindustrin. Cred innebär att man är äkta, att man har en egen kvalitet som man står för och att man inte säljer sig. Den som säljer sig, anpassar sig för att tjäna pengar, får stämpeln sellout.

5 Musikindustrins grundläggande idéer Musikindustrins grundläggande idéer vilar på balansen mellan konst och kommers och är att: o Skapa och dela med sig av musik till människor som vill uppleva musik. o Upphovsmannen innehar de ekonomiska och ideella rättigheterna. o Förmedla musik så att andra kan framföra och/eller uppleva andras musik och ta så mycket betalt för den så att man kan göra en vinst. o Spela in musik och sprida den så att den kan upplevas även när musikerna inte själva framför den live och ta så mycket betalt för den så att man kan göra en vinst.

6 Ursprungsidén Idén att skapa och dela med sig av musik är ursprungsidén men utan de ekonomiska delarna skulle musikindustrin inte vara en industri.

7 Aktörer Knutna till de fyra idéerna finns ett komplext system av olika aktörer. Arvidsson urskiljer fyra grupper: Innovatörer Producenter/bolag Musiker Publiken

8 En kärnfråga Frågan om hur idéer och innovationer förändras och hanteras är en kärnfråga för att förstå musikindustrin, dess förändring och dess framtid. Ett exempel på en sådan innovation är idén om att sprida musiken digitalt.

9 Fält Idéer vandrar mellan fält. Organisatoriska fält. Sociala fält. Ett organisatoriskt fält kan liknas vid en bransch och består av en grupp organisationer som kan definieras på ett likartat sätt. På ett socialt fält kämpar man om sociala positioner.

10 Två fält Musikindustrin kan ses som både ett organisatoriskt fält och ett socialt fält men har framför allt sitt ursprung i två olika fält: i musikens fält och i industrins fält. Idéer från de båda fälten har blandats och översatts och ett nytt fält har bildats, musikindustrin. I översättningsprocessen förändras idéerna och för att förstå översättningen måste man inte bara identifiera vilka översättarna är utan också förstå deras motiv liksom varför de just vid det tillfället hade makten att översätta.

11 blev ett I fältet musikindustrin formuleras och materialiseras idéerna i form av: Begrepp Affärsidéer Organiseringen av arbetet Yrkesroller som skapas och hur rollerna fördelas i en organisation Arbetsmetoder Genom att studera detta kan man se vad som karaktäriserar musikindustrin.

12 Musikindustri som näring Musikindustri är som begrepp relaterat till begreppet kulturindustri, som först definierades av Adorno och Horkheimer och hade en negativ innebörd. Idag, menar Arvidsson, ser dock många användningen av begreppet som ett erkännande av att musikindustrin är en viktig näring.

13 Förädling Som industri bygger musikindustrin på idén om förädling, en industriell produktionskedja som skapar ett mervärde som kunden är beredd att betala för. Produktionskedjan är innehåll, paketering och överföring. Till det kommer hårdvara.

14 Ekonomiska perspektiv på musikindustrin Sett till sysselsättning, omsättning och exportvärde är musikindustrin en tämligen perifer verksamhet med anställda, 12 miljarder i omsättning och 0,5 procent av exportvärdet. En stor andel av bolagen är en- eller fåmansbolag eller till och med hobbybolag och även de stora bolagen har relativt få anställda. Det är en bransch som är ekonomiskt lukrativ för ett fåtal men där flertalet har mycket låga inkomster. Trots den blygsamma ekonomiska betydelsen lyfts musikexporten fram som en viktig exportprodukt och musikindustrin tillskrivs ofta rollen som tillväxtmotor.

15 Ofrivilliga företagare En stor del av företagarna i musikindustrin är så kallade ofrivilliga företagare. De har som främsta syfte med sin verksamhet att föra ut musik som de tycker är bra och ser sin verksamhet som i första hand en kulturgärning och i andra hand som en försörjningsmöjlighet.

16 Kulturella perspektiv på musikindustrin Det finns en konflikt mellan konst och kommers och diskussionen förs oftast i termer av ett motsatsförhållande mellan å ena sidan kommersialism och å andra sidan äkta, autentisk, kulturproduktion.

17 Bourdieu Det är det kulturella respektive ekonomiska kapital som en individ eller institution har som avgör vilket värde och därmed vilken maktposition man har på det sociala fältet. Den som har mycket kulturellt kapital har till exempel makt att avgöra vad som är bra och vad som är dåligt.

18 Konsekrationsprocessen Vad som är bra och vad som är dåligt avgörs i konsekrationsprocessen. Den innebär att en person eller institution med ett stort kulturellt kapital gör ett urval som därmed får en kvalitetsstämpel.

19 Cred och autencitet Inom musikindustrin är det en person med cred som avgör vad som är bra och dåligt. Det handlar också om autenticitet. God kultur anses vara äkta, autentisk, och autenticiteten minskar i takt med att man försöker anpassa den till vad publiken antas vilja ha. Det finns därför ett negativt samband mellan popularitet och kvalitet. Ju populärare en kulturyttring är, desto lägre kvalitet antas den ha. En konsekvens är att det finns hög kultur och låg kultur eller konstkultur och populärkultur.

20 Konsekrationsprocessen Vilket urval ett skivbolag gör för att ta två exempel påverkar därmed också vilket kulturellt kapital det har och vilken position, vilken status, det får på olika sociala fält. Konsekrationsprocessen i kombination med att många producenter nischar sig, bygger upp en profil, gör också att konsumenten kan välja produkter från en viss producent och veta att de intresserar henne/honom, även om han/hon inte känner till dem närmare.

21 Konsekrationsprocessen Urvalet, konsekrationsprocessen, är därmed värdeskapande och till och med kärnan i verksamheten och därmed ytterst betydelsefullt i alla kulturindustrier.

Relevanta dokument

Kulturpolitisk och konstnärlig kvalitet. Karlstad 3 mars 2015

Kulturpolitisk och konstnärlig kvalitet Karlstad 3 mars 2015 Kvalitet När man har pratat om kvalitet i kulturpolitiken har det oftast handlat om konstnärlig kvalitet. Kulturpolitiken har dock inte definierat