Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen i havet. I sjöar och vattendrag är det fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är den begränsande faktorn för tillväxten av primärproducenter så som växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har visat sig vara begränsande i vissa näringsfattiga vatten eller kraftigt övergödda sjöar. Även om kvävehalten inte är begränsande för växterna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, då t ex blågröna alger gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta då både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna av blågrönalger sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning. 2.2.1 Tillstånd Inom Ljungbyåns åtgärdsområde är det endast kustvattenförekomsten Hossmoviken som bedöms riskera att inte uppnå god status pga miljöproblemet övergödning (Figur 2.2.1, Tabell 2.2.1). Av bedömda inlandsvatten är inga övergödda i dagsläget men underlag för bedömning saknas i 12 vattendrag (46 %). Vidare är halterna av kväve mycket höga nerströms Nybro avloppsreningsverk och i de nedre delarna av ån. Dock har ingen bedömning av status gjorts baserat på kväve. 1 (10)
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån Figur 2.2.1. Miljöproblem övergödning. De rödmarkerade vattenförekomsterna bedöms ha problem eller riskerar att få problem med övergödning. Grönmarkerade förekomster bedöms inte ha problem och gråa förekomster är ej bedömda med avseende på övergödning. Källa: VISS 2012-06-15 Tabell 2.2.1. Vattenförekomster med miljöproblemet övergödning, status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen och bedömda biologiska kvalitetsfaktorer. G = god status, M = måttlig status, O =otillfredställande status. Kolumnen Följer krav i bedömningsgrund avser kvalitetsfaktorn näringsämnen. Fetmarkerade biologiska faktorer uppvisar sämre än god status. Källa: VISS 2012-05-05 Kategori EU-ID Vattenförekomst namn Status Näringsämnen Följer krav i bedömningsgrund Bedömda biologiska kvalitetsfaktorer Kust SE563770-161670 Hossmoviken O Expertbedömning baserat på läge, hög belastning av näringsämnen från land och status i angränsande vatten Makrofyter: M 2.2.2 Förbättringsbehov för att nå god status För att bedöma förbättringsbehovet för övergödning är målsättningen att beräkna ett beting för näringsämnena. Betinget ger en uppskattning av hur mycket tillförseln av kväve och/eller fosfor behöver minskas per år för att uppnå god status. Förbättringsbehovet kan även beskrivas som en förändring av de biologiska kvalitetsfaktorerna som påverkas av alltför höga halter av näringsämnen t ex växtplankton och påväxtalger. 2 (10)
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån I dagsläget finns inga beräknade beting för hur mycket utsläppen av kväve och fosfor måste minska i syfte att nå beslutade miljökvalitetsnormer för Hossmoviken eller kustvattnet som helhet. Generellt sker belastning av näringsämnen till havet direkt från landbaserade källor, via inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behöva genomföras i syfte att minska problemen i kustvattnen även i områden som inte har övergödningsproblem i inlandsvattnet, vilket är fallet i Ljungbyåns åtgärdsområde. Enligt Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan (BSAP) ska belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön minska med 6 970 ton kväve och 290 ton fosfor årligen (Naturvårdsverket, 2008). 2.2.3 Källor till påverkan a. Total tillförsel av näringsämnen i Ljungbyåns avrinningsområde Ljungbyåns avrinningsområde är ca 760 km 2. Markanvändningen domineras av skog (71 %) och jordbruksarealen är 16 % (SCB, 2005). Baserat på data från PLC 5 1 är den totala tillförseln av näringsämnen (netto) 2 från Ljungbyåns avrinningsområde till havet 4,2 ton fosfor och 196 ton kväve årligen (Figur 2.2.2 och Figur 2.2.3 ). Dessa siffror överensstämmer väl med transportberäkningar gjorda baserade på uppmätta koncentrationer (Lst rapport). Av fosforn beräknas drygt 50 % (2,2 ton) komma från antropogena källor 3 av vilka utsläpp från reningsverk är störst följt av dagvatten, enskilda avlopp och jordbruket. Den antropogena delen av kvävetillförseln beräknas även den vara drygt 50 % (101 ton) och jordbruket är den största källan (Figur 2.2.2 och 2.2.3 samt tabell 2.2.2). Det finns 1 större kommunalt reningsverk (Nybro ARV) inom Ljungbyåns avrinningsområde och ett mindre i Målerås (Tabell 2.2.2). Tidigare fanns det även reningsverk i Gullaskruv som överfördes till Nybro ARV 2009 samt i Tvärskog som lades ner 2010 då det skapades en överföring till Kalmar ARV. I källfördelningen och utsläppsdata från PLC5 är även Tvärskogs reningsverk inkluderat. Förhoppningen är därför att såväl det totala utsläppet av näringsämnen som andelen kopplat till reningsverk är något mindre än det som presenteras i diagrammen nedan. I avrinningsområdet finns även Moskogens kraftvärmeverk och deponi. Antalet enskilda avlopp i avrinningsområdet är ca 1 700 (Tabell 2.2.3). Utifrån beräkningar inom PLC5 finns det i de nedre delarna av avrinningsområdet delavrinningsområden med måttligt högt till högt ytrelaterat läckage av antropogent kväve från diffusa källor 4 till havet. De ytrelaterade fosforförlusterna är däremot generellt låga (Figur 2.2.4). 1 PLC5 är belastningsberäkningar av kväve och fosfor gjorda i syfte att rapportera till HELCOM. Beräkningarna baseras på förädling av indata från olika nationella databaser. Data och information finns påwww.smed.se 2 Netto avser mängden näringsämnen vid mynningen till havet, dvs efter retention i mark, sjöar och vattendrag. 3 Antropogen belastning är utsläpp som kan härledas till mänskliga aktiviteter. 4 Diffusa källor är ex v läckage av näringsämnen från jordbruksmark och skog. Mer specifika källor såsom ex v utsläpp från ett reningsverk kallas punktkällor. 3 (10)
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån Fosfor netto (4,2 ton) Enskilda avlopp Reningsverk Industri Jordbruk -bakgrund Jordbruk -antropogen Skog Myr Öppen mark Deposition Hygge - bakgrund Hygge - antropogen Dagvatten - bakgrund Dagvatten - antropogen Figur 2.2.2. Källfördelning för fosfor från Ljungbyåns avrinningsområde till havet (netto). Mönstrade delar avser antropogena källor. Källa: PLC 5 Kväve netto (196 ton) Enskilda avlopp Reningsverk Industri Jordbruk -bakgrund Jordbruk -antropogen Skog Myr Öppen mark Deposition Hygge - bakgrund Hygge - antropogen Dagvatten - bakgrund Dagvatten - antropogen Figur 2.2.3. Källfördelning för kväve från Ljungbyåns avrinningsområde till havet (netto). Mönstrade delar avser antropogena källor. Källa: PLC 5 4 (10)
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån b. Fysiska förändringar som kan påverka näringsretention i avrinningsområdet Ett flertal fysiska ingrepp såsom rätning, rensning, kanalisering, invallning och inte minst torrläggning påverkar den naturliga reningen i vattendragen. I Ljungbyåns avrinningsområde är 25 km vattendrag kraftigt rensade eller omgrävda. Vidare finns det 3 000 ha som är dikningsföretag (4 % av avrinningsområdet). Även retention i sjöar kan påverkas av fysiska ingrepp såsom sjösänkning. I Ljungbyåns avrinningsområde är inga sjöar sänkta. c. Påverkan på kustvattenförekomsten Hossmoviken (SE563770-161670) Transport från Ljungbyån är den största påverkanskällan på Hossmoviken. Utöver Ljungbyån mynnar även ett mindre vattendrag (övrigt vatten) i viken. Det mindre vattendragets avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Känsligheten för påverkan av gödande ämnen från land skiljer mycket mellan olika kustvattenförekomster bl a beroende på vattenutbytet med utsjön. I vissa vattenförekomster är möjligheterna att påverka näringshalterna med hjälp av lokala åtgärder i ex v tillrinnande vattendrag goda, i andra mycket små. Detta innebär att förutom de åtgärder som krävs för att minska halterna av övergödande ämnen i Östersjön som helhet, är det viktigt att identifiera de kustvattenförekomster vars status är möjlig att förbättra med lokala åtgärder. Hossmoviken bedöms tillhöra kategorin som går att förbättra med lokala åtgärder (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009a). I Hossmoviken skulle, enligt simuleringar i SMHI s modell HOME Vatten, en 10 % belastningsminskning av kväve och fosfor från landbaserade källor ge en ca 2 % minskning av totalkvävehalterna och en 6 % minskning av halterna av löst oorganiskt kväve i vattnet på årsbasis (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009a). Om man tittar på löst oorganiskt kväve i ytvattnet vintertid, vilket är det begränsande ämnet för vårblomningen, ger enligt modellen en 10 % belastningsminskning haltminskningar på 3-5 % (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009b). 5 (10)
Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version 2011-05-11 Tabell 2.2.2. Påverkanskällor i Ljungbyåns avriningsområde. Utsläppsmängd för avloppsreningsverk (ARV) från miljörapporter. Källfördelning i % från modellen PLC5. * årsmedel 2007-2009: ** årsmedel 2007-2009 före infiltration. Påverkanskälla Källfördelning PLC 5 Källfördelning PLC 5 Totalfosfor (kg) Totalkväve (kg) antropogent netto P % (tot kg) antropogent netto N % (tot kg) Reningsverk 20 % (850) 12 % (23 500) Bräddningspunkter: - - 2 st (H-län) NYBRO ARV(ca 200* 15 700* 10 300 pe)* Målerås ARA (ca 70* 900* 130pe)* Tillståndspliktiga 0 % 0 % B-anläggningar: 14 - - verksamheter st verksamheter C-anläggningar: 10 - - st verksamheter Dagvatten 11 % (460) 1,5 % (2 900) 25 st - - dagvattenpunkter Enskilda avlopp 10 % (440) 3 % (3 300) Ca 1700 st (H-län) - - Lantbruk/Jordbruk 9 % (375) 31 % (61 300) Varav 3 st B- - - anläggningar Atmosfärisk 0,5 % 1,5 % (2 650) deposition Skogsbruk - hygge 0,5 % 4 % (7 220) Tot antropogent (netto kg) Ca 2 200 kg P Ca 101 000 kg N 6 (10)
Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version 2011-05-11 Figur 2.2.4. Miljöfarliga verksamheter samt punktkällor i form av reningsverk, bräddnings- och dagvattenpunkter samt ytrelaterat (kg/km2) antropogent fosfor (A) respektive kväve (B) från diffusa källor baserat på modellen PLC5. I kartan visas även vattenförekomster med miljöproblem övergödning (VISS 2012-06- 15). 7 (10)
Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version 2011-05-11 2.2.4 Genomförda och pågående åtgärder I delar av avrinningsområdet pågår rådgivning inom Greppa Näringen. Vidare är det inom Landsbygdsprogrammet 2007-2013 möjligt för lantbrukare att söka miljöstöd för åtgärder som bidrar till minskad kväveutlakning (fånggrödor och vårbearbetning), minskad ytavrinning av näringsämnen (skyddszoner), ökad sedimentation av fosfor (fosforfällor), miljöskyddsåtgärder (växtodlingsplaner) samt bidrag till anläggning och restaurering av våtmarker. Det är inte möjligt att söka stöd till anläggande av skyddszoner 2012-2014. I tabell 2.2.3 finns en översiktlig sammanställning av genomförda (år 2007-2011) och pågående åtgärder i Ljungbyåns avrinningsområde. Denna tabell kommer att kompletteras under hösten 2012. Tabell 2.2.3. Sammanställning på avrinningsområdesnivå av genomförda och pågående åtgärder som har en effekt på miljöproblemet övergödning. HARO nr Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Årtal 77 000 Överföring avloppsvatten från Gullaskruv till Överstatorp ARV 77 000 Överföring avloppsvatten från Tvärskog till Kalmar ARV Nybro kommun Kalmar kommun Skattad effekt P kg/år Skattad effekt N kg/år 77 000 VA-planering Nybro kommun Pågående- 2013 77 000 VA-planering Kalmar kommun Pågående- 2013 77 000 Våtmarker 2008-2011 X ha 77000 Inventering enskilda avlopp (antal?) 77 000 Rådgivning: Greppa Näringen (Y % av jordbruksmark) 77 000 Skyddszoner: Y 2010 ha 77 000 Vintergrön 2010 mark: Y ha 77 000 Vårplöjning Y ha 2010 2009 2010 8 (10)
Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version 2011-05-11 2.2.5 Potentiella åtgärder I syfte att nå god status krävs ytterligare åtgärder än de som redan har genomförts eller pågår. Nedan visas potentiella åtgärder på HARO-nivå (Tabell 2.2.4). Åtgärder föreslås baserat på dominerande påverkanskällor. På avrinningsområdesnivå är de viktigaste antropogena påverkanskällorna jordbruk följt av dagvatten, reningsverk och enskilda avlopp. Potential för åtgärder såsom skyddszoner och vårbearbetning kommer att beräknas av Vattenmyndigheten. Förutom bedömning av kostnadseffektivitet är diskussioner med berörda aktörer (kommuner, vattenråd m fl) en viktig aspekt i processen att besluta om vilka potentiella åtgärder som bör prioriteras. Denna tabell kommer att kompletteras under hösten 2012. Utöver åtgärder som avser att förbättra vattenkvaliteten finns det ett generellt behov av att verifiera och kvalitetssäkra statusklassningen med avseende på beräkning av referensvärde. Tabell 2.2.4.. Sammanställning på avrinningsområdesnivå av potentiella åtgärder som har en effekt på miljöproblemet övergödning. HARO nr Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt P kg/år Skattad effekt N kg/år 77 000 Översyn dagvatten 77 000 Översyn reningsverk 77 000 Våtmarker Y ha 77 000 Rådgivning: Greppa Näringen: 100 % av jordbruksblock 77 000 Skyddszoner: Y ha 77 000 Vintergrön mark: Y ha 2.2.6 Referenser Naturvårdsverket. Rapport 5830. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, delrapport. 2008 Marias rapport Statistiska centralbyrån. Statistik på avrinningsområdesnivå. 2005 9 (10)
Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version 2011-05-11 Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Redaktör Pålsson, Carina. Redovisning av regeringsuppdrag: Inventering av behovet av och möjligheterna till restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar. 2009a Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Regeringsuppdrag Finn de områden som göder haven mest i Södra Östersjöns vattendistrikt. 2009b? VISS; www.viss.lst.se 10 (10)