Storspridning till 18 000 skogsägare

Storspridning till 18 000 skogsägare

Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 11 2009. År g å n g 79 4Skogshuggaren som blev schlagerstjärna Få v e t at t Charles Pl o g m a n u t b i l da d e sig till s k o g s h u g g a r e innan musikkarriären tog fart. 6Skyddskläder i fräck design och i nytt material Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkert skogsarbete. 8Top Forest kinesisk motorsåg Vi testar motorsågen som säljs för 79 euro. 4 6 14 14 Skogsskövlingen ä r e n o r m Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. Ja n He i no v i d FAO tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. 17 Min Skog Kustens skogscentrals skogsägarextra (bilaga) 30 Än kommer vårt virke att behövas Sk o g e n h a r va r i t Alf Bä c k s arbetsplats sedan slutet av 1950-talet. 32 En ny värmecentral ser dagens ljus Ett andelslag h a r b i l d at s f ö r at t s t ö d a lokala s k o g s ä g a r e o c h entreprenörer. 36 Happy c o o k i n g Ossi Ha r j u b j u d e r på l ä c k r a recept m e d r ot f r u k t e r o c h g r ö n s a k e r. 17 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent Skogssektorn är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten 30 Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela 19 000 skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin, karen.wik-portin@skogscentralen.fi På omslaget: Charles Plogman Foto : Christoffer Thomasfolk 2 Skogsbruket 11/2009

Skogsbruket www.skogsbruket.fi Ledaren 12.11.2009 Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 11/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn 020-772 9186 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 fax 09-221 3425 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN 0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsvård i förändring Skogsvården står nu inför många förändringar. Drivkraften i den här processen är ökningen av efterfrågan och priset på energived. Att ta till vara hyggesrester från slutavverkningar hör redan till det normala, stubbrytning är starkt på kommande liksom energivedsgallringar. Den traditionella skogsvårdsmodellen som varit dominerande de senaste decennierna kommer sannolikt att förändras mer än på länge. Ristäkten underlättar markberedningen och i vissa fall, t.ex. med tanke på rekreationsvärden, kan man efter ristäkt plantera utan markberedning. Rotrötan som är ett stort gissel i skogsvården, kan man få i schack genom att avlägsna stubbarna. Hittills har det i praktiken inte funnits andra sätt att sanera rotröteinfekterad mark än att byta trädslag, vilket görs för sällan på grund av älgskaderisk och kvalitetsproblem. Men stubbrytningen påverkar marken också på många andra sätt. Tillpackning av marken kan t.ex. bli en följd i vissa förhållanden. Så en viss försiktighet är säkert på plats så att forskningen och metodutvecklingen hinner med. Det är inte heller så enkelt att man kan betrakta ett ombökat område som markberett då stubbarna brutits. Egentligen borde man betrakta markberedningen som en skild åtgärd fastän den görs samtidigt och med samma maskin som stubbrytningen. Maskinerna och metoderna för energivedsgallringar utvecklas också snabbt. Denna utveckling har till en del styrts av reglerna för statsstöd till ungskogsgallringar. Då man planerar skogsvårdsstrategin för framtiden lönar det sig ändå inte att basera strategin på nuvarande regelverk, eftersom det helt säkert kommer att ske förändringar i både regelverk och stödbelopp. Däremot är det dags att i vissa fall justera uppåt täthetsnormerna för plantbestånd. De nuvarande rekommendationerna grundar sig på att man vid första gallringar tar ut enbart massaved med en minimitoppdiameter på 6 cm eller mera. Tillvaratagande av energived motiverar ibland att lämna plantbestånden efter röjningen något tätare än hittills. En följd av detta är då att första gallringen måste göras något tidigare än hittills. Att lämna plantbestånden helt oröjda är däremot inte lönsamt utom i undantagsfall Problem- och skräpbestånd som tidigare lämnats ytterom aktiva åtgärder då de ekonomiskt sett varit ointressanta, är nu attraktiva som energivedsbestånd. Gråal och asp, som förnyar sig enkelt och bra på vegetativ väg, kan man driva upp som energivedsodlingar med kort omloppstid. I den här utvecklingen bör förstås också miljöaspekterna beaktas. Fastän efterfrågan finns, skall man inte städa bort alla buskage från åkerkanter och husknutar - åtminstone inte om man vill lyssna till näktergalen bland blommande häggar en försommarkväll. m KÅRE PIHLSTRÖM Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf 3

Skogshuggaren som blev schlagerstjärna De allra flesta k ä n n e r till Charles Pl o g m a n en av d e största soloartisterna i no m finsk schlager. Men få v e t att han utbildade sig till skogshuggare innan musikkarriären tog fart. Jag trivs i skogen, säger den skivaktuella schlagerkungen, som nyligen blev skogsägare. I stort sett varje album han ger ut säljer guld. Och varje gång han uppträder tvingas publiken stå tätt. På relativt kort tid har Charles Plogman lyckats etablera sig som en av de absolut största soloartisterna inom finsk schlagermusik. Visst är jag stolt över alla framgångar och samtidigt tacksam för att jag får hålla på med musik, säger Charles Plogman. Plogman har ett flertal gånger fått erkännelse för sin musik. År 2007 tilldelades han priset som årets manliga artist 2006 under den finska iskelmägalan. Hans cd "Aamuun on hetki aikaa" har varit Emmanominerad och i somras vann han Iskelmä Finlandia-priset. Jag trodde inte jag skulle ha en chans och för mig var det en vinst bara att få vara med i tävlingen. Så visst var det stort för mig när jag vann. Helt otroligt. Utbildad skogshuggare Trots att Plogman redan i ung ålder satsade helhjärtat på musiken var han tvungen att vidareutbilda sig efter grundskolan. Och hans föräldrar gjorde klart för deras son att han måste ha en riktig utbildning. Valet föll slutligen på Korsholms skolor och skogshuggarlinjen. Min far var en aktiv skogsägare och redan som fjortonåring började jag jobba i skogen. Varje år högg vi 150 kubikmeter virke på grund av skattebestämmelser. Så höll vi på i flera år och det var ganska tufft. Trots att jag inte var säker på valet av utbildning tänkte jag att det inte är spilld tid att utbilda mig till skogshuggare. Men ärligt talat borde jag ha börjat i gymnasiet för jag hade åtta i medeltal. och nu skogsägare Plogman klarade dock studierna galant och utexaminerades som skogshuggare efter planerade två år. Efter att studierna var avklarade började han som 18-åring arbeta vid Metsäliitto. Jag jobbade bara ett år i skogen och den största orsaken till att jag slutade var att jag inte tyckte om att arbeta - Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. ensam. Jag är en social person och yrket lämpade sig inte för mig trots att jag trivs i skogen. Efter det bytte jag bransch och började bygga specialtak för ett byggnadsföretag i Korsholm, berättar han. Dansbandssångaren, soloartisten och schlagerkungen har således stor erfarenhet av skogsarbete. Han blev nyligen också skogsägare när fadern gick bort i början av året. Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. Därför har det blivit rätt Charles Plogman har på kort tid etablerat sig som en av de allra största soloartisterna inom finsk schlagermusik. I sin studio på gården hemma i Smedsby skriver han alla sina låtar. 4 Skogsbruket 11/2009

många turer i skogen för att se vilka åtgärder som måste vidtas. Snart är det dags för gallring och jag har redan ordnat dikesrensning eftersom jag tycker att skogen ska vara estetiskt vacker och må bra. Skogen är ett ställe där jag kan andas Plogman är mestadels på resande fot och har ungefär 150 spelningar per år. Utöver det jobbar han kontinuerligt med att skapa nytt material i sin studio hemma i Korsholm. Därför har han inte mycket tid över att vara i skogen, men när tillfälle ges spenderar han gärna tid ute i det gröna. Skogen är ett ställe där jag kan andas och bara vara för att få ett lugn. Och nu kommer det säkert att bli mera tid i skogen när jag har egen mark att sköta om. Arbetet kan jag från tidigare, men för mig är det på en hobbynivå. Skogsbruket 11/2009 Charles Plogmans album säljer guld i stort sett varje gång. Nu är han skivaktuell igen. Jag började med dansbandsmusik som 13-åring Resan mot att bli en nationellt erkänd artist började i slutet av 1970-talet i hembyn Nedervetil. Som 13-åring blev han medlem i dansbandet The Breakdown som senare bytte namn till Styrox, som var verksamt under hela 1980-talet. Därefter blev han sångare i Stig Snickars och 1995 grundades Charlies som blev mycket populärt. Under tiden med det nya bandet började Plogman och de andra nosa litet på den finska marknaden och fick bland annat en hit med Ruskeat Silmät, som var en översättning av Vikingarnas Leende guldbruna ögon. Vi hade något som inget annan finskt dansband hade, nämligen ett eget sound där vi blandade både moll och dur, en anpassning av finsk och svensk kultur. Det gjorde att inget annat band kunde konkurrera med oss. Jag har vågat ta risker Charlies gav ut fyra skivor på finska innan Plogman valde Soloartisten Charles Plogman kan faktiskt mycket om skogen. Han är utbildad skogshuggare och ärvde nyligen skog. Skogen är ett arv som måste skötas om och förvaltas, säger han. att söka sig vidare. Han inledde solokarriär i samarbete med dansbandet Tommys. Jag tog en stor risk och till en början var det svårt att slå igenom på egen hand. Men mitt musikförlag Meir Music kunde producera fram starka låtar och varje album jag gav ut genererade en hit. Nu är jag skivaktuell igen med Olisitpa täällä och singeln från den har redan etablerat sig på schlagerlistan. Så den skivan tror jag också kan gå bra. Att han lyckats etablera sig som soloartist på den finska musikmarknaden är samtidigt en stor överraskning. Som svenskspråkig österbottning är det definitivt inte någon lätt uppgift att slå sig in på den finska schlagermarknaden. Under åren har jag fått en yrkeskunskap och haft turen att få jobba med duktiga personer. Jag har också vågat ta risker och ta mig an nya utmaningar. Musiken är samtidigt en stor passion för mig och jag älskar att göra det jag gör, säger han. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 5

Skyddskläder med fräck design och i nytt material Sk o g s ä g a r e s o m jo b b a r i egen s k o g eller på v e d- ba c k e n h a r m y c k e t o l i k a b a k g r u n d. En d e l h a r v u x i t u p p m e d skogsarbete o c h skogsredskap m e d a n a n d r a k a n s k e k ö p e r sin första m o t o r s å g s o m femtioåring. Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkrare arbete. Foto: Uittokalusto Motorsågen är alltid farlig och kräver fullständig skyddsutrustning. Då de träd som ska avverkas är små är det lätt gjort att börja slarva. Att kapa veden direkt i traven i rätt längd med motorsåg är arbetsbesparande men också mycket farligt då risken för kast är stor. Skyddskläder Det finns olika typer av huggarbyxor med sågskydd. När du köper byxan ska du prova den så att den sitter skönt. Då vill du ha skyddsbyxan på dig i skogen eller på vedbacken. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rö- relsefrihet. Färgerna har också blivit grannare tack vare fräckare design. Till exempel Uittokalustos skyddskläder i strech har en jacka som rödgul med svarta dragkedjor. Till dem kan man köpa antingen röda eller gråa byxor. Jackan har löstagbara ärmar, vilket gör att den också fungerar som väst. Jonserdes stretchkläder går i färgskalan röd-grå-svart. Jackan är röd-svart och byxorna svart-grå. Stihls motsvarande kläder går i färgskalan orange-grå-svart. De här skyddskläderna är något dyrare. Jackan kostar omkring 230 euro inkl. moms och byxorna lite mera. Om du anmält dig som mervärdesskyldig skogsägare kan du dra av momsen på 22 procent. Skyddskläderna har blivit färggrannare tack vare fräckare design. Den här jackan har löstagbara ärmen och kan också fungera som väst. Skyddsbyxorna klassas enligt två skalor men vad betyder det? Klass 1 3 anger hur väl byxan skyddar sågarens ben för sågkedjan. Klass 1 är standard för godkända byxor. Det är fibrerna i sågskyddsbyxan som trasslar in sig i sågkedjan och minskar farten om olyckan skulle vara framme. För att klara den uppgiften krävs det att byxan sköts. Den ska tvättas regelbundet. Kraftigt smustiga och igenkådade byxor skyddar sämre än rena eftersom de skyddande lagren kan ha klibbat ihop. Repor i yttertyget ska lagas, men skyddsfibrerna får inte sys eller limmas ihop med yttertyget. Om sågskyddsfibrerna dragits ut, har byxan gjort sitt som skyddsbyxa. Skyddsfibrerna kan dock tas bort från insidan och då kan byxan användas som arbetsbyxa eftersom material är slitstarkt. Klass A C anger sågskyddets täckning kring benen. På byxor märkta med A ska sågskyddet täcka framsidan mellan sidsömmarna. I C-byxan går sågskyddet runt om hela benet upp till mitten av lårets baksida. Det ger hög säkerhet, men byxan är tung och varm. m Utgiften, anskaffningspriset, kan du dra av i skogsbeskattningen. Hjälm med hörselskydd och ögonskydd Hur gammal är din hjälm? Tänk på att plast åldras och skyddsvärdet försämras. De flesta hjälmar är tillverkade av ABS-plast och håller minimum tre år utan att hjälmens skyddsvärde ändras väsentligt. Materialet i hjälmen påverkas av värme, kyla och solljus och hjälmen bör bytas ut senast fem år efter tillverk- 6 Skogsbruket 11/2009

ningsdatum. I regel finns en datummärkning på insidan av hjälmen som säger när den är tillverkad. Sedan ett par år finns det hjälmar som har en röd knapp som efterhand som hjälmen utsätts för UV-strålning blir vit. När hela knappen är vit är det dags att byta hjälm. En hjälm som varit utsatt för slag eller annan kraftig påverkan ska omgående kasseras. Vid slyröjning och gräsröjning är en hjälm inte nödvändig. Hörselskydd och ögonskydd räcker. Dessa är fästa När du köper skyddsbyxor ska du prova dem, så att de sitter skönt. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rörelsefrihet. Vid slyröjning och gräsröjning räcker det med hörselskydd och ögonskydd, som är fästa på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Foto: Uittokalusto på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Den här hjälmen är också lämplig Foto: Margita Törnroth vid maskinell vedkapning och vedklyvning. Skyddsskodon Vid avverkning med motorsåg räcker det inte med skyddsstövlar eller kängor som enbart har ståltåhätta. Det ska även finnas ett sågskydd bakom stålhättan som går upp till ungefär tjugo centimeter ovan klackhöjd. Skyddsstövlar är varma sommartid och kan bli besvärliga att ta av. En läderkänga med ståltåhätta och sågskydd är lättare att ta av. Både vid avverkning, röjning och på vedbacken är det viktigt att stå stadigt. Skyddsstövlar för skogsarbete har grova räfflor. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Några gyllene regler Undvik arbeten som du inte behärskar. Om du är nybörjare med motorsågen lönar det sig att vara extra försiktig i början. Att upprätthålla bilden av machohuggaren kan rent av se skrattretande ut om arbetstekniken inte är den rätta. Använd den skyddsutrustning som rekommenderas för arbetet. Undvik förbjudna saker som till exempel att fälla på fastfällda träd. Ha alltid en mobiltelefon med dig i fickan. Meddela hemmafolket vart du far och hur länge du planerar att vara borta. m Har du fått 2 tidningar? Det här numret av Skogsbruket skickas till alla skogsägare som har svenska som modersmål och äger minst sju hektar skog. Skogsbrukets prenumerantregister har samkörts Kustens skogscentrals adressregister med målet att förhindra att samma person ska få två tidningar. Minsta avvikelse i namnet eller adressen gör dock att samma person betraktas som två skilda personer. Vi beklagar om du trots allt fått två tidningar. m Skogsbruket 11/2009 7

Alla kan jobba med röjning In n a n j ag å k t e i v ä g till röningskvällen f ö r k v i n n l i g a s k o g s ä g a r e i h u v u d s ta d s r e g io n e n, s a d e Gu s tav å t m i g at t k ö p n u en r ö j så g o m d ä r f i n n s n å g o n b r a. Oc h j ag k o m h e m m e d en r ö j så g, säger Britta Ulander. Gustav Ulander är företagare och har till en del lämnat företaget i andra händer. Nu kan jag lösgöra mig ett par dagar per vecka för annat. Målet var att satsa på skogsarbete i vårt skogsskifte i Sibbo. Tyvärr har det inte blivit så mycket tid för det ännu, men jag har i alla fall kommit i gång med plantskogsröjning, säger Gustav Ulander. Skyddskläderna ger trygghet Jag hade som krav att Gustav skulle satsa på ordentlig skyddsutrustning, säger Britta Ulander. Det betyder för mig att vi gjort allt för att minimera risken för olyckor. Röjsågen är inget att leka med. Nu kan jag vara lugn när Gustav åker iväg ensam till Sibbo. Jag köpte den skyddsutrustning som jag blev rekommenderad av försäljaren på Olenius Maskinaffär i Rönnbacka, säger Gustav. Det blev en hjälm med hörselskydd, ögonskydd och nackskydd, skyddsbyxor och skyddsblus, skyddsstövlar och specialhandskar för röjare. Det var överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig. Snabbkurs av skogsfackmannen Gustav hade aldrig röjt tidigare. Jag vände mig till Rolf Wickström på Södra skogsreviret som är vår skogsfackman och som vi har ett gott samarbete med. Han kom till skogen en eftermiddag. Han hjälpte mig att ställa in röjsågsselen så att den satt bra och visade principerna för röjning. Hur sågklingan ska sättas an mot stammen, vilka träd som ska tas bort osv. Det var en mycket nyttig eftermiddag. Nu har jag kommit bra igång. Mina arbetspass brukar bli högst tre timmar och det räcker väl till. Till den tiden kommer ytterligare två timmar för resor, en timme dit och en tillbaka. I höst har Britta ibland åkt med Gustav till Sibbo och plockat bär och svamp de timmar som Gustaf har röjt. Miljöbensinen blir för dyr Britta och Gustav bor i ett radhus i Esbo. Skogskläderna får en viss doft av bensinavgaserna och därför förvarar Gustav dem tillsammans med sågen i ett ytterförråd. Med miljöbensin skulle lukten försvinna. Stövlarna förvarar jag inomhus och jag är mån om att få dem snabbt torra. Jag valde gummistövlar framom läderkängor när jag köpte skyddsskodon. Läderkängorna skulle ha krävt mera underhåll och dessutom längre torkningstid. Gustavs första röjningsobjekt är en tio meter hög plantskog, där lövinslaget ska bort. Jag har inte satt några mål för hur mycket jag ska hinna röja innan snön kommer. Då är risken stor att det blir ett stressobjekt. Men nog harmar det om jag inte hinner ut till skogen minst en gång per vecka. m Jag är lugn när Gustav åker iväg med röjsågen, då han har den skyddsutrustning som rekommenderas, säger Britta Ulander. Det är överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig, säger Gustav Ulander. Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 11/2009

Te k n i k Top Forest kinesisk motorsåg Det va r i n t e u ta n f ö r- d o m a r s o m j ag t o g e m o t u p p d r ag e t at t testa d e n kinesiska motorsågen To p Forest s o m säljs i Fi n l a n d f ö r 79 e u r o. Hu r k a n m a n g ö r a en m o t o r s å g som fungerar till det priset? Top Forest har en cylindervolym på 45 kubikcentimeter eller 2,4 hästkrafter. Den väger 5,2 kg. Skärutrustningen består av ett 13 tums svärd och kedjan är av Oregontyp med 0,325 delning. Bullernivån anges till 114 db. Bränsletanken rymmer 0,5 liter. Motorsågen är utrustad med alla nödvändiga säkerhetsdetaljer och CE godkänd. Top Forest har ett års garanti, men vad händer om den går sönder under garantitiden? Får jag en ny såg genast? Frågorna var många och tvivlen ännu flera då jag fick hem sågen. Inkörning Efter smärre problem fick jag svärd och kedja på plats, fyllde bränsle- och oljetanken för att så småningom provstarta den. Jag blev glatt överraskad då sågen visade sig vara lättstartad. Till en början höll jag till i en förstagallring och sågen belastades måttligt under inkörningen. Efter att ha kört igenom sex bränsletankar beslöt jag mej för att upparbeta en björk av stockdimension till ved. Sågen visade sig överraskande glupsk och björkstammen Skogsbruket 11/2009 kapade jag utan bekymmer. Till kapningen åtgick en tank bränsle. Tillfredställande med tanke på att en ny såg alltid drar lite mera bränsle i början. Plus och minus Top Forest är ett superbilligt motorsågsalternativ. Jag har nu sågat nio och en halv tank eller kört igenom närmar fem liter bensin. Sågen är lättstartad och den går bra på tomgång. Det är viktigt för att arbetet ska bli njutbart. Utformningen av sågen är också god och handtagen sitter på rätt plats. Vid kapningen av björken var sågen överraskande stark och seg. På minussidan kommer det att sågens rekommenderade toppvarv är endast 10 000 r/min mot 13 500 r/min normalt. Det gör att det inte riktigt går undan vid kvistning med svepmetoden. Avståndet mellan kastskyddet och främre handtaget är väldigt litet och medför att kedjebromsen utlöses onödigt ofta. Den största olägenheten är dock den obefintliga avvibreringen av handtagen. Jag har nu använt sågen så att jag sågat varannan tank med en annan såg i avsikt att skona händerna från vibrationerna. Stoppknappen är väldigt utsatt för ofrivillig beröring och sågen stannar i onödan medan konstruktionen för halvgas vid start verkar klen. Jag hade från början tänkt såga tio tankar innan jag ger mina synpunkter, men det lyckades inte. Jag hade kvar ungefär en halv tank då plötsligt gasreglaget och spärren för ofrivilligt gaspådrag lossnade. Det verkar inte som något stort fel och jag försöker fixa det för att kunna fortsätta testen i vintrigare förhållanden. Synpunkter Kriterierna då man köper en motorsåg varierar efter behovet. En proffshuggare vill att sågen ska hålla minst ett par tusen kubikmeters avverkning. En skogsägare som hugger leveransvirke väljer gärna en likadan såg. Priset ligger mellan 800 och 900 euro. En fritidshuggare och hobbysågare får en bra såg för 400 500 euro. Jag frågade några sommarstugeägare som har motorsåg hur många tankar de sågar årligen och medeltalet blev tre. Med enkel matematik skulle Top Forest för 79 euro hålla tre år för dylik användning, förmodligen längre. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson Nästan 7 000 skogsägare läser redan Skogsbruket. Prova Skogsbruket i 3 månader för 6 euro. Se sid. 25 9

Mark för samhällsbyggande Vå rt samhälle v ä x e r o c h d e t b e h ö v s s t ä n d i g t n y m a r k f ö r at t f ö r s t ä r k a i n f r a s t r u k t u r e n, f ö r v ä g a r, el- o c h telefonledningar, vatten o c h av l o p p s l e d n i n g a r, n a- t u r g a s r ö r, r a d io- o c h telefonmaster. Nä r samhällets n y t ta ä r s t o r f å r d e enskilda m a r k ä g a r n a g e efter o c h ställa sin m a r k till samhällets f ö r f o g a n d e. Samhället ska ändå betala för sig och markägarna har rätt att få full ersättning för både mark, produktionsbortfall och olägenheter. Så långt är allt bra, men när det kommer till värdering och frågan om vad som är gängse värde och skälig ersättning kan åsikterna gå isär. De stora byggprojekten sköts genom inlösningsförrättning. För mindre projekt görs i regel avtal mellan byggaren och markägarna. Gemensam nytta eller affärsverksamhet? Vi har alla nytta av att samhällsfunktionerna byggs ut. I en svunnen tid kunde markägarna till och med bidra med mark för att få t.ex. en elledning till hembyn. Alla ville dra sitt strå till stacken för att sätta fart på utvecklingen. När byggandet tog fart kom man överens om ersättningsprinciper för att alla skulle få en lika och rättvis behandling. I takt med att allt mer av Foto: Fingrid Oyj samhällsfunktionerna flyttats över till privata bolag och olika affärsverk har termer som lönsamhet och kostnadseffektivitet fått större tyngd än den gemensamma nyttan. En naturlig följd är att också markägarna börjar se om sitt hus. Att ställa upp för det gemensamma känns inte längre lika lockande när man ser energibolagens bokslut och kan läsa om direktörernas väl tilltagna optioner. Ledningarna behövs för att leverera den vinstbringande elen och när det tycks finnas att ta av tycker man att ersättningen för ledningsgatorna gott kunde vara högre än idag. Förhandlingar om nya avtal för tele och el För tele och el (< 110 kv) har lantbruksproducenterna, SLC och MTK, ingått rekommendationsavtal med Finsk energiindustri, Finnet-förbundet och Teliasonera Finland Ab. Det gällande avtalet gjordes 1975 och det har senast justerats 25.1.2008. I somras sades avtalet upp och det upphör att gälla från årsskiftet. Ett nytt avtal ska nu förhandlas fram mellan parterna. Producenterna har bl.a. uttryckt sitt missnöje med nivån på ersättningen som ges för skogsmark och att summan ges som en engångser- Ledningsgator skär genom skog och mark för vår gemensamma och energi- och telebolagens nytta. Den enskilda markägaren går miste om produktiv mark och det blir besvärligare att ta sig fram med maskiner. Vad är en skälig ersättning? 10 Skogsbruket 11/2009

sättning. Storskogsbruket har egna avtal och får ersättning för produktionsbortfallet med jämna mellanrum. Ersättningar för skog Vilka ersättningar betalas enligt det nu uppsagda avtalet? Markägaren får full ersättning för de skador som uppstår under byggandet. Det kan t.ex. vara träd som måste avverkas eller plantskog som förstörs. Många av de luftledningar som byggs anses inte behöva något egentligt ledningsområde och då betalas ingen ersättning för förlorad areal. Om ledningen begränsar nyttjanderätten betalas en ersättning för den areal som berörs. Hur beräknas ersättningen? Ersättningarna beräknas med den s.k. summavärdesmetoden och byggs upp som en summa av fyra olika komponenter: För perioden 1.1.2008 31.12. 2009 rekommenderas dessa ersättningar, svenska Österbotten finns i område II och övriga Svenskfinland i område I. Markägarna sade upp avtalet i höst och förhandlar nu om nya ersättningsgrunder. Skogsbruket 11/2009 1. Virkets värde. Skogsägaren får ersättning för det virke som avverkas enligt gängse prisnivå. 2. Förväntningsvärde. I yngre skogar går skogsägaren miste om den kommande värdestegringen som sker när träden växer till stockträd. Ersättningens storlek beror på trädslaget och skogens ålder. 3. Plantskogarnas värde. Storleken på ersättningen beror på trädslaget och plantornas höjd. 4. Värdet på den kala skogsmarken. För växtlig skogsmark är ersättningen 100 440 euro/ha beroende på bördighet och var i Finland skogen finns. Det är framförallt den här summan som skogsägarna reagerat på. Var kommer tabellvärdena ifrån? Skogstyp Område Skogstyp Område OMT MT VT CT Tvinm./imp. I OMT 440 320 MT 230 VT 170 CT Tvinm./imp. 70 II I 350 440 220 320 160 230 120 170 30 70 II 350 220 160 120 30 Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ålder, år Trädslag Ålder, år Trädslag 30 40 50 60 Tall 2 30 540 1 40 920 1 50 260 60 - Gran Tall 32 440 540 21 920 1 760 260 980 - Björk Gran 1 3 490 440 2 940 920 1 760-980 - Ersättning Björk för 1 förlorat 490 plantbestånd, 940 - euro/ha - Ersättning för förlorat plantbestånd, euro/ha Övre höjd, m Trädslag Övre höjd, m Trädslag 1 1 2 3 4 5 6 Tall 1 040 1 1 110 1 1 390 2 1 590 3 1 730 4 1 880 5 2 150 6 Gran Tall 1 040 160 1 110 280 1 390 760 1 590 950 12 730 230 12 880 780 23 150 030 Björk Gran 1 160 270 1 280 320 1 760 610 1 950 800 21 230 905 2 780 010 32 030 440 Björk 1 270 1 320 1 610 1 800 1 905 2 010 2 440 Hjälp vid trädfällning Det är dyrt att skarva ledningar och det kan vara värt att begära hjälp med svåra träd. Enligt det gamla avtalet har markägaren rätt att utan ersättning få hjälp med att fälla träd som står nära ledningarna. Ledningsägaren fäller inte träden, men hjälper till så att träden inte faller på ledningen. Minst tre vardagar i förväg skall man be om hjälp. Den som bett om hjälp i tid befrias från ekonomiskt ansvar om olyckan ändå är framme och något träd skadar ledningen. m De tabellvärden som används baserar sig på Tapios hjälptabeller för summavärdesmetoden. Tabellerna uppdaterades senast 2007. Vid beräkningen utgår man från hur fullt bestockade och skötta skogsbestånd utvecklas. Beräkning görs skilt för olika trädslag och skogstyper. Virkespriser- i södra Finland blir värdet 440 Ersättning för skogsmark, euro/ha Ersättning för skogsmark, euro/ha na som använts är medeltalet för perioden 1997 2006 (prisen är inflationskorrigerade) och för skogsskötselarbeten har man använt statistikförda kostnader 2002 2006. Värdet på den kala skogsmarken beräknas som nuvärdet av alla kostnader och intäkter som uppstår från skogsodling till slutavverkning ett oändligt antal gånger efter varandra (Faustmanns formel). Med ekonomiska termer säger man att värdet av alla framtida kassaströmmar diskonteras till nutid. Kalkylen är väldigt beroende av vilken ränta som används. För kargare marker och i norr har man använt lägre ränta och för bördiga marker och i söder en högre ränta, så att räntan varierat mellan 1 och 4 procent. För lundartade moar euro/ha med fyra procents kalkylränta. Förväntningsvärdet beräknas som skillnaden mellan skogens avverkningsvärde idag och nuvärdet av de avverkningsintäkter som skulle ha uppstått om skogen fått växa till mogen ålder. I plantskogar finns inget virke som skulle gå att sälja. För att få ett förväntningsvärde antas plantskogen utvecklas som ett fulltätt bestånd fram till avverkningsmognad. I beräkningen görs en uppskattning av alla framtida kostnader och intäkter för plantskogen och dessa räknas om till nuvärde. Ersättningen som betalas för plantskogar kan också ses som en ersättning för de kostnader markägaren haft för att driva upp plantskogen. m Te x t: Johnny Sved Sportväskor skadar träd Intresset för morgongymnastik i Kina har ökat efter OS i Peking. Men hälsotrenden har konsekvenser för stadens träd. Parkvakter i en av Kinas största parker säger att många gamla träd håller på att dö. Detta på grund av att omkring 20 000 sportbagar hängs upp i träden varje morgon när ägarna ska motionera. m Källa: Skogsvärden 3/2009. 11

Sk o g s s k a d o r Rådjursskadorna ökar i Malax Rå d j u r e n o c h v i t s va n s h jo r ta r n a ö k a r i Malaxnejden och därigenom skadorna i skogen. Nu hoppas skogsägarna att jakten intensifieras, men jägarna ifrågasätter h u r u v i da d e t verkligen ä r r å d j u r e n s o m h a r d r ag i t f r a m i s k o g a r n a. De senaste åren har älgarna skapat huvudbry i de österbottniska skogarna. Men nu har de fått sällskap av en växande stam av rådjur och vitsvanshjort som har orsakat skador i en färsk granplantering i Malax. - Det handlar bara om småskador på några hektar, så det är inte omfattande. Men rådjurs- och vitsvanshjortstammen har ökat i vårt område och det har medfört att skadorna i skogen har vuxit i samma takt, säger Thomas Jåfs, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Rådjur tycker om granplantor Enligt Jåfs finns det ett samband mellan den ökande stammen och att det blir vanligare att skogsägare planterar gran. - Nu planteras mera gran än tall, vilket innebär att bordet är färdigdukat åt hjortdjuren, säger Jåfs. Jåfs visar granplanteringen och förklarar att de små rådjuren har ätit av toppskotten. Men granen är tålig och dör inte bort trots att toppskottet är uppätet. Nu har det skjutit upp ett nytt skott, Thomas Jåfs visar en planta som skadats av rådjur. På jägarhåll ifrågasätter man om det verkligen är rådjur som är boven i dramat. men allt detta är harmligt för skogsägarna. Bevis för att det är rådjur och vitsvanshjort som är boven i dramat finns enligt Jåfs i skogen. Aktiva skogsägare har sett spår i de områden som har drabbats. Och nu vill Jåfs och skogsägarna se att jakten på rådjur och vitsvanshjort ökar i området. Jaktvårdsdistriktet tvivlar på att det är rådjur Men enligt Mathias Lindström, jaktchef vid Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt, är stammen fortfarande för liten. Forskning visar att stammar med höga tätheter om 100-150 djur per tusen hektar kan orsaka skogsskador. Men i Malaxnejden uppgår stammen till cirka två djur per tusen hektar. Frågan är om vi ens har en jaktbar stam i området, säger Mathias Lindström. Han ifrågasätter huruvida det verkligen är rådjur som har orsakat skadorna i Malax. Det beror på att rådjur är skonsamma mot skogen och äter helst olika typer av örter och ris och främst söker sin mat på marknivå. Små hjortdjur är inte anpassade för att äta grovfibrig föda i omfattande utsträckning. Sorkar, harar, tjädrar eller älgar kan också ha varit framme och det är svårt att särskilja vad som har orsakat skadorna. Enligt litteraturen är det först vid stora populationer och med djup snö som rådjuren går åt plantskogar. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 12 Skogsbruket 11/2009

info från Föreningen för Skogskultur Granfrönas uppbrott Saga och sanning i samma paket Boken Granfrönas uppbrott skildrar granfrönas resa från kotte till växtplats Forstprofessor Erkki Kalela (1909-1964) har kombinerat ett djupt ekologiskt kunnande med kottmammans oro över fröbarnens framtid och hennes försök att uppfostra dem och förse dem med alla upptänkliga goda råd om hur de ska hitta en bra växtplats. Professor Kalela arbetade bland annat som lärare vid Helsingfors Universitet och som överdirektör på Skogsforskningsinstitutet. Han är känd för sina läroböcker och andra vetenskapliga texter. Som familjefar läste han flitigt sagor för sina barn, men det var en överraskning att han också själv skrivit en saga. Familjen hittade manuskriptet långt efter Kalelas död och tog i våras initiativ till en bok för att hedra och fira hans 100-årsdag. Boken utkom samtidigt på finska och svenska. Översättningen till svenska gjordes av Henrika Ringbom. Skogsbruksingenjör Jarl Back är en av dem som läst boken. Enligt honom är boken givande både för barnen och för den som läser högt. Det lyser igenom att författaren känner barnen. Han har sedan väldigt skickligt lindat in den skogliga kunskapen i en saga och vävt mänskokänslor in i granbeståndets utveckling. Jag har läst alla hans läroböcker men jag visste inte att han är så bra på att uttrycka sig i sagoform. Föreningen för Skogskultur har gett ekonomiskt stöd till den svenska upplagan. Boken är inbunden och kostar 15 euro (inkl. moms). Beställ med kupongen på tidningens baksida. Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO Leksaksmotorsåg Både Jonsered och Stihl säljer fräcka leksaksmotorsågar. Sågarna har realistiska motorljud; start, tomgång och full gas. Sågarna väger omkring 400 gram med batterier. Stihls såg har en kedja som roterar och en reservkedja följer med. Jonsereds såg har ljuseffekt i svärdet och snurrande bensinkork. Sågarna kostar omkring trettio euro. m Foto: Margita Törnroth En önskejulklapp för många barn som sett pappa gå till skogen med motorsågen. Julklappstips: Skogsbruket 11/2009 13

Skogsskövlingen är enorm Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. De senaste å r e n h a r b r u t t o m i n s k n i n g e n va r i t tretton miljoner h e k ta r per å r. De t ta ä r ett o m r å d e l i k a s t o r t s o m Gr e k l a n d o c h m ot s va r a r en ta k t av 20 000 h e k ta r per d a g. De n e r h u g g n a s k o g a r n a o m va n d l a s mest till j o r d b r u k s m a r k. Jan Heino, biträdande generaldirektor vid FAO och samtidigt chef för dess skogsavdelning tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. Skogsarealen krymper lite mindre än tidigare. Det här beror främst på ökad beskogning som t.ex. i Kina och i Vietnam, men också på att skogen åter- tar tidigare åker inte minst i Europa, säger Jan Heino. Nettominskningen av världens skogar ligger i dag på omkring sju miljoner hektar per år. Det motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal. Skog blir odlingsmark Foto: Markus Pentikäinen/Kuvaryhmä/SKOY Skogarna huggs ner, svedjebrukas och blir åker. I dag är omkring en tredjedel av världens landareal skogbevuxen, men skogarna är mycket ojämnt fördelade. De tio skogrikaste länderna har två tredjedelar av alla skogar. Dessa tio är Ryssland, Bra- Skogen motverkar klimatförändringen Att världens skogsareal minskar bidrar kraftigt till klimatförändringen, säger Heino. Över en miljard människor De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. silien, Kanada, USA, Kina, Australien, Demokratiska Republiken Kongo, Indonesien, Peru och Indien. Enligt Heino utgör enbart regnskogarna i Brasilien tolv procent av världens skogar. Det finns flera fina exempel på länder som har lyckats öka sitt skogsinnehav, säger Heino. Kina uppger att de beskogat fyra miljoner hektar mark per år från början av 2000-talet. Enligt Heino har det stor betydelse hur skogarna avverkas, används och sköts. Vi ska komma ihåg att omkring hälften av allt virke som används i världen förbrukas som bränsle. De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. De förser den lokala skogsindustrin med råvara. Fyra procent av världens skogar utgörs i dag av plantager och industrin blir allt mera beroende av dessa. Världens skogstillgångar krymper lite mindre än tidigare. Nettominskningen är i dag omkring sju miljoner hektar per år, vilket motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal, säger Jan Heino. har brist på mat och situationen förvärras sannolikt ytterligare då befolkningen ökar. Ett ökat behov av livsmedel leder till ökad omvandling av skog till jordbruksmark vilket ökar utsläppen av växthusgaser och därmed den globala uppvärmningen när skogen försvinner. Största delen av gaserna utgörs av koldioxid. Utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruket bidrar med över trettio procent av de totala utsläppen i dag. Av dess står skogsskövlingen för mer än hälften. Därför är skogarna en av huvudkomponenterna i försöken att minska utsläppen av koldioxid. Men skogarna ska också anpassas till klimatförändringen och de förändringar i omgivningen som den medför. Om de inte bevarar sin livskraft och tillväxtkapacitet kan de inte bidra till att minska utsläppen. I vissa, kalla områden kan en temperaturökning tillfälligt ha en positiv effekt, i andra, varma zoner leder klimatförändringen åter till minskad nederbörd, torka och reducerad tillväxt. Enligt Heino har kampen mot klimatförändringen hög prioritet i FAO:s verksamhet. 14 Skogsbruket 11/2009

Politisk vilja saknas ofta Klimatförändringen kommer att förvärra levnadsvillkoren för majoriteten bönder och fiskare samt människor som är beroende av skogen, vilka redan nu är sårbara och ofta utan en tryggad tillgång till mat. Hunger och undernäring kommer att öka och extremt väder uppträder allt oftare. Enligt Heino står vi inför många utmaningar när det gäller att dämpa klimatförändringen. Brist på politisk vilja, fattigdom, hungersnöd och krigsstillstånd är de största hindren i kampen mot klimatförändringen. År 2050 förutspås befolkningen uppgå till nio miljarder, när vi idag är drygt sex miljarder. Afrika och sydvästra Asien har de högsta befolkningssiffrorna och Nordamerika, Australien och Europa de lägsta. Fler människor betyder ökat behov av mat. Det betyder i sin tur att jordbruket bör intensifieras och att det behövs mera jordbruksmark. Heino påpekar att skogsskövlingen också beror på dålig förvaltning. I många länder med statligt ägd skog saknas ofta en organiserad skogsförvaltning. I praktiken finns det helt enkelt ingen som han ansvar för hur skogarna används och sköts. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Foto: FAO Foto: FAO Skogen har huggits bort och marken har terrasserats för risodling. Till vänster på bilden ser man början till erosion i sluttningen. Bilden är från Indonesien. Klimatförändringen kortfattat Jordklotet omges av atmosfären som innehåller olika ämnen som kallas för växthusgaser. Namnet kommer från att de här gaserna förhindrar solens värmestrålning som nått jordytan att genast försvinna ut i rymden igen. På det här sättet bidrar gaserna till att hålla klimatet på jorden tillräckligt varmt för att växter och djur ska kunna leva här. Gaserna fungerar på samma sätt som väggarna och taket i ett växthus, det är därför man talar om växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid som består av kol och syre. Koldioxiden är ju en av de viktiga växthusgaser som ser till att solvärmen hålls kvar på jorden. Men om det finns för mycket betyder det att atmosfären håller kvar alltmer värme. Tänk till exempel på ett växthus där man odlar tomater. Vad händer under en varm och solig dag om man inte öppnar vädringsluckorna? Tomaterna dör då temperaturen blir för hög och tomatplantorna börjar torka ut. Om vi öppnar vädringsluckorna slipper vi problemet. Skogens och trädens betydelse Så länge som trädet växer, tar det upp mera koldioxid än det avger vid andningen. När trädet är fullstort tar det upp lika mycket koldioxid vid fotosyntesen som det avger vid andningen. Världens skogar klarar inte av att binda allt det kol som frigörs då vi bränner olja och andra fossila bränslen. Dessutom har människan förstört stora skogsområden, speciellt tropiska regnskogar i Latinamerika, Afrika och Asien. Därför är det viktigt att stoppa skogsskövlingen och plantera ny skog. m Befolkningstrycket och behovet att producera mera föda leder i utvecklingsländerna ofta till ohållbar exploatering av skogs- och markresurser. Efter kalavverkning och ett brukande som påminner starkt om svedjebruk kan marken redan efter några års nyttjande vara urlakad och eroderad och därför inte längre lämpa sig för jordbruksproduktion såsom på detta område i Thailand. Skogsreflexen.net webbplatsen för skog på svenska i Finland I Skogsreflexen hittar du information på svenska om skog i avdelningen för lärare och elever samt i avdelningen för skogsägare. Dessutom presenterar Skogsreflexen aktuellt inom skogsforskningen och både tidningen Skogsbruket och Föreningen för Skogskultur r.f har sina hemsidor i Skogsreflexen. Surfa till skogsreflexen.net, där kan du också teckna en prenumeration på tidningen Skogsbruket! m Skogsbruket 11/2009 15

Trampa gräs och du räddar dina skogsplantor Hösten är en bra tid att se till tidigare års planteringar. Det finns alltid risk för att regn och snö packar ihop gräset över plantorna, så att de inte kan växa vidare nästa vår. Risken är störst på bördiga marker, där gräs, hallonris och mjölkörten blir över en meter hög. När gräset vissnat och hallonriset och mjölkörten tappat sina blad är det lättare att urskilja de små gröna barrträdsplantorna. Du behöver inga fina redskap för att trampa ner gräs utan det räcker med gummistövlar eller stadiga kängor på fötterna. Det är kanske inte världens roligaste jobb att trampa gräs, men det ger lön för mödan. Kanske du har barn eller barnbarn som du kan ge en slant för att de gör jobbet? Timlön eller ackordslön? I verkligt tätt gräs tar det tid att hitta plantorna, så timlön är kanske bättre med tanke på att du vill ha ett bra resultat. När plantorna får växa fria från gräs och annan konkurrerande vegetation minskar också risken för att åkersorken ska skada plantorna på vintern. Den bebor gärna platser med högt gräs där den har sina gångar i vegetationen. Under vintern uppehåller den sig i det luftrum som bildas i undervegetationen när den första snön faller på hösten. Närvaron av åkersork märker man genom jordhål och smala tunnelaktiga upptrampade löpgångar i och under markvegetationen. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Två växtperioder i högt gräs har hämmat tallplantans höjdutveckling. Gräset och hallonriset är midjehögt. Förnyelseytan hade markberetts med harvning ett år före planteringen, dvs. våren 2007. Nedbrytbar brandvarnare för skogen Ett litet företag i Sundsvall, Sensible Solutions Sweden Ab, har tagit fram en biologiskt nedbrytbar brandvarnare som ska upptäcka skogsbränder. Tekniken bygger på sändare med batterier som är tryckta med ofarligt bläck och som aktiveras av värme. Batterierna är inneslutna i papprör, som kan hängas upp i träd. Brandvarnarnas batterier aktiveras av värmen från en brand och sändaren skickar en alarmsignal med ett IDnummer till en gps-mottagare, som skickar alarmet vidare till brandmyndigheterna med uppgifter om vilken sändare och position alarmet kommer från. Mikael Gullikson som är vd för förtaget uppger att batterierna har en livslängd på tre år. Beroende på terrängen behövs det 400 2 500 sensorer med kvadratkilometer. Vi får sannolikt den första storskaliga utplacering sent i höst. Gullikson uppger vidare att den största marknaden finns bland annat i Sydeuropa, där skogsbränder är årligen återkommande och sprider sig med en förödande takt. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku För att undvika falska alarm aktiveras brandvarnaren först när temperaturen nått åttio grader. 16 Skogsbruket 11/2009

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu Skogssektorn genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela 19 000 skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin, karen.wik-portin@skogscentralen.fi

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Högläggning har många fördelar Om du planerar att plantera gran i vår är fläckhögläggning med grävmaskin en bra markberedningsmetod. Ett högt planteringsläge ger bra tillväxt och skydd. Förebygg frostskador i samband med markberedningen! Under våren och försommaren 2009 upptäckte många skogsägare i Österbotten att deras nyplanterade granplantor hade fått svåra frostskador. Frosten uppstår då kylig luft sjunker till markytan och kyler ner granens växande skott. Markberedning förebygger lövskärm lindrar Ett vanligt skydd mot frosten är en låg skärm av främst lövträd som avger värme under natten. Det är dock värt att komma ihåg att skärmen måste vara mycket tät för att verkligen skydda mot frost. En alltför tät skärm kan i sin tur störa plantornas tillväxt. En glesare skärms främsta nytta är att den skuggar redan frostskadade granar som är känsliga för starkt ljus under dagen. Därför ska du tänka på att förebygga tidiga frostskador genom markberedning. På obehandlad mark ligger ett isolerande humusskikt kring plantan och hindrar att den underliggande mineraljorden värms upp. Om mineraljorden däremot är blottad så värms den upp under dagen och avger värmen under natten. Plantan får ytterligare skydd mot den kyliga luften om den planteras på en hög. Därav högläggningens dubbla effekt: blottad mineraljord som håller värmen, och höga planteringspunkter. Bryt mark för plantan inte för slyet Foto: Martin Sjölind Ett alternativ till högläggning är harvning. Harvning bryter upp humusskiktet men skapar inte lika höga planteringspunkter. Högläggning kan också göras i samband med stubbrytning som bryter upp ännu mer mark. Resultatet är inte helt tydligt så se till att plantorna sätts i högarna och inte i sänkor eller på andra olämpliga ställen! Enbart högläggning utan stubbrytning skapar tydliga planteringspunkter utan att bryta upp mark i onödan. Mängderna störande sly blir mindre än efter harvning eller stubbrytning och en högt planterad planta har ett försprång som minskar behovet av gräsbekämpning. Utgångsläget för granplantan är perfekt! Grävskopan har vänt upp en hög av mineraljord och plantan trivs. Skogsrådgivare Martin Sjölind, martin.sjolind@skogscentralen.fi 18

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Dags att gallra? Efterfrågan på energived ger hopp åt skogsägare och entreprenörer samt bidrar till god skogsvård. Under den gångna hösten har virkeshandeln varit trög. I augusti var de köpta mängderna endast en bråkdel av fjolårets toppnotering. Efterfrågan på främst massaved har varit dålig. Hurdant virke finns det avsättning för nu och i framtiden? Det är säkert, att förnybar råvara kommer det alltid att finnas efterfrågan på. Energived räddare i nöden? Blickarna riktas nu mot energiveden som en räddare i nöden. En första gallring som innehåller mycket klenvirke kan vara en lönsam affär, särskilt på orter där avståndet till en flispanna är Gallringsbehovet är akut i detta bestånd. Webbtjänsten Min Skog Ägor och jobb är ett bra verktyg för dig som söker arbetskraft för att sköta din skog. Via tjänsten kan du också hitta köpare för virke eller energived. För att lägga in en gratis annons ta kontakt med Anders Wikberg, tfn 020 772 62 22, anders.wikberg@skogscentralen.fi eller med din egen skogsbruksplanerare. Aktörer som erbjuder skogsservicetjänster eller köper energived och virke på rot eller leverans kan hitta kunder via webbtjänsten Ägor och jobb. Ta kontakt: palstat.yllapitaja@tapio.fi. Läs mer om tjänsten: www.metsaanpalstat.fi/se Foto: Tanja Lepistö kort. På sådana orter får man ofta det bästa priset för sin energived. Konkurrensen om energiveden ökar hela tiden i takt med att även kraftverken i allt högre grad har börjat intressera sig för skogsbränsle. Det här avspeglar sig på priserna. Drivningskostnaderna i gallringar är dock höga och statsstödet för vård av ungskog spelar fortfarande en avgörande roll för lönsamheten. Gallring i tid säkrar värdetillväxten Foto: Nina Jungell Genom att gallra i tid kan du försäkra dig om att värdetillväxten i din skog hålls på en hög nivå. Utnyttja stödet för vård av ungskog och sätt skogen i skick! Kim Back från Skogsvårdsföreningen Österbotten konstaterar att det finns en efterfrågan på energived. I bakgrunden flisas bränsle till Botnia Marins båtvarv i Malax. Energirådgivare Anders Wikberg, anders.wikberg@skogscentralen.fi 19

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Uttag av skogsbränsle påverkar skogens tillväxt Uttag av energived har både positiv och negativ inverkan på virkesproduktionen och den biologiska mångfalden. De goda sidorna är många men med skogsbränslet förs också värdefulla näringsämnen bort från skogen. Användningen av träd som biobränsle ökar hela tiden. Energiveden tas tillvara där den är tillgänglig; i täta ungskogar, första gallringar och särskilt i samband med förnyelser. Användningen av energived är dock inte helt problemfri. Med hyggesresterna som består av grenar och toppar försvinner nämligen flera gånger mer näringsämnen från växtplatsen än vid avverkning av endast stamvirke. Det är särskilt förlusten av kväve i barr och grenar som är kritisk med tanke på trädens framtida tillväxt och skogens näringsbalans. Kväve avgörande Tillgången på användbart kväve är den faktor som mest påverkar trädens tillväxt på momark. I våra förhållanden är nedbrytningen av organiskt material långsam. Därför frigörs det årligen Foto: Heljä-Sisko Helmisaari Vid förnyelser påverkar inte uttag av energived trädens tillväxt lika mycket som vid gallringar. Det beror på att de unga plantornas behov av kväve är litet jämfört med större träds. 20

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Val av objekt för uttag av energived Energivedsgallring passar speciellt i 1. unga skogar där röjningen har försummats och där gagnvirkesuttaget är litet. Trädbeståndet har passerat den höjd som rekommenderas vid röjning. Höjden bör vara 10-14 meter i södra Finland och 7-10 meter i norra Finland. 2. granplantskogar där man tar bort skärmträd. Lågskärmen tas bort när plantskogen är 1 2 meter hög Om granbeståndet är glest lönar det sig att lämna de bästa skärmträden och låta dem växa upp till gagnvirke Gödsling en tillfällig lösning Genom att gödsla skogen kan man tillföra en del av den näring som försvinner i samband med uttag av grenar och toppar. Men det är bara en tillfällig lösning. - Gödslingens verkan varar endast i ungefär tio år. När träden använt det tillförda kvävet upphör den gynnsamma effekten och kvävet försvinner ur kretsloppet. Med gödslingen kan man inte kompensera förlusten av markens organiska material, säger Helmisaari. endast små mängder kväve till trädens förfogande. Grenar och toppar innehåller lätt tillgängligt kväve som markmikrober omvandlar till sådant kväve som växterna kan använda, säger specialforskare Heljä-Sisko Helmisaari på Skogsforskningsinstitutet. Undersökningar i Sverige och Finland visar att uttag av grenar och toppar i samband med gallringar orsakar en minskning i tillväxten. Från ett tallbestånd försvinner med grenar och toppar över 100 kg kväve per hektar under omloppstiden. Det motsvarar mängden kväve som returneras till marken under tio år i förnan eller som behövs för fem års tillväxt, säger Helmisaari. I ett granbestånd är förlusten ännu större. Kvävenedfallet från luften kompenserar inte de här förlusterna. Tillväxten avtar I nordiska experiment minskade tillväxten med 5 m 3 /ha i tallskogar och 17 m 3 / ha i granskogar under den första tioårsperioden efter en gallring där man tagit ut energived. Det är bara i enstaka fall i granskogar på bördiga marker där det behövs upprepade gallringar med uttag av energived innan tillväxtminskingar är ett faktum. Undersökningar visar att trädens tillväxt fortsätter att minska ännu efter den första tioårsperioden, särskilt på kargare marker där nedbrytningen av hyggesrester frigör kväve långsammare än på bördiga marker. Vid uttag av energived i förnyelseavverkningar är minskningen i tillväxten inte lika dramatisk. Det beror främst på att de unga plantornas behov av kväve är litet jämfört med större träds. En gång under omloppstiden För att inte alltför stora mängder näringsämnen ska försvinna från bestånden med hyggesresterna rekommenderar Helmisaari att uttaget av energived begränsas till en gång under skogens omloppstid. Med tanke på trädens näringshushållning och skogsmarkens egenskaper på lång sikt, borde så mycket som möjligt av de gröna barren i grenar och toppar bli kvar i skogen. I dem finns det nämligen förhållandevis mycket kväve. Vi måste utveckla avverkningsmetoder som gör det möjligt att näringsämnena i barren lämnas kvar i skogen, säger Helmisaari. Forstmästare Gunnar Salingre, gunnar.salingre@skogscentralen.fi Vill du skydda din skog? Foto: Annikka Selander Naturskydd och naturvård är en del av dagens skogsbruk. Som skogsägare har du möjlighet att skydda ekologiskt värdefulla objekt mot ersättning. Värdefulla livsmiljöer är bland andra lundar, trädbevuxna torvmarker och skogar kring bäckar och källor. Det finns mycket liv i död ved. Många tickor och insekter är helt beroende av död ved i form av lågor, högstubbar och stående träd. Grova aspar är ett annat exempel på viktiga strukturdrag i skogen. Om du är intresserad av skogsbrukets miljöstöd eller naturvårdsprojekt, ta kontakt med Mona Bäckman tfn 020 772 61 13, mona.backman@skogscentralen. fi på Sydkusten och Björn Stenmark tfn 020 772 62 47, bjorn.stenmark@skogscentralen.fi i Österbotten. 21 Aspticka (Phellinus traemulae).

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Beställ en egen skogsbruksplan Skogsskötsel h År 2009 är grundavgiften för skogsbruksplanen i samband med områdesplanering 45. Därtill kommer 8 /ha skogsmark och 4 /ha tvinmark + moms 22 %. Du kan dra av kostnaden i beskattningen. Om du beställer en skogsbruksplan utanför områdesplaneringen är priset följande: grundavgift 45, 12 / ha skogsmark och 6 /ha tvinmark + moms 22 %. Priserna gäller Kustens skogscentrals område. Skogsbruksplanen hjälper dig att sköta din skog Kustens skogscentral planerar i följande kommuner: Sydkusten 2009: Lappträsk, Sibbo, Esbo, Raseborg (Karis), Kimitoön (Kimito), Väståboland (Pargas) 2010: Borgå (Emsalö, Norrveckoski, Andersböle), delar av södra Pernå, delar av södra Strömfors, Raseborg (Södra Ekenäs), Kimitoön (Kimito), Väståboland (Pargas) Österbotten 2009: Kronoby (Hopsala, Hästö- Norrby, Nykarleby (Lassila, Kovjoki, Markby), Korsholm (Replot), Korsnäs (Molpe), Kristinestad (Dagsmark, Åback, Lålby) 2010: Kronoby (Djuplandsback, Ytter-Överbråtö), Nykarleby (Socklot, Kantlax-Monäs), Närpes (Töjby- Träskböle), Kristinestad (Lappfjärds norra) Om du vill veta mera om skogsbruksplaneringen, kontakta skogsbruksplaneringschef Göran Ådjers, goran.adjers@skogscentralen.fi, tfn 020 772 62 12 i form Genom arv blir många skogsägare utan att själva ha valt det. För allt fler skogsägare är skogen inte den viktigaste inkomstkällan eller något som vardagen kretsar kring. Vad betyder då skogen för dagens skogsägare? Vi frågade skogsägaren Veikka Gustafsson vad skogen betyder för honom. Gustafsson är känd för de flesta som en äventyrare som har bestigit de högsta bergen i världen. Att vistas i skogen var en naturlig del av Gustafssons barndom. Familjen bodde i Tuupovaara i Norra Karelen och de omgivande skogarna inbjöd till svamp- och bärplockning. På gården bedrev man också mer experimentellt skogsbruk i form av Contortaodling. Contortatallen växer upp till stockstorlek på bara 30 år och var populär på 1970-talet. Den dåliga kvaliteten har gjort att trädslaget bara används i försökssyfte i Finland. Skogsskötsel som vardagsmotion Gustafsson blev själv skogsägare när han köpte en stuga med omgivande skogsområde i Ingå. På de knappa tio hektaren finns olika typer av skog, bland annat ädel lövskog, berättar skogsägaren stolt. Skogen är på flera sätt viktig för Gustafsson. Skogsskötsel är den bästa sortens vardagsmotion. När jag sköter skogen och hugger ved sköter jag också om mig själv och upprätthåller konditionen. Det är viktigt i mitt yrke. 22 Skogsskötsel är bästa sortens vardagsmotion, säger Veikka Gustafsson. När jag sköter skogen och hugger ved sköter jag också om mig själv och upprätthåller konditionen.

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra åller bergsbestigaren De många utlandsresorna har fått Gustafsson att se på hemskogen med andra ögon. En växande skog med ekologisk mångfald är inte en självklarhet i hela världen. Jag har sett allt från vildvuxen skog till platser där det inte växer någonting. Skogen sköts för att kunna användas Veikka Gustafsson har en praktisk och realistisk syn på skogsbruket. Skogen är en förnybar råvara och det vore fel att inte använda den. Jag lärde mig redan som liten pojke att skogen sköts för att kunna användas. Det känns fint att kunna gå i en tallskog som man själv har varit med om att plantera. Gustafsson tar främst brännved ur sin skog i Ingå. Efter lunchen brukar jag koka kaffe på den vedeldade spisen. Efter det orkar man ut i svampskogen, säger Gustafsson. Rofylld plats Foto: Gustafssons arkiv Veikka Gustafsson tror att han har en annan syn på skogen än folk i hans bekantskapskrets. Mina vänner som jagar är vana vid att röra sig i skog och mark, men i övrigt gör stadslivet att naturen känns allt mer främmande för många. Det är viktigt att dagens människor och kommande generationer förstår hur stor betydelse skogen kan ha. Ofta är det skönt att bara vistas i skogen och iaktta den omgivande naturen. För mig är det en plats där jag kan stanna upp, mitt i min hektiska vardag. Skogsvårdsexpert Anna Salminen, anna.salminen@skogscentralen.fi 23

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Lär dig mer om skog på skogsägarkurser! Min Skog grundkurs startar i januari 2010 i Jakobstad och i september 2010 i Vasa och i Helsingfors Vinterskogsdag för skogsägare i huvudstadsregionen 30.1.2010 på Heureka i Vanda Skogskväll för kvinnor på kvinnodagen 8.3.2010 i Jakobstad Min Skog ABC dag för skogsägare 13.2.2010 på Sydkusten och i Österbotten Min Skog ABC utfärd 18.9.2010 på Sydkusten och i Österbotten Läs mer på www.skogscentralen.fi > kurser och evenemang eller ta kontakt med Anna Salminen, tfn 020 772 61 05, anna.salminen@skogscentralen.fi. Skogsaktuellt råd och nyheter per e-post Beställ skogscentralens nyhetsbrev i din e-post. Skogsaktuellt berättar om aktuella skogliga teman och informerar om skogsevenemang och -kurser. I brevet hittar du också tips, som hjälper dig att sköta din skog. Skogsaktuellt kommer ut 8 gånger per år och är gratis. www.skogscentralen.fi Bekanta dig också med Skogsråd på vår webbsida. Där hittar du hjälp i dina skogsfrågor. www.skogscentralen.fi Kustens Skogscentral kumk@skogscentralen.fi Huvudkontor Esbo Esbogatan 4, PB 26, 02771 ESBO, tfn 020 772 61 00 Regionkontor Vasa Kvarngatan 15, 65100 VASA tel. 020 772 61 00 Områdeskontor Raseborg Formansallén 2, 10600 EKENÄS tfn 020 772 61 00 Kimitoön Brusabyvägen 2, 25700 KIMITO tfn 020 772 61 42 Lovisa Brandensteinsgatan 11, 07900 LOVISA tfn 020 772 61 00 Närpes Kristinestadsvägen 1, 64200 NÄRPES tfn 020 772 61 00 Väståboland Köpmansgatan 5, 21600 PARGAS tfn 020 772 61 32 Pedersöre Mjölvägen 2, 68910 BENNÄS tfn 020 772 61 00 Skogscentralen Birkaland: pimk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 72 00 Skogscentralen Kajanaland: kamk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 84 00 Skogscentralen Lappland: lamk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 86 00 Skogscentralen Mellersta Finland: ksmk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 78 00 Skogscentralen Norra Österbotten: ppmk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 70 00 Skogscentralen Sydvästra Finland: lsmk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 63 00 Skogscentralen Sydöstra Finland: kasmk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 76 00 Skogscentralen Södra Savolax: esmk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 74 00 Skogscentralen Södra Österbotten: epmk@metsakeskus.fi, tfn (06) 41 63 200 Skogscentralen Tavastland-Nyland: humk@metsakeskus.fi, tfn 020 772 65 00 24

Skogsbruket - den finlandssvenska skogstidningen Prova Tidningen Skogsbruket erbjuder dig som tidigare prenumerant en toppenförmånlig prenumeration på Skogsbruket: Skogsbruket! 3 nummer för endast 6 euro! 3 mån för - Missa inte erbjudandet! endast 6 euro! 40 % rabatt www.skogsbruket.fi Som skogsägare har du många saker att fundera på. Vilken är prisnivån på virke? Vad kan jag få för energiveden från ungskogar? Ökar skogsskadorna och beror det på klimatförändringen? Vad betyder handel med naturvärden? Hur kan jag freda en del av min skog? I Skogsbruket får du svar på de flesta av dina frågor. Skogsbruket är en obunden specialtidning för den skogs- och naturintresserade läsaren. Vi bevakar Svenskfinland och Åland. Som tack för prenumerationen får du en överraskningspresent! Skogsbruket utkommer med elva nummer per år. Som skogsägare kan du dra av prenumerationspriset i skogsbeskattningen. En helårsprenumeration kostar 38 euro. Saajan tilinumero, saaja Mottagarens kontonummer, mottagare Aktia 405554-52359354 Sampo 800013-577591 Föreningen för Skogskultur rf. Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS Maksaja Betalare TILISIIRTO GIRERING Tidningen Skogsbruket Nr 1/2010 3/2010 Viesti Meddelande KUITTI KVITTO Saaja ja maksaja Mottagare och betalare Tidningen Skogsbruket Nr 1/2010 3/2010 Anteckna namn och adress i rutfältet om du betalar med bankgiro. Om du betalar via nätbank antecknar du namn och adress i rutan för meddelanden. Allekirjotus Underskrift Viitenro Ref.nr Viitenumero Referensnummer Tililtä nro Från konto nr Eräpäivä Förf.dag euro Skogsbruket 11/2009 31.12.2009 euro 6,00 euro 6,00 euro Tilille n:o Till konto nr Tililtä n:o Från konto nr 25

Översikt över virkesmarknaden Endast liten ljusning för skogssektorn i konjunkturprognoser för 2010 Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Skogforskningsinstitutet publicerade vardera i oktober sin färskaste prognos för skogssektorn i Finland. En sammanfattning av båda prognoserna för 2010 finns i tabellen. Förändringarna på exportmarknaderna och virkesmarknaden verkar vara stora. Men vi bör komma ihåg att 2009 rasar hela skogssektorn mer än kanske någonsin tidigare som följd av den ekonomiska utvecklingen. Enligt PTT:s och Skogsforskningsinstitutets prognoser kommer skogsindustrins produktion 2009 att minska åtminstone med en femtedel jämfört med 2008. Den främsta orsaken är det dåliga marknadsläget. Båda instituten antar att exportpriset på sågade trävaror kommer att stiga med 5-8 procent från innevarande år till nästa år. Det förbättrade marknadsläget för sågvaror baserar sig mycket på den kapacitetsminskning som gjorts och på grund av att lagren är på en exceptionellt låg nivå. Därtill håller virkesmarknaden i Europa på att stabilisera sig, då det stormfällda virket inte mera påverkar virkesmarknaden. Inga stora förändringar är trots allt att vänta vad gäller exportmängder och exportpriser för pappers- och kartongprodukter. I och med att det allmänna ekonomiska läget väntas bli bättre i Finland antar båda instituten att skogsindustrins produktion växer en aning 2010. Kraftiga svängningar fortsätter på virkesmarknaden År 2009 blir skogsindustrins virkesinköp i Finland på en rekordlåg nivå. Inköpsmängderna minskar enligt PTT:s prognos med sextio procent jämfört med 2008 och jämfört med 2007 med hela åttio procent. Den industri som använder massaved har fortfarande betydande rundvirkeslager i och med den minskade produktionen. Virkesimporten kommer åtminstone att halveras i år jämfört med 2008. Virkets nominella medelpris sjunker 2009 enligt PTT:s och Skogsforskningsinstitutets prognoser med en femtedel jämfört med 2008. Båda instituten antar att marknadsavverkningarna minskar klart mindre än virkeshandeln. Industrins virkesanvändning minskar i och med det försämrade marknadsläget och som följd av permanenta och tillfälliga kapacitetsnedläggningar i år, totalt 15 miljoner kubikmeter, jämfört med Erno Järvinen 2008. Skogsindustrins virkesanvändning förväntas öka 2010 jämfört med innevarande år. Virkeshandeln kommer enligt PTT:s prognos att mer än fördubblas. Orsaken är framför allt den partiella skattefriheten för virkesförsäljningsintäkter. PTT förutspår att virkespriset går upp sammanlagt med 7 11 procent 2010. Enligt PTT:s prognos rasar skogsägarnas nominella rotintäkter 2009 med 45 procent, men de ökar 2010 i och med ökade marknadsavverkningar och en prishöjning nästa år med uppskattningsvis en fjärdedel. Skogsforskningsinstitutets prognos för den inhemska virkesmarknaden 2010 är lite försiktigare än PTT:s uppskattning. m Te x t: Er n o Jä rv i n e n, forskningsdirektör för MTK:s skogsgrupp erno.jarvinen@mtk.fi Den finska skogssektorns utveckling 2010 enligt PTT:s och Skogsforskningsinstitutets konjunkturprognoser PTT:s prognos, förändring i % Skogsf.institutets prognos, förändring i % Exportmarknader Mängd Pris Mängd Pris Papper och kartong 5 10-2 0 5 0 Massa 15 20 10 5 10 Sågade trävaror 5 10 5 8 6 6 Virkesmarknaden PTT:s prognos, förändring i % Skogsf.institutets prognos, förändring i % Virkesimport 10 1 Marknadsavverkningar 20 15 Virkeshandel 130 ingen prognos Pris på tallstock 8 12 4 8 Pris på massaved 3 7-2 +1 Rotpostinkomster 23 27 10 15 Källor: Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitutet PTT och Skogforskningsinstitutet 26 Skogsbruket 11/2009

Virkespriser Virkespriserna stiger 2010 Skogsforskningsinstitutets prognoser för 2010 anger att rotpriserna stiger nästa år för alla sortiment utom för björkmassaved. Talltimret och björktimret stiger med fyra procent och grantimret med åtta procent. För massavedens del förutspås prisstegringarna bli marginella. Tallmassavedspriset antas stiga med en procent och granmassavedens med två procent. Priset på björkmassaved förutspås sjunka med två procent. m 40 35 30 25 20 15 10 5 milj.m 3 3 2,5 0 2 1,5 1 0,5 milj.m 3 45 Inköpt virke per vecka 2008 0 v. 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Inköpt virke från privatskogar *) *) kumulativa mängder, som täcker ca 86 % av skogsindustrins virkesköp från privatskogar. Källa: Skogsforskningsinstitutet 2009 2008 2007 v. 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Källa: Skogsforskningsinstitutet ROT LEVERANS ROT LEVERANS vecka 44 45 44 45 vecka 44 45 44 45 SÖDRA FINLAND ÖSTERBOTTEN tat 46.7 46.8 52.4 52.0 tat 43.6 44.2 47.4 47.7 grt 47.4 47.6 50.7 50.8 grt 43.9 44.4 45.2 45.1 bjt 35.7 36.0 bjt 35.6 - tamv 13.4 13.0 25.7 25.6 tamv 14.1 13.9 25.5 25.5 grmv 19.1 19.0 30.0 29.7 grmv 17.4 17.6 25.9 26.2 bjmv 12.7 12.7 25.9 25.9 bjmv 13.3 13.3 25.8 25.9 KESKI-SUOMI SAVO-KARJALA tat 47.0 47.2 47.8 48.4 tat 45.3 45.6 45.8 46.3 grt 47.5 47.7 47.8 48.6 grt 44.3 44.9 43.4 44.7 bjt 36.1 36.1 42.5 bjt 34.2 34.3 tamv 13.5 13.6 25.9 25.7 tamv 12.5 13.0 24.4 24.7 grmv 19.1 19.0 28.3 28.3 grmv 16.2 16.5 25.5 25.8 bjmv 13.1 13.3 27.2 27.2 bjmv 11.8 12.4 25.1 25.5 KYMI-SAVO LAPPI tat 47.0 47.3 46.5 47.7 tat 41.0 41.4 49.9 - grt 46.7 47.1 45.7 46.2 grt 37.8 37.0 - - bjt 35.9 36.0 41.5 bjt - - - - tamv 12.7 12.9 24.1 24.6 tamv 14.5 14.6 24.9 25.8 grmv 18.1 18.3 26.1 27.5 grmv - 15.5 - - bjmv 12.5 12.5 24.4 24.6 bjmv 13.4 13.5 26.0 26.3 HELA LANDET förkortningar tat 45.7 45.9 49.0 49.5 tat = talltimmer grt 46.5 46.8 47.9 48.2 grt = grantimmer bjt 35.5 35.7 39.4 39.7 bjt = björktimmer tamv 13.5 13.6 25.1 25.3 tamv = tallmassaved grmv 18.1 18.1 27.6 28.0 grmv = granmassaved bjmv 12.8 13.0 25.5 25.8 bjmv = björkmassaved I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat ägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Skogsbruket 11/2009 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. m Te x t: Ge r d Mattsson-Tu r k u KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

Statistik över bränslepriser Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår. Augusti 2009 Bränslets pris i värmeproduktion (inkl. bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift dvs. kolumn B) Bränsle A B C D E Skatter och Bränslets pris 3 mån. glidande 12 mån. glidande avgifter medelvärde medelvärde Konsumentpris euro/mwh euro/gj euro/mwh euro/mwh euro/mwh Tung brännolja 1) 414,0 euro/t 5,87 10,1 36,3 35,0 32,1 Lätt brännolja 2) 53,2 cent/l 8,74 14,8 53,5 50,8 51,7 Naturgas 3) 26,2 euro/mwh 2,08 7,3 26,2 25,9 29,0 Stenkol 4) medelpris cif 51,7 euro/t 0,0 2,0 7,4 7,7 11,9 vid kusten 5) 104,6 euro/t 7,19 4,1 14,9 15,3 19,4 transport ca 100 km 111,7 euro/t 7,19 4,4 15,9 16,3 20,4 Frästorv 6) transport ca 50 km 9,1 euro/mwh 0,0 2,5 9,1 9,9 9,9 transport ca 100 km 10,2 euro/mwh 0,0 2,8 10,2 11,0 11,1 Stycketorv 6) transport ca 50 km 12,9 euro/mwh 0,0 3,6 12,9 14,3 13,2 transport ca 100 km 13,8 euro/mwh 0,0 3,8 13,8 15,1 14,2 Skogsflis 7) 18,4 euro/mwh 0,0 5,1 18,4 18,5 17,7 Träpellets 8) 42,3 euro/mwh 0,0 11,7 42,3 40,1 38,3 Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras. 1) Medelpris som mindre värmeverk och motsvarande konsumenter betalar. 2) Pris på sommarkvalitet levererad till småkonsuments tank 3) Pris enligt konsumenttyp enligt naturgastariffen M2006: 1.000.000 MWh/år och 6000 h/år. 4) Pris i augusti Cif-priset (cost, insurance, freight) inbegriper kostnader, försäkringar och frakt till destinationshamnen. 5) Priset inbegriper hamnavgift samt lossnings- och lagringskostnader, men inte kostnaderna för den obligatoriska upplagringen och kostnader som uppstår på lagerområdet. 6) Pris för storkonsumenter 7) Medelpris 8) Lös pellets, pris i juni I Finland är stödet för elström som produceras med skogsflis och vindkraft 6,9 euro/mwh e, för elström som produceras i mindre vattenkraftverk ( 1 MVA) och med biogas 4,2 euro/mwh e och med återanvändningsbränslen 2,5 euro/mwh e. Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. Statistik över bränslepriser euro/mwh 85 80 75 70 65 60 Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion Lätt brännolja Skogsbruket publicerar en gång per kvartal statistik över bränslepriser. Statistiken är tvådelad och den anger priset för olika bränslen och prisutvecklingen från år 1990. Priserna i nuvarande tabell är från augusti 2009. Uppgifterna kommer från Pöyry Energy Oy. m 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Träpellets Tung brännolja Naturgas Skogsflis Stenkol Frästorv 28 Skogsbruket 11/2009

Bioenergi Hur mycket är en meter ved? Vedeldning ökar i popularitet i egnahemshus och somm a r s t u g o r. So m a l lt i d n ä r d e t ä r f r å g a o m v e d ä r d e t begreppsförvirring med vad som avses med en kubikmeter. Är d e t fa s t k u b i k m e t e r, t r avat m å t t eller löst m å t t? Tr avat m å t t a n g e r at t veden ä r m ä t t i en t r av e o c h löst m å t t at t d e n l i g g e r i en h ö g exempelvis på m a r k e n. Ved säljs antingen i travat mått som betyder att volymen mäts när veden är travad eller i löst mått. Löst mått betyder att volymen mäts när veden ligger slängd i en hög på marken, på en traktorsläpvagn eller i en häck. Om du exempelvis köper en kubikmeter ved löst mått, vilket är vanligast, betyder det att när du har veden travad i vedlidret och mäter den på nytt, kommer du bara till cirka 0,7 kubikmeter. Var därför noggrann när du beställer ved och vill jämföra olika vedhandlares priser. Vilka mått pratar de om? Vedhandlarna använder också andra benämningar. Kastmått är det samma Skogsbruket 11/2009 som löst mått och stjälpt mått betyder också löst mått. Ett egnahemshus använder i snitt närmare tio lös-kubikmeter ved per år, vilket motsvarar en häck som har ett botten som är 2 m x 2 m och som är 2,5 m hög och som är fylld med vedträn som är inkastade i häcken och ligger kors och tvärs. Vedanvändningen varierar stort i olika delar av landet. Vid Sydkusten är förbrukningen bara drygt fem löskubikmeter. I Österbotten är motsvarande siffra drygt elva och på Åland drygt sju löskubikmeter. Över fyrtio procent av den ved vi använder är björkved. m 1,0 m 3 ved i hög (lös-m 3 ) 0,7 m 3 travad ved 0,4 m 3 fast mått 1,0 m 3 travad ved 1,7 m 3 ved i hög (lös-m 3 ) 0,7 m 3 fast mått 1,0 m 3 fast mått 1,5 m 3 travad ved 2,5 m 3 ved i hög (lös-m 3 ) När veden i den här högen travas, minskar volymen med trettio procent. Om du köper en meter, får du ihop det till 0,7 kubikmeter när du mäter veden i traven, dvs. travens yttre mått. Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Svenska småbruk och egna hem Ab PB 35 10211 Ingå tfn (09) 644 761 0400-477 008 fax (09) 601 262 e-post: smabruk@kolumbus.fi Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden Finlandssvenska Jordfonden Beviljar unga personer förmånliga lån för bl.a. inköp av lantbruk. Understöder lantbruksskolor Undervisningsfonden Understöder lantbruksskolor 29

Jag ångrar inte en dag av dem jag tillbringat i skogen, konstaterar Alf Bäck i Munsala. Än kommer vårt virke att behövas Sk o g e n h a r va r i t Alf Bä c k s arbetsplats sedan slutet av 1950-talet. Han beräknar att mängden virke han avv e r k at e g e n h ä n d i g t n ä r m a r sig 30 000 k u b i k m e t e r. Kanske är jag den siste att jobba med motorsåg i det här skiftet, funderar Alf Bäck. Arbetsobjektet är ett gallringsbestånd på Tattarmossen i Nykarleby. Det känns faktiskt lite tröstlöst och konstigt i dessa tider. Virkespriserna har pressats i botten, samtidigt som priserna på skogsmark trissas i höjden. Det tycks ännu finnas folk som tror på det gamla talesättet att har man skog så är man rik. Skogsägarna är inte blinda och döva I ryggmärgen har Alf också lågkonjunkturen på 1990-talet och vad som hände efter den. När det blev högkonjunktur väntade vi oss att priserna skulle stiga, men det gick tvärtom. Först nu, för ett par år sedan, nådde vi ungefär de priser som betalades under laman. Blir det likadant de kommande åren? Marknaden kan vi skogsägare just ingenting åt. Men nog förundrar vi oss ibland över hur bolagen beter sig - och konstaterar att de nog också gjort dåliga affärer. Alf Bäck är också kritisk till det resonemang som förts de senaste åren från bolagens sida. Skogsägarna har fått ta emot skäll när det gått dåligt för dem. Men vi är varken blinda eller döva - nog vet vi vad som sker! Talet om virkesbrist var nog en klar överdrift. Och genast när skattelättnader gavs oss för ett år sedan så passade man på att sänka virkespriserna. Vi som ska leva på skogen får sällan sympatier. Sinsemellan utbyter vi gärna åsikter, och jag behöver inte sitta lång stund på baren i Munsala centrum innan någon vill diskutera skog med mig. Men jag är övertygad om att den dagen ännu kommer när fabrikerna ropar efter virke! Sonen har tagit över en del av gården Alf Bäck är född på landet och skogsarbete ligger i blodet. Hans farfar från Munsala arbetade i västra USA:s skogar som high-rigger, ett respek- 30 Skogsbruket 11/2009

Jag är övertygad om att den dagen ännu kommer när fabrikerna ropar efter virke! terat och riskfyllt arbete som innebar att kliva upp i stora träd för att fästa de block med vars hjälp timret drogs fram till lastningsplatserna. Själv utbildade jag mig i Ekenäs forstskola och dimitterades därifrån 1966. Sedan blev det jobb åt bland annat skogsförbättringsdistriktet och Metsäliitto. År 1979 ville föräldrarna att jag skulle ta över hemgården i Munsala med dess jordoch skogsbruk. Visst märkte jag att bondgubbarna i hembyn var skeptiska, men jag klarade av det och har även förstorat skogsarealen beydligt. För fem år sedan tog sonen Stefan i sin tur över, men jag fortsätter som skogsdräng och har kvar en del av skogen i mitt namn. Det har blivit över trehundra dagar per år i skogen och jag ångrar inte en enda dag. Ibland blir jag visserligen ledsen när jag ser att planteringar misslyckats eller älgar härjat i ungskogarna. I år har jag gjort älgskadeanmälan för trettio hektar och dessutom för sorkskador på ett skifte. Har man jobbat i skogen varje år sedan hösten 1958 så måste man trivas där. Sonen Stefan är ingenjör till utbildningen, men också han numera skogsbonde på heltid. Det är inte lönsamt att äga små skiften Alf Bäck har som skogsfackman och skogsägare följt med vad som sker på skogsägarsidan. Han är bekymrad över att skogslägenheter splittras och att rationellt bruk därmed försvåras. Visst vet jag att det finns känsla för skogen, i synnerhet om det är hemgårdens skog. Men att äga ett litet skifte i dag är nog ingen lönsam affär. Vill man hugga ved själv saknas ofta transportmöjligheter eller andra förutsättningar. Färdigt huggen och torr ved finns att köpa till förmånliga priser. Andra betalar dyrt för något mindre skifte och hyr sedan ut det åt staten som miljöobjekt. Han ser det som en stor brist att man inte ställer några som helst krav på den som köper skog. Skogsbruket i Finland skulle säkert förbättras om man krävde någon form av kunskap eller utbildning för att få förvärva skog. Alf Bäck fortsätter gallra blandskogen på Tattarmossen. För honom har det varit helt främmande att ta in maskiner i arbetet, varken för avverkning eller plantering. m Te x t o c h f o t o : Bertel Widjeskog Töjbart papper utmanar plasten Det svenska företaget Billerud har lanserat ett papper som har en unik töjbarhet och därmed utmanar plasten inom många områden. Tidigare har det saknats ett förnyelsebart material som kan formas med hjälp av värme i livsmedelföretagens maskiner. Det nya pappret kommer enligt Billerud att utmana plasten i olika formade förpackningar som exempelvis tråg och s.k. blisterförpackningar som består av tunna blåsor med foliebaksida. En karta med huvudvärkstabletter är ett exempel på en blisterförpackning. Det nya pappret, FibreForm, har en töjbarhet på upp emot tjugo procent. Vanligt papper har en töjbarhet på två till fyra procent. m Motorsågen är oftast det självklara redskapet när Alf Bäck söker sig ut i skogen, över trehundra dagar årligen. metsasaatio.fi I vårt land förstår man sig på skogen och vill sköta den. Det är så det växer virke med efterfrågan i hela världen. Skogsstiftelsen gör Finlands skogsnäring känd och främjar användningen av trä och träbaserade produkter, både inom landet och utomlands. Skogsbruket 11/2009 MS_ad_Skogsbruket_92x130.indd 1 31 10/19/09 11:24 AM

Bioenergi En ny värmecentral ser dagens ljus Lappträsk k o m m u n h a r s o m m å l at t ersätta oljeförb r u k n i n g e n m e d f j ä r rv ä r m e p r o d u c e r at på flis. Nu h a r ett andelslag b i l d at s f ö r at t s t ö d a lokala s k o g s ä g a r e o c h entreprenörer o c h på så s ä t t få skattepengarna at t hållas i kommunen. I Lappträsk kyrkoby i Östra Nyland intill riksväg 6 pågår en febril verksamhet på bygget. I början av december skall den nya värmecentralen tas i bruk. I framtiden har vi planer på att bygga en värmecentral i Porlom. Den kommer bland annat att försörja skolbyggnaden och simhallen i kommunen. En ytterligare värmecentral är planerad i Sjökullaområdet, där bland annat civiltjänstgörarna är stationerade, förklarar Jouko Toropainen, teknisk direktör för Lappträsk kommun. Vi fastslår priset på värme utifrån de faktiska kostnaderna. Vi har inga avkastningskrav, värmen säljs till självkostnadspris. Flis och jordvärme ersätter oljan Bakgrunden till Lappträsk kommuns ambitiösa mål finns att söka i deras energistrategi. Enligt den skall oljeförbrukningen framtill år 2012 till 98 procent ha ersatts av bland annat fjärrvärme producerat på flis och jordvärme. Trots att Lappträsk är en relativt liten kommun har årsförbrukningen av olja ibland närmat sig en miljon liter. Även om oljan för tillfället är billig räknar vi med att den kommer att bli dyrare. Helt och hållet blir vi inte av med oljan. Vissa fastigheter i Lappträsk är så avlägset belägna att det är praktiskt taget omöjligt att dra dit fjärrvärme, säger Toropainen. Andelslag sköter underhållstjänsterna Toropainen är också vd för Lappträsk värme Ab, som ägs av kommunen. Värmebolaget bygger värmecentralen i kyrkobyn medan underhållstjänsterna har lagts ut på entreprenad. Vi konkurrenssatte underhållstjänsterna och valde det bästa alternativet både med tanke på pris och på kvalitet. Det är bäst då andelslaget sköter allt från stubben till underhållet av värmecentralen. Då hålls kvaliteten på energiråvaran på hög nivå, säger Toropainen. Andelslaget Lappträsk Energi som leds av Jesper Röök drog det längsta strået under offertrundan. En gång per dygn måste värmecentralen kollas och vid behov går larmet direkt till mobiltelefonen. Den som har jouren ska vara på plats inom en halv timme från det larmet gått. Men jag har inte alltför lång väg, säger Röök och visar mot hans hus som syns från bygget. Nu har vi 25 medlemmar anslutna till andelslaget. Det är överraskande att kommuninvånarna är så positivt inställda till att vi drar fjärrvärmenätet, trots att vi drar det genom parker och ibland är fast i deras hemknutar, säger Jouko Toropainen. 32 Skogsbruket 11/2009

Vi håller oss huvudsakligen inom Lappträsk gränser, förklarar Röök, som är skogsmästare och före detta skogsarbetare på reviret. Medlemmar får mera betalt för flisen De flesta av medlemmarna är jordbrukare och skogsarbetare och andelsslaget har också delvis grundats för att understöda dem som entreprenörer. Som medlem i andelsslaget får man en euro mer betalt för flisen än ickemedlemmar. Eftersom andelslaget inte eftersträvar vinst delar också medlemmarna på en eventuell vinst. Ungefär 7 000 fliskubik räknar Röök med att den nya värmecentralen behöver per år. Vad vi betalar för virket varierar beroende på vad för kvalitet som erbjuds. Rundvirke är värdefullast och groten är billigast. Vi samarbetar med reviret och lokala virkesuppköpare så det kommer knappast att bli brist på virke. Vi har planer på att ha en egen inköpare, troligtvis blir det Esa Kekki som kommer på plats och kollar virket. Vi gör ett överlåtelsekontrakt på virket och då fastställs priset, förklarar Röök. Skogsägaren får betalt för rundvirket efter att överlåtelsekontraktet är undertecknat men groten får man betalt för först när den är flisad. I första hand köper andelslaget virke som skogsägaren har avverkat men kommer vid behov och avverkar åt skogsägaren. Dessutom tar andelsslaget hand om virke som inte annars går åt, till exempel grenar och kvistar från gårdar, parker och byggen. Högen kan ruttna underifrån Rätt lagring är a och o när det kommer till energiråvara. Om man lagrar energiveden på fel sätt ruttnar högen underifrån. Det måste komma in luft under högen. Det är viktigt att se till att underslagen under högen är tillräkligt stora. Energivirke som lagras på en solig och blåsig plats torkar snabbt, berättar Röök. Skogsägaren får från andelslaget det specialpapper som är menat att täcka virket med. Vi flisar energivirket i skogen och kör sedan flisen till värmecentralen. Man kan inte flisa mitt i kyrkobyn i Lappträsk, flismaskinen för oljud och flisen flyger omkring, säger Röök. Flisen körs med traktor och släp till värmecentralen. Dåligt väglag under vintern oroar inte Röök. Sommartiden är i det fallet jobbigare. Om skogsägaren till exempel har putsat upp sina åkerrenar och lämnat virket där kör man hastigt fast i den mjuka åkern. Därför föredrar vi att energiveden finns vid en väg. Uppfyller miljökraven Värmecentralen har två flissilon som kan ta 150 lös-kubikmeter flis var. Nu i vinter kommer vi att få fylla på silorna med 3-5 dagars mellanrum, konstaterar Röök. Förutom det kommer ett flislager att stationeras i Korsmalm som finns ungefär 1,5 kilometer från värmecentralen. Värmecentralen har en kapacitet på två megawatt. En reservoljepanna på två megawatt finns också för att förhindra avbrott i värmeförsörjningen. Toropainen berättar att Turun asennus ja luokkahitsarit bygger fjärrvärmelinjen medan Vapor Finland Ab bygger värmecentralen. Vid behov skall pannan också kunna ta bittorv. Värmecentralen fyller miljökraven. Det är nästan bara vattenånga som kommer ur pipan. Rökgasen går genom filter och småpartikelutsläppen understiger gällande gränsvärden, förklarar Toropainen. Vapor sköter både planeringen och förverkligande av värmecentralen. De har lång erfarenhet och ansvarar för de driftsstörningar som kan uppstå under inkörningsskedet. Så vi är inte alls bekymrade för eventuella komplikationer, avslutar Toropainen. m Te x t o c h f o t o : Marianne Palmgren Värmecentralen transporteras hit som ett färdigt paket på 68 ton, berättar Jesper Röök. Det kommer mer energived än man kan tänka sig från en tomt. Den här energiveden har jag avverkat från tomten där värmeverket nu byggs på, säger Röök. Skogsbruket 11/2009 33

Vildsvinen har blivit problem i Sverige Vildsvinsstammen i Sv e r i g e h a r h a f t en s n a b b t i l lv ä x t d e senaste å r e n o c h d e t h a r s k a p at en d e l p r o b l e m. Det f i n n s o r o f ö r r ö ta n g r e p p i s k o g a r m e d s ö n d e r b ö k a d m a r k. En enkätundersökning visar att det inte är så vanligt med allvarliga skogsskador. Det som rapporterats är en del vägar som bökats sönder och att det finns en oro för att skador på rötter ska orsaka rötangrepp på träden. En oväntad effekt av vidsvinens utbredning är igensatta vägtrummor. Det är ett resultat av att vildsvinen gärna tar ett gyttjebad. I svaren framhålls också en del positiva sidor med att vildsvinen blir allt vanligare i de svenska skogarna. Till exempel så blir djurens bökande på vissa marktyper en naturlig form av markberedning. Vildsvinen är också en fara i trafiken. År 2008 inträffade 2 500 trafikolyckor där vildsvin var inblandade. Vildsvinsjakten i Sverige inleddes den första oktober och under årets jakt kommer 40 000 vildsvin att skjutas. Men det räcker långt ifrån för att hejda stammen tillväxt. Svenska Jägareförbundet uppger att fanns över 100 000 vildsvin i landet redan innan årets födslar. Tillväxten har varit snabb. År 2000 sköts cirka femtusen vildsvin i Sverige och i år beräknas 40 000 djur bli skjutna. I Finland har vi ingen fast etablerad vildsvinsstam. Det förekommer sporadisk invandring från Ryssland och vildsvin tar sig även över finska viken vintertid. Dessutom har vi djur som rymt från farmer. Enligt Jörgen Hermansson på Sydvästra Finlands jaktvårdsdistrikt upplever Kymmene jaktvårdsdistrikt ett hårt invandringstryck från Karelska näset just nu. Flera tiotals djur skjuts där varje år, säger Jörgen Hermansson. Vildsvinets farmtid i Finland avgörs de närmaste åren. Nu kan vi ännu utrota stammen i Kymmenedalen om vi så vill. Om vildsvinen biter sig fast i södra Finland så har vi dem här för evigt. Nu är det tid att föra en diskussion om hur vi vill ha det. Enligt Stefan Pellas på Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt är de vildsvin som finns i Österbotten och norra Finland troligen förrymda farmdjur. Någon indikation på att de förökat sig ute i det fria finns inte. Kalla vintrar med tjäle i marken gör att de inte klarar sig här. Vildsvin får jagas i Finland under perioden 1.6 29.2, men en sugga med kultingar får inte skjutas. Det behövs ingen jaktlicens utan vildsvin får jaga enligt samma principer som exempelvis rådjur. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Aktia mera än en bank Banktjänster Försäkringar Fastighetsförmedling Kontorens kontaktuppgifter på adressen www.aktia.fi 34 Skogsbruket 11/2009

Vi får bra betyg som insamlare Vi f i n l ä n da r e ä r d u k t i g a på at t sortera papper o c h f ö r a det till olika insamlingscontainrar. Tidningar och ann at s o m v i f å r v i a b r e v l u c k a n h a r sin c o n ta i n e r o c h m j ö l k- o c h j u i c e f ö r pa c k n i n g a r sin. Foto: Anna Oskarson Av det papper som vi använder samlas drygt åttio procent in. I den siffran ingår dagstidningar, veckotidningar, reklamblad, kataloger, pocketböcker, kopieringspapper och skrivpapper och makulaturpapper från tryckerier. De flesta mjölkförpackningar hamnar i insamlingscontainrar Förpackningar av papper, kartong och wellpapp har samlats in betydligt kortare tid än papper, men insamlingsgraden har stigit snabbt. Nio av tio mjölk- och juiceförpackningar för vi till ett insamlingskärl. Av de pappersförpackningar som hamnar i insamlingscontainrar tillverkas nytt förpackningsmaterial. Finland liksom andra EUländer har ett producentansvar för förpackningar och förpackningsmaterial. Det innebär att de som tillverkar, importerar eller säljer en förpackning eller en förpackad vara ska ansvara för insamling och återvinning av den uttjänta förpackningen. Uttjänta lastpallar i spånskivor Lastpallar omfattas också av producentansvaret för förpackningar. Inom benämningen träförpackningar ryms också bland annat lådor, häckar och kabeltrummor. Producentansvaret innebär att uttjänta träförpackningar ska samlas in och återvinnas i form av material eller energi. När en träförpackning är uttjänt flisas den vanligen och används som råmaterial i spånskivor, i komposter, som markbyggnadsmaterial eller som bränsle. Byggnadssektorn och livsmedelsindustrin är de största användarna av träförpack- Uttjänta lastpallar är bra som underslag under ved som ska torka. ningar. En lastpall som inte är avsedd för engångsbruk används i snitt elva gånger innan den är uttjänt. Returpapper har ett pris Material som återvinns används i första hand som råmaterial för tillverkning av andra produkter. Om det varken miljömässigt eller samhällsekonomiskt är lönsamt att återvinna något, blir det bränsle. Returpappret har också ett värde. Paperinkeräys Oy som samlar in mycket papper och förpackningar har en prislista för olika insamlingsprodukter. Även här gäller marknadsekonomin och i september sänktes priset för t.ex. papper från hushåll med 3 euro per ton. Prissänkningen för brun kartong var ännu större. För papper från hushåll betalar Paperinkeräys 18,90 euro/ton och för brun kartong och förpackningar 2 euro/ton. Paperinkeräys har avtal med t.ex. husbolag och föreningar. m Skogsbruket 11/2009 Foto: FTI Nio av tio mjölkförpackningar för vi finländare till en insamlingscontainer. Te x t: Gerd Mattsson-Turku 35

Happy Cooking med rotfrukter och grönsaker Lasagne med rotfrukter, chevréost och lufttorkad skinka, 10 port. 2 st. aubergine 4 palsternackor 4 morötter 1 rotselleri 6 schalottenlökar 4 paprikor 20 champinjoner 2 burkar skållad hel tomat 4 skalade vitlöksklyftor 1 msk färsk timjan salt, peppar, socker Ossi Harju färska lasagneplattor 100 smör 2 msk mjöl 14 dl mjölk 500 g chevréost lite olivolja 2 paket luft torkad skinka Skölj alla grönsakerna, skär dem i mindre bitar (utom paprikan) och krossa vitlöken med en kniv. Dela paprikorna på hälften och grilla dem i ugnen på hög övre värme. Skala och dela dem i mindre bitar. Jag bjuder den här gången på olika recept med rot - f r u k t e r o c h g r ö n s a k e r. So m k o c k f å r j ag o f ta f r å g a n o m d e t ä r n å g o n skillnad på i n h e m s k t k ö t t o c h importkött. Fö r m i g ä r d e t v i k t i g a s t at t köttet h a r s m a k, ä r m ö r k t i färgen o c h v ä l m a r m o r e r at. Häll lite olivolja i en panna. Fräs rotsakerna och grönsakerna, löken, champinjonerna, vitlöken, timjanen och den bakade paprikan i ca 5 min. Häll i tomaterna och smaksätt med salt, peppar och lite socker. Låt det småkoka i ytterligare ett par minuter. Smält smöret i en ny kastrull, häll i mjölet och rör om. Häll i mjölken, ta bort kanterna på getosten, dela den i bitar och lägg i den, Koka upp såsen. Smaksätt med salt och peppar. Varva grönsakssåsen, ostsåsen, skinkan och lasagneplattorna i en form. Börja med grönsakerna, sedan ostsåsen och lasagneplattorna. Täck det översta lagret lasagneplattor med ostsås. Baka i ugnen i ca 20 minuter. Palsternackssoppa, 5 port 6 palsternackor 1/2 rotselleri 3 schalottenlökar 3 vitlöksklyftor 0,5 st färsk chili 2 lagerblad 2 hela stjärnanis 1 kvist färsk timjan 2 1/2 liter kycklingbuljong 3 dl grädde Foto: Grön Gastronomi AB salt peppar socker Foto: Grön Gastronomi AB Skala och skär rotsakerna i små tärningar, finhacka löken, vitlöken och chilin. Fräs alltsammans i en kastrull med olja, slå på kycklingbuljong och tillsätt kryddorna. Låt koka tills rotsakerna är mjuka, tillsätt grädden och låt koka i 10 minuter till, fiska upp lagerbladen och stjärnanisen. Mixa med stavmixer och smaka av med salt peppar och socker avred med maizena om soppan är för tunn. Rotfrukts aioli, 10 port. 700 g rotfrukter (morot, palsternacka, selleri ) 250 g sötpotatis 1 st. röd chili 1 vitlöksklyfta 1 citron (saften) 1 dl matolja 1 l kycklingbuljong salt, peppar socker Skala och skär rotfrukterna och sötpotatisen i bitar och koka dem mjuka i kycklingbuljong. Häll av i durkslag. Kärna ur chilin och finhacka den. Pressa vitlöken. 36 Skogsbruket 11/2009

Inhemskt kött eller importkött? Lägg rotfrukter, potatis och chili i en kutter (mixer) och kör till en slät massa. Häll på olja under ständig mixning, smaka av med salt och peppar. Servera med tortilla och gravad lax eller fisk rom. Marinerad morot-kålsallad 1 vitkålshuvud 2 morot 1 röd paprika 1 lök Strimla allt. Foto: Grön Gastronomi AB Marinad: 1,5 dl socker 1,25 dl äppelvinäger 0,5 dl vatten 1 dl olja 1 tsk salt 1 tsk sirap malen svartpeppar Koka 3 minuter och slå över salladen. Låt stå och dra ett dygn i kylen. m Diskussionen o m v i s k a a n v ä n da importkött eller i n t e h a r p å g å t t i m å n g a å r. Jag personligen a n v ä n d e r i m i t t y r k e s o m k o c k b å d e u t l ä n d s k t o c h i n h e m s k t k ö t t. Det utländska kött som jag använder är främst nöt inrefilé och lamm. Jag har använt det i många år och jag har inte upptäckt några problem med det. Det utländska köttet har hållit en jämn hög kvalitet i smak och konsistens. Det inhemska nötköttets problem ligger just i att kvaliteten och smaken varierar så otroligt mycket från producent till producent. Många gånger så smakar inte det inhemska nötköttet någonting. Färgen är ljust röd och konsistensen är hård, kanske beroende på att det inte hunnit möras tillräckligt länge från att det styckats till att det ligger i köttdisken. Det utländska köttet har ju hunnit möras mycket längre. Tiden från att det styckas och tills det ligger i köttdisken eller serveras här i Finland är längre. Detta är dock inte alltid en positiv sak för många gånger får köttet en instängd smak av att ligga vakuumförpackat under en så lång tid och av att det fryses ner i Sydamerika och blir upptinat i Finland. Jag påstår också att nötkreaturens kost och levnadsförhållanden påverkar köttets smak och konsistens. I Finland är majoriteten av nötkreaturen inomhus och äter foder största delen av året. I Sydamerika varifrån största delen av nötköttet kommer till EU-länderna går boskapen utomhus och äter foder och gräs året runt. Om man sedan vill att köttet skall ha en egen smak eller om man vill att köttet enbart skall smaka av kryddorna som man använder så är det ju upp till användaren. Hygieniskt sett tror jag inte att skillnaden är stor, vid slakt och hantering av kreatur. Prismässigt så är det i dagens läge inte så stor skillnad som det var för fem år sedan. Föredrar jag då import eller inhemskt kött? Jag tycker det är bra för konsumenterna att det finns ett brett utbud av kött som bidrar till mångfald. Jag personligen föredrar kött som har mycket smak, är mörkt i färgen och är välmarmorerat med fett i sig. Om det sedan är från Sydamerika eller från Finland spelar ingen roll för mig. m Te x t: Ossi Harju Foto: Fotoakuten.se Skogsbruket 11/2009 Foto: Grön Gastronomi AB 37

Kö p & Sä l j På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn 040 750 7929. ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Gäller den partiella skattefriheten också vid försäljning av brännved? Såvitt jag vet så har vedhandeln långa traditioner av skattefri försäljning! Ut n ä m n i n g a r Forstmästare Magnus Wiksten (38) har utnämnts till revirforstmästare för Södra skogsreviret fr.o.m. 1.1.2010. HUSQVARNA 440e 439 God Jul! Såg med proffsegenskaper för den krävande användaren. Bättre sågeffekt och prestanda +20% Lägre bränsleförbrukning -20% Mindre avgasutsläpp -70% Skyddspaket Classic-midjebyxa Light 24 stövlar Semipro-hjälm 105 e 99 e 44 e Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Paketpris Din förmån 49 e 199 Tilläggsuppgifter www.husqvarna.fi och återförsäljare www.husqvarna.fi Stöveltork 19 38 Skogsbruket 11/2009

Utvidga din synvinkel. John Deere 1010E en helt ny skotare. 1010E nns i både 6- och 8-hjulsversioner, den tar sig fram i alla terrängförhållanden och passar utmärkt för såväl gallring som slutavverkning. Tack vare den svängbara och nivellerade hytten har föraren en 360 graders sikt över arbetsområdet, vilket gör lastningen ergonomisk och effektiv. En lastkapacitet på 11 ton, effekt på 116 kw, robust CF5-kran, nya axlar och ny däckstorlek samt ett helt nytt TimberMatic-styrsystem gör 1010E till ett utmärkt val för krävande arbete. Till skotaren nns också TimberLink-F, uppföljningssystem för maskinprestanda, tillgängligt. John Deere Forestry Oy PL 472, Tampere Puh. 020 584 166 ForestryFinland@JohnDeere.com www.johndeere.

JULKLAPPSIDÉER NYHET! Granfrönas uppbrott Boken skildrar granfrönas resa från kotte till växtplats. Fröna ger sig ut på en spännande resa mot okänt mål. Den underhållande och uttrycksfulla sagan håller också rent vetenskapligt. Läs mer om boken på s. 13. Boken med hårda pärmar har 40 sidor. Pris: 15 euro Skogsbrukets handbok Handboken vänder sig i första hand till personer med egen skog. Den visar hur du brukar din skog på ett hållbart sätt och hur du kan idka ett skogsbruk som är inriktat på såväl virkesproduktion som naturvård. Boken med mjuka pärmar har nästan 300 sidor fakta om skogsbruk. Pris: 45 euro Träden och Vi Boken beskriver bland annat trädens roll i konst, litteratur, religion, folktro och medicin. Det är fascinerande att läsa hur många funktioner träden egentligen har för oss, och hur dessa roller kan variera. Boken med hårda pärmar har 160 sidor. Pris: 20 euro Du kan också beställa genom att mejla till skogsbruket@tapio.fi eller ringa oss på 020 772 9088. Beställningskupong (Var god texta!) Skogsbruket GRANFRÖNAS UPPBROTT st SKOGSBRUKETS HANDBOK st TRÄDEN OCH VI st står för portot Posta kupongen senast den 15 december så hinner du få böckerna till julen. Namn: Adress: Föreningen för Skogskultur Beteckning: 5001298 Kod: 11-09 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Telefon: