Storspridning till 18 000 skogsägare

Storspridning till 18 000 skogsägare

Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 11 2009. År g å n g 79 4Skogshuggaren som blev schlagerstjärna Få v e t at t Charles Pl o g m a n u t b i l da d e sig till s k o g s h u g g a r e innan musikkarriären tog fart. 6Skyddskläder i fräck design och i nytt material Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkert skogsarbete. 8Top Forest kinesisk motorsåg Vi testar motorsågen som säljs för 79 euro. 4 6 14 14 Skogsskövlingen ä r e n o r m Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. Ja n He i no v i d FAO tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. 17 Min Skog Kustens skogscentrals skogsägarextra (bilaga) 30 Än kommer vårt virke att behövas Sk o g e n h a r va r i t Alf Bä c k s arbetsplats sedan slutet av 1950-talet. 32 En ny värmecentral ser dagens ljus Ett andelslag h a r b i l d at s f ö r at t s t ö d a lokala s k o g s ä g a r e o c h entreprenörer. 36 Happy c o o k i n g Ossi Ha r j u b j u d e r på l ä c k r a recept m e d r ot f r u k t e r o c h g r ö n s a k e r. 17 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent Skogssektorn är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten 30 Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela 19 000 skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin, karen.wik-portin@skogscentralen.fi På omslaget: Charles Plogman Foto : Christoffer Thomasfolk 2 Skogsbruket 11/2009

Skogsbruket www.skogsbruket.fi Ledaren 12.11.2009 Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 11/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn 020-772 9186 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 fax 09-221 3425 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN 0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsvård i förändring Skogsvården står nu inför många förändringar. Drivkraften i den här processen är ökningen av efterfrågan och priset på energived. Att ta till vara hyggesrester från slutavverkningar hör redan till det normala, stubbrytning är starkt på kommande liksom energivedsgallringar. Den traditionella skogsvårdsmodellen som varit dominerande de senaste decennierna kommer sannolikt att förändras mer än på länge. Ristäkten underlättar markberedningen och i vissa fall, t.ex. med tanke på rekreationsvärden, kan man efter ristäkt plantera utan markberedning. Rotrötan som är ett stort gissel i skogsvården, kan man få i schack genom att avlägsna stubbarna. Hittills har det i praktiken inte funnits andra sätt att sanera rotröteinfekterad mark än att byta trädslag, vilket görs för sällan på grund av älgskaderisk och kvalitetsproblem. Men stubbrytningen påverkar marken också på många andra sätt. Tillpackning av marken kan t.ex. bli en följd i vissa förhållanden. Så en viss försiktighet är säkert på plats så att forskningen och metodutvecklingen hinner med. Det är inte heller så enkelt att man kan betrakta ett ombökat område som markberett då stubbarna brutits. Egentligen borde man betrakta markberedningen som en skild åtgärd fastän den görs samtidigt och med samma maskin som stubbrytningen. Maskinerna och metoderna för energivedsgallringar utvecklas också snabbt. Denna utveckling har till en del styrts av reglerna för statsstöd till ungskogsgallringar. Då man planerar skogsvårdsstrategin för framtiden lönar det sig ändå inte att basera strategin på nuvarande regelverk, eftersom det helt säkert kommer att ske förändringar i både regelverk och stödbelopp. Däremot är det dags att i vissa fall justera uppåt täthetsnormerna för plantbestånd. De nuvarande rekommendationerna grundar sig på att man vid första gallringar tar ut enbart massaved med en minimitoppdiameter på 6 cm eller mera. Tillvaratagande av energived motiverar ibland att lämna plantbestånden efter röjningen något tätare än hittills. En följd av detta är då att första gallringen måste göras något tidigare än hittills. Att lämna plantbestånden helt oröjda är däremot inte lönsamt utom i undantagsfall Problem- och skräpbestånd som tidigare lämnats ytterom aktiva åtgärder då de ekonomiskt sett varit ointressanta, är nu attraktiva som energivedsbestånd. Gråal och asp, som förnyar sig enkelt och bra på vegetativ väg, kan man driva upp som energivedsodlingar med kort omloppstid. I den här utvecklingen bör förstås också miljöaspekterna beaktas. Fastän efterfrågan finns, skall man inte städa bort alla buskage från åkerkanter och husknutar - åtminstone inte om man vill lyssna till näktergalen bland blommande häggar en försommarkväll. m KÅRE PIHLSTRÖM Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf 3

Skogshuggaren som blev schlagerstjärna De allra flesta k ä n n e r till Charles Pl o g m a n en av d e största soloartisterna i no m finsk schlager. Men få v e t att han utbildade sig till skogshuggare innan musikkarriären tog fart. Jag trivs i skogen, säger den skivaktuella schlagerkungen, som nyligen blev skogsägare. I stort sett varje album han ger ut säljer guld. Och varje gång han uppträder tvingas publiken stå tätt. På relativt kort tid har Charles Plogman lyckats etablera sig som en av de absolut största soloartisterna inom finsk schlagermusik. Visst är jag stolt över alla framgångar och samtidigt tacksam för att jag får hålla på med musik, säger Charles Plogman. Plogman har ett flertal gånger fått erkännelse för sin musik. År 2007 tilldelades han priset som årets manliga artist 2006 under den finska iskelmägalan. Hans cd "Aamuun on hetki aikaa" har varit Emmanominerad och i somras vann han Iskelmä Finlandia-priset. Jag trodde inte jag skulle ha en chans och för mig var det en vinst bara att få vara med i tävlingen. Så visst var det stort för mig när jag vann. Helt otroligt. Utbildad skogshuggare Trots att Plogman redan i ung ålder satsade helhjärtat på musiken var han tvungen att vidareutbilda sig efter grundskolan. Och hans föräldrar gjorde klart för deras son att han måste ha en riktig utbildning. Valet föll slutligen på Korsholms skolor och skogshuggarlinjen. Min far var en aktiv skogsägare och redan som fjortonåring började jag jobba i skogen. Varje år högg vi 150 kubikmeter virke på grund av skattebestämmelser. Så höll vi på i flera år och det var ganska tufft. Trots att jag inte var säker på valet av utbildning tänkte jag att det inte är spilld tid att utbilda mig till skogshuggare. Men ärligt talat borde jag ha börjat i gymnasiet för jag hade åtta i medeltal. och nu skogsägare Plogman klarade dock studierna galant och utexaminerades som skogshuggare efter planerade två år. Efter att studierna var avklarade började han som 18-åring arbeta vid Metsäliitto. Jag jobbade bara ett år i skogen och den största orsaken till att jag slutade var att jag inte tyckte om att arbeta - Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. ensam. Jag är en social person och yrket lämpade sig inte för mig trots att jag trivs i skogen. Efter det bytte jag bransch och började bygga specialtak för ett byggnadsföretag i Korsholm, berättar han. Dansbandssångaren, soloartisten och schlagerkungen har således stor erfarenhet av skogsarbete. Han blev nyligen också skogsägare när fadern gick bort i början av året. Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. Därför har det blivit rätt Charles Plogman har på kort tid etablerat sig som en av de allra största soloartisterna inom finsk schlagermusik. I sin studio på gården hemma i Smedsby skriver han alla sina låtar. 4 Skogsbruket 11/2009

många turer i skogen för att se vilka åtgärder som måste vidtas. Snart är det dags för gallring och jag har redan ordnat dikesrensning eftersom jag tycker att skogen ska vara estetiskt vacker och må bra. Skogen är ett ställe där jag kan andas Plogman är mestadels på resande fot och har ungefär 150 spelningar per år. Utöver det jobbar han kontinuerligt med att skapa nytt material i sin studio hemma i Korsholm. Därför har han inte mycket tid över att vara i skogen, men när tillfälle ges spenderar han gärna tid ute i det gröna. Skogen är ett ställe där jag kan andas och bara vara för att få ett lugn. Och nu kommer det säkert att bli mera tid i skogen när jag har egen mark att sköta om. Arbetet kan jag från tidigare, men för mig är det på en hobbynivå. Skogsbruket 11/2009 Charles Plogmans album säljer guld i stort sett varje gång. Nu är han skivaktuell igen. Jag började med dansbandsmusik som 13-åring Resan mot att bli en nationellt erkänd artist började i slutet av 1970-talet i hembyn Nedervetil. Som 13-åring blev han medlem i dansbandet The Breakdown som senare bytte namn till Styrox, som var verksamt under hela 1980-talet. Därefter blev han sångare i Stig Snickars och 1995 grundades Charlies som blev mycket populärt. Under tiden med det nya bandet började Plogman och de andra nosa litet på den finska marknaden och fick bland annat en hit med Ruskeat Silmät, som var en översättning av Vikingarnas Leende guldbruna ögon. Vi hade något som inget annan finskt dansband hade, nämligen ett eget sound där vi blandade både moll och dur, en anpassning av finsk och svensk kultur. Det gjorde att inget annat band kunde konkurrera med oss. Jag har vågat ta risker Charlies gav ut fyra skivor på finska innan Plogman valde Soloartisten Charles Plogman kan faktiskt mycket om skogen. Han är utbildad skogshuggare och ärvde nyligen skog. Skogen är ett arv som måste skötas om och förvaltas, säger han. att söka sig vidare. Han inledde solokarriär i samarbete med dansbandet Tommys. Jag tog en stor risk och till en början var det svårt att slå igenom på egen hand. Men mitt musikförlag Meir Music kunde producera fram starka låtar och varje album jag gav ut genererade en hit. Nu är jag skivaktuell igen med Olisitpa täällä och singeln från den har redan etablerat sig på schlagerlistan. Så den skivan tror jag också kan gå bra. Att han lyckats etablera sig som soloartist på den finska musikmarknaden är samtidigt en stor överraskning. Som svenskspråkig österbottning är det definitivt inte någon lätt uppgift att slå sig in på den finska schlagermarknaden. Under åren har jag fått en yrkeskunskap och haft turen att få jobba med duktiga personer. Jag har också vågat ta risker och ta mig an nya utmaningar. Musiken är samtidigt en stor passion för mig och jag älskar att göra det jag gör, säger han. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 5

Skyddskläder med fräck design och i nytt material Sk o g s ä g a r e s o m jo b b a r i egen s k o g eller på v e d- ba c k e n h a r m y c k e t o l i k a b a k g r u n d. En d e l h a r v u x i t u p p m e d skogsarbete o c h skogsredskap m e d a n a n d r a k a n s k e k ö p e r sin första m o t o r s å g s o m femtioåring. Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkrare arbete. Foto: Uittokalusto Motorsågen är alltid farlig och kräver fullständig skyddsutrustning. Då de träd som ska avverkas är små är det lätt gjort att börja slarva. Att kapa veden direkt i traven i rätt längd med motorsåg är arbetsbesparande men också mycket farligt då risken för kast är stor. Skyddskläder Det finns olika typer av huggarbyxor med sågskydd. När du köper byxan ska du prova den så att den sitter skönt. Då vill du ha skyddsbyxan på dig i skogen eller på vedbacken. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rö- relsefrihet. Färgerna har också blivit grannare tack vare fräckare design. Till exempel Uittokalustos skyddskläder i strech har en jacka som rödgul med svarta dragkedjor. Till dem kan man köpa antingen röda eller gråa byxor. Jackan har löstagbara ärmar, vilket gör att den också fungerar som väst. Jonserdes stretchkläder går i färgskalan röd-grå-svart. Jackan är röd-svart och byxorna svart-grå. Stihls motsvarande kläder går i färgskalan orange-grå-svart. De här skyddskläderna är något dyrare. Jackan kostar omkring 230 euro inkl. moms och byxorna lite mera. Om du anmält dig som mervärdesskyldig skogsägare kan du dra av momsen på 22 procent. Skyddskläderna har blivit färggrannare tack vare fräckare design. Den här jackan har löstagbara ärmen och kan också fungera som väst. Skyddsbyxorna klassas enligt två skalor men vad betyder det? Klass 1 3 anger hur väl byxan skyddar sågarens ben för sågkedjan. Klass 1 är standard för godkända byxor. Det är fibrerna i sågskyddsbyxan som trasslar in sig i sågkedjan och minskar farten om olyckan skulle vara framme. För att klara den uppgiften krävs det att byxan sköts. Den ska tvättas regelbundet. Kraftigt smustiga och igenkådade byxor skyddar sämre än rena eftersom de skyddande lagren kan ha klibbat ihop. Repor i yttertyget ska lagas, men skyddsfibrerna får inte sys eller limmas ihop med yttertyget. Om sågskyddsfibrerna dragits ut, har byxan gjort sitt som skyddsbyxa. Skyddsfibrerna kan dock tas bort från insidan och då kan byxan användas som arbetsbyxa eftersom material är slitstarkt. Klass A C anger sågskyddets täckning kring benen. På byxor märkta med A ska sågskyddet täcka framsidan mellan sidsömmarna. I C-byxan går sågskyddet runt om hela benet upp till mitten av lårets baksida. Det ger hög säkerhet, men byxan är tung och varm. m Utgiften, anskaffningspriset, kan du dra av i skogsbeskattningen. Hjälm med hörselskydd och ögonskydd Hur gammal är din hjälm? Tänk på att plast åldras och skyddsvärdet försämras. De flesta hjälmar är tillverkade av ABS-plast och håller minimum tre år utan att hjälmens skyddsvärde ändras väsentligt. Materialet i hjälmen påverkas av värme, kyla och solljus och hjälmen bör bytas ut senast fem år efter tillverk- 6 Skogsbruket 11/2009

ningsdatum. I regel finns en datummärkning på insidan av hjälmen som säger när den är tillverkad. Sedan ett par år finns det hjälmar som har en röd knapp som efterhand som hjälmen utsätts för UV-strålning blir vit. När hela knappen är vit är det dags att byta hjälm. En hjälm som varit utsatt för slag eller annan kraftig påverkan ska omgående kasseras. Vid slyröjning och gräsröjning är en hjälm inte nödvändig. Hörselskydd och ögonskydd räcker. Dessa är fästa När du köper skyddsbyxor ska du prova dem, så att de sitter skönt. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rörelsefrihet. Vid slyröjning och gräsröjning räcker det med hörselskydd och ögonskydd, som är fästa på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Foto: Uittokalusto på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Den här hjälmen är också lämplig Foto: Margita Törnroth vid maskinell vedkapning och vedklyvning. Skyddsskodon Vid avverkning med motorsåg räcker det inte med skyddsstövlar eller kängor som enbart har ståltåhätta. Det ska även finnas ett sågskydd bakom stålhättan som går upp till ungefär tjugo centimeter ovan klackhöjd. Skyddsstövlar är varma sommartid och kan bli besvärliga att ta av. En läderkänga med ståltåhätta och sågskydd är lättare att ta av. Både vid avverkning, röjning och på vedbacken är det viktigt att stå stadigt. Skyddsstövlar för skogsarbete har grova räfflor. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Några gyllene regler Undvik arbeten som du inte behärskar. Om du är nybörjare med motorsågen lönar det sig att vara extra försiktig i början. Att upprätthålla bilden av machohuggaren kan rent av se skrattretande ut om arbetstekniken inte är den rätta. Använd den skyddsutrustning som rekommenderas för arbetet. Undvik förbjudna saker som till exempel att fälla på fastfällda träd. Ha alltid en mobiltelefon med dig i fickan. Meddela hemmafolket vart du far och hur länge du planerar att vara borta. m Har du fått 2 tidningar? Det här numret av Skogsbruket skickas till alla skogsägare som har svenska som modersmål och äger minst sju hektar skog. Skogsbrukets prenumerantregister har samkörts Kustens skogscentrals adressregister med målet att förhindra att samma person ska få två tidningar. Minsta avvikelse i namnet eller adressen gör dock att samma person betraktas som två skilda personer. Vi beklagar om du trots allt fått två tidningar. m Skogsbruket 11/2009 7

Alla kan jobba med röjning In n a n j ag å k t e i v ä g till röningskvällen f ö r k v i n n l i g a s k o g s ä g a r e i h u v u d s ta d s r e g io n e n, s a d e Gu s tav å t m i g at t k ö p n u en r ö j så g o m d ä r f i n n s n å g o n b r a. Oc h j ag k o m h e m m e d en r ö j så g, säger Britta Ulander. Gustav Ulander är företagare och har till en del lämnat företaget i andra händer. Nu kan jag lösgöra mig ett par dagar per vecka för annat. Målet var att satsa på skogsarbete i vårt skogsskifte i Sibbo. Tyvärr har det inte blivit så mycket tid för det ännu, men jag har i alla fall kommit i gång med plantskogsröjning, säger Gustav Ulander. Skyddskläderna ger trygghet Jag hade som krav att Gustav skulle satsa på ordentlig skyddsutrustning, säger Britta Ulander. Det betyder för mig att vi gjort allt för att minimera risken för olyckor. Röjsågen är inget att leka med. Nu kan jag vara lugn när Gustav åker iväg ensam till Sibbo. Jag köpte den skyddsutrustning som jag blev rekommenderad av försäljaren på Olenius Maskinaffär i Rönnbacka, säger Gustav. Det blev en hjälm med hörselskydd, ögonskydd och nackskydd, skyddsbyxor och skyddsblus, skyddsstövlar och specialhandskar för röjare. Det var överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig. Snabbkurs av skogsfackmannen Gustav hade aldrig röjt tidigare. Jag vände mig till Rolf Wickström på Södra skogsreviret som är vår skogsfackman och som vi har ett gott samarbete med. Han kom till skogen en eftermiddag. Han hjälpte mig att ställa in röjsågsselen så att den satt bra och visade principerna för röjning. Hur sågklingan ska sättas an mot stammen, vilka träd som ska tas bort osv. Det var en mycket nyttig eftermiddag. Nu har jag kommit bra igång. Mina arbetspass brukar bli högst tre timmar och det räcker väl till. Till den tiden kommer ytterligare två timmar för resor, en timme dit och en tillbaka. I höst har Britta ibland åkt med Gustav till Sibbo och plockat bär och svamp de timmar som Gustaf har röjt. Miljöbensinen blir för dyr Britta och Gustav bor i ett radhus i Esbo. Skogskläderna får en viss doft av bensinavgaserna och därför förvarar Gustav dem tillsammans med sågen i ett ytterförråd. Med miljöbensin skulle lukten försvinna. Stövlarna förvarar jag inomhus och jag är mån om att få dem snabbt torra. Jag valde gummistövlar framom läderkängor när jag köpte skyddsskodon. Läderkängorna skulle ha krävt mera underhåll och dessutom längre torkningstid. Gustavs första röjningsobjekt är en tio meter hög plantskog, där lövinslaget ska bort. Jag har inte satt några mål för hur mycket jag ska hinna röja innan snön kommer. Då är risken stor att det blir ett stressobjekt. Men nog harmar det om jag inte hinner ut till skogen minst en gång per vecka. m Jag är lugn när Gustav åker iväg med röjsågen, då han har den skyddsutrustning som rekommenderas, säger Britta Ulander. Det är överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig, säger Gustav Ulander. Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 11/2009

Te k n i k Top Forest kinesisk motorsåg Det va r i n t e u ta n f ö r- d o m a r s o m j ag t o g e m o t u p p d r ag e t at t testa d e n kinesiska motorsågen To p Forest s o m säljs i Fi n l a n d f ö r 79 e u r o. Hu r k a n m a n g ö r a en m o t o r s å g som fungerar till det priset? Top Forest har en cylindervolym på 45 kubikcentimeter eller 2,4 hästkrafter. Den väger 5,2 kg. Skärutrustningen består av ett 13 tums svärd och kedjan är av Oregontyp med 0,325 delning. Bullernivån anges till 114 db. Bränsletanken rymmer 0,5 liter. Motorsågen är utrustad med alla nödvändiga säkerhetsdetaljer och CE godkänd. Top Forest har ett års garanti, men vad händer om den går sönder under garantitiden? Får jag en ny såg genast? Frågorna var många och tvivlen ännu flera då jag fick hem sågen. Inkörning Efter smärre problem fick jag svärd och kedja på plats, fyllde bränsle- och oljetanken för att så småningom provstarta den. Jag blev glatt överraskad då sågen visade sig vara lättstartad. Till en början höll jag till i en förstagallring och sågen belastades måttligt under inkörningen. Efter att ha kört igenom sex bränsletankar beslöt jag mej för att upparbeta en björk av stockdimension till ved. Sågen visade sig överraskande glupsk och björkstammen Skogsbruket 11/2009 kapade jag utan bekymmer. Till kapningen åtgick en tank bränsle. Tillfredställande med tanke på att en ny såg alltid drar lite mera bränsle i början. Plus och minus Top Forest är ett superbilligt motorsågsalternativ. Jag har nu sågat nio och en halv tank eller kört igenom närmar fem liter bensin. Sågen är lättstartad och den går bra på tomgång. Det är viktigt för att arbetet ska bli njutbart. Utformningen av sågen är också god och handtagen sitter på rätt plats. Vid kapningen av björken var sågen överraskande stark och seg. På minussidan kommer det att sågens rekommenderade toppvarv är endast 10 000 r/min mot 13 500 r/min normalt. Det gör att det inte riktigt går undan vid kvistning med svepmetoden. Avståndet mellan kastskyddet och främre handtaget är väldigt litet och medför att kedjebromsen utlöses onödigt ofta. Den största olägenheten är dock den obefintliga avvibreringen av handtagen. Jag har nu använt sågen så att jag sågat varannan tank med en annan såg i avsikt att skona händerna från vibrationerna. Stoppknappen är väldigt utsatt för ofrivillig beröring och sågen stannar i onödan medan konstruktionen för halvgas vid start verkar klen. Jag hade från början tänkt såga tio tankar innan jag ger mina synpunkter, men det lyckades inte. Jag hade kvar ungefär en halv tank då plötsligt gasreglaget och spärren för ofrivilligt gaspådrag lossnade. Det verkar inte som något stort fel och jag försöker fixa det för att kunna fortsätta testen i vintrigare förhållanden. Synpunkter Kriterierna då man köper en motorsåg varierar efter behovet. En proffshuggare vill att sågen ska hålla minst ett par tusen kubikmeters avverkning. En skogsägare som hugger leveransvirke väljer gärna en likadan såg. Priset ligger mellan 800 och 900 euro. En fritidshuggare och hobbysågare får en bra såg för 400 500 euro. Jag frågade några sommarstugeägare som har motorsåg hur många tankar de sågar årligen och medeltalet blev tre. Med enkel matematik skulle Top Forest för 79 euro hålla tre år för dylik användning, förmodligen längre. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson Nästan 7 000 skogsägare läser redan Skogsbruket. Prova Skogsbruket i 3 månader för 6 euro. Se sid. 25 9

Mark för samhällsbyggande Vå rt samhälle v ä x e r o c h d e t b e h ö v s s t ä n d i g t n y m a r k f ö r at t f ö r s t ä r k a i n f r a s t r u k t u r e n, f ö r v ä g a r, el- o c h telefonledningar, vatten o c h av l o p p s l e d n i n g a r, n a- t u r g a s r ö r, r a d io- o c h telefonmaster. Nä r samhällets n y t ta ä r s t o r f å r d e enskilda m a r k ä g a r n a g e efter o c h ställa sin m a r k till samhällets f ö r f o g a n d e. Samhället ska ändå betala för sig och markägarna har rätt att få full ersättning för både mark, produktionsbortfall och olägenheter. Så långt är allt bra, men när det kommer till värdering och frågan om vad som är gängse värde och skälig ersättning kan åsikterna gå isär. De stora byggprojekten sköts genom inlösningsförrättning. För mindre projekt görs i regel avtal mellan byggaren och markägarna. Gemensam nytta eller affärsverksamhet? Vi har alla nytta av att samhällsfunktionerna byggs ut. I en svunnen tid kunde markägarna till och med bidra med mark för att få t.ex. en elledning till hembyn. Alla ville dra sitt strå till stacken för att sätta fart på utvecklingen. När byggandet tog fart kom man överens om ersättningsprinciper för att alla skulle få en lika och rättvis behandling. I takt med att allt mer av Foto: Fingrid Oyj samhällsfunktionerna flyttats över till privata bolag och olika affärsverk har termer som lönsamhet och kostnadseffektivitet fått större tyngd än den gemensamma nyttan. En naturlig följd är att också markägarna börjar se om sitt hus. Att ställa upp för det gemensamma känns inte längre lika lockande när man ser energibolagens bokslut och kan läsa om direktörernas väl tilltagna optioner. Ledningarna behövs för att leverera den vinstbringande elen och när det tycks finnas att ta av tycker man att ersättningen för ledningsgatorna gott kunde vara högre än idag. Förhandlingar om nya avtal för tele och el För tele och el (< 110 kv) har lantbruksproducenterna, SLC och MTK, ingått rekommendationsavtal med Finsk energiindustri, Finnet-förbundet och Teliasonera Finland Ab. Det gällande avtalet gjordes 1975 och det har senast justerats 25.1.2008. I somras sades avtalet upp och det upphör att gälla från årsskiftet. Ett nytt avtal ska nu förhandlas fram mellan parterna. Producenterna har bl.a. uttryckt sitt missnöje med nivån på ersättningen som ges för skogsmark och att summan ges som en engångser- Ledningsgator skär genom skog och mark för vår gemensamma och energi- och telebolagens nytta. Den enskilda markägaren går miste om produktiv mark och det blir besvärligare att ta sig fram med maskiner. Vad är en skälig ersättning? 10 Skogsbruket 11/2009

sättning. Storskogsbruket har egna avtal och får ersättning för produktionsbortfallet med jämna mellanrum. Ersättningar för skog Vilka ersättningar betalas enligt det nu uppsagda avtalet? Markägaren får full ersättning för de skador som uppstår under byggandet. Det kan t.ex. vara träd som måste avverkas eller plantskog som förstörs. Många av de luftledningar som byggs anses inte behöva något egentligt ledningsområde och då betalas ingen ersättning för förlorad areal. Om ledningen begränsar nyttjanderätten betalas en ersättning för den areal som berörs. Hur beräknas ersättningen? Ersättningarna beräknas med den s.k. summavärdesmetoden och byggs upp som en summa av fyra olika komponenter: För perioden 1.1.2008 31.12. 2009 rekommenderas dessa ersättningar, svenska Österbotten finns i område II och övriga Svenskfinland i område I. Markägarna sade upp avtalet i höst och förhandlar nu om nya ersättningsgrunder. Skogsbruket 11/2009 1. Virkets värde. Skogsägaren får ersättning för det virke som avverkas enligt gängse prisnivå. 2. Förväntningsvärde. I yngre skogar går skogsägaren miste om den kommande värdestegringen som sker när träden växer till stockträd. Ersättningens storlek beror på trädslaget och skogens ålder. 3. Plantskogarnas värde. Storleken på ersättningen beror på trädslaget och plantornas höjd. 4. Värdet på den kala skogsmarken. För växtlig skogsmark är ersättningen 100 440 euro/ha beroende på bördighet och var i Finland skogen finns. Det är framförallt den här summan som skogsägarna reagerat på. Var kommer tabellvärdena ifrån? Skogstyp Område Skogstyp Område OMT MT VT CT Tvinm./imp. I OMT 440 320 MT 230 VT 170 CT Tvinm./imp. 70 II I 350 440 220 320 160 230 120 170 30 70 II 350 220 160 120 30 Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ålder, år Trädslag Ålder, år Trädslag 30 40 50 60 Tall 2 30 540 1 40 920 1 50 260 60 - Gran Tall 32 440 540 21 920 1 760 260 980 - Björk Gran 1 3 490 440 2 940 920 1 760-980 - Ersättning Björk för 1 förlorat 490 plantbestånd, 940 - euro/ha - Ersättning för förlorat plantbestånd, euro/ha Övre höjd, m Trädslag Övre höjd, m Trädslag 1 1 2 3 4 5 6 Tall 1 040 1 1 110 1 1 390 2 1 590 3 1 730 4 1 880 5 2 150 6 Gran Tall 1 040 160 1 110 280 1 390 760 1 590 950 12 730 230 12 880 780 23 150 030 Björk Gran 1 160 270 1 280 320 1 760 610 1 950 800 21 230 905 2 780 010 32 030 440 Björk 1 270 1 320 1 610 1 800 1 905 2 010 2 440 Hjälp vid trädfällning Det är dyrt att skarva ledningar och det kan vara värt att begära hjälp med svåra träd. Enligt det gamla avtalet har markägaren rätt att utan ersättning få hjälp med att fälla träd som står nära ledningarna. Ledningsägaren fäller inte träden, men hjälper till så att träden inte faller på ledningen. Minst tre vardagar i förväg skall man be om hjälp. Den som bett om hjälp i tid befrias från ekonomiskt ansvar om olyckan ändå är framme och något träd skadar ledningen. m De tabellvärden som används baserar sig på Tapios hjälptabeller för summavärdesmetoden. Tabellerna uppdaterades senast 2007. Vid beräkningen utgår man från hur fullt bestockade och skötta skogsbestånd utvecklas. Beräkning görs skilt för olika trädslag och skogstyper. Virkespriser- i södra Finland blir värdet 440 Ersättning för skogsmark, euro/ha Ersättning för skogsmark, euro/ha na som använts är medeltalet för perioden 1997 2006 (prisen är inflationskorrigerade) och för skogsskötselarbeten har man använt statistikförda kostnader 2002 2006. Värdet på den kala skogsmarken beräknas som nuvärdet av alla kostnader och intäkter som uppstår från skogsodling till slutavverkning ett oändligt antal gånger efter varandra (Faustmanns formel). Med ekonomiska termer säger man att värdet av alla framtida kassaströmmar diskonteras till nutid. Kalkylen är väldigt beroende av vilken ränta som används. För kargare marker och i norr har man använt lägre ränta och för bördiga marker och i söder en högre ränta, så att räntan varierat mellan 1 och 4 procent. För lundartade moar euro/ha med fyra procents kalkylränta. Förväntningsvärdet beräknas som skillnaden mellan skogens avverkningsvärde idag och nuvärdet av de avverkningsintäkter som skulle ha uppstått om skogen fått växa till mogen ålder. I plantskogar finns inget virke som skulle gå att sälja. För att få ett förväntningsvärde antas plantskogen utvecklas som ett fulltätt bestånd fram till avverkningsmognad. I beräkningen görs en uppskattning av alla framtida kostnader och intäkter för plantskogen och dessa räknas om till nuvärde. Ersättningen som betalas för plantskogar kan också ses som en ersättning för de kostnader markägaren haft för att driva upp plantskogen. m Te x t: Johnny Sved Sportväskor skadar träd Intresset för morgongymnastik i Kina har ökat efter OS i Peking. Men hälsotrenden har konsekvenser för stadens träd. Parkvakter i en av Kinas största parker säger att många gamla träd håller på att dö. Detta på grund av att omkring 20 000 sportbagar hängs upp i träden varje morgon när ägarna ska motionera. m Källa: Skogsvärden 3/2009. 11

Sk o g s s k a d o r Rådjursskadorna ökar i Malax Rå d j u r e n o c h v i t s va n s h jo r ta r n a ö k a r i Malaxnejden och därigenom skadorna i skogen. Nu hoppas skogsägarna att jakten intensifieras, men jägarna ifrågasätter h u r u v i da d e t verkligen ä r r å d j u r e n s o m h a r d r ag i t f r a m i s k o g a r n a. De senaste åren har älgarna skapat huvudbry i de österbottniska skogarna. Men nu har de fått sällskap av en växande stam av rådjur och vitsvanshjort som har orsakat skador i en färsk granplantering i Malax. - Det handlar bara om småskador på några hektar, så det är inte omfattande. Men rådjurs- och vitsvanshjortstammen har ökat i vårt område och det har medfört att skadorna i skogen har vuxit i samma takt, säger Thomas Jåfs, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Rådjur tycker om granplantor Enligt Jåfs finns det ett samband mellan den ökande stammen och att det blir vanligare att skogsägare planterar gran. - Nu planteras mera gran än tall, vilket innebär att bordet är färdigdukat åt hjortdjuren, säger Jåfs. Jåfs visar granplanteringen och förklarar att de små rådjuren har ätit av toppskotten. Men granen är tålig och dör inte bort trots att toppskottet är uppätet. Nu har det skjutit upp ett nytt skott, Thomas Jåfs visar en planta som skadats av rådjur. På jägarhåll ifrågasätter man om det verkligen är rådjur som är boven i dramat. men allt detta är harmligt för skogsägarna. Bevis för att det är rådjur och vitsvanshjort som är boven i dramat finns enligt Jåfs i skogen. Aktiva skogsägare har sett spår i de områden som har drabbats. Och nu vill Jåfs och skogsägarna se att jakten på rådjur och vitsvanshjort ökar i området. Jaktvårdsdistriktet tvivlar på att det är rådjur Men enligt Mathias Lindström, jaktchef vid Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt, är stammen fortfarande för liten. Forskning visar att stammar med höga tätheter om 100-150 djur per tusen hektar kan orsaka skogsskador. Men i Malaxnejden uppgår stammen till cirka två djur per tusen hektar. Frågan är om vi ens har en jaktbar stam i området, säger Mathias Lindström. Han ifrågasätter huruvida det verkligen är rådjur som har orsakat skadorna i Malax. Det beror på att rådjur är skonsamma mot skogen och äter helst olika typer av örter och ris och främst söker sin mat på marknivå. Små hjortdjur är inte anpassade för att äta grovfibrig föda i omfattande utsträckning. Sorkar, harar, tjädrar eller älgar kan också ha varit framme och det är svårt att särskilja vad som har orsakat skadorna. Enligt litteraturen är det först vid stora populationer och med djup snö som rådjuren går åt plantskogar. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 12 Skogsbruket 11/2009

info från Föreningen för Skogskultur Granfrönas uppbrott Saga och sanning i samma paket Boken Granfrönas uppbrott skildrar granfrönas resa från kotte till växtplats Forstprofessor Erkki Kalela (1909-1964) har kombinerat ett djupt ekologiskt kunnande med kottmammans oro över fröbarnens framtid och hennes försök att uppfostra dem och förse dem med alla upptänkliga goda råd om hur de ska hitta en bra växtplats. Professor Kalela arbetade bland annat som lärare vid Helsingfors Universitet och som överdirektör på Skogsforskningsinstitutet. Han är känd för sina läroböcker och andra vetenskapliga texter. Som familjefar läste han flitigt sagor för sina barn, men det var en överraskning att han också själv skrivit en saga. Familjen hittade manuskriptet långt efter Kalelas död och tog i våras initiativ till en bok för att hedra och fira hans 100-årsdag. Boken utkom samtidigt på finska och svenska. Översättningen till svenska gjordes av Henrika Ringbom. Skogsbruksingenjör Jarl Back är en av dem som läst boken. Enligt honom är boken givande både för barnen och för den som läser högt. Det lyser igenom att författaren känner barnen. Han har sedan väldigt skickligt lindat in den skogliga kunskapen i en saga och vävt mänskokänslor in i granbeståndets utveckling. Jag har läst alla hans läroböcker men jag visste inte att han är så bra på att uttrycka sig i sagoform. Föreningen för Skogskultur har gett ekonomiskt stöd till den svenska upplagan. Boken är inbunden och kostar 15 euro (inkl. moms). Beställ med kupongen på tidningens baksida. Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO Leksaksmotorsåg Både Jonsered och Stihl säljer fräcka leksaksmotorsågar. Sågarna har realistiska motorljud; start, tomgång och full gas. Sågarna väger omkring 400 gram med batterier. Stihls såg har en kedja som roterar och en reservkedja följer med. Jonsereds såg har ljuseffekt i svärdet och snurrande bensinkork. Sågarna kostar omkring trettio euro. m Foto: Margita Törnroth En önskejulklapp för många barn som sett pappa gå till skogen med motorsågen. Julklappstips: Skogsbruket 11/2009 13

Skogsskövlingen är enorm Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. De senaste å r e n h a r b r u t t o m i n s k n i n g e n va r i t tretton miljoner h e k ta r per å r. De t ta ä r ett o m r å d e l i k a s t o r t s o m Gr e k l a n d o c h m ot s va r a r en ta k t av 20 000 h e k ta r per d a g. De n e r h u g g n a s k o g a r n a o m va n d l a s mest till j o r d b r u k s m a r k. Jan Heino, biträdande generaldirektor vid FAO och samtidigt chef för dess skogsavdelning tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. Skogsarealen krymper lite mindre än tidigare. Det här beror främst på ökad beskogning som t.ex. i Kina och i Vietnam, men också på att skogen åter- tar tidigare åker inte minst i Europa, säger Jan Heino. Nettominskningen av världens skogar ligger i dag på omkring sju miljoner hektar per år. Det motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal. Skog blir odlingsmark Foto: Markus Pentikäinen/Kuvaryhmä/SKOY Skogarna huggs ner, svedjebrukas och blir åker. I dag är omkring en tredjedel av världens landareal skogbevuxen, men skogarna är mycket ojämnt fördelade. De tio skogrikaste länderna har två tredjedelar av alla skogar. Dessa tio är Ryssland, Bra- Skogen motverkar klimatförändringen Att världens skogsareal minskar bidrar kraftigt till klimatförändringen, säger Heino. Över en miljard människor De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. silien, Kanada, USA, Kina, Australien, Demokratiska Republiken Kongo, Indonesien, Peru och Indien. Enligt Heino utgör enbart regnskogarna i Brasilien tolv procent av världens skogar. Det finns flera fina exempel på länder som har lyckats öka sitt skogsinnehav, säger Heino. Kina uppger att de beskogat fyra miljoner hektar mark per år från början av 2000-talet. Enligt Heino har det stor betydelse hur skogarna avverkas, används och sköts. Vi ska komma ihåg att omkring hälften av allt virke som används i världen förbrukas som bränsle. De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. De förser den lokala skogsindustrin med råvara. Fyra procent av världens skogar utgörs i dag av plantager och industrin blir allt mera beroende av dessa. Världens skogstillgångar krymper lite mindre än tidigare. Nettominskningen är i dag omkring sju miljoner hektar per år, vilket motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal, säger Jan Heino. har brist på mat och situationen förvärras sannolikt ytterligare då befolkningen ökar. Ett ökat behov av livsmedel leder till ökad omvandling av skog till jordbruksmark vilket ökar utsläppen av växthusgaser och därmed den globala uppvärmningen när skogen försvinner. Största delen av gaserna utgörs av koldioxid. Utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruket bidrar med över trettio procent av de totala utsläppen i dag. Av dess står skogsskövlingen för mer än hälften. Därför är skogarna en av huvudkomponenterna i försöken att minska utsläppen av koldioxid. Men skogarna ska också anpassas till klimatförändringen och de förändringar i omgivningen som den medför. Om de inte bevarar sin livskraft och tillväxtkapacitet kan de inte bidra till att minska utsläppen. I vissa, kalla områden kan en temperaturökning tillfälligt ha en positiv effekt, i andra, varma zoner leder klimatförändringen åter till minskad nederbörd, torka och reducerad tillväxt. Enligt Heino har kampen mot klimatförändringen hög prioritet i FAO:s verksamhet. 14 Skogsbruket 11/2009

Politisk vilja saknas ofta Klimatförändringen kommer att förvärra levnadsvillkoren för majoriteten bönder och fiskare samt människor som är beroende av skogen, vilka redan nu är sårbara och ofta utan en tryggad tillgång till mat. Hunger och undernäring kommer att öka och extremt väder uppträder allt oftare. Enligt Heino står vi inför många utmaningar när det gäller att dämpa klimatförändringen. Brist på politisk vilja, fattigdom, hungersnöd och krigsstillstånd är de största hindren i kampen mot klimatförändringen. År 2050 förutspås befolkningen uppgå till nio miljarder, när vi idag är drygt sex miljarder. Afrika och sydvästra Asien har de högsta befolkningssiffrorna och Nordamerika, Australien och Europa de lägsta. Fler människor betyder ökat behov av mat. Det betyder i sin tur att jordbruket bör intensifieras och att det behövs mera jordbruksmark. Heino påpekar att skogsskövlingen också beror på dålig förvaltning. I många länder med statligt ägd skog saknas ofta en organiserad skogsförvaltning. I praktiken finns det helt enkelt ingen som han ansvar för hur skogarna används och sköts. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Foto: FAO Foto: FAO Skogen har huggits bort och marken har terrasserats för risodling. Till vänster på bilden ser man början till erosion i sluttningen. Bilden är från Indonesien. Klimatförändringen kortfattat Jordklotet omges av atmosfären som innehåller olika ämnen som kallas för växthusgaser. Namnet kommer från att de här gaserna förhindrar solens värmestrålning som nått jordytan att genast försvinna ut i rymden igen. På det här sättet bidrar gaserna till att hålla klimatet på jorden tillräckligt varmt för att växter och djur ska kunna leva här. Gaserna fungerar på samma sätt som väggarna och taket i ett växthus, det är därför man talar om växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid som består av kol och syre. Koldioxiden är ju en av de viktiga växthusgaser som ser till att solvärmen hålls kvar på jorden. Men om det finns för mycket betyder det att atmosfären håller kvar alltmer värme. Tänk till exempel på ett växthus där man odlar tomater. Vad händer under en varm och solig dag om man inte öppnar vädringsluckorna? Tomaterna dör då temperaturen blir för hög och tomatplantorna börjar torka ut. Om vi öppnar vädringsluckorna slipper vi problemet. Skogens och trädens betydelse Så länge som trädet växer, tar det upp mera koldioxid än det avger vid andningen. När trädet är fullstort tar det upp lika mycket koldioxid vid fotosyntesen som det avger vid andningen. Världens skogar klarar inte av att binda allt det kol som frigörs då vi bränner olja och andra fossila bränslen. Dessutom har människan förstört stora skogsområden, speciellt tropiska regnskogar i Latinamerika, Afrika och Asien. Därför är det viktigt att stoppa skogsskövlingen och plantera ny skog. m Befolkningstrycket och behovet att producera mera föda leder i utvecklingsländerna ofta till ohållbar exploatering av skogs- och markresurser. Efter kalavverkning och ett brukande som påminner starkt om svedjebruk kan marken redan efter några års nyttjande vara urlakad och eroderad och därför inte längre lämpa sig för jordbruksproduktion såsom på detta område i Thailand. Skogsreflexen.net webbplatsen för skog på svenska i Finland I Skogsreflexen hittar du information på svenska om skog i avdelningen för lärare och elever samt i avdelningen för skogsägare. Dessutom presenterar Skogsreflexen aktuellt inom skogsforskningen och både tidningen Skogsbruket och Föreningen för Skogskultur r.f har sina hemsidor i Skogsreflexen. Surfa till skogsreflexen.net, där kan du också teckna en prenumeration på tidningen Skogsbruket! m Skogsbruket 11/2009 15

Trampa gräs och du räddar dina skogsplantor Hösten är en bra tid att se till tidigare års planteringar. Det finns alltid risk för att regn och snö packar ihop gräset över plantorna, så att de inte kan växa vidare nästa vår. Risken är störst på bördiga marker, där gräs, hallonris och mjölkörten blir över en meter hög. När gräset vissnat och hallonriset och mjölkörten tappat sina blad är det lättare att urskilja de små gröna barrträdsplantorna. Du behöver inga fina redskap för att trampa ner gräs utan det räcker med gummistövlar eller stadiga kängor på fötterna. Det är kanske inte världens roligaste jobb att trampa gräs, men det ger lön för mödan. Kanske du har barn eller barnbarn som du kan ge en slant för att de gör jobbet? Timlön eller ackordslön? I verkligt tätt gräs tar det tid att hitta plantorna, så timlön är kanske bättre med tanke på att du vill ha ett bra resultat. När plantorna får växa fria från gräs och annan konkurrerande vegetation minskar också risken för att åkersorken ska skada plantorna på vintern. Den bebor gärna platser med högt gräs där den har sina gångar i vegetationen. Under vintern uppehåller den sig i det luftrum som bildas i undervegetationen när den första snön faller på hösten. Närvaron av åkersork märker man genom jordhål och smala tunnelaktiga upptrampade löpgångar i och under markvegetationen. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Två växtperioder i högt gräs har hämmat tallplantans höjdutveckling. Gräset och hallonriset är midjehögt. Förnyelseytan hade markberetts med harvning ett år före planteringen, dvs. våren 2007. Nedbrytbar brandvarnare för skogen Ett litet företag i Sundsvall, Sensible Solutions Sweden Ab, har tagit fram en biologiskt nedbrytbar brandvarnare som ska upptäcka skogsbränder. Tekniken bygger på sändare med batterier som är tryckta med ofarligt bläck och som aktiveras av värme. Batterierna är inneslutna i papprör, som kan hängas upp i träd. Brandvarnarnas batterier aktiveras av värmen från en brand och sändaren skickar en alarmsignal med ett IDnummer till en gps-mottagare, som skickar alarmet vidare till brandmyndigheterna med uppgifter om vilken sändare och position alarmet kommer från. Mikael Gullikson som är vd för förtaget uppger att batterierna har en livslängd på tre år. Beroende på terrängen behövs det 400 2 500 sensorer med kvadratkilometer. Vi får sannolikt den första storskaliga utplacering sent i höst. Gullikson uppger vidare att den största marknaden finns bland annat i Sydeuropa, där skogsbränder är årligen återkommande och sprider sig med en förödande takt. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku För att undvika falska alarm aktiveras brandvarnaren först när temperaturen nått åttio grader. 16 Skogsbruket 11/2009

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu Skogssektorn genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela 19 000 skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin, karen.wik-portin@skogscentralen.fi

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Högläggning har många fördelar Om du planerar att plantera gran i vår är fläckhögläggning med grävmaskin en bra markberedningsmetod. Ett högt planteringsläge ger bra tillväxt och skydd. Förebygg frostskador i samband med markberedningen! Under våren och försommaren 2009 upptäckte många skogsägare i Österbotten att deras nyplanterade granplantor hade fått svåra frostskador. Frosten uppstår då kylig luft sjunker till markytan och kyler ner granens växande skott. Markberedning förebygger lövskärm lindrar Ett vanligt skydd mot frosten är en låg skärm av främst lövträd som avger värme under natten. Det är dock värt att komma ihåg att skärmen måste vara mycket tät för att verkligen skydda mot frost. En alltför tät skärm kan i sin tur störa plantornas tillväxt. En glesare skärms främsta nytta är att den skuggar redan frostskadade granar som är känsliga för starkt ljus under dagen. Därför ska du tänka på att förebygga tidiga frostskador genom markberedning. På obehandlad mark ligger ett isolerande humusskikt kring plantan och hindrar att den underliggande mineraljorden värms upp. Om mineraljorden däremot är blottad så värms den upp under dagen och avger värmen under natten. Plantan får ytterligare skydd mot den kyliga luften om den planteras på en hög. Därav högläggningens dubbla effekt: blottad mineraljord som håller värmen, och höga planteringspunkter. Bryt mark för plantan inte för slyet Foto: Martin Sjölind Ett alternativ till högläggning är harvning. Harvning bryter upp humusskiktet men skapar inte lika höga planteringspunkter. Högläggning kan också göras i samband med stubbrytning som bryter upp ännu mer mark. Resultatet är inte helt tydligt så se till att plantorna sätts i högarna och inte i sänkor eller på andra olämpliga ställen! Enbart högläggning utan stubbrytning skapar tydliga planteringspunkter utan att bryta upp mark i onödan. Mängderna störande sly blir mindre än efter harvning eller stubbrytning och en högt planterad planta har ett försprång som minskar behovet av gräsbekämpning. Utgångsläget för granplantan är perfekt! Grävskopan har vänt upp en hög av mineraljord och plantan trivs. Skogsrådgivare Martin Sjölind, martin.sjolind@skogscentralen.fi 18

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Dags att gallra? Efterfrågan på energived ger hopp åt skogsägare och entreprenörer samt bidrar till god skogsvård. Under den gångna hösten har virkeshandeln varit trög. I augusti var de köpta mängderna endast en bråkdel av fjolårets toppnotering. Efterfrågan på främst massaved har varit dålig. Hurdant virke finns det avsättning för nu och i framtiden? Det är säkert, att förnybar råvara kommer det alltid att finnas efterfrågan på. Energived räddare i nöden? Blickarna riktas nu mot energiveden som en räddare i nöden. En första gallring som innehåller mycket klenvirke kan vara en lönsam affär, särskilt på orter där avståndet till en flispanna är Gallringsbehovet är akut i detta bestånd. Webbtjänsten Min Skog Ägor och jobb är ett bra verktyg för dig som söker arbetskraft för att sköta din skog. Via tjänsten kan du också hitta köpare för virke eller energived. För att lägga in en gratis annons ta kontakt med Anders Wikberg, tfn 020 772 62 22, anders.wikberg@skogscentralen.fi eller med din egen skogsbruksplanerare. Aktörer som erbjuder skogsservicetjänster eller köper energived och virke på rot eller leverans kan hitta kunder via webbtjänsten Ägor och jobb. Ta kontakt: palstat.yllapitaja@tapio.fi. Läs mer om tjänsten: www.metsaanpalstat.fi/se Foto: Tanja Lepistö kort. På sådana orter får man ofta det bästa priset för sin energived. Konkurrensen om energiveden ökar hela tiden i takt med att även kraftverken i allt högre grad har börjat intressera sig för skogsbränsle. Det här avspeglar sig på priserna. Drivningskostnaderna i gallringar är dock höga och statsstödet för vård av ungskog spelar fortfarande en avgörande roll för lönsamheten. Gallring i tid säkrar värdetillväxten Foto: Nina Jungell Genom att gallra i tid kan du försäkra dig om att värdetillväxten i din skog hålls på en hög nivå. Utnyttja stödet för vård av ungskog och sätt skogen i skick! Kim Back från Skogsvårdsföreningen Österbotten konstaterar att det finns en efterfrågan på energived. I bakgrunden flisas bränsle till Botnia Marins båtvarv i Malax. Energirådgivare Anders Wikberg, anders.wikberg@skogscentralen.fi 19

min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Uttag av skogsbränsle påverkar skogens tillväxt Uttag av energived har både positiv och negativ inverkan på virkesproduktionen och den biologiska mångfalden. De goda sidorna är många men med skogsbränslet förs också värdefulla näringsämnen bort från skogen. Användningen av träd som biobränsle ökar hela tiden. Energiveden tas tillvara där den är tillgänglig; i täta ungskogar, första gallringar och särskilt i samband med förnyelser. Användningen av energived är dock inte helt problemfri. Med hyggesresterna som består av grenar och toppar försvinner nämligen flera gånger mer näringsämnen från växtplatsen än vid avverkning av endast stamvirke. Det är särskilt förlusten av kväve i barr och grenar som är kritisk med tanke på trädens framtida tillväxt och skogens näringsbalans. Kväve avgörande Tillgången på användbart kväve är den faktor som mest påverkar trädens tillväxt på momark. I våra förhållanden är nedbrytningen av organiskt material långsam. Därför frigörs det årligen Foto: Heljä-Sisko Helmisaari Vid förnyelser påverkar inte uttag av energived trädens tillväxt lika mycket som vid gallringar. Det beror på att de unga plantornas behov av kväve är litet jämfört med större träds. 20