POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA UTBILDAR & INFORMERAR POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2014 DROGER I TRAFIKEN Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna Höstglöd insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden? Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning

Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKA- POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: Manusstopp 3 mars 2014. Utgivning vecka 15, 2014. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Foto: Peter Lundvik PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 www.akessonstryck.se ISSN 1101-6817 INNEHÅLL Ledaren... 2 Info från styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott... 6 Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna... 14 Narkotika upptäcks vid trafikkontroller... 22 Salivtester som sållningsinstrument... 26 Zolpidem och rattfylleri... 27 Höstglöd insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm... 30 Hur fungerar substitutionsbehandlingen med metadon och buprenorfin?... 34 Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell... 35 Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden?... 38 Skattedrömmar bakom legaliseringskrav?... 42 Får narkotika användas för avrättning?... 47 Rättsrutan... 50 Info från SKL, Droganalysenheten: Hur mängdberäknas kat?... 51 Notiser: Världen runt... 54 Landet runt... 55 Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning... 58 Narkotikautbildning för polisstudenter... 61 Teşekkür Türkiye... 64 Super-Jim respekterad av smugglare... 72 Boktips... 76 Varning för farliga tillskott... 78 Stipendierutan... 80 Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott sker många gånger omedvetet och det är därför svårt, färda misstankarna genom att till exempel fråga: är ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med skaffa mer information om brott föreligger. Detta talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta enskildheter som ligger bakom vår slutsats. när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket ningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så passets början, att förtydliga för varandra vad tolk- lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer passiva. de olika mönster av information som överensstämmer med vissa specifika tillstånd. 3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning, farten för att komma ikapp misstänkt fordon. men framför allt ger det stora möjligheter att överföra 4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll. som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren. När det gäller drogpåverkan i trafiken står den enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats 5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll. bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den en rad problem: information man får från LKC gäller fordonet och Är föraren drogpåverkad? inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som Transporterar personen narkotika eller stöldgods? uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig Vad försöker man dölja för polisen? för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt Situationen erbjuder en rikedom av information. försvar vid en kontroll. Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ 6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig på att personen försöker gömma något. Detta kan ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken AV INSPEKTÖR HÅKAN LARSSON till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som de och är rädd för att förlora till exempel körkortet tyda på att individen verkar inställd på ett stoppan- Polismyndigheten i Örebro är med och bildar de specifika mönster som utmärker eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises. tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka. bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmäla- 7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, Teşekkür att Türkiye ren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar polisen för att få kontakt med aktuell bil. upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har Stoppa rätt bil varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika. Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande 8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan ringer till polisen och tipsar om att någon super och knarkar. Personen har en bostad där han/hon arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller. möter ett fordon som sticker ut. hamnar man antingen bakom, framför eller att man vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller 1. Profilering betyder att polisen gör systematiska missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina grunden för beslut att man ska stoppa person eller därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad. trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel böter och busarna undkommer lagföringen trots att fordon. När man genom profilering fattat intresse ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentidonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska de kanske har stöldgods och narkotika i bilen. för ett visst fordon och de personer som är i forfierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner Varseblivning 1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan stoppas. Kontroll av personer i stoppad bil direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd Alla situationer erbjuder ett överflöd av information 2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först vara en förklaring på ett märkligt beteende? av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har då att rapportera det som är uppenbart och konkret, uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt av- har en brottshistorik med missbruk som problem, rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller 2. Umgänge. Om individen umgås med personer som t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid forts sid 10 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 7 Sidan 64-65 Denna artikel är en erfarenhetsberättelse från tre SNPF-stipendiater som alla valde att åka till vårt nordiska sambandsmansmannakontor i Istanbul. För er som inte behärskar språket så betyder rubriken Tack Turkiet. Tacket riktas till alla gästvänliga människor som vi hade förmånen att träffa. Istanbul en fantastisk stad Har ni aldrig varit i Istanbul? Vad väntar ni på? En av de mest fantastiska städer som finns väntar på er mindre än fyra timmars flygresa från Sverige. Europa möter Asien. Omgiven av vatten på alla sidor. Maten är billig och mycket god. Shoppingen oemotståndlig. Arkitektur som får hela staden att andas Tusen och en Natt. Hypermodernt möter antikt i en enda skön blandning av olika kulturer och historia. Istanbul är en stor stad. Uppskattningsvis 15-17 miljoner människor bor i staden med tillhörande förorter. Visst är det trångt. Visst är det bullrigt och mycket trafik. Men, och här kom alla våra fördomar på skam, staden är välorganiserad. Den är ren och välhållen. Visst sliter försäljarna i basaren i dig, men hela tiden med glimten i ögat. I folkvimlets trängsel blir du nästan aldrig trampad på tårna. Det märks att Istanbuls invånare har vanan inne att umgås många på en begränsad yta. I staden finns så många sevärdheter att man nästan inte vet var man ska börja. Allt känns som ett måste. Har ni begränsat med tid så bör ni dock inte missa en båttur längs med Bosporen. Den gamla delen av staden rymmer många sevärdheter som exempelvis Topkapi som är sultanens gamla palats, Sultan Ahmet moskén även kallad blå moskén och de gamla basarerna. Av basarerna är nog kryddbasaren den som gör det största intrycket. En fantastisk upplevelse för alla sinnen. Det går bra för Turkiet, vilket märks i Istanbul. Ekonomin i landet har haft och har fortfarande en tillväxt väl i klass med exempelvis Kina. Stora byggprojekt, omfattande handel och export. Utländska investerare i kombination med låg inflation. Allt omvandlas visuellt i Istanbul genom att gamla förfallna områden renoveras och får ett välförtjänt ansiktslyft. En vanlig uppfattning i väst är att Turkiet desperat vill tillhöra EU. Utifrån vad som kan ses på plats är det nog snarare så att EU behöver Turkiet. Kryddbasaren i Istanbul är en fantastisk upplevelse för alla sinnen. Istanbuls narkotikapolis Istanbuls narkotikapolis, INP, grundades 1969 och har en svart panter som emblem. Utöver narkotikapolisen opererar även kustbevakning, tull(ej fiskal) och Gendarmer i området. De senare enheterna gör vissa narkotikabeslag, men narkotikapolisen står för 99 procent av alla beslag. Istanbuls narkotikapolis opererar främst i Istanbul, men även i andra delar av Turkiet. Istanbulregionen är en av världens intensivaste transitpunkter för handel. Narkotika är inget undantag. Av denna anledning så samarbetar polisen intensivt och framgångsrikt med polis från hela världen. Det finns bland annat sambandsmän från 27 olika delar av världen på plats. Narkotikapolisen i Istanbul består av ca 600 poliser. De håller till i en egen byggnad som ligger insprängd i Istanbuls huvudpoliskvarter. På utsidan ser byggnaden inte mycket ut för världen. Väl inne i byggnaden förstår man dock vilken nivå turkisk polis är på. Man har ett säkerhets- och passersystem som får svenska polishus kortläsare att framstå som medeltida dörrhaspar. I grova drag så kan man säga att man har en rotelindelning där man har en rotel för varje preparattyp. Där finns också en avdelning som hanterar hemliga tvångsmedel, en gatulangningsenhet (som är den största). Utöver detta så har man narkotikapoliser på flygplatserna och i hamnarna. Sidan 6-7 Fingersensorer ingår i det avancerade säkerhets- och passersystemet i polisens huvudkvarter. Omfattande beslag genom uthålligt arbete Det är nästan ofattbara mängder narkotika som tas i beslag. Som ett exempel kan nämnas att INP mellan den 15 mars och den 23 september, 2013 genomförde ett hundratal operationer. Dessa operationer spänner över allt ifrån hektobeslag av kokain hos sväljare i flygtrafiken till tonbeslag av cannabis och heroin i lastbilar och containrar. forts nästa sida 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 65 1/14 Årgång 27 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER 341093 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 1

Ledaren Plattan alltid i centrum Det rapporteras om mänskliga tragedier kring Plattan. Så har det varit kontinuerligt med vissa upp och nedgångar genom åren. Det är nog så att platsen har blivit så stigmatiserad att det nästan förväntas att den väsentliga delen av statistiken kring död av narkotikaöverdosering skall finnas att hämta här. För de flesta är nog bilden av Plattan förknippad med de i samhället som tillhör de mest utslagna och hemlösa med ett långvarigt narkotikamissbruk bakom sig. Det moderna välfärdssamhällets tragiska bakgård, som av någon anledning exponerar sig helt öppet i huvudstaden i ett av världens rikaste länder. Paradoxalt nog i ett land där politiker och en överväldigande del av folket vill ha en restriktiv narkotikapolitik på humanitära grunder. Plattan och dess missbrukare har inte lämnats åt sitt öde genom åren. Det finns ingen annan geografiskt avgränsad yta i vårt land där det har genomförts så många gedigna insatser från polisen och andra för hjälp till missbrukare och förfång för de som genom narkotikaförsäljning girigt profiterar på andras liv och hälsa. Det finns många som kan vittna om stor tacksamhet eller innerst inne är väl medvetna om att det är poliser hängivna sitt yrke som gjort att de kunnat gå vidare mot ett bättre liv. Säkert har också ett stort antal langare efter tid i kriminalvård kommit till insikten att de kortsiktiga ekonomiska vinsterna på Plattan måste bytas ut mot en annan livsstil för att man skall få en framtid med någon kvalité. Det har alltid varit farligt för ungdomar i riskzonen att komma i kontakt med Plattan, efter att man gjort sin tidiga karriär med problembeteende, kriminalitet eller missbruk i förorten. Plattan har varit missbruksmiljöns nav för distribution av allehanda narkotiska preparat och inte minst det som gäller för dem med ett långvarigt missbruk att så småningom söka heroin och substitutionspreparat. Med början under 70-talet startade en heroinvåg som i förlängningen lämnade mycken död och elände i sina spår. Polis och andra myndigheter fick lägga mycket tid och resurser på grund av heroinet. Samhället hade en väl så påtaglig problematik man måste fokusera sina insatser mot. Ingen lätt uppgift men efter många år kunde man skörda framgång och det var mycket som pekade på att heroinet hade tryckts tillbaka trots att världsproduktionen nådde rekordnivåer. Nu hör vi det igen och det är ingen tvekan om att heroinet är på ny frammarsch med de fasor det kommer att föra med sig. Det är fel att påstå att det inte bedrivits eller bedrivs verksamhet på Plattan där heroinet kommer att exponeras som mest. Dock finns det starka skäl att vädja eller egentligen kräva att vi stannar upp en mycket kort stund och begrundar en del mycket grymma fakta vi nu ställts inför. På senare tid har ett antal ungdomar i 15-årsåldern hastigt lämnat oss och sina nära i överdos av heroin. Inget nytt eller konstigt säger den som ytligt betraktat problemet. Men det är bittert nog nytt. De här barnen är inte den vanliga profilen med en tragisk uppväxt och problemartad förortskarriär med missbruk och annat bakom sig. Ena dagen var de på plats i skolbänken och genomförde prov med högsta betyg. Föräldrarna såg en mycket ljus framtid för sina barn som intet saknades för och hade inte sett något tecken som gav anledning till oro. Nästa dag återfanns barnet död i en överdos av heroin. Detta är inga engångsföreteelser utan de poliser som har uppdrag kring Plattan är de som rapporterar och ser det som en allvarlig trend. Det är inga panikåtgärder som efterfrågas, utan nu är det hög tid för analys och begrundan. Mot den bakgrund att vi har en mycket professionell kår inom polis, tull, vård och socialtjänst, måste man per omgående se över det organisatoriska och säkerställa att det finns på plats den resurs som skall mota heroinet i grind så att historien inte behöver upprepa sig. n Anders Stolpe 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Info från styrelsen Glöm inte betala medlemsavgiften! Medlemsavgiften är 200 kronor per år och sista betalningsdag var den 31 januari. Har du glömt betala årsavgiften, men vill fortsätta att vara medlem i SNPF och bl.a. få denna tidning i brevlådan, bör du snarast betala in 200 kronor till SNPF:s plusgiro 63 73 06-2. Glöm inte skriva ditt namn och medlemsnummer när du gör inbetalningen. Medlemsnumret hittar du på tidningens adressetikett. Anmäl dig till konferensen i Örebro! De medlemmar som SNPF har en mailadress till, har fått inbjudan via e-post. Övriga har fått den per brev. Anmälan till konferensen och inbetalning ska ske senast den 28 februari. Observera att styrelsen beslutat sänka konferensavgiften i år med 195 kronor per deltagare på grund av överskott i kassan under förra året. Ny medarbetare i redaktionen Ulla-Stina Nilsson ingår från och med i år i vår redaktionsgrupp. Ulla-Stina har de senaste tio åren arbetat som utredare på Tullkriminalen i Helsingborg och många av hennes artiklar kommer givetvis att ha koppling till tullens arbete mot droger. I detta nummer porträtterar hon en kollega som arbetar inom gränsskyddet i Skåne. Redan i förra numret av tidningen fick vi Ulla-Stina Nilsson ta del av hennes skrivintresse genom en trevlig liten artikel från ett besök på Cannabis Cup i Amsterdam. Vi hälsar Ulla-Stina välkommen som återkommande skribent i tidningen. Följande externa skribenter har bidragit till innehållet i detta nummer av medlemstidningen. Håkan Larsson, Örebro Oskar Baltzer, Uppsala Jonas Berg, Helsingborg Linus Jönsson, Helsingborg Stort tack för er medverkan! Konferensens första dag avslutas med middag på Örebro slott. Redaktörens spalt Människan konstruerar vägar, bilar och droger. Ingen bra kombination som dock förekommer allt oftare. För att kunna upptäcka alkoholpåverkade förare har Polisen, liksom Tullverket och Kustbevakningen, tillgång till effektiva instrument, såväl juridiska som tekniska, förutsatt att man väljer att använda dem på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Tyvärr hänger vi inte riktigt med våra grannländer i jakten på drograttfyllerister, en kategori trafikanter som blir allt vanligare. Mycket kan ändå göras med de medel som finns. Läs artikeln om det arbetssätt som Håkan Larsson lärt ut under många år och läs också om hur Vägbrottsenheten i Uppsala arbetar. Förutom trafikbrott brukar också en del s.k. mängdbrott klaras upp när polisen riktar in sina insatser mot rattfylleri och olovlig körning. Men fortfarande har jag svårt att acceptera att läkemedelsberusade förare ska ha en gräddfil och i många fall slippa påföljd för att de lyckats förmå en läkare att skriva recept på drogerna. Bensodiazepiner, dvs. narkotikaklassade sömnmedel och lugnande medel, gick ju förr under benämningen torrsprit, inte utan anledning. Många bilförare kör idag omkring med läkarförskriven torrsprit i kroppen, ofta kombinerat med smärtstillande opiatläkemedel, och alla har inte blivit informerade av läkaren om riskerna, eller de kanske helt enkelt inte bryr sig. Anmälan till utbildningskonferensen i Örebro pågår för fullt. Se till att inte missa detta tillfälle till utbildning och det är som vanligt först till kvarn som gäller. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 3

Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott av inspektör håkan larsson Polismyndigheten i Örebro Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, att upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika. Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller. Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentifierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer då att rapportera det som är uppenbart och konkret, t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina böter och busarna undkommer lagföringen trots att de kanske har stöldgods och narkotika i bilen. Varseblivning Alla situationer erbjuder ett överflöd av information som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

sker många gånger omedvetet och det är därför svårt, ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några enskildheter som ligger bakom vår slutsats. Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer de olika mönster av information som överensstämmer med vissa specifika tillstånd. Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning, men framför allt ger det stora möjligheter att överföra denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren. När det gäller drogpåverkan i trafiken står den enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll. Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen en rad problem: Är föraren drogpåverkad? Transporterar personen narkotika eller stöldgods? Vad försöker man dölja för polisen? Situationen erbjuder en rikedom av information. Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som är med och bildar de specifika mönster som utmärker drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka. Stoppa rätt bil Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen hamnar man antingen bakom, framför eller att man möter ett fordon som sticker ut. 1. Profilering betyder att polisen gör systematiska iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir grunden för beslut att man ska stoppa person eller fordon. När man genom profilering fattat intresse för ett visst fordon och de personer som är i fordonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska stoppas. 2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt avfärda misstankarna genom att till exempel fråga: är du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att skaffa mer information om brott föreligger. Detta har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan passets början, att förtydliga för varandra vad tolkningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara passiva. 3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka farten för att komma ikapp misstänkt fordon. 4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll. 5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den information man får från LKC gäller fordonet och inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt försvar vid en kontroll. 6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken på att personen försöker gömma något. Detta kan tyda på att individen verkar inställd på ett stoppande och är rädd för att förlora till exempel körkortet eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises. 7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmälaren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar polisen för att få kontakt med aktuell bil. 8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga ringer till polisen och tipsar om att någon super och knarkar. Personen har en bostad där han/hon vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad. Kontroll av personer i stoppad bil 1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan vara en förklaring på ett märkligt beteende? 2. Umgänge. Om individen umgås med personer som har en brottshistorik med missbruk som problem, + forts sid 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 7

långa utfrågningar. Alla poliser har för bråttom vid kontrolltillfällena. 9. Tidpunkten på dygnet. Av vilken anledning kör man bil klockan 04.30, när man dessutom inte vill tala om vart man är på väg. 10. Hundförare till kontrollplatsen. Sök av området från upptäckten av fordonet till att poliserna fått kontroll på personerna i fordonet i syfte att hitta bevisning som styrker brott. Användandet av droger eller följdbrott, innehav, stöldbrott med mera. är det viktigt att fokusera på alla individer i fordonet och inte bara på föraren. Det innebär att alla individer vid ett stoppande bör kontrolleras. Ett umgänge som har missbrukshistorik kan också ge antydningar om att föraren använder narkotika. 3. Kollussionsfaran. Ställ inte de inledande frågorna till föraren så att alla i fordonet hör; var har du varit, vart är ni på väg. Ställ frågorna till varje enskild individ. Jämför sedan deras historier. Det ger ofta en ingång till att konstatera att de ljuger eller ger alibi åt varandra. 4. Personen ljuger. Ställ frågor som du kan kontrollera. Det räcker inte att man förstår att personen ljuger utan man ska konkretisera exakt vad lögnerna består i. Oftast har man ett hyfsat svar på första frågan eftersom man är förberedd. Fortsätt att ställa frågor på svaren. 5. Körkortskontroll. Jämför fotot på körkortet med hur personen ser ut vid kontrollen. Kontrollera historiken på personen. Har han eller hon varit av med sitt körkort tidigare, hur gick det till och hur fick man tillbaka det. 6. Grov olovlig körning. Vilka kör bil utan körkort? 70 procent av alla som ertappats för grov olovlig körning har en historik som missbrukare eller kriminell, något jag kunnat studera och konstatera under tio års tid. 7. Drogtecken. Vad visar individen för fysiska tecken på narkotikapåverkan? Erfarenheten är att man sällan ser tydliga tecken, d.v.s. stora pupiller, röda ögon. Vem använder en pupillometer vid kontroll av ögonen på en person? Däremot har man ögonkontakt med individen under samtalet, möjligen att man använder ljuskägla vid kontroll för att kolla pupillreaktionen. 8. Tiden. Hur reagerar individen på att stoppet tar längre tid och att man ställer mycket frågor kring personen? En del individer i missbruk eller som brukar alkohol, narkotika och/eller dopning har ingen tid att passa och låter polisen ta god tid på sig för att verka inställsamma och mindre misstänkta än om de skulle ifrågasätta tiden. Man finner sig i Skälig misstanke om drograttfylleri Gör en helhetsbedömning av personen vid en kontrollsituation. Vilka omständigheter har föranlett kontroll av just denna person. Summera ihop ovan punkter och motivera misstanken och vad syftet är med eventuella tvångsåtgärder. Det måste få ta tid att summera intrycken. De situationer man ställs inför har ofta ett snabbt händelseförlopp. Rörlig kontroll. Målad polisbil (vit cirkel, se överst nästa sida) möter ett fordon (röd cirkel) - fordonet sticker ut, profilering. Tolkningsföreträde - ska vi stoppa bilen, tidsåtgång för beslut ca 5-10 sekunder annars är situationen förbi. Om vi bestämt oss för att bilen är intressant, i vilket syfte slår vi en QP (fordonsfråga), det är personerna i bilen som viktiga. Upptäckt-kontroll, föraren av polisbilen måste tempoväxla uppåt, agera, snabbt komma runt i korsningen för att hamna bakom misstänkt fordon. I de fall personerna i fordonet har något att dölja inleds en process, vad står på spel, fara i dröjsmål. Kan de röja bevis genom att exempelvis droppa narkotika? Man strävar efter att skaffa sig ett avstånd till polisbilen och därigenom kunna kasta ut bevis genom en ruta. Busarna väger alternativen vad gäller flykt. Har man ett tillräckligt stort avstånd till polisbilen, finns möjligheterna att kunna köra ifrån polisen? Personerna i bilen vill skaffa sig tid för att hinna snacka ihop sig kring en bra story för att förklara var man varit, vart man är på väg, ljuga om identiteter. För att undvika detta måste poliserna minimera tiden till att personerna stoppas och att de är under kontroll. Från upptäckten till att polisen har stoppat bilen är tiden ca 20 sekunder. Trots att polisen agerade snabbt, fanns det ett utrymme på ca 40 meter och 5 sekunder där polisen inte hade kontroll över fordonet. Vad hände under denna sekvens, kan personerna ha droppat narkotika? Finns det möjlighet så är det oumbärligt att hundförare kallas till platsen för att söka av detta område. Eventuella flyende personer ska spåras runt kontrollplatsen och inne i fordonet ska det sökas efter droppade saker som kan användas som bevisning. Ordningspoliser befinner sig dagligen i liknande situationer utan att inse att det föreligger en fara i dröjsmål och ett brott bakom hörnet. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Empatiskt bemötande av frihetsberövade personer Metoden är en samtalsmetod för korta samtal med en person i frihetsberövat tillstånd. Just den sistnämnda aspekten är central; att individen inte har möjlighet att fly situationen gör att denne lättare kan motiveras till eftertanke och reflektion. Genom att bemöta personen på ett empatiskt sätt (uttryckt i kroppsspråk, ögonkontakt, beröring och verbalt) samt rikta samtalet på individens situation, livsstil och sociala omständigheter, istället för det brott som eventuellt begåtts (som endast är problemets symptom), kan samtalet ha stora positiva effekter. I första hand handlar det om att individen blir passiv i skuldfrågan (och talar sanning i förhöret) och i andra hand om att individen motiveras till förändring. Samtalet bör ske så snart som möjligt efter att frihetsberövandet ägt rum (t.ex. redan i transporten på väg från brottsplatsen) och samtalet kan gärna upprepas fler gånger. Samtalet kan med fördel fokuseras på en eller flera av de fem påtryckningsfaktorerna: (a) familj; (b) körkort; (c) arbete, (d) brottet; (e) bostad. Metoden har två huvudsakliga syften. Det första är kortsiktigt och handlar om att öka klientens benägenhet att tala sanning. Det andra är långsiktigt och handlar om metodens preventiva funktion, att främja personens chans till förändring och reducering av problembeteendet. Identifiera påtryckningsfaktorer Detta är exempel på utopifrågor och praktiska frågor som kan ställas till en person som är i färd med att bli av med sitt körkort och som har två hekto amfetamin i sin bil: Du är misstänkt för drograttfylleri vilket innebär att om du är positiv i analysresultatet så kommer ditt körkort att bli omhändertaget, kapitulation i missbruket. Skjutsar du dina barn till dagis? Hur gamla är barnen, vad heter de? Har du ingen kontakt med dina barn, varför inte? Använder du körkortet i jobbet? Vad kommer chefen att säga? Håkan Larsson i samtal med en frihetsberövad person (poliskollega som agerar figurant). Du är misstänkt för innehav av amfetamin, två hekto, det innebär att du kan få fängelse. + forts nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 11

Om du hamnar i fängelse hur kommer det att bli för dina barn? Dina barn behöver dig. Är ditt beteende värt det? Hur vill du att framtiden ska se ut? Varför förstör du detta (familj, jobb t.ex. - påtryckningspunkterna)? Att vi ertappat dig ska du se som en möjlighet till vändpunkt, tänk till. Du förtjänar bättre. Hur ser du själv på din framtid? Jag förstår att detta känns svårt för dig. Hur ska du göra för att få ordning på ditt liv? Vad kan vi/beroendecenter hjälpa dig med? Kommer du ihåg hur det kändes att vara nykter/ drogfri? Sammanfattning Stoppa rätt bil Under 2012 genomfördes i Sverige 2 300 000 alkoholutandningsprov. I kontrollerna upptäckte man 27 200 rattfylleribrott och av dessa var ca 12 000 drograttfyllerier. Utfallet för hela landet är att man måste stoppa 85 fordon innan upptäckt av en rattfylla, upptäckssätt okänt. I polisområde Örebro genomförde man 2013 13 000 alkoholutandningsprov, man ertappade 434 påverkade. Man behövde stoppa 30 fordon för att upptäcka en påverkad förare. Upptäckssätt: fasta kontroller 109, rörliga kontroller 325. Kontroll av förare och passagerare Av 2 300 000 kontrollerade förare saknade 35 000 förare körkortsbehörighet vid kontrollen. Hur skulle utfallet se ut om man haft ett pålitligt sållningsinstrument för narkotika i kontrollsituationen. Om man utgår från min tes om att 70 % av alla som ertappats för grov olovlig körning använder narkotika och dessa personer får göra ett test vid vägkanten med ett sållningsinstrument, så skulle man bara vid dessa kontroller komma upp i över 20 000 narkotikapåverkade förare. Misstanken om drogpåverkan skulle i flera fall leda till ytterligare misstankar om följdbrott vid samma kontrolltillfällen. Vid kontroller av de förare som har körkort skulle inte omständigheterna vid stoppet ha så stor betydelse. Sållningsinstrumentet skulle påvisa om föraren är påverkad av narkotika. Utan ett sållningsinstrument är det mycket svårt att upptäcka nya missbrukare som innehar körkort och det ställer större krav på polisernas förmåga att upptäcka brott. Om poliser med goda kunskaper i arbetsmetoden rörlig kontroll skulle ha gjort alla 2 300 000 kontroller och inte haft en massa andra krav, som att blåsa ett visst antal förare, skriva ett visst antal böter, övertidshinder m.m., då skulle det upptäcktas betydligt fler brott under 2012. Poliserna har varit i situationer som innehållit brott, men man har inte kunnat eller velat agera. Frihetsberövar man inte personer så har man heller inga möjligheter att påverka individen i riktning mot en annan livsstil Att reducera kriminaliteten hos individer och förmå dem till ett annat levnadssätt är i min mening effektiv brottsbekämpning Spridning av metoden, rörliga kontroller/profilering Förhandledning: tydliggör metodens informationsfaktorer (punkter), exemplifiera, diskutera under ett utbildningspass. Underhandledning: påvisa metoden i verkliga situationer. En polis som kan metoden coachar andra poliser ute på fältet. Efterhandledning: Reflektion av de upptäckta casen, utifrån metoden. Genom reflektionen ökar förmågan att hitta nya eller alternativa lösningar, självkännedomen och förståelsen för oidentifierade situationer ökar, vilket i sin tur ger förutsättningar för en ökad trygghet och ökat självförtroende. En hög grad av självförtroende minskar den upplevda stressen och därmed ökar också möjligheten att använda intellektet. Möjligheten att fatta riktiga beslut i svåra situationer ökar och därmed kommer polisen att upptäcka fler brott. Det krävs att man från ledningshåll inser att svensk polis missar att upptäcka brott på grund av oförmåga eller att man väljer att blunda. Antingen har man inte tänkt på detta eller också så har man haft otur när man tänkt. n Håkan Larsson tilldelades MHF:s nyinstiftade pris Årets Polisinsats 2013. Håkan har i sitt arbete som polis visat stort engagemang och yrkeskunnande när det gäller insatser mot rattfylleri och drograttfylleri. Han har arbetat för att utveckla polisens metoder och arbetssätt i trafiken för att stoppa drograttfulla förare. Som ett exempel kan nämnas fortbildningskursen Taktiskt arbete mot drograttfylleri som har visat sig ge tydligt mätbara resultat bland de utbildade poliserna i olika län. Fler drogpåverkade förare har kunnat upptäckas med detta arbetssätt. Syftet med priset är att uppmärksamma och uppmuntra polisens viktiga arbete med att förebygga rattfylleribrott, att upptäcka och gripa rattfyllerister samt att förmå dessa personer att frivilligt gå in i rehabilitering. MHF satsar just nu på att minska drograttfylleriet och arbetar med aktörer i hela Norden för att hitta metoder och teknik som ger polisen bättre möjligheter att stoppa drogpåverkade i trafiken. Källa: MHF GH 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Foto: Peter Lundvik Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna Vägbrottsenheten (VBE) är en av tre enheter på trafikavdelningen i Uppsala. De övriga två enheterna är yrkestrafikenheten (YTE) samt trafikinsatsenheten (TIE). Vägbrottsenheten, som består av en enhetschef och åtta medarbetare, bildades så sent som september 2010 som ett led i att utveckla och förnya trafiksäkerhetsarbetet inom trafikområdet. Det nya är att man till stor del fokuserar på andra brott än trafikbrott, till exempel transporter av narkotika och stöldgods som sker på vägarna. Men givetvis ligger koncentrationen också på rattfylleri och drograttfylleri och andra trafikbrott. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Trafiksäkerhetsarbetet sker med olika metoder, som till exempel genom traditionell trafikövervakning och då främst med s.k. videobil, en civil polisbil med fast monterad kamera som är kopplad till en mätutrustning som vi mäter genomsnittshastighet med. Kameran är även ett bra verktyg för att kunna styrka rödljuskörningar, spärrlinjer, korta avstånd och andra trafikbrott som kan vara svåra att bevisa utan videofilmer. och försökte komma ikapp. Den målade bilen mötte mycket riktigt den aktuella bilen efter några få sekunder, vände och genomförde ett stopp längs med vägen på en busshållplats. Profilering effektivaste arbetssättet Arbetet mot stölder, drog- och rattfyllerister sker vanligtvis genom profilering, antingen stillastående eller rullande. En stillastående profilering görs i regel på någon av de större vägarna, E4, E18, eller någon av riksvägarna. Vi står stilla på t.ex. en katastroföverfart där vi med hjälp av erfarenhet, intuition och olika slagningar försöker upptäcka personer eller konstellationer som ger oss den där svårförklarliga känslan i magen om att dessa ska vi kontrollera lite närmare. Vi arbetar också med hjälp av underrättelser, men här har vi dock lite svårt att hitta en modell som passar oss. Vi har små eller inga möjligheter att köra längre ärenden själva och vi har märkt att är de längre än ett pass, så blir det svårt att nå ett bra resultat. Små korta ärenden som t.ex. innefattar en person som kör påverkad eller utan körkort genomför vi med jämna mellanrum. Problemet här är tyvärr att om vi bevakar en bil eller person i ett helt pass, har vi missat flera andra som kör påverkade eller utan körkort. Vi har därför valt att begränsa oss i arbetet mot underrättelser, eftersom vår uppfattning är att vi når en större kvantitet om jagar på egen hand än om vi koncentrerar oss på en specifik person. Vi utför även fasta kontroller på strategiska platser, men våra kontroller skiljer sig nog lite mot t.ex. ordningsavdelningens kontroller. Vi försöker få de trafikanter som har något att dölja att visa det för oss innan vi själva upptäcker det. Det går oftast till så att vi ställer upp en kontroll på ett strategiskt smart ställe där vi syns på långt håll och där det finns en möjlighet att vika av innan kontrollen, t.ex. in på en liten avtagsväg som inte leder någonstans. De som har något att dölja brukar ta chansen att vika in på avtagsvägen före kontrollen, men då deras körsätt avviker från andra trafikanters och vägvalet är väldigt ologiskt, blir det lättare för oss att urskilja dem från mängden och på så sätt har de profilerat ut sig själva åt oss. Ett par lyckade ingripanden Ett bra exempel på en rörlig profilering är ett ärende vi hade hösten 2012. Vi var två bilar som skulle åka söderut för att arbeta på E18 mellan Bålsta och Enköping. På vägen dit åkte vi med några kilometers avstånd, den civila bilen först och den målade bilen efter. En slagning på en mötande bil visade att ägaren av denna bil tidigare varit intressant i vapenhantering. Via radion uppmanades den målade bilen att hålla utkik under tiden som den civila bilen vände runt I en bil som stoppats efter registerslagning hittades en större mängd anabola steroider. Foto: Polismyndigheten. Under samtalet med föraren, tillika ägaren, uppträdde han nervöst och svarade undvikande och konstigt på de frågor vi ställde. När kollegorna i den civila bilen kom till platsen kikade de in i bilen och såg några tabletter i mittkonsolen. Med anledning av detta genomförde vi en husrannsakan och anträffade en sportbag fylld med dopningsampuller i bakluckan. Mannen greps och dömdes senare till skyddstillsyn och 180 timmars samhällstjänst. Vi har märkt att det är relativt vanligt att de höga hastighetsöverträdelserna inte sällan innefattar någon form av påverkan i kombination med trafikbrottet. Ett exempel på detta är en fast profilering på E4 norr om Tierp, där vi kontrollerade trafiken som gick söderut. I norrgående riktning såg vi hur en bil kom i hög fart. Vi startade en mätning och började köra efter. Efter att vi kört i mer än 200km/tim i ca 5 kilometer, kom vi ifatt och kunde avsluta mätningen som visade 178 km/tim på en gällande 110-väg. Vid kontroll av föraren visade + forts sid 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 15

det sig att han hade alkohol i kroppen som vid bevisprovet visade ca 0,7 promille alkohol i blodet. VBE utvecklar nya metoder Sedan mars 2013 är vi så kallad sakkunnigmyndighet inom vägbrott. Detta innebär att vi ska metod- och teknikutveckla tekniska hjälpmedel och komma fram till arbetsmetoder som andra polismyndigheter kan använda eller plocka valda delar ifrån, när de vill starta en liknande grupp i sitt område. Hittills har vi genomfört olika aktiviteter i projektet som vi utvärderat och försöker hitta andra metoder för att uppnå än bättre resultat. En sådan aktivitet kan vara en stor trafikrazzia där vi stänger av t.ex. E4 i någon riktning och där profilerar ut och kontrollerar all trafik som verkar intressant. Detta har vi genomför i tre år i lite olika varianter och resultaten har varit bra. Ett problem tror vi är att i dagens samhälle är det lätt att sprida och ta del av information om att vi har en stor kontroll. Har man något man vill dölja är det lätt att välja en annan väg eller att genomföra resan en annan dag. Stöld och miljöbrott Ytterligare ett bra exempel på profilering var på E4 söder om Uppsala vid Knivsta. Vi kom upp bakom en bil på en påfart. Bilen i fråga körde snabbare än övrig trafik och låg väldigt nära bilarna framför. Istället för att stoppa bilen direkt genomförde vi en spontan spaning mot den aktuella bilen. De färdades till ett köpcentrum i Uppsalas södra delar och där befann de sig i ca 50 minuter. När de senare kom på rull stoppades bilen och vi anträffade nystulna varor till ett värde som översteg 20 000 kronor. Detta visar vikten av att kunna göra rätt bedömningar, att inte hugga på det första brottet utan våga ha is i magen och avvakta för att se om de gör sig skyldiga till grövre brott. Ett annat exempel på ett lite mer annorlunda brott var när vi stoppade en bil som hade en del brister och vid kontroll av personerna visade det sig att den kvinnliga passageraren hade ett utvisningsbeslut på sig. När vi kontrollerade lastsäkringen i skåpbilen möttes vi av diverse skrot. Bilen togs in och föraren greps för miljöbrott. När vi tömde bilen på allt skrot anträffade vi ca 120 bil- och lastbilsbatterier. Vid rättegången mot mannen dömdes han till två månaders fängelse. Omhändertagna körkort ger bonuseffekter Något vi på VBE är stolta över är att vi omhändertar många körkort i samband med drograttfyllerier. Uppskattningsvis hälften av alla personer vi genomför provtagning på är personer som har körkort. Visar snabbtestet positiv på någon otillåten substans, omhändertar vi körkortet och överlämnar körkortsärendet till transportstyrelsen. Det kanske inte låter så mycket att omhänderta ett körkort, men i det långa loppet innebär det stora problem för de kriminella. Man kan inte, utan att riskera att bli stoppad igen, åka och träffa kontakter, överlämna saker eller transportera sig på väg. På så sätt ökar telefonkontakten mellan kriminella och det blir fler inblandade i form av chaufförer som i sin tur kan prata lite för mycket så att brott kommer till vår kännedom snabbare än det annars skulle gjort. Ägaren till en risig skåpbil dömdes för miljöbrott sedan polisen hittat 120 begagnade person- och lastbilsbatterier i hans bil. Foto: Polismyndigheten. Många misstänkta drograttfyllerier Till dags datum den 16 december 2013 har vi under året genomfört 132 provtagningar vid misstanke om ringa narkotikabrott och av dessa är 87 personer misstänkta för drograttfylleri. Vi har genomfört 81 husrannsakningar i bil vid misstanke om drograttfylleri. Vid dessa har vi gjort 44 beslag. Vi har genomfört 333 utlänningskontroller och totalt gripit 55 personer för olika brott. Utöver vår egen verksamhet blir vi även skickade på andra händelserapporter när inte ordningsbilarna räcker till. Totalt i år har vi 803 mantimmar på andra händelserapporter utöver vår egen verksamhet. Vi i vår grupp trivs väldigt bra med vårt arbete och vi ser en stor vinst med att arbeta på det sätt vi gör. Tidigare har det stora vägnätet haft en minimal kontroll med tanke på all trafik som rullar på dessa vägar, men nu har vi gjort det svårare för kriminella att färdas och begå brott på de stora vägarna i Uppsala län. Vi önskar och hoppas att fler län tar efter vårt och andras sätt att arbeta mot trafiken för att tillsammans göra det svårare för kriminella i Sverige att använda vägnätet. n Inspektör Oskar Baltzer, Vägbrottsenheten i Uppsala län 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Narkotika upptäcks vid trafikkontroller Krogsektionen har tillsammans med andra polisiära enheter fått i uppdrag att begränsa rörelsefriheten för grovt kriminella i Stockholm city. I uppdraget ligger även att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljön. Arbetsmetoderna är många men har historiskt varit inriktade på offensivt och uppsökande arbete mot fokuspersoner. Sedan en tid tillbaka har Krogsektionen även arbetat med trafikkontroller på infarterna till City för att välkomna och rapportera de individer som är på väg till City med felaktiga avsikter. Individer som kommer till City från hela länet. Dessa trafikkontroller har visat sig vara mycket effektiva och genererat bra ärenden med vapen, narkotika och drograttfyllerier som resultat. Syftet är att öka antalet inkomna narkotika- och trafikärenden, drograttfyllerier i synnerhet, samt att försvåra för kriminella att ta in vapen och narkotika till City och att markant öka risken för upptäckt. Ett stort syfte i insatsen är att metodsprida det offensiva arbetet med tvångsmedel inom polisen, varpå man samverkat mellan flertalet enheter vid dessa insatser, till exempel ingripandepoliser, Piketen, närpolisen, trafiksektionen med flera. Under insatsens fyra aktiva arbetstimmar uppdagades följande: 8 drograttfyllerier 2 grova drograttfyllerier 2 rattfyllerier (alkohol) 19 narkotikabrott eget bruk 10 narkotikabrott innehav 2 dopningsbrott 6 grova olovliga körningar 1 brott mot knivlagen Dessutom hittades två efterlysta personer och ett häleribrott uppdagades. Över hälften av alla rattonyktra som Polisen kommer i kontakt med finns i brottsbelastningsregistret. En kriminellt belastad person har lika stor benägenhet att begå brott i trafiken som att begå andra brott. Trafikkontroller är därför ett sätt för Polisen att arbeta offensivt med att förhindra och störa planerad brottslighet och att komma åt den grupp av människor som står för den grova brottsligheten i samhället. Många olika brott upptäcks vid trafikkontroller. Torsdagskvällar mest hektiska Beträffande just drograttfyllerier så är det ett högt prioriterat område för svensk polis och ett område som det absolut finns utrymme för förbättring inom. Samverkan har skett med kronofogden vid varje insatstillfälle och vid en insats under 2013 togs en Audi RS6 i beslag som gäckat polisen i länet under en tid. Efter att ha testat flertalet platser på olika dagar och tider i veckan, har man kommit fram till att torsdagar efter klockan 22.00 ger mest utslag. Mellan 22.00 och 02.00 natten till fredagen den 27 september stoppade polisen trafik på infartslederna till Stockholm för att genomföra en Infart STHLM-insats. Infart STHLM-insatserna fortsätter Min uppfattning är att nästan var tredje bil som stoppades under insatsen den 27 september genererade någon form av misstanke om brott. Resultatet visar att vi tyvärr har en hel del drogpåverkade som är ute och kör på vägarna nattetid, men också att upptäcktsrisken är hög för dem som begår denna brottslighet. I slutet av 2013 beslutade polisledningen i City att Infart STHLM-insatserna skall genomföras med minst 48 operativa poliser vid 10 tillfällen under 2014. n Christoffer Bohman 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Salivtester som sållningsinstrument I år är det 15 år sedan det blev olagligt att framföra motorfordon i trafiken under påverkan av narkotika. Drograttfylleri har trots detta blivit allt vanligare och 2012 anmäldes ca 12 000 sådana brott mot 15 200 vanliga rattfyllerier. Under perioden januari november 2013 minskade rattfyllerier med alkohol med 9 procent, medan drograttfyllerierna ökade med 6 procent i Sverige. Antalet anmälda drograttfyllerister tenderar att snart vara fler än alkoholrattfyllerister, trots att polisen har bättre lagliga och tekniska möjligheter att upptäcka alkoholpåverkade bilförare. För att kunna avslöja drogpåverkade förare krävs först misstanke om påverkan av annat berusningsmedel än alkohol. Vid sådan misstanke får poliser som genomgått utbildning i drogtecken och symptom göra en ögonundersökning med hjälp av penna, pupillometer och liten ficklampa. Har tecknen på drogpåverkan stärks genom ögonundersökning, kan trafikanten tas med för urin- och blodprovstagning. Om polisen hade ett sållningsinstrument, exempelvis salivtest, för att kunna drogtesta bilförare redan vid vägkanten, skulle proceduren bli både säkrare och snabbare. Numera finns effektiva sållningsinstrument som snabbt kan detektera droger i saliv. Tekniken används redan av polisen i Danmark och i ett antal EU-länder. I Sverige utvärderar Rikspolisstyrelsen för närvarande olika sållningsinstrument för saliv. Två salivtest för snabbanalys dominerar marknaden De två utrustningar för snabb analys av droger i saliv som är störst på den svenska marknaden är Dräger Drugtest 5000 och Alere DDS 2 Mobile test System. Båda är också enkla att använda och har hög tillförlitlighet. De lämpar sig därför som sållningsinstrument vid misstänkt drograttfylleri. Dräger Drugtest 5000 består av en testkassett med salivinsamlare och en analysator. Testpersonen för runt salivinsamlaren i munnen tills en blå färg på instrumentet indikerar tillräcklig mängd saliv. Testkassetten med salivpatronen sätts in i analysatorn som inom några minuter indikerar om saliven innehåller narkotika. Utrustningen kan detektera amfetamin, metamfetamin, opiater, kokain, bensodiazepiner, THC och metadon. Dräger Drugtest 5000 används aktivt av polisen Dräger Drugtest 5000 analysator. i våra grannländer Danmark, Tyskland och Polen och fältstudier pågår sedan en kort tid tillbaka i Sverige, Norge och Finland, berättar produktansvarige Ann Hertzberg. Alere DDS 2 Mobila Testsystem består av en salivuppsamlare som indikerar när salivmängden är tillräcklig. Uppsamlaren placeras i en kassett i analysinstrumentet, som är handburet och mindre än Drägers analysator. Alere DDS 2 kan inom fem minuter analysera och påvisa samma sju droggrupper som Dräger. Marie Drott, som är sales manager på Alere Toxicology, säger att DDS 2 mobils testsystem används bland annat inom sjukvården och kriminalvården i Sverige. Utomlands användes utrustningen av polisen i Italien och Drug Prevention Office inom den engelska polisen. Även Utryckningspolitiet i Norge testar för närvarande utrustningen. Alere DDS 2 analysinstrument. Salivanalyser i laboratorier Salivprover som analyseras i laboratorier är mer tidskrävande, men i gengäld kan ett större antal narkotikaklassade substanser upptäckas. Prodiagnostics lanserade under 2013 en ny droganalys som för närvarande kan detektera 55 olika droger i saliv, inklusive några nätdroger. Provet tas genom att testpersonen tar en speciell vätska i munnen under ett par minuter. Den utspottade vätskan skickas i provrör till det ackrediterade laboratoriet MVZ Labor utanför Berlin. Inom en vecka kommer analysrapporten via e-post. Enligt Prodiagnostics VD Susanne Nidemar används testmetoden i Sverige på bl.a. behandlingshem, sjukhus och fängelser. n Gunnar Hermansson 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Zolpidem och rattfylleri Det narkotikaklassade sömnmedlet zolpidem kan vid bilkörning ge blackout och detta borde läkare varna sina patienter för anser överläkaren Clas Sjöberg. Clas Sjöberg, som tidigare var chef för Nordhemskliniken i Göteborg, arbetar sedan några år som körkortsutredande läkare vid tre missbruksmottagningar i Göteborg. I detta arbete har han stött på fyra fall av rattfylleri associerat till bruk av sömnmedlet zolpidem, som bland annat ingår i Stilnoct-tabletter. Clas Sjöberg berättar om två män och två kvinnor i åldrarna 30-58 år som fått körkortet indraget ett år eller mer för alkohol- eller drograttfylleri. Alla hade ansvarsfulla befattningar i stat, kommun, sjukvård eller förvaltning och ingen var kriminellt belastad. De fyra händelserna inträffade alla under sommaren i semestertid. En man med stressigt arbete tog relativt ofta zolpidem för att kunna sova. Förutom arbete på sena kvällar och nätter kunde hans gamla och dementa mor ringa när som helst. Mannen hade köpt en liten flaska whisky som han tänkt ge bort, men han drack själv ur whiskyn första semesterdagen. På kvällen tog han en tablett zolpidem för att kunna sova. Därefter har han inget minne av vad som hänt innan han blev stoppad av polisen för rattfylleri. Den andre mannen som var sjukskriven för utmattningssyndrom, beskrev ett liknande förlopp med alkohol under dagen och en eller två zolpidem till kvällen och därefter minneslucka fram till polisingripandet då han körde bil. Clas Sjöberg har gjort många utredningar av alkoholrattfylleri men säger sig inte tidigare ha stött på så totala minnesförluster som i dessa båda fall. Överläkare ClasSjöberg I de båda kvinnornas fall förekom inte alkohol i samband med bilkörning. Den ena kvinnan levde i en stresssig tillvaro både på arbetet och privat. Hon använde regelbundet zolpidem som hon ofta överkonsumerade genom att ta två tabletter istället för en. Därför gick hon till två läkare. Kvinnan behandlades också med antidepressiva läkemedel, bl.a. citalopram. Inför en semesterresa på 15-20 mil tog hon vid sänggåendet en eller två zolpidem. Hon upprepade detta vid fyratiden på morgonen. När kvinnan stigit upp på förmiddagen för att förbereda sig för resan kände hon sig orolig och tog två till tre Ataraz-tabletter för att lugna ner sig. Vid tvåtiden på eftermiddagen när hon varit på väg i en timme, kände hon att hon inte hade kontroll över bilen. Hon körde av huvudvägen för att parkera men körde in i ett staket. Sedan backade hon och krockade med parkerade bilar. Enligt ett vittne var kvinnan så förvirrad att hon trodde att hon var framme vid målet för resan. Detta inträffade alltså tio timmar efter det senaste intaget av zolpidem. Den andra kvinnan varken rökte eller drack alkohol och hon hade aldrig tagit något slags psykofarmaka, trots att hon ofta led av huvudvärk. När hon skulle köra en tillfällig bekantskap till stationen hade hon så svår huvudvärk att hon måste vila. Mannen rekommenderade henne att ta en receptfri värktablett och hon somnade. Mannen väckte henne efter en stund för att hon skulle köra honom. Under färden blev kvinnan helt förvirrad och körde upp på en refug. Hon fick hjälp av en plogbil att komma loss, men körde sen på plogbilen. Polis tillkallades och prover som togs visade att hon hade zolpidem i kroppen. Mannen hade lurat henne att ta preparatet och hon gjorde sig skyldig till drograttfylleri. Kombinationen läkemedel och alkohol kan innebära många risker, säger Clas Sjöberg, såsom att risken för intoxikation ökar, abstinensen blir svårare och man riskerar att göra omdömeslösa saker. Clas Sjöberg menar att zolpidem är värre än övriga bensodiazepiner i detta fall, eftersom man kan agera utan att vara medveten om vad man gör. Det kan räcka med en liten mängd zolpidem för att få en blackout. Clas Sjöberg anser att läkarna borde vara mycket mer återhållsamma med att skriva ut Stilnoct och andra läkemedel med substansen zolpidem och dessutom varna för kombinationen med bilkörning. Sjöberg hävdar också att polisen borde göra obligatoriska tester på förare för att kontrollera om narkotikaklassade läkemedel förekommer i samband med svårare olyckor. n Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 27

Höstglöd insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm Under den gångna hösten genomförde polismyndigheten Stockholm en riktad insats mot narkotika med fokus på unga. Insatsen döptes till Höstglöd, hyllad av vissa och ifrågasatt av andra. Var den lyckad? Och är inte en insats ett misslyckande i sig? I insats Höstglöd delades myndigheten in i tre regioner och jag blev insatsledare för region mitt som bestod av City. Jag anser generellt att insatser i sig är ett misslyckande, då en insats ofta påvisar att kärnverksamheten inte klarar av jobbet i linjen och en insats därför krävs för att kunna nå de uppsatta målen. Vi har försökt projektleda insatsen och frågan är nu om Höstglöd varit lyckad. Vad är vårt mål? Först måste man fråga sig vad målet är och om målet är adekvat i förhållande till det problem som finns. I detta fall kan vi faktiskt säga att målets (det kvantitativa produktionsmål som återfinns i myndighetens direktiv för verksamhetsåret 2013) storlek i allra högsta grad är relevant. Detta mot bakgrund av bl.a. Stockholmsenkäterna som vartannat år frågar åk 9 samt åk 2 i gymnasiet om deras narkotikavanor. Problemet har visat sig vara stort och preventivt och repressivt arbetet krävs. Insatsens genomförande Fjorton operativa poliser togs ut i region mitt och snart kopplades två utredare och en person från KUT på. Metoden man skulle jobba med under insatsens åtta veckor (23 september- 15 november 2013) förmedlades till denna grupp innan insatsstart och var tydlig. Arbetet skulle utgå från att nysta i nätverk genom olika tvångsmedel och väldigt lite tid skulle gå till profilering på gatan. Målet var att genom underrättelser inrikta arbetet mot person och sen genom telefontömningar se kontaktnäten. Två spanare hade gett sig ut i ungdomsmiljöer två månader innan för att få in underrättelser till insatsstarten. Resultatet Totalt inom polismyndigheten i Stockholm registrerades 1327 misstankar om narkotikabrott under insatsen, varav 391 gällde personer under 18 år (29 %). I region mitt (City) registrerades 459 misstänkta narkotikabrott och 265 (58 %) av dem var mot person under 18 år. I några fall var samma person misstänkt för flera olika brott. Detta säger självklart inget om man inte har något jämförelsematerial, vilket inte finns då liknande insatser inte genomförts tidigare. Det man kan ställa det Narkotikagömma i en bok som påträffades hos en 16 årig kille. emot, som mer påvisar ett polisdistrikts oförmåga att agera mot problematiken, är att i Stockholm City rapporterades ca 300 narkotikabrott under hela 2012. Resultatet av insatsen visar dock att narkotika är utbrett bland våra ungdomar. Utvärdering av insatsen En del av utvärderingen var att gå igenom utfallet av avrapporteringen och de prover som tagits. Under insatsen rapporterades 138 personer under 18 år (i region mitt) för narkotikabrott genom eget bruk. 71 av dem (51 %) var positiva vid tester och har/kommer att redovisas till åklagare. 42 (30 %) erkände narkotikabrott i förhör, men provsvaren var negativa. För ytterligare 25 (18 %) personer var proven negativa och personerna förnekade brott. För att visualisera lite vad som övrigt framkom under insatsen: I region mitt har tre grova narkotikabrott rapporterats. En fritidsledare häktades efter att ha erkänt att han länge sålt till ungdomar. En lärare häktades efter att man hittat stora mängder narkotika i hemmet. Läraren hittades påverkad då man genomförde ett hembesök med oro för lärarens 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

dotter, som senare också misstänktes för narkotikabrott. Många ungdomar har kunnat identifieras och sättas i vård. Många ungas självskadebeteenden har kunnat identifieras genom att deras missbruk blivit känt för föräldrar. De flesta föräldrar som de operativa poliserna träffat har varit mycket tacksamma för den vetskap de fått om sina barn och den information om hjälp som de fått. Flera föräldrar har fått kontinuerligt stöd och tips under insatsens gång då de varit i behov av det. Genom lagföring av unga har annan brottslighet så som sexualbrott, våldsbrott m.m. kunnat uppdagas, samt annan problematik med t.ex. unga som prostituerat sig. Kommuner har fått upp ögonen för narkotikaproblemet, som blivit mycket påtagligt genom insatsen. På Lidingö har polisens insats resulterat i att kommunen beslutat om att lägga handlingsplaner på hur man skall agera mot missbruk och att fältassistenter skall tillsättas i kommunen. Vid ett insatstillfälle på Lidingö, då ca 30 personer under 18 hämtades in, närvarade hela 10 socialsekreterare. Ett flertal husrannsakningar har genomförts på skolor i länet där hundar sökt efter narkotika. Ett stort antal elever har efter detta blivit misstänkta för narkotikabrott. Flera barn under 15 år har kroppsbesiktats för socialtjänstens räkning och i samtliga fall har detta medfört ett fortsatt arbete för socialtjänsten med familjen. Metoden med att revidera och suga ur all information ur varje ärende visade sig vara mycket effektiv utifrån den tid som lades ner. Utredarna tömde telefoner, som spanarna kom in med, och skrev anmälningar på det som hittades i form av konversationer, bilder m.m. Detta låg sen som klara underlag med beslut till dagen efter, då spanarna började arbeta igen. Personalen, som togs från ingripande- och närpolisverksamheten i stor utsträckning, har höjt sin kunskap om offensivt tvångsmedelsarbete och kommer att förstärka arbetet i linjen under 2014. Underrättelser behövs för att arbeta mot narkotika på gatan. Ofta pekar operativ polis på avsaknad av underrättelser för att kunna arbeta, men om ingen är ute och samtalar med ungdomar, kommer inga underrättelser in. Man måste jobba offensivt mot en grupp för att få in underlag. En lärdom är att den operativa sidan kan ha varit lite långt från utredarna, som sen skulle ha själva ärendet i utredningsprocessen. De fick vid vissa tillfällen utredningen så sent att man äventyrade tidsfristerna. Vetskap om hur ungdomar drogar är en förutsättning för att agera mot det. Vi måste också vara effektiva i arbetet och välja rätt metoder. Vi vet genom insatser som Höstglöd att alltfler ungdomar idag använder droger (framförallt cannabis) i skolan. SMS-konversation mellan två ungdomar om cannabis. Framtiden Som nämnts initialt så anser jag insatser ofta vara ett tecken på misslyckande. Undantaget är då insatserna har ett behov kopplat till en specifik tid och plats. Exempel på detta är valborg, skolavslutning osv. Jag anser dock att utifrån hur polisen är strukturerad idag, så kommer vi att behöva liknande insatser även de kommande åren, dels för att kraftsamla och bli effektiva mot problemet och dels för att kunna sprida kunskaper internt för framtida förstärkt linjearbete. Därför kommer ungdomsinsatser att genomföras i City under det kommande året. I Höstglöd nådde man föräldrar som inte visste att deras barn tog droger och som nu kan vara ett stöd för sina barn. Därför bör vi sträcka ut en hand till skolor och föräldrar för att erbjuda det vi vet. Det som vi poliser lärt oss genom vår närvaro i dessa miljöer, genom att ha tömt telefoner och hållit förhör, kan ingen forskning komma fram till. Det kan ingen enkätundersökning påvisa. Därför är vi viktiga i arbetet mot ungdomsmissbruket. Slutsats Det finns alltså ett stort problem med narkotika bland ungdomar i Stockholm. Lyfter vi inte på stenarna så kommer vi inte att se vad som finns under. Just nu så finns det bara ett fåtal andra aktörer som kan lyfta på stenarna, så det är viktigt att vi poliser, genom att lyfta på stenar, förmedlar vad vi ser och medverkar till att andra funktioner i samhället kan agera. n Christoffer Bohman SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 31

Hur fungerar substitutionsbehandlingen med metadon och buprenorfin? Det tidigare begreppet substitutionsbehandling av heroinister kallas idag läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, LARO, och innebär behandling av personer som har ett beroende framkallat av heroin, opium eller morfin. Patienterna behandlas med dagliga doser av de narkotikaklassade läkemedlen metadon eller buprenorfintabletter (t.ex. Subutex och Subuxone). LARO-behandling ges vid ett antal offentliga beroendemottagningar runt om i landet och dessutom har allt fler privata sjukvårdsinrättningar, som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård, öppnat LARO-mottagningar. Det krävs bara en anmälan från vårdinrättningen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att komma igång. Verksamheten ska därefter följa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:27). Av föreskrifterna framgår bland annat att en läkare med specialistkompetens inom psykiatri ska vara verksam vid en LARO-mottagning och att det är denne läkare som beslutar om intagning och har ansvaret för patientens fortsatta vård. Den som kan komma ifråga som LARO-patient ska ha fyllt 20 år och ha ett dokumenterat opiatberoende av heroin, opium eller morfin sedan minst ett år. Patienten får inte ha ett riskfyllt beroende av alkohol eller andra narkotiska preparat än opiater. Vederbörande får inte heller ha uteslutits från LARO-behandling under de senaste tre månaderna. Läkaren ska upprätta en detaljerad vårdplan i samråd med patienten. Där ska bland annat framgå behandlingsåtgärder och målen med dessa, liksom när man gjort medicinska kontrollundersökningar, dvs. drogtester, och resultaten av undersökningarna. En patient kan uteslutas ur ett LARO-program om vederbörande inte har medverkat i vården under mer än en vecka, har haft upprepade återfall i missbruk av narkotika eller alkohol, har manipulerat urinprover eller dömts för narkotikabrott. När behandling inleds ska intaget av läkemedlen ske under uppsikt av vårdinrättningens personal, vilket är mycket resurskrävande. Efter sex månaders behandling kan den ansvarige läkaren låta patienten själv hantera doser av läkemedel för några dagars bruk, under förutsättning att behandlingen varit stabil under de första sex månaderna, att vårdplanen följts och att det inte bedöms vara någon risk att patienten säljer eller på annat sätt överlåter preparaten. Efterhand kan perioderna för självhantering av läkemedlen förlängas från några dagar till två-tre veckor. Inspektion avslöjar brister Inspektionen för vård och omsorg, som tagit över Socialstyrelsens ansvar för tillsyn över hälso- och sjukvård, ska även genom inspektioner kontrollera att LAROmottagningarna följer föreskrifterna i SOSFS 2009:27. Vid IVO avdelning syd, med ansvar för Skåne, Blekinge och Kronobergs län, har man under det senaste året inspekterat samtliga offentliga och några privata LARO-mottagningar. Inspektörerna Mats Holmgren och Jill Fransson tror inte att någon liknande systematisk genomgång har gjorts på andra håll i Sverige. Inspektörerna berättar att de påtalat en hel del brister på de olika vårdinrättningarna. Den vanligaste kritiken gäller patienternas rätt att själva hantera sina läkemedel. På de allra flesta mottagningarna tilläts patienterna ta med sig doser för flera dagar redan efter två månader och i något fall redan efter tre veckor från inskrivningen. En annan ofta förekommande kritik gällde vårdplaner som ibland saknades eller var ofullständiga. I övrigt framkom inget från personalen på de olika vårdinrättningarna som tydde på ett känt sidomissbruk hos patienterna eller att de säljer en del av sina tilldelade preparat. De kritiserade vårdinrättningarna har skriftligen intygat att bristerna som inspektörerna påpekade är åtgärdade eller kommer att rättas till. Mats Holmgren och Jill Fransson har också i sin tur kritiserats för att vara paragrafryttare som alltför strikt tillämpar regelverket. Det är vanligen kravet på sex månaders övervakat intag som vårdinrättningarna har svårt att förlika sig med. Holmgren och Fransson har också synpunkter på Socialstyrelsens föreskrifter som är otydliga och gör inspektionsarbetet besvärligt. En översyn av föreskrifterna lär dock vara på gång, vilket kommer att gagna alla. n Gunnar Hermansson 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014

Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell Hälso- och sjukvårdens sätt att behandla heroinister med starka opiatläkemedel har väckt allt starkare känslor under åren. Vad är sant och vad är falskt i den ibland hätska debatt som pågår mellan de två block som bildats. Metadonbehandling av heroinister inleddes i Uppsala 1966 och har sedan dess spridits till mer än hundra vårdinrättningar över landet. 1999 introducerades opiatsubstansen buprenorfin i form av Subutextabletter som ett komplement till metadon i vården. Användningen av Subutex som substitut för heroin och andra opiater ökade snabbt. Båda preparaten är starkt beroendeframkallande och när de kommer ut på den illegala marknaden leder det till ökat missbruk och i värsta fall dödsfall. Vård eller underhåll av missbruk Debatten för och emot substitutionsbehandling tog fart ordentligt sedan Subutex börjat användas. Var detta vård eller underhåll av missbruk? På vårdsidan var man övertygad om att behandlingsformen var det bästa som hänt för de som drabbats av heroinberoende och Subutex var ett säkert preparat som inte gick att missbruka. Men läckage av preparaten till den illegala marknaden började snart märkas och Subutex blev ett populärt missbruksmedel. Två läger har bildats i debatten. På den ena sidan hörs läkare och forskare som gjort sig kända vid lanseringen av behandlingsmetoderna. De stöder sig helt på forskning och värnar om sin karriär och sitt arbete. Övertygelsen av de goda behandlingsresultaten överskuggar allt och påståenden om läckage och ökad dödlighet förringas. Till denna sida har också anslutit sig bl.a. några journalister, Brukarföreningen med flera intressenter. På den andra sidan hittar vi olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med de negativa följderna av behandlingen med metadon och buprenorfin. Här finns narkotikapoliser och andra drogbekämpare, socialtjänst och annan vårdpersonal, Kriminellas revansch i samhället (KRIS) och många andra som valt att se realistiskt på vad som sker, på det som man upplever i det dagliga livet. Några viktiga fakta För den stora massan, som i media matas med argument för och emot, är det inte lätt att veta vad som är sant och vad som är mindre sant i debatten. Vem ska man tro på? Forskare anses ju redovisa de verkliga förhållandena, men det är inte alltid som viktiga omständigheter kommer fram. Här följer några sådana omständigheter som är hämtade från Socialstyrelsens kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (november 2012), FASS, Polisens och Tullverkets beslagsstatistik. Heroinmissbruket har minskat i Sverige sedan 2001, enligt CAN. (I Stockholm har heroinmissbruket åter ökat sedan 2011.) Polisens och Tullverkets antal beslag av heroin minskade från 1271 till 314 mellan 2001 och 2011. Trenden är densamma inom EU. Forskningsrapporter hänvisar ofta till flera år gammal statistik vid beräkning av antalet heroinister i Sverige, vilket påverkar behovet av att öka antalet behandlingsplatser inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Vilka är patienterna idag? Övervakat intag av läkemedlen ska göras under sex månader. Buprenorfintabletter intas sublingualt, dvs. tabletterna ska smälta i munnen under tungan och det tar 5-10 minuter. Risken är att vårdinrättningarnas resurser för övervakning inte räcker och tabletterna kan då spottas ut och säljas. Polisen beslagtar då och då sådana tabletter i samband med överlåtelser, men omfattningen är okänd. En tillräcklig dagsdos buprenorfin är oftast 8-16 mg (1-2 tabletter) och 24 mg ska inte överskridas enligt Socialstyrelsen. Men 13 procent av buprenorfinpatienterna får ut mer än maxdosen, i vissa fall hela 40 mg per dag, vilket motsvarar fem tabletter. 2011 behandlades ca 2800 personer med buprenorfin (Subutex/Subuxone) och 364 av dessa fick alltså högre dos än maxdosen. Av metadonpatienterna hade 6 procent, ca 150 personer, högre uttag än det maximalt rekommenderade. Ökar detta risken för läckage? Missbruk av Subuxone förekommer trots försäkringar om motsatsen. En tablett med 8 mg buprenorfin innehåller också 2 mg naloxon, ett ämne som ska förhindra ruseffekt vid injektion av opiater. Men effekten av naloxon avklingar snabbt och fördröjer bara ruseffekten av buprenorfin. Subuxone har därför ett något lägre pris på missbruksmarknaden. n Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 35

Morgondagens dominerande preparat på narkotikamarknaden? Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden? Alla tecken tyder på att den omfattande medikaliseringen med narkotikaklassade läkemedel är på väg att generera ett okontrollerat illegalt missbruksproblem, kontrollerat av ekonomiska intressen. Studie av illegalt bruk av metadon och buprenorfin bland ungdomar och unga vuxna i Sverige Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola, genomför sedan 2010 tillsammans med doktoranden Torkel Richert forskningsprojektet Läckage och icke-medicinskt bruk av metadon och buprenorfin i Sverige. Sommaren 2011 sköt socialdepartementet till ytterligare nästan en halv miljon kronor för en fördjupning av studien. Anledningarna var flera, bl.a. KRISkampanjen Statligt knark är också knark under Almedalsveckan 2011, samt en artikel i GP samma år om att Subutex läcker ut på gatan och en debattartikel i DN om stor ökning av metadondödsfall. Mest oroande var uppgifter om att ungdomar debuterar i missbruk med Subutex. Detta skulle kartläggas och redovisades av Läckageprojektet i Malmö i en delstudie publicerad i tidskriften Harm Reduction Journal under hösten 2013. Björn Johnson, som ansvarade för delstudien, är också en av Sveriges ivrigaste förespråkare för underhållsbehandling av opiatberoende. Det är därför inte förvånande att hans forskning visar att ytterst få ungdomar kommit i kontakt med eller testat dessa preparat. Inte heller läckage och illegalt brukande av metadon och buprenorfin anses vara ett allvarligt eller växande problem enligt studien, som bygger på registerdata och samtal med personer i olika yrkesgrupper på fem orter i södra Sverige. Bland de intervjuade finns också några poliser i Malmö, Lund, Göteborg, Jönköping och Norrköping. Man kan tycka att Björn Johnsons studie verkar tillrättalagd och inte är särskilt vetenskaplig. Han lyfter fram missbruk av andra narkotikaklassade läkemedel som ett avsevärt mer omfattande missbruksproblem, vilket också är allmänt känt. Men att samtidigt förringa ungdomars kännedom om och missbruk av buprenorfin och slå fast att buprenorfin inte kan vara en inkörsport till tyngre droger är en farlig slutsats, med tanke på vad andra undersökningar kommit fram till. Tyvärr blir denna typ av publicerade forskningsrapporter rättesnören genom uppmärksamhet i media och som andra forskare hänvisar till. Polisens bild av gatumissbruket För att få en egen bild av de vanligaste preparaten bland missbrukare i Sverige idag i allmänhet och buprenorfin/ metadon i synnerhet, har vi på redaktionen kontaktat poliser med kännedom om gatumissbruket på ett femtontal orter över hela landet. Studien från Malmö 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014