Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne



Relevanta dokument
Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Adoptionshandläggning i Skåne

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Bidrag till kulturmiljövård

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Verksamhetsbeskrivning

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Kommunal planering för äldre. Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

Kommunernas samverkan med organisationer och föreningar En kartläggning av de skånska kommunernas samverkan med organisationer och föreningar inom

Omsorg nattetid. Tillsyn nattetid på 29 särskilda boenden för äldre i Malmö stad. Sociala frågor. Helén Andersson Linus Nygren

Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Guide till slutrapport

Anhörigstöd i Skåne län

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Lex Sarah i Skåne län 2008

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Minnesanteckningar Nätverksträff II Barn med krångel i familjen på Karlslunds herrgård

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Arbetsutvecklingsrapport

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Engagemansguidning för en mer meningsfull fritid

Relationsvåldscentru m

Ann-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Ut i Malmö

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Lokalt och regionalt arbete

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Anmälan om ändring av uppgift i stiftelseregistret

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Handledning till Återhämtningsguiden. - för dig som mår dåligt

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016

STIFTELSER.

Ansökan om ekonomiskt stöd inom ANTDområdet utvärdering av gruppstödsverksamhet för barn och ungdom

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

År 2009 Ansvarsfull alkoholservering

Familjehemsplacerade barn 2005

Familjehemsplacerade barn 2008

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Politikermöten September 2009

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ANDRA PROJEKTÅRET

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Nätverksträff I - Barn med krångel i familjen på Karlslunds herrgård

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen

Barn- och ungdomsplan

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Verksamhetsberättelse

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

N Y T T F R Å N SIKTA

Temagrupp Barn och Unga

Barnperspektivet i missbruksarbetet

Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Transkript:

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette Boberg och Jenny Neikell Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län 600 ex ISBN/ISSN: 978-91-86533-21-2 Layout: Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Årtal: 2010 Omslagsbild: Microsoft Office 2

Länsstyrelsen har under ett flertal år fördelat utvecklingsmedel till kommuner som vill arbeta med att stödja barn som växer upp i riskmiljöer. Det kan till exempel handla om gruppverksamhet för barn i familjer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Sommaren 2010 bjöd Länsstyrelsen in barngruppsledare, som är verksamma i Skånes kommuner, till två workshopar i Malmö och Kristianstad. Syftet var att diskutera erfarenheter och få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete. Den här broschyren innehåller en sammanställning av barngruppsledarnas erfarenheter och goda råd för hur man lyckas i sitt arbete. Barngrupper finns idag i merparten av de skånska kommunerna 3

Den viktiga rekryteringen Utan barn, inga barngrupper. Många kommuner vittnar om svårigheter med att rekrytera barn till gruppverksamheten. Andra har inga problem att fylla sina grupper och har till och med kölistor. Hur gör man för att nå ut till de barn som behöver stöd? Enkla trycksaker Det är relativt enkelt och billigt att ta fram trycksaker för att sprida information om barngrupper. Undersök om du kan få hjälp av kommunens informationsavdelning. Broschyrer, informationsblad eller visitkort med namn och telefonnummer till den som håller i barngrupper i din kommun kan vara en idé. Trycksaker som riktar sig till vuxna kan läggas ut på exempelvis vårdcentraler, bibliotek och arbetsplatser. Informationsmaterial som riktar sig till barn och ungdomar kan läggas ut på skolor, bibliotek, föreningslokaler, fritidsgårdar och andra platser där målgruppen samlas. 4

Genom Internet finns goda möjligheter att nå barn och unga i behov av stöd 5

Informationskanaler Kontakta lokal dagspress och be dem skriva en artikel om kommunens barngruppsverksamhet. Annonsera i kommunblad, stadsdelstidningar eller andra gratismagasin som delas ut till hushållen i din kommun. Informera på kommunens egen hemsida. Be kommunens skolor att informera på sina hemsidor, glöm inte friskolorna. Kontakta www.drugsmart.com och lämna kontaktuppgifter till den som håller i barngrupper i din kommun. Kontaktuppgifterna publiceras på hemsidan som når barn och unga i målgruppen. Se över möjligheten att informera via andra hemsidor som når barn och ungdomar, exempelvis Kuling och Bris. Många föräldrar finns i dag på Facebook och andra sociala medier, fundera på om du kan informera om barngrupper i dessa forum. Tidig upptäckt gynnar barnets och ungdomens senare utveckling och ger dessutom stora samhällsekonomiska vinster Statens Folkhälsoinstitut 6

Viktiga vuxna Informera socialtjänsten om barngruppsverksamheten. Beskriv också hur vardagen kan te sig för barn i riskmiljöer, deras livsvillkor och behov av stöd. Bistå socialtjänsten med information till föräldrar och försök få möjlighet att informera om verksamheten innan en utredning eller liknande avslutas. Kontakta yrkesgrupper som arbetar med barn och familjer, exempelvis BUP, vuxenpsykiatri, vårdcentraler och elevhälsa för att informera om barngruppsverksamheten. Hör efter om behandlingshem och självhjälpsgrupper kan hjälpa till att sprida information. Kontakta även frivilligsektorn, religiösa samfund, föreningar och andra organisationer som kommer i kontakt med barn och familjer. Ha kontinuerlig kontakt med dina samarbetspartners och stötta dem i deras rekryteringsarbete. 7

Förutsättningar för arbetet Vid workshoptillfällena diskuterades vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man ska ha möjlighet att lyckas med barngrupper. Förutom barngruppsledaren och den kommunala strukturen, poängterades vikten av praktisk problemlösning och uppföljning. 8

Struktur För att få kontinuitet i arbetet måste det finnas barngrupper fortlöpande, även om det är få barn anmälda. Det är en stor fördel att ha en fast plats eller lokal för gruppverksamheten. Det föder kreativitet och skapar trygghet för barn och gruppledare. Det måste finnas tillräckligt med tid avsatt för driva en barngruppsverksamhet. Erfarenheter visar att en grupp tar ca 10 timmar per vecka i anspråk och då ingår: Information och marknadsföring Handledning, nätverksträffar och tid för metodutveckling Genomförande av gruppverksamhet Samtal med föräldrar och barn vid rekryteringen Förberedelse och uppföljning Samtal med föräldrar och barn under grupptiden 9

Barngruppsledaren Du måste ha någon form av metodutbildning för att leda barngrupper. Du bör få regelbunden handledning samtidigt som du leder dina 3-4 första barngrupper. För att kunna utvecklas och få kontinuerligt stöd i din roll är det bra om du deltar i ett nätverk tillsammans med andra barngruppsledare. För att utveckla den egna kompetensen som barngruppsledare är det viktigt att du får möjlighet att leda grupper kontinuerligt. 10

Praktisk problemlösning Barn måste ges möjlighet att få stöd även om föräldern inte kan följa eller skjutsa barnet till och från barngruppverksamheten. Kanske kan gruppledaren hämta och lämna barnet? Kan annan vuxen eller samarbetspartner hjälpa till? Anlita taxi vid behov! Uppföljning Skriv ned dina synpunkter och reflektioner efter varje gruppträff och avslutad grupp. Det är viktigt för att kunna följa upp och utveckla barngruppsverksamheten. Det är bra om du kan få reflektioner och feedback från anhöriga och andra vuxna i barnets nätverk för att mäta förändringar hos barnet efter gruppdeltagandet. Glöm inte att informera kommunens politiker och ansvariga tjänstemän. Skriv korta, lättillgängliga verksamhetsrapporter och föredra verksamheten i olika mötesforum. 11

Barn som växer upp i familjer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa eller våld tror ofta att de är ensamma om sina upplevelser och tar på sig skulden för det som händer i familjen. Genom att delta i grupper tillsammans med andra barn i liknande situationer får de möjlighet att uttrycka känslor, bli medvetna om sig själva och sina behov, dela erfarenheter och avlastas från skuld. I den här broschyren delar barngruppsledare i Skåne med sig av sina erfarenheter och goda råd för hur man lyckas i arbetet med barngrupper. Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane