Nya uppdrag nya möjligheter

Nya uppdrag nya möjligheter Kunskapsveckan, Umeå 2016-11-01 Anders Palm enhetschef på avdelningen för skolutveckling

Några stora utmaningar Vända utvecklingen så att kunskapsnivån ökar och resultaten förbättras Nyanlända elevers mottagande och lärande Effektiva och ändamålsenliga nationella skolutvecklingsprogram Riktade insatser som anpassas till lokala, regionala och nationella behov Användningen av digitala resurser i skolan Skolans legitimitet i samhället

Aktuella uppdrag Samverkan för bästa skola Nyanlända elevers lärande Elevhälsan Digitalisering Nationella skolutvecklingsprogram och En förändrad styrning av Skolverket

Samverkan för bästa skola Regeringen uppdrar åt Skolverket att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Urval av skolor baseras främst på underlag från Skolinspektionen Insatserna riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier, och som har eller bedöms få svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Satsningen ska omfatta grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasie- och gymnasiesärskolan. Även förskolan och förskoleklassen from 2017 (prop 2016/17:1)

Samverkan för bästa skola Skolverket ska i samverkan med varje berörd huvudman identifiera insatser som kan stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen så att kunskapsresultaten i de utvalda skolorna höjs och likvärdigheten inom och mellan skolorna ökar. Överenskommelser om hur insatserna ska utformas och genomföras. I överenskommelserna ska Skolverkets och skolhuvudmannens respektive ansvar och åtaganden klargöras.

Samverkan för bästa skola Långsiktig satsning ingen bortre gräns i uppdraget Ca 10 huvudmän väljs ut varje halvår I genomsnitt 2-3 skolor per huvudman Samverkan under upp till 3 år Hittills inlett samarbete med 41 huvudmän och 66 skolor (info på skolverket.se) From 2018 samarbete årligen med 55-60 huvudmän och upp till ca 180 skolenheter Vid utgången av 2019 räknar vi med att ha nått ca 100 huvudmän och uppemot 300 skolor

Skoldialogen som metod Skolverket initierar ett samtal med skolhuvudman och rektor om skolans resultat och utvecklingsmöjligheter Processtöd för nulägesanalys, identifiering av utvecklingsbehov och relevanta utvecklingsinsatser och åtgärdsplan Behovsanpassade utvecklingsinsatser Förhållningssätt: Lyhördhet Respekt Tydlig Pådrivande Möjliggörande Utmanande Öppenhet Stöd

Ansvarsfördelning och roller Huvudmannen äger sin egen process och Skolverket är dialogpartner och bidrar med processtöd. Skolverkets uppdrag är att stödja. Skolverket bistår huvudmannens arbete i framtagandet av en nulägesanalys och åtgärdsplan. Processen bygger på samtal, reflektion, erfarenhetsutbyte och samverkan mellan huvudmannen, rektorer på berörda skolor och Skolverket. Huvudmannen ansvarar för att arbetet förankras i organisationen och att alla berörda görs delaktiga.

Processen från urval till uppföljning År 1 År 3 Beslut Beslut om urval grundat främst på underlag från Skolinspektionen Dialog Dialog inleds med huvudmannen Överenskommelse om samverkan Nulägesanalys Nulägesanalys och åtgärdsplan utarbetas av skolhuvudman och skola i samråd med Skolverket Överenskommelse Klargörande av vilka insatser som ska genomföras och av Skolverkets resp huvudmannens ansvar och åtaganden. Genomförande Genomförande av insatser Uppföljning Uppföljning av resultat

Insatser till alla huvudmän och skolor: Skolverkets processtöd Stöd för huvudmannens och skolornas nulägesanalyser Stöd för framtagande av åtgärdsplaner samt identifiering och anordnande av insatser Stöd för uppföljning och utvärdering

Exempel på insatser Lokalt anpassat processtöd/handledning i organisationsutveckling, styrning och ledning Utbildning i resultatanalys Stöd för org. för mottagande av nyanlända Insatser på huvudmannanivå som syftar till att utveckla organisationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Insatser till rektor och ledningsgrp som syftar till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och det pedagogiska ledarskapet Lokalt anpassat processtöd/handledning för pedagogiskt ledarskap och i att leda förändringsarbete Utbildning i resultatanalys Utbildning av lokala processledare/förstelärare Handledning och utbildning för lärare om förhållningsätt och bemötande Coachning Handledning till arbetslag om relations- och trygghetsskapande ledarskap. Insatser på skolnivå för att förändra undervisningskultur, förbättra studiemiljö och öka studiemotivation Insatser på skolnivå som syftar till att utveckla kvaliteten i undervisningen. Coachning/handledning till lärare om kollegialt lärande, uppföljning/utveckling av undervisning, anpassning, inkludering Utbildning om bedömning., språk-och kunskapsutv.arb Fortbildning i ma-didaktik, läs-och skrivinlärning

Avdelningen för skolutveckling

Nyanländas lärande

Asylsökande, de 15 största länderna Medborgarskap jan sep 2016 jan sep 2015 ökning/ minskning Antal % ökning/ minskning Procent Syrien 4374 25640-21266 - 83 % Afghanistan 2417 9926-7509 - 76 % Irak 2167 5700-3533 - 62 % Somalia 1375 3879-2504 - 65 % Statslös 1052 4020-2968 -74 % Iran 991 1119-128 - 11 % Eritrea 958 5981-5023 - 84 % Georgien 554 614-60 - 10 % Albanien 534 2021-1487 - 74 % Ukraina 453 1157-704 - 61 % Mongoliet 407 698-291 - 42 % Etiopien 401 1114-713 - 64 % Turkiet 370 162 208 + 128 % Marocko 310 609-299 - 49 % Serbien 309 859-550 64 % Övriga 5658 9584-3926 - 41 % TOTAL 22330 73083-50753 -69 %

Behörighet till nationella program 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 40 Behöriga till gymnasiet 50 40 Börjat skolan åk 1-5 Börjat skolan åk 6-9 30 30 20 20 10 10 0 Svensk bakgrund Invandrat före skolstart Invandrat efter skolstart 0 2013 2015 Källa: Skolverket

Ytterligare statistik Ca 30% av de som börjat på gymnasieskolans språkintroduktion går vidare till nationellt gymnasieprogram inom tre år. Ca 18 700 elever går idag (april 2016) på språkintroduktion vilket är en ökning med 34 % jämfört med läsåret 2014/15. 9 % av de som börjar på språkintroduktionen har avslutat ett nationellt program fyra år senare Andelen elever som invandrat efter ordinarie skolstart har ökat från ca 3 % 2006 till drygt 8 % 2015. Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat från 7 till 9 år.

Utmaningar Många elever som kommer i äldre tonåren med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Många placeras i kommuner som saknar erfarenhet av att ta emot och utbilda nyanlända elever. Elever flyttas runt när Migrationsverket lägger ner boenden och riskerar därmed att få vänta på att få börja skolan upprepade gånger. Kunskaper om eleven (via t ex kartläggningen) förs inte över när eleven byter grupp eller lärare. Lärarbrist

Regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever

Skolverkets pågående arbete Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (U2015/3356/S) Riktade insatser Syftar till att stödja och samverka med huvudmän som tagit emot stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Generella insatser Syftar till att ge stöd till alla som har behov av att utveckla verksamheten kring de nyanlända eleverna.

Riktade insatser Urval utifrån Migrationsverkets statistik Fokus på att utveckla verksamhet för de nyanlända eleverna Dialogbaserat arbetssätt Riktar sig huvudsakligen till huvudmannanivån som med hjälp av det lokala teamet driver utvecklingsarbetet på skolorna. Insatser grundar sig på analys av nuläget Överenskommelser och åtgärdsplaner

Generella insatser befintliga eller påbörjade insatser Erbjudande om att utse samordnare Stöd från RUC till samordnare. Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever med tillhörande stödmateríal Kurs: Undervisa nyanlända elever - för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen Kurs: Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång Information och stöd på webben Utbildning för SYV Att vägleda nyanlända elever Stödmaterial för det kollegiala lärandet om att vägleda nyanlända elever. Utvecklingsstöd för huvudmän och rektorer. Moduler om att undervisa nyanlända elever den allra första tiden. Det obligatoriska kartläggningsmaterialet är publicerat på bedömningsportalen En webbutbildning i att använda kartläggningsmaterialet finns på bedömningsportalen

Generella insatser planerade insatser och insatser som är på idéstadiet Skolverkets uppdrag utvidgas till att omfatta gy och gysär Stöd till studiehandledare och modersmålslärare Utbildning för studiehandledare och modersmålslärare Kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsans personal Utbildning i kartläggningsarbete Stöd/utbildning till gymnasieungdomar med förutsättningar att kunna arbeta som studiehandledare Uppbyggnad av ett regionalt stöd till studiehandledare (jämför aplutvecklare) Webbstöd för studiehandledare (jämför apl-handledarutbildningen) Stöd till dem som ska studiehandleda eller undervisa på fjärr. Stöd- och informationsmaterial Nyanlända i gymnasieskolan

Framgångsfaktorer Inledande kartläggning Höga förväntningar Tillgång till alla skolämnen Studiehandledning på modersmålet Lära känna andra jämnåriga Språkutvecklande arbetssätt Samverkan Styrdokumenten

Elevhälsa

Bakgrund Elevvårdsutredningen (SOU 2000:19) Propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) Implementering Myndigheten för skolutveckling (2002) Skollagen (2010) Från elevvård till elevhälsa fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser samt att elevhälsan definieras som ett eget verksamhetsområde.

Vad har gjorts? Uppdrag om förstärkt elevhälsa (2012-2015) - Personalförstärkningarna (540 miljoner, motsvarande 2 164 heltidstjänster). - Utvecklingsinsatser (Konferenser, Seminarier) - Stödmaterial bl.a. Vägledning för elevhälsa (Skolverket och Socialstyrelsen)

Elevhälsan idag Elevhälsan mer i fokus (bl.a.skollagen) men Tillsyn visar på brister: - Tillgång till elevhälsa (Tid och professioner) - Hälsofrämjande och förebyggande insatser

Viktiga utvecklingsområden Elevhälsan som en viktig resurs i hela skolans uppdrag Att tillvarata elevhälsan kompetens i den systematiska verksamhets utvecklingen Styrning och ledning av elevhälsan bl.a. stöd till rektorer Nationella skolutvecklingsprogram

Digitalisering

Digitalisering Några huvudsakliga iakttagelser från IT-uppföljning En datortätare förskola och skola Surfplattans genombrott i förskola och skola Användningen av IT ökar bland elever Oförändrad IT-kompetens bland elever Fortsatt stort behov av kompetensutveckling inom IT bland förskolepersonal och lärare Sms och sociala medier kan störa studiero

Fortsatt behov av kompetensutveckling inom IT Andel grundskollärare som har ett mycket stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling inom IT för olika områden (svar från lärare) Grundskollärare IT som pedagogiskt verktyg Programmering/Kodning * Skapa eller hantera bild/ljud/film Förebyggande av kränkningar Säker användning av internet Lag och rätt på internet Källkritik Verktyg för att skapa presentationer Verktyg för kalkyl Administration Grundläggande datorkunskap Verktyg för ordbehandling Informationssökning Verktyg för e-post * 29% av lärarna upplever att de inte behöver kompetensen * Ingick ej 2012-0 57 56 57 55 55 55 57 51 53 47 51 44 41 42 40 40 43 38 37 36 31 35 29 35 32 34 28 0 25 50 75 100 42 procent av rektorerna uppger att skolan har en IT-strategi som inbegriper hur lärarna ska ges kompetensutveckling inom IT 2015 2012

Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan, för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna

VISION för 2022 Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. (2) Strategi(er) för att nå visionen 2022 förslag på åtgärder inom fem områden

Förändringar i styrdokument 30 juni 2016 Personalens digitala kompetens Likvärdig tillgång till digitala verktyg Digitaliseringens strategiska potential i undervisning och administration Forskning och uppföljning

Förändringar i styrdokumenten Skolverket har lämnat förslag till förändringar den 20 juni 2016 för de styrdokument som beslutas av regeringen, samt plan för fortsatt översyn av ämnes- och kursplaner Skolverket avser att se över vilka ändringar i styrdokumenten som krävs för att vuxna ska ges möjligheter att inom skolväsendet för vuxna utveckla grundläggande digital kompetens

Personalens digitala kompetens IT-strategisk kompetens i statliga rektorsprogrammet och utbildning för förskolechefer Adekvat digital kompetens en tydlig del av examensmålen i lärarutbildningen. Kompetensutvecklingsinsatser inom de nationella skolutvecklingsprogrammen Samarbete mellan skola och arbetsliv utvecklas yrkeslärares branschspecifika kompetens

Nationella skolutvecklingsprogram

Nationella skolutvecklingsprogram Regeringsuppdrag givet sommaren 2015 Fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser. Utgör en arbetsform för Skolverkets systematiska arbete med skolutveckling Alla Skolverkets utvecklingsinsatser kommer på sikt att finnas inom strukturen för de nationella skolutvecklingsprogrammen, om det inte finns särskilda skäl att de ligger utanför

Nationella skolutvecklingsprogram stark koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet och Skolverkets forskningsspridningsuppdrag ett antal väl beprövade och utvärderade fortbildnings- och skolutvecklingsmetoder erbjuds och används av huvudmän och skolor en tydlig kommunikationsstruktur för huvudmännen kring Skolverkets skolutvecklingsportfölj stark samordning av vilka insatser som erbjuds, när de erbjuds och för vem de erbjuds tydliga prioriteringar och tydlig struktur program och insatser

Program och insatser Program Ett program kan betraktas som ett nationellt prioriterat utvecklingsområde som Skolverket bedriver skolutveckling inom. Programmen har övergripande mål som följs upp och består av insatser som är paketerade utifrån gemensamma nyttor. De nationella skolutvecklingsprogrammen ger sammantaget en heltäckande karta över de områden som Skolverket erbjuder utvecklingsinsatser inom. Insats En insats inom program syftar till att stärka huvudmäns och skolors förutsättningar att förbättra undervisningen och den pedagogiska utvecklingen. Insatsen ska bidra till goda förutsättningar för utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. En insats har ett tydligt syfte och tydliga mål och riktar sig till en eller flera målgrupper. Samma insats kan förekomma inom olika program.

Program och insatser urval Nyanlända och flerspråkiga elevers lärande Skola-arbetsliv och högre studier Elevhälsa Styrning och ledning Webbutbildning om kartläggningsmaterial Kompetensutveckling, SYV Insatser inom specialpedagogik Fortbildning för rektorer Fortbildning för förskolechefer Statsbidrag för samordnare Kompetensutveckling via APL-utvecklare Revidering av vägledning, elevhälsa Lärarlyftet Rektorsprogrammet Stöd från RUC till samordnare Regionala lärlingssamordnare Utlysning av projektmedel Styrning och ledning med fokus på skolans digitalisering Insatserna tillgängliga Insatserna tillgängliga fr.o.m. hösten 2016

Program och insatser urval Systematiskt kvalitetsarbete Kunskaper och värden Betyg och bedömning Digitalisering Matematiklyftet Omvärldsbloggen Läslyftet Kolla källan BRUK NT-satsningen Betyg och bedömning (MOOC via KAU) Leda och lära i tekniktäta klassrum Främja likabehandling Säker och kritisk användning av nätet Delaktighet och inflytande i undervisningen Digitalt berättande Insatserna tillgängliga Insatserna tillgängliga fr.o.m. hösten 2016

En förändrad styrning av Skolverket

Regeringen ställer krav på vad Skolverket ska utföra och uppnå Instruktionen Budgetpropositionen Regleringsbrev Särskilda uppdrag Förutom detta finns styrdokument som reglerar alla myndigheters verksamhet. Regeringens styrning av Skolverket har varit mycket detaljerad. Det har i praktiken visats sig genom ett detaljerat årligt regleringsbrev och att särskilda uppdrag lämnats till Skolverket under pågående verksamhetsår. Regeringen vidtar nu åtgärder som innebär att styrningen förändras. Det gäller bl.a. förtydligande av regleringsbrevet, att uppdragens utformning övervägs noga t.ex. vad gäller detaljeringsgrad och att myndighetens förvaltningsutgifter i större utsträckning samlas på ett anslag.

Våra leveranser tydliga ramar och riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas träffsäker statsbidragshantering och effektiv ärendehandläggning behovsanpassade, strukturerade och systematiska skolutvecklingsinsatser konkreta och användbara utredningar och analyser

Tack för att ni lyssnat!