BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 43. a. KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1904.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren 1856-1861 Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1914-1954. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1954. Årg. 1912-1953. Översiktspublikation: Statens järnvägar : 1856-1906 : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, 1906. - 4 vol. D. 1, Historik. Även elektronisk version på adress: http://runeberg.org/sj50/1/ D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-l0-0401_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 43. a. KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1904. STOCKHOLM. K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1905.

Innehållsförteckning. Table des matières. Underdånig berättelse: Sid. Statsjärnvägarnes utsträckning 3. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning 4. Trafik 9. Banas och byggnaders underhåll 13. Nya byggnader och anläggningar 14. Transportmateriel och materialförråd 20. Trafikhinder och olycksfall 26. Tjänstepersonal. 27. Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 27. Statens järnvägsbyggnader 27. Rapport au Roi: Page. Longueur des chemins de fer de l'état 3. Capital engagé et situation financière... 4. Mouvement 9. Entretien de la voie et des bâtiments 13. Constructions nouvelles 14. Matériel roulant et approvisionnements dans les dépôts 20. Accidents divers 26. Personnel 27. Caisses de pension 27. Lignes en construction 27. Tabellbilagor: Sid. 1. Statistisk öfversikt för åren 1899 1904 3. 2. Uppgift å vid slutet af år 1904 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m 14. 3. Uppgift å vid slutet af år 1904 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m 24. 4. Öfversikt af lokomotivtjänsten samt därmed förenade kostnader under år 1904 29. 5. Öfversikt af vagntjänsten samt därmed förenade kostnader under år 1904 34. 6. Ordinarie bantågens anordning år 1904 36. 7. Sammandrag af trafik och trafikinkomster för särskilda månader år 1904 samt under åren 1856 1903 38. 8. Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1904 40. 9 a. Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik år 1904 59. 9 b. Summariska uppgifter rörande statsbanornas utländska samtrafik år 1904 62. 10 a. Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariff klasser år 1904... 63. 10 b. Statsbanestationers och främmande samtrafikleders afsändning af olika slag af vagnslastgods år 1904 72. 11. Summariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda godsslag under åren 1899 1904 94. 12. Antal transporterade boskapskreatur år 1904 95. 13. Stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik år 1904 99. 14. Tågrörelse samt person- och godstrafik per bankilometer å särskilda bandelar år 1904 105. 15. Ordinarie tjänstepersonal 107. 16. Kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader år 1904 108. Grafisk framställning af Statens järnvägstrafiks inkomster, utgifter och skilnaden dem emellan per bankilometer under åren 1856 1904. Tableaux: Page. 1. Relevé statistique pour les années 1899 1904 3. 2. Tableau, indiquant la nature et le nombre des locomotives à la fin de 1904 14. 3. Tableau indiquant le nombre des voitures et wagons, leurs dimensions principales, disposition etc. à la fin de 1904 24. 4. Service et frais d'entretien des locomotives pendant 1904 29. 5. Service et frais d'entretien des voitures et wagons pendant 1904 34 6. Disposition des trains en 1904... 36. 7. Résumé du mouvement dans les douze mois de l'année 1904 et dans le temps précédent (1856 1903) 38. 8. Renseignement sur le trafic, les recettes, les dépenses et le personnel des stations en 1904 40. 9 a. Relevé sommaire du trafic direct en 1904 59. 9 b. Relevé sommaire du trafic international en 1904.. 62. 10 a. Repartition des transports de marchandises par classe des tarifs en 1904 63. 10 b. Relevé préliminaire des marchandises transportées en 1904... 72. 11. Résumé des quantités des articles principaux de marchandises transportées en 1899 1904 94. 12. Transports de bestiaux en 1904 95. 13. Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées d'après les recettes du trafic expédié et reçu en 1904 99. 14. Détail par section de voie du trafic kilométrique 105. 15. Personnel ordinaire 107. 16. Comptes des lignes en construction en 1904 108. Diagramme: Recettes brutes, dépenses et recettes nottes kilométriques des chemins de fer de l'état dans les années 1856 1904. Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 krona = 1.39 Centime. 1 Ton (meterton) = 1000 Kilogram.

TILL KONUNGEN. Jämlikt nådig föreskrift får Järnvägsstyrelsen härmed afgifva underdånig berättelse om statens järnvägars förvaltning under år 1904, hvarvid under särskilda afdelningar redogöres för statsjärnvägarnes utsträckning, kapital, afkastning och ekonomiska ställning, trafik, banas och byggnaders underhåll, nya byggnader och anläggningar, träns-

portmateriel och materialförråd, trafikhinder och olycksfall, tjänstopersonal, statens järnvägstrafiks pensionsanstalter och statens järnvägsbyggnader. De redogörelsen åtföljande tabellerna äro upprättado i hufvudsaklig överensstämmelse med motsvarande bilagor till närmast föregående årsberättelso, dock har af anledning, som närmare angifves i berättelsen, specifikationen af olika slags transporteradt gods måst väsentligen inskränkas. Stockholm i September 1905. Underdånigst MAURITZ SAHLIN. AXEL CORIN. E. O. J. BJÖRKLUND. HJALMAR WIKLAND. Föredragande. VIKTOR KLEMMING. JOHN LUNDBERG. Per Kjellin.

Kungl. Järnvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år 1904. Statsjärnvägarnes utsträckning. Sammanräknado längden af statens trafikerade järnvägar (med frånräkning af den för Kungl. Domänstyrelsens räkning af onskildt järnvägsbolag trafikerade linjen Bånghammar Kloten samt den Kungl. Fortifikationen tillhöriga, af enskilda personer trafikerade linjen Visby Visborgs slätt) uppgick vid 1904 års såväl början som slut till 4,200 kilometer. I denna banlängd är för första gången inräknad don år 1903 färdigbyggda och don 10 December s. å. för trafik öppnade bandelen af statsbanan gonom Bohuslän, Uddevalla Skee om 85 kilometer. Bandelen, som intill nämnda statsbanas färdigbyggande endast genom förmedling af enskilda järnvägar står i förbindelse med det ofri ga statsbanenätot, har trafikstationer vid Uddevalla, Hogstorp (12 km.), Munkodal (21 km.), Dinglo (31 km.), Hällevadsholm (37 km.), Babbalshodo (43 km.), Orrekläpp (55 km.), Tanum (00 km.), Kragenäs (70 km.), Öfvorby (75 km.) och Skee (85 km. från Uddovalla). 1 sammanhang mod denna bandols öppnande för trafik öfvertogo statsjärnvägarne onligt kontrakt trafikeringen af den 7 kilometer långa, enskildt järnvägsbolag tillhöriga utfartsbanan till hafvet, Strömstad Skee. För denna enskilda järnväg komma statistiska uppgifter att meddelas i Allmän svensk järnvägsstatistik, lika med dom, som årligen offentliggöras rörande andra enskilda järnvägar och bland dom äfven den gonom statsjärnvägarnes försorg trafikerado Örebro Svarta järnväg, men hafva i denna berättelse rörande statens järnvägstrafik ej intagits några andra data rörande dessa järnvägars trafik än hvad som betingas af deras samtrafik med statsjärnvägarne (tab. 9 a). Statsbanornas samtliga trafikerado linjer voro vid årsslutet följande: Denna banlängds fördelning på skilda län framgår af nedanstäende tabell:

4 STATSJÄRNVÄGARNES UTSTRÄCKNING. KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. Tabellen utvisar bland annat, att tio mod statsbanor bäst försedda länon voro: i förlmllando till ytvidden Malmöhus och Hallands län (rosp. 3.831 och 3.597 km. banlängd por kvadratmil); i förhållando till folkmängden åter Norrbottens och Jämtlands län (resp. 42.805 och 31.815 km. banlängd por 10,000 invånaro). Do norrländska länon ägdotillsammans l,979kilomoterstatsbana ollor 0.758 kilomotor per kvadratmil och 22.120 kilomotor por 10,000 invånaro, do öfriga länons sammanlagda banlängd af statsbanor utgjordo 2,227 kilometer eller l,i»2 kiloraoter por kvadratmil och ä.ioi kilomotor por 10,000 invånaro. Tro län saknado statsbanor inom sitt område, nämligen Kalmar, Blokingo och Oottlands län. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning. Kapital. Samtliga statsanslag, som allt ifrån Sr 1855 utgått till byggande ellor förvärfvando af statsjärnvägar eller till komplottorando och förbättrande af rodan befintliga, äro här nodan sammanställda och ordnndo dels med hänsyn till don statons penninganstalt, genom hvilkon do utbetalats, dols med hänsyn till anslagets ändamål. På liknando sätt äro do trafikmodol fördelado, soin under årons lopp kapitalisorats i statsjärnvägamo. Till dessa summor hafva därefter lngts matorialoch kassaförlagon vid redogörolsoårots slut för att samodolst orhålla hola boloppot af do i tratikorado och under byggnad varando statsjärnviigarno bundna statsmedel. Af vodorbörando bokslut framgår: att från Statskontoret utbetalts: Byggnadskostnad. Af ofvanståondo kapitalvärdo hado vid 1904 års slut oj kapitalisorats i för trafik öppnade banor: Don afkomstborättigado byggnads- eller /SrcärfskostneuUn i medeltal för aret låter sig beräknas på sätt som följer:

AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. 5 Historisk ekonomisk öfversikt. I följando tabell iiro do viktigasto ekonomiska resultaten, fördelade per bankilometer, allt ifrån första trafikflrot 185C för hvnrjo sarskildt ar sammanställda. Nettoinkomst. Härvid är att märka, ntt statsjärnvägarnes bidrag till pensionsinrättning för personalen för är 1901 inräknats bland driftkostnaderna, under det att nämnda bidrag förut inneslutits i nettoinkomsten. Till följd häraf ställer sig afkomstprocenten något mindre fördelaktig än livad den enligt förut gällande beräkningsgrunder skulle hafva gjort (3.4 6 i stället för 3.62 proc.) Trafikmedlens användning. I följando sammanställning äro angifna dels bruttoinkomsterna under år 1901 och under hela trafiktiden 1856 1901 med inräkning af Gcllivarebanans provisoriska trafik är, dels dessa bruttoinkomsters fördelning på driftkostnader, inbetalningar till statsverket, kapitalisering af trafik mod cl i nybyggnader ni. m. och förlagsvärdo, hvarvid i enlighet med den år 1904 antagna grundsatsen om inbetalningarnas till statens järnvägstrafiks pensionsinrättning hänförande till driftkostnaderna, dessa inbetalningar äfven för föregående trafiktid här upptagits bland driftkostnaderna.

6 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. För den rätta förståelsen af ofvanståonde jämförelser hänvisas till det förhållandet, att banlängden under år 1904 ökats med 85 km., representerande den öfr.e, ännu svagt trafikerade delen af statsbanan genom Bohuslän. Såsom redan förut under rubriken»nettoinkomst.» anmärkts, hafva grunderna för driftkostnadernas och nettoinkomstens oeräknande med år 1904 ändrats så till vida, att bidraget till pensionsinrättningen, utgående med 2 proc. af nettoinkomsten (inkl. ifrågavarande bidrag), och som förut hänförts till nettoinkomsten, nu lagts in under driftkostnaderna. 1 och för åstadkommandet af en rättvis jämförelse mellan 1903 och 1904 års ekonomiska resultat, har det varit nödvändigt att i ofvanståonde sammanställning angifva de driftkostnader och den nettoinkomst för år 1903, som framgå med tillämpning af nämnda för år 1904 anförda grunder. Afkomstprocenten, som år 1903 utgjorde 3.33 och år 1904 3.45 procent, utvisar en ökning af O.12 enheter eller 3.60 procent och skulle, beräknad efter för båda åren enahanda principer, hafva ökats med O.19 enheter eller 5.71 proc. Ökningen betingas, som af ofvanståonde sammanställning framgår, af en väsentlig höjning af bruttoinkomsterna såväl absolut som per bankilometor, under det att samtidigt driftkostnaderna ökats i afsevärdt mindre grad och per bankilometor knappast nämnvärdt, hvilka för afkomsten gynnsamma faktorer byggnadskostnadens jämförelsevis obetydliga ökning por bankilomoter ej förmått motväga. Särskilda bandelars ekonomiska läge. I ändamål att bereda en öfversikt af särskilda bandelars ekonomiska läge meddelas i följando två tabeller, efter approxima-. tiv beräkning, dels bruttoinkomst och driftkostnad för de i dom angifna trafiklinjerna och dels byggnadskostnad, bruttoinkomst och nettoinkomst per bankilomoter äfvensom afkomstprocenter. Jämföras de viktigaste ekonomiska värdena rörande statsbanornas kapital och drift för år 1904 med dem för närmast föregående år, erhålles nedanstående sammanställning:

SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. 7 I förestående driftkostnadssummor ingå, jämte de i föregående årsberättelser bit bänförda utgifter, äfven statens järnvägars bidrag till pensionsinrättning för personalen, som fördelats på särskilda bandelar i förbållande till deras nettoinkomst inkl. ifrågavarande bidrag. Af ofvänståendo taboll framgår, att bruttoinkomstmedeltalet för bantrafik öfverhufvud, 12,502 kronor pr bankiloraetor, var lägro än enahanda medeltal vid linjerna Gellivare Riksgränsen, Malmberget Luleå, Södra stambanan, Storvik Stockholm samt östra och Västra stambanorna mod resp. 12,629, 17,499, 19,370, 20,041, 21,965 och 24,649 kronor; Västkustbanan och linjerna Ångo Storvik, Kilafors Stugsund och Hallsberg Krylbo närmade sig det allmänna medeltalet, medan sist i ordningen kommo linjerna Boden Bräcko, Sköfde Karlsborg, Uddovalla Skeo och Boden Morjärv mod resp. 3,205, 3,022, 1,684 och 723 kronor, hvilka sistnämnda bruttoinkomster mod resp. 820, 923, 2,410 och 1,416 kronor understogo driftkostnaderna. Vid samtliga öfriga linjer hafva bruttoinkomsterna öfverstigit driftkostnaderna. Samma bandelar, som inbragt de största bruttoinkomsterna, hafva äfvon lämnat don största nettoinkomsten por bankilomoter. Det allmänna nettoinkomst-medeltalet per bankilometer, 3,491 kronor, öfvorträffades vid nämnda bandelar i följande ordning: linjerna Gellivare Riksgränsen och Malmborget Luleå, Södra stambanan, Storvik Stockholm samt östra och Västra stambanorna, (resp. 5,255,6,219, 6,276,6,376,8,226 och 9,800 kr.) Samtliga nyss nämnda linjer äfvensom linjen Ange Storvik lämnade i förräntning på de i dom nedlagda byggnadskapitalen af statsmedel större afkastning än statsbanorna inalles, 3.40 procent, och uppgick ifrågavarando ajkomstprocent vid linjen Malmberget Luleå, Västra, östra och Södra stambanorna samt linjorna Storvik Stockholm, Gellivare Riksgränsen och Ange Storvik, till resp. 7.08, 6.68, 6.6i, 5.06, 4.87, 4.09 och 3.4 G procent. Vid jämförelse mellan 1904 och 1903 års inkomstmedeltal visar det sig, att bruttoinkomsten por bankilometer för linjerna norr om Storvik stigit med 338 kronor eller 4,68 procent, men för linjerna söder om Storvik mod endast 46 kronor eller 0.28 proc, och att motsvarande nettoinkomsttal stigit med resp. 219 kronor (15.16 proc.) och 59 kronor (1.18 proc), hvilken förskjutning till de norra linjernas förmån till stor del får tillskrifvas den betydelse, som öppnandet af don ännu svagt trafikerade linjon Uddevalla Skee haft på dessa allmänna modeltal för de södra linjerna. De märkligasto ökningarna af bruttoinkomstmedeltalen hafva ägt rum å linjen Storvik Stockholm, östra stambanan och linjen Gellivare Riksgränsen med resp. 1,706, 1,135 och 1,071 kronor. Minskning af samma inkomstmedeltal åter har inträffat vid linjen Ljusdal Hudiksvall, Västkustbanan och linjen Boden Morjärv med resp. 613, 416 och 36 kronor. Bland mera väsentliga förändringar af afkomstprocenten för särskilda banlinjer i jämförelse mod år 1903 är att märka, att det allmänna medeltalet för linjerna norr om Storvik stigit från 1.70 till 1.92 procent, men för linjerna söder om Storvik sjunkit från 4.38 till 4.86. procent, samt att afkomstprocenten stigit för Södra stambanan från 4.34 till 5.05 procent, för linjen Malmberget Luleå från 6.45 till 7.08 procent och för linjon Ange Storvik från 2.86 till 3.4 6 procont. Afkomstprocenten å linjen Gellivare Riksgränsen, som utgjorde 3.8 å hela anläggningskostnaden, försåvidt därtill räknas samtliga statens utgifter för ifrågavarande bandel (räntor under byggnadstiden m. m.) utgjorde i förhållande till den här beräknade byggnadskostnaden 4.09 proc.

8 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. För att tjäna till öfvcrsikt af trafikens ekonomiska resultat vid do särskilda bandelarne under tiden från och med år 1868 äro i efterföljande taboll vodorbörande medeltal af byggnadskostnad, inkomster och afkomstprocenter summariskt sammanfattade i treårsperioden 1868 1870, i näst följande fulla femårsperioder samt angifna för hvart och ett därefter följande år.

SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. TRAFIK. 9 Trafik. Under hänvisning till tab. 6, som innehåller specificerade uppgifter rörande de ordinarie bantågens gång å särskilda bansträckor under olika tider af år 1904, samt till tab. 14,

16 TRAFlK. som bland annat anger tågfrekvensen af ordinarie personförande tåg per bankilometer å särskilda linjer, meddelas här nedan några uppgifter rörande bantågen och deras gång å hela statsbanenätet under år 1904. proc. snälltåg och 6.04 proc. persontåg) besörjde enbart personbefordran. Medelhastigheten för de ordinarie tågen utgjorde for snälltågen, persontågen, blandade tågen och godstågen resp. 41,7, 36.8, 26.1 samt 15.8 kilometer i timmen medinräkning af tiden för stationsuppehållen och var för snälltåget n:o 1 mellan Stockholm och Malmö 57 kilometer i timmen. I fråga om det ordinarie tågantalet intogo de blandade tågen det främsta rummet, hvaremot i fråga om de af såväl ordinarie som extra tåg tillryggalagda väglängderna godstågen kommo främst med inalles 38.9 0 proc. Därnäst kommo snälloch persontågen med sammanlagdt 30.73 proc. och slutligen do blandade tågen med endast 29.61 proc. Under år 1904 framfördes i medeltal per dag och bankilometer liksom under år 1903 12.2 tåg. Huru tågtrafiken per bankilometer under åren 1903 och 1904 fördelat sig på särskilda tågslag, framgår af nedanstående sammanställning: Under år 1904 hafva expedierats 175,746 ordinarie tåg eller 480.2 tåg i medeltal per dag. Af antalet tågkilometer, inalles 18,721,028, tillryggalades 15,530,030 kilometer eller 83.0 procent af personförande tåg, hvartill komma do tågkilometer, som utgjorts af personförande extra godståg, hvilkas antal ej kunnat fastställas. Högst 17,o procent af samtliga tågkilomoter utgjordes alltså af rena godståg, däri inräknade arbetstågen. De blandade tågens betydelse har sedan år 1903 ökats, i det att antalet tågkilometer per bankilometer af blandade tåg vuxit med 42, under det att motsvarande relationstal beträffande alla andra tågslag sjunkit. Till detta resultat bidrager det förhållandet, att å den nya linjen Uddevalla Skee inga andra ordinarie tåg än blandade framförts. Tågens medelstorlek, uttryckt i antal vagnaxelkilometef per tågkilometer, under åren 1903 och 1904 framgår af nedanstående tabell: Af samtliga tågkilometer tillryggalades 15.31 proc. af extra tåg, hufvudsakligast godståg och arbetståg. Öfver hälften af antalet ordinarie tåg å statsbanorna, 53.9 6 proc, utgjordes af blandade tåg, hvilket väsentligen är att tillskrifva den omständigheten, att en mängd tåg, hufvudsakligon afsedda för betjänande af den lokala persontrafiken, af taxehänsyn hänförts till blandade tåg. Godstågen utgjorde sammanlagdt 28.98 proc. (23.52 proc. försedda med personvagnar och 5.46 proc. afsedda uteslutande för godstransport). Endast 17.06 proc. af hela antalet ordinarie tåg (11.02

TRAFIK. 11 Tågens medelstorlek, som för samtliga tåg i genomsnitt ökats mod 0.4 vagnaxlar, har för snälltågen ökats med 0.5 och för godstågen med 1,0 vagnaxlar, hvilka data, jämförda med den inträdda minskningen af antalet lokomotivkilometer. i hjälptjänst (från 1,355,447 år 1903 till 1,262,751 år 1904), visa verkningarna af den fortskridande rekrytoringen af lokomolivparken med moderna och kraftigare maskinor. Några allmänna data rörande personbefordran under år 1904 i jämföreiso med år 1903 lämnas här nedan. Till öfversikt af de allmännaste trafikrosultaten, jämförda medföregående årets, meddelas härncdan ett tabellarisktsammandrag, utvisande medellängden ägande banlängd samt do på banlängdsenheten fördelade transportkvaliteterna och inkomstbeloppon. Medellängden per rosa kvarstår oförändrad sedan år 1903, under det att medelinkomsten per resa sjunkit med 4.oo proc. och per personkilometer med 3.89 proc., hvilka inkomstminskningar i främsta rummet få tillskrifvas ökningen af resandefrekvensen i tredje klass. Antalen resor och personkilometor i denna vagnsklass hafva nämligen i jämförelse med år 1903 stigit med resp. 6.oa och 7.43 proc, under dot att antalet resor i första och andra klass sjunkit med 1.7 9 och antalet personkilometer stigit med endast l.oe proc. Fördelas inkomsten af personbiljottor och extra persontåg på den af personvagnar genomlupna våglängden, befinnes hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva i medeltal lämnat en inkomst af 10.9 öre, som är 0.2 öre mindre än under det närmast föregående året. Inkomsten af fång- och posttransporter uppgick i medeltal per vagnaxelkilometer till 11.2 öre för de förra och 8.4 öre för de senare och visar i jämförelse med föregående årets tal en minskning för fångtransporten af 0.6 öre och en ökning för posttransporten af 0.1 öre. Inkomsten af persontrafik i förhållande till bruttototalinkomsten utgjorde år 1904 31.2 6 proc. mot föregående årets 32-83 procent. De under år 1904 framförda nettotransporterna hafva, fördelade på banlängdsenhet, ökats från år 1903 i fråga om persontrafik med 3.81 och i fråga om taxerad godstrafik med 4.94 proc. Den häremot svarande ökningen af bruttotrafiken utgör till följd af ott bättre utnyttjande af den rullande materielen endast 2.72 proc. Under det att persontrafiken per bankilometer sedan år 1903 vuxit med 3.81 proc, har inkomsten för samma trafik reducerats med 2.58 proc, beroende på sänkningen af biljettinkomsten per vägenhet (med 3.89 proc). Motsvarande inkomst af godstrafik åter har i nära proportion till godstrafikens stegring vuxit med 5.02 proc. De allmänna dragen af godstrafiken under år 1904 i jämförelse med år 1903 framgå af nedanstående sammanställning, hvari till godstrafik hänförts de taxerade transporterna af åkdon m. m., djur samt ilgods och fraktgods. De siffertal, som närmare angifva trafikens omfattning, återfinnas i tab. 1.

12 TRAFIK. Enligt hvad förestående tabell utvisar har medeltransportlängden sedan är 1903 sjunkit med.2 kilometer eller 1.6 6 procent och medelinkomsterna per ton och tonkilometer likaledes sjunkit med resp. 2.82 och 0.98 proc. Transporterna af ilgods och frahtgods, inkl. gods för kronans räkning, omfattade en nettovikt af 8,862,973 ton eller 729,095 ton (8.96 proc.) mer än under år 1903 och ett nettotransportarbete af 1,049,349,017 tonkilometer eller 67,517,293 tonkilometer (6.88 proc.) mer än under år 1903. Medeltransportlängden för nämnda godsslag sjönk undor samma tid till 118 kilometer eller med 3 kilometer, inkomsten per ton till 3.72 kronor eller mod 11 öre och per tonkilometer till 3.14 öre eller med 0. o 3 öre. Om inkomsten af godstrafik och resgodstransporter fördelas på den af pack- och godsvagnarnes axlar genomlupna våglängden, befinnos hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva bringat en inkomst i medeltal af 6.2 öre, eller 0.2 öre mera än under närmast föregående år. Beträffande växlingarne i trafikens intensitet å särskilda bansträckor' kuhnä dessa i de allmännaste dragen bedömas efter do uppgifter, som meddelas i tabellbilagan 14. I syfte att, så vidt möjligt varit, klarlägga förhållandet mellan nettotransporterna och den därför erforderliga tågtrafiken å särskilda bansträckor har nämnda tabell ökats med uppgifter å antalen lokomotivkilometer i lihjetjänst och tågkilometer af personförando tåg per bankilometer och däraf härledda medeltal för antal framförda vagnaxlar per lokomotiv och antal resande per tåg. Inkomsten af godstrafik i förhållande till bruttototalinkomsten utgjorde år 1904 64,82 proc. mot 63.18 proc. år 1903. Specificerade uppgifter öfvor statsbanetrafikens väsentligaste.detaljer finnas för hvarje station och samtrafikled moddelade i. tabellbilagorna 8, 9, 10 och 12, och äro dessutom i tabell 13 stationer, och samtrafikleder ordnade efter betydenhet med hänsyn till inkomstbeloppen för afsänd och anländ trafik.'.. Hvad. beträffar statsbanornas trafikstationer, hafva utom de förut nämnda, vid ny bandel befintliga, tillkommit stationen Karlstad östra, belägen 1 kilometer öster öm Karlstads station och öppnad för trafik den 1 mars 1904, samt Lörstrand, belägen mellan Karsjö och Järfsö stationer på ett afstånd af 7 kilometer från den sistnämnda samt upplåten för trafik den 1 oktober 1904. ' För fullständig samtrafik med statsbanan, afseende såväl person- som godsbefordran, öppnades under år 1904 privatbanelinjerna Svenljunga Axelfors om 7 kilometer af Borås Alfvesta järnväg, Karlstad Munkfors om 59 kilometer (29 km. förut upplåtna för personsamtrafik), Mora Elfdalen om 41 kilometer, Mönsterås Sandbäckshult om 12 kilometer (förut upplåten för personsamtrafik), Sköfde Axvall om 21 kilometer, Nyhammar Björbo om 24 kilometer af Stockholm Vesterås Bergslagens järnväg, hvarjämte för enbart godssamtrafik öppnades linjerna Visby Klintehamn och Klintehamn Roma om 44 kilometer, samt för enbart personsamtrafik Lund Bjerred järnväg om 11 kilometer. Dessutom har Göteborg Särö järnvägs banlängd angifvits 1 kilometer längre än under år 1903. Yid årets slut sträckte sig detta trafiksamband inom Sverige öfver enskilda järnvägar med en sammanlagd längd af 7,597 kilometer (75 kilometer för enbart personsamtrafik, 263 kilometer för enbart godssamtrafik och 7,259 kilometer för fullständig samtrafik). Området för den internationella trafik, som expedieras å rundresebiljetter, var i samband med statsbanorna vid 1904 års slut utsträckt till enskilda svenska järnvägar med sammanräknad längd af 6,990 kilometer utom åtskilliga af privata bolag trafikerade ångbåtsleder. I föronämnda samtrafik expedierades resande under år 1904 till ett antal af 803,592 från statsbanan till främmande stationer och 723,357 tvärtom samt 124,837 mellan främmande stationer öfver statsbanan, i hvilka summor icke någon rundresetrafik ingår. Det öfver statsbanor för främmande trafikleders räkning direkt befordrade godset (ilgods och fraktgods) uppgick till 1,301,757 ton från och 1,315,685 ton till samt 502,627 ton transito öfver förstnämnda banor. I förhållande till vederbörande transportkvantiteters totalsummor utgöra dessa trafikbelopp 12.5 procent resande och 35.2 procent gods. I tab. 10 b har i föregående årsberättelser lämnats en specifikation af vissa särskilda slag af fraktgods (23 varuslag) i afsändning och emottagning vid statsbanestationer och främmande samtrafikleder. Till följd af en omfattande speciell undersökning rörande fraktgodstrafiken å Sveriges statsbanor år 1904, som järnvägsstyrelsen låtit anordna i ändamål att tjäna till ledning för ifrågasatt omarbetning af godstaxan och som för närvarande ligger undor utarbetning, hafva de primäruppgifter, som förut legat till grund för nyssnämnda tabell, ej för året inhämtats, och de nya för år 1904 infordrade uppgifter, hvilka endast afse vagnslastgods, hafva ej kunnat sammanföras i samma varugrupper, som förut blifvit använda. Under hänvisning till nyss berörda undersökning rörande fraktgodstransporterna å Sveriges statsbanor under år 1904, som under år 1906 torde komma att offentliggöras, meddelas för året i tab. 10 b endast ett preliminärt sammandrag af samma enquéte beträffande afsändt vagnslastgods. För att dock ej kontinuiteten med föregående årsberättelser helt må brytas, hafva i tab. 11»Summariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda varuslag under åren 1899 1904» de för år 1904 utarbetade siffervärdena, så vidt möjligt varit, sammanförts under förut gällande godsindelning. Härvid är dock att märka, att 1904 års varuspecifikation omfattar endast vagnslastgods, de föregående årens däremot äfveh styckegods, ett förhållande, som naturligtvis i hög grad inverkar förminskande på 1904 årssiffervärden för transportkvantiteterna af ett flertal varuslag. Någon tabellbilaga, motsvarande den i 1903 års berättelse förekommande tab. 13:»Viktigare slag af fräktgods och lefvande djur, afsända och emottagna vid statsbanestationer och främmande samtrafikleder åren 1900 1903» har till följd af ofvannamnda förändringar i godsspecifikationen för år 1904 ej kunnat i berättelsen intagas.

BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 13 Banas och byggnaders underhåll. Kostnaderna för underhåll af banans under- och öfverbyggnad banvall, broar, spår, spårväxlar m. ni. uppgingo år 1904 inalles till 3,652,335,75 kronor, utgörande i medeltal per bankilometer 868,30 kronor*). Bland mera omfattande arbeten för underhåll af banans underbyggnad förekommo påfyllning och komplettering af bankar å linjerna Bräcke Ange och Stöde Sundsvall, anordnande af stödmur mot slänt vid Tornehamnstunneln å linjen Kiruna Riksgränsen, bergränsning uti skärningarna vid Dingle och Alnässjön å linjen Uddovalla Skoo, inläggning af ny öfverbyggnad å broarna öfver Vattenån,Tväringsån,Ålbäcken, Krokbäcken, Björkån, Storsjön vid Vildnäset, Kolsvedjeån, Hybobäcken, Tefveån, Svartån och Verkaånj vid Valingen, öfver Skeboån, vid Morganå, Oseby och Kilsmo, vid sjön Oggéln, öfver Ångsågsån, Helgeå vid Diö, Maglekärrsbäcken, Rönneå' vid Ringsjön och Alnarps dike, öfver Dikesälfven, Lerbodaälfven, Göta kanal vid Töreboda, Onsjöbäcken, Torpaån och Kongsbackaån samt å tillsammans 22 st. vägportar, utbyte af sekundära långbalkar i fyra fack å bron öfver Ångernianälfven vid Forsmo, förstärkning af öfverbyggnaden å broarna öfver Nissan, Himlaåri samt stora och lilla Viskan, höjning af vägbroarna vid Tomtoboda, Bornsjön,Bellevne, Albano, Uggleviken och Värtan samt uppsättning af en elektrisk motorpump vid Stockholms'norra station för vattenlänsning i vägporten därstädes, hvarjämte skyddsskärmar anordnats utmed uppfartsvägarna till vägbron vid Katrineholm. Till förekommande af kälförskjutningar af spåret har under året. utförts spårisolering å 25,225 längdmeter bana för en kostnad af 145,169,21 kronor eller för en medelkostnad af 5.76 kronor per längdmeter. Af kostnaderna för de sålunda under året utförda spårisoleringarna komma 128,421,98 kronor på bandelarna norr om Krylbo och å öfriga bandelar 16,747,23 kronor., För underhäll af banans öfverbyggnad hafva, förutom öfriga hithörande arbeten, dels nya sliprar nedlagts i de vid årets början trafikerade banorna för utbyte af kasserade sådana till ett antal af 635,525 stycken samt för förstärkning af hufvudspåret å bandelar med lifligare trafik 32,430 stycken, dels ock utbytts 494,106 längdmeter räler, däraf 60,291 meter järn-, 2,242 meter stålhufvade och 431,573 meter stålräler mot 7,823 meter järn-, 426 meter stålhufvade och 485,857 meter stålräler. För att öka sliprarnas varaktighet och därigenom åstadkomma minskade kostnader för framtida underhåll hafva under de senare åren vid statens järnvägar sliprar impregnerats till ett antal, efter enkel längd räknadt, af 492,010 stycken, däraf under redogörelseåret 150,407 stycken mot en kostnad per sliper af 0,5 9 kronor. Uti det verkställda rälsutbytet ingår äfven den nedläggning af räler' af 1896 års modell vikt 40,5 kilogram per meter som för förstärkning af bandelar med lifligare *) Banlängden vid 190-1 års utgång 4,206 kilometer, däraf dubbelspåriga bandelarnea längd 101 kilometer. trafik, eller eljest under do senare åren pågått och under år 1904 utförts å on spårlängd af 247,796 kilometer, däraf 246,741 kilometer hufvud- och 1,055 kilometer sidospår; och var vid årets utgång 1,722,407 kilometer bana belagd med räler af denna modell, däraf dubbelspårig bana mellan Huddinge och Rönningo 15,061 kilometer, mellan Hessloholm och Malmö 79,661 kilometer och mellan Stockholms central och Tomtoboda 2,427 kilometer samt enkelspårig bana 6,451 kilometer af linjen Stockholm central Huddinge, 424,702 kilometer af linjon Rönninge Göteborg, 174.885 kilometer af linjen Krylbo örobro Hallsberg Mjölby, 395,164 kilomotor af linjen Katrineholm Hessleholm, 75,648 kilomotor af linjon Arlöf Engelholm, 46,686 kilometer af linjen Götoborg B:s Helsingborgs ångfärjestation, 62,388 kilometer af linjen Upsala Tomtoboda och 439.688 kilometer af linjen Riksgränsen Luleå. Vid statens järnvägars reparationsverkstad i Bollnäs hafva tillverkats 151 st. enkla spårväxlar samt 12 st. dubbla och 12 st. enkla korsningsspårväxlar. Utgiftorna för underhållsarbeten a husbyggnader, bangårdsmaskinerier, bangårdar m. m., uppgingo tillsammans med de vid ban- och maskinafdelningarne bokförda kostnader för förändringsarboten till 1,864,594,17 kronor oller i medeltal per bankilometer 443,32 kronor. Bland hit hörande arbeten äro att nämna: dels af slutade arbeten: uppsättning af nya och reparation af gamla lanterniner å banhallstakot samt förändring af inredningen uti annexbyggnaden för inrymmande af biljettoch formulärförrådet allt vid Stockholms contral, förändring af gaflarna å banhallen i Jönköping, reparation af boställsvåuingarna uti stationshuset i Malmö, förstärkning af grunden till och inredning af baningenjörsexpedition i stationshuset i Göteborg samt omtäckning af en del af banhallstakot därstädes, inredning af ett boställsrum å vinden i stationshuset vid Helsingborgs ångfärjestation, förändring af inredningen uti stationshusen vid Malmberget, Örnsköldsvik, Ljusdal, Näsviken, Vallsta, Vittinge, Tjörnarp, Stehag, Kristinehamn, Finnerödja, Norsesund, Jönköping, Kingelstad, Höganäs öfre och Vallberga, inredning af bostad åt stationsinspektoren i boställshus vid Norrtulls station, flyttning eller förändring af godsmagasin vid Bispgården, Stafre, Gällö, Nälden, Ytterån, Björneborg och Alster, anordnande af godsbodar vid Dysjön och Eksund, flyttning af afträdesbyggnad vid Norsesund, förändring af inredningen uti boställshus vid Kil, Lerum och Jonsered, inflyttning af två banvaktstugor till boställshus vid Norsesund, flyttning af ekonomihus vid Alster, inredning af målareverkstad och vagnmästareexpedition vid Boden och flyttning af vagnmästareexpeditionen i Götoborg, flyttning af lokomotivstall med respektive 2, 6, 4 och 2 stallrum vid Gnosta, Linköping, Katrineholm och Höganäs öfre, förändring af vattentornet vid Storvik och flyttning af vattentorn från Engelholm till Bosarp å linjon Åstorp Höganäs, anordnande af sänkgrafvar för hjulutbyten vid Kiruna och Boden, flyttning af kolbås vid Gnesta, förrådsbod vid Liljeholmen, materialskjul i Malmö och virkesbod i Göteborg, förlängning af plattformar och utflyttning af vattenkastare vid Mjölby, utbyte af lokomotivvändskifvor mot sådana med större diameter

14 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 15 meter vid Östersund och Linköping, utbyte af vagnvändskifva i Hudiksvall, utbyte af vagnvågar mot sådana med större bärförmåga 30 ton vid Flen, Katrineholm, Vislanda, Pålsboda, Laxå, Sköfde och Falkenberg, flyttning af vattenkran vid Engelholm, ändringar eller utvidgningar af spårsystemen vid Nälden, Kilafors, Tomteboda utläggande af förbindelsespår mellan verkstaden och rangerbangården Stockholms östra, Stockholms södra, Elfsjö. Hallsberg jämte anläggning af provisorisk omlastningsplattform Sömmen, Åkarp, Kumla, Degerfors, Skåre, Kjeflinge och Falkenberg, anordnande af elektrisk belysning vid Vallsta, Arbrå, Storvik, Norrköping och Arlöf, uppsättning af luxlampor för yttre belysning vid Stockholms södra och Hästveda samt anordnando af mekaniska vägbommar vid Stäfvie, Heberg och Falkenberg; dels icke a/slutade arbeten; ventilationsanordning samt inredning af expeditionslokaler i stationshuset vid Stockholms central, ändring af inredningen uti stationshuset vid Falkenberg, uppförande af afträdesbyggnad vid Alingsås, flyttning af en dubbel vaktstuga från linjen Sömmen Tranås till Grimstorp, inredning af vindsrum uti 9 st. banvaktstugor å linjen Kiruna Riksgränsen, utbyte af lokomotivvändskifva vid Långsele mot en sådan med större diameter 15 meter och flyttning af lokomotivvändskifva vid Gnesta, utbyte af vagnvåg mot en sådan med större bärförmåga 30 ton vid Frövi, ändringar eller utvidgningar af spårsystemen vid Gellivare, Vislanda, Höganäs öfre och Engelholm, anordnande af elektrisk belysning vid Riksgränsen med användande af kraft från förut befintlig staten tillhörig kraftstation och vid Kiruna med kraft levererad af Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag, uppsättning af luxlampor vid Tomteboda samt ändring af balanslinjen och uppförande af lastkaj vid Lagmansholm. Dessutom hafva efter särskilda öfverenskommelser med nyssnämnda bolag på dess bekostnad påbörjats uppförande af boställshus jämte uthus och källare vid Abisko, Stenbacken och Kiruna, hotell- och restaurationsbyggnad vid Riksgränsen samt lokomotivstall vid Abisko och Stenbacken med resp. 1 och 2 stallrum. Nya byggnader och anläggningar. För de extra anslagsmedel, som under år 1904 disponerats för anläggning af nya statsbanedelar, redogöres vid berättelsens slut under rubrik: Statens järnvägsbyggnader. För bestridande af kostnader för nya byggnader och anläggningar vid redan trafikerade statsbanor hafva följande extra anslagsmedel under samma tid funnits att tillgå, nämligen: 960,000 kronor, utgörande återstående delen af det anslag å 1,020,000 kronor, som af 1903 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1904 beviljats för utförande af nya byggnader och anläggningar och hvaraf 60,000 kronor förskottsvis utbekommits under år 1903; 500,000 kronor, hvilka' af 1903. års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel anvisats för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Eslöfs ochhessleholmsjärnvägsstationer; hvarjämte belopp af tillsammans 1,119,462.6 5 kronor af förut anvisade extra anslagsmedel för nybyggnadsändamål vid årets början återstodo. Af sålunda för året tillgängliga anslagsmedel, tillsammans 2,579,462.65 kronor, hafva 1,655,315.58 kronor bokförts såsom under året disponerade och återstoden eller 924,147,0 7 kronor reserverats för. användande under följande år. De extra anslagsmedel, som anvisats att för tiden till och med år 1904 utgå för sådana nybyggnadsarbeten, som vid årets början kvarstodo oafslutade eller ej påbörjade, äro i följande öfversikt upptagna jämte arbetskostnaderna under motsvarande tid.

NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 15

16 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR.

NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 17

18 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR.

NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 19

20 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. Transportmateriel och materialförråd. Do extra anslagsmedel, som under år 1904 funnos tillgängliga för anskaffning af transportmateriel och andra inventarier, hafva utgjorts a) dels af 258,244.43 kronor, utgörande reserverade medel från år 1903 af anslagen till rörlig materiel för hallbyggnaderna Gellivare Riksgränsen och Göteborg Skee; b) dels af 249.6 0 kronor från år 1903 reserverade extra anslagsmedel till inköp af materiel och inventarier för trafikerade banors räkning; c) samt dels af 4,000,000 kronor, hvilka för sist angifna ändamål af 1903 års Riksdag boviljats å 1904 års riksstat utom hufvudtitlarna. Af sålunda tillgängliga medel, tillsammans 4,258,494.03 kronor, hafva under år 1904 inköpts materiel för inalles 4,034,396.93 kronor, däraf för 55,673.59 kronor till banlinjen Gellivaro Riksgränsen af de under litt. a) här ofvan angifna anslagsmedlen och för återstoden eller 3,978,723.34 kronor för öfriga banors räkning af de under litt. b) och c) upptagna medlen. Till år 1905 äro sålunda reserverade 202,570.84 '< kronor af matorielanskaffningsanslagen för banlinjerna Gellivare Riksgränsen och Göteborg Skeo (23,670.84 kronor för don förra och 178,900 kronor för den senare) samt 21,526.2 6 kronor af anslagsmedlen till trafikerade banor eller tillhopa 224,097.10 kronor. Här ifrågavarande inköp hafva omfattat: 1) för banlinjen Gellivare Riksgränsen: samt 2) för öfriga banor: materiel enligt följande specifikation: Vagnskrof:

TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 21 Vagnaxlar med hjul: Utöfver ofvan redovisade medel hafva såsom disponibla för transportmateriels anskaffning bokförts trafikmedel till ett belopp af 1,175,079.18 kronor, nämligen dels 766,904 kronor, motsvarande bokförda värdet af under året slopad materiel dels 408,175.18 kronor, reserverade såsom återstod af förut uppkommet, lika beräknadt värdo, hvilka belopp till så stor del, som ej betäckts genom värdet af hvad som af slopad materiel kunnat tillgodogöras, inräknats bland kostnaderna för transportmaterielens underhåll. Till ersättning för den slopade materielen har af fdrenämnda medel under året disponerats ett bolopp af 1,028,846.2 3 kronor, hvadan 146,232.95 kronor bokförts såsom behållning den 31 december 1904, allt enligt nedanstående redovisningstablå: Reserverade medel för försliten materiel. hvarför inköpts: Statsbanornas transportmateriol omfattade vid 1904 års slut ett antal af 600 tondorlokomotiv, 125 tnnklokomotiv, 604 tendrar, 1,007 personvagnar, 5 rostaurationsvngnar, 62 kombinerade person- och postvagnar, 36 postvagnar, 46 kombinerade person- och packvagnar, 27 kombineradb post- och paekvagnar, 208 packvagnar och 17,509 godsvagnar (samt 2 kranvagnar^ justeringsvagnar, 17 gasvagnar, 2slipersimpregnoringsvagnar och 1 förställarvagn). Till den vid föregående årsslutet befintliga matorielon hado under årets lopp tillkommit 13 persontåglokoraotiv och 4 tanklokomotiv, tillverkade -vid Motala mekaniska verkstad, samt 9 persontåglokomotiv och 5 godståglokomotiv, tillverkade hos Nydqvist och Holm, jämte 28 st. tendrar, hvaromot under samma tid kasserats 3 persontåglokomotiv, 3 godståglokomotiv, 1 växellokomotiv och 6 tendrar.. Vagnarnos antal ökades under året med 8 nya personvagnar med boggier(6 andra klass, 1 restauratiousvagn och 1 kombinerad 2:dra och 3:djo klass), 5 kombinorado persorioch packvagnar med boggior, 10 kombinerade andra och tredje klass personvagnar, 44 tredje klass personvagnar, 155 täckta styckegodsvagnar, 210 spannmålsvagnar, 100 träkolsvagnar, 10 3-axliga öppna vagnar för tungt och skrymmando gods samt 330 virkesvagnar, däraf 130 med och 200 utan väggar, men minskades genom slopning af 27 personvagnar, 2 paokvagnar, 8 styckegodsvagnar, 4 virkesvagnar och 4 grusvagnar. Beträffande materielons förändringar i öfrigt anmärkos, att 4 personvagnar ombyggts till kombinerado person- och postvagnar, att 24 grusvagnar, 3 träkolsvagnar, 11 styckogodsvagnar, 1 kylvagn och 1 kalkvagn omändrats till 40 låga spannmålsvagnar, att 1 styckegodsvagn och 7 träkolsvagnar omändrats till virkesvagnar med väggar samt att 3 afställda godsvagnar ånyo tagits i trafik. Till förklaring af de skiljaktigheter, som förefinnas mellan här ofvan meddelade redogörelse rörande under året kasserad och nyanskaffad materiel och de förut lämnade uppgifter angående under året såsom slopad och nyanskaffad bokförd ma ; teriel anmärkes, att den materiel, som under året kassoras, icke alltid blir under samma år afförd ur räkenskaperna såsom slopad, enär sådant sker först sedan materielon nedskrotats; samt att den materiel, som under året lovereras, icko uppföres i räkenskaperna, förrän densamma blifvit betald, hvilket i regel sker först under påföljande år. Uppgifterna rörande befintliga lokomotivs konstruktions^ förhållanden samt vagnarnes rymdmått m. m. finnas i tabellbilagorna 2 och 3. Af persönvagnarno voro 5 st. kungl. salongvagnar med tillsammans 86 platser. 1 öfriga vagnar funnos. (utom 210 platser i restaurations vagnar och 341 platser i fångvagnar)

22 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. inallos 34,935 sittplatser (6,567 af l:sta och 2:dra klass samt 28,368 af 3:djo klass) samt i medeltal 3,878 andra platser, afsedda att alternativt apteras till 4,802 sittplatsor ellor 2,954 sofplatsor. Porson-, post- och packboggi vagnar funnos till ott antal af 354, nämligen 3 kungl. salongvagnar, 3 första klass vagnar, inredda med salong, 5 rostaurationsvagnar, 276 vanliga personvagnar, 40 kombinerade porson- och packvagnar samt 27 kombinerade post- och pack vagnar; do öfriga vagnarno af nämnda slag voro tvåaxliga. Godsvagnarno hado tillsammans on bärighot af 228,254 ton ollor i modeltal för hvarjo vagnaxol 6.3o ton; mot hvarje kilometer banlängd svarado on lastdryghet af i medojtal 54.41 ton. Försedda mod 3 axlar voro 1,144 malmvagnar och 10 vagnar för. tungt och skrymmande gods, mod 4 axlar 20 malmvagnar, 4 virkesvagnar och 3 spocialvagnar; öfriga godsvagnar voro allatvåaxliga.. Beträffande transportmatorielens användning meddelas detaljerade uppgifter i tabellerna 4 och 5. För utförande af det till 5,379,011,743 bruttotonkilometer boräknado transportarbetet i bantåg å statsbanorna år 1904 hado tåglokomotivon tillryggalagt en sammanlagd våglängd af 19,983,779 kilometer och för rangoringstjänst eller i beredskap för reservtjänst hado maskinorna disponerats under on tid af 1,028,963 timmar. Don af vagnmateriel å statsbanorna gonomlupna våglängden uppgick i tågtjänst till inalles 723,784,308 axolkilomoter, af hvilka 84,166,376 utgjorts af främmande vagnar. Kostnaden för lokomotiv- och vagntjänsten jämte transportmaterielens underhåll, inallos 17,182,987.2 7 kronor, utgjorde 2.37 öro i modoltal för hvarjo vagnaxolkilometor och understeg mod 0.04 öro motsvarande modeltal under föregående år. 1 förhållande till dot utförda transportarbotot uppgick samma kostnad till 0.819 öro por bruttotonkilometer ellor 0. o i o öro mindre än år 1903. I kostnadssumman, som inbegriper do under Aret bokförda, här förut omnämnda kostnader, som afskrifvits för slopad matoriel, är dock icko medräknadt ott belopp af 162,024.ii kronor, utgörande kostnad för ändringsarbeten å verkstads-och förrådsbyggnader samt inventarier. 1904 års väsentligaste upphandlingar. Det kapitalvärde, som roprosonteras af materialförråd och inventarier (utom transportmateriel) har under sista året ökats med 1,199,212.88 kronor för matorialier och 429,038.8 5 kronor för inventarier. En uppgift öfver do väsentligasto upphandlingarna under år 1904 lämnas bär nedan, omfattande viktigare under året levererade och botaida kvantiteter af transportmateriel och andra inventarior samt förrådseffekter och förbrukningseffektor jämto dessas värden, hvarjämte i tabellens slut inrymts en förteckning öfver de anmärkningsvärdasto tillvorkningarne vid statens järnvägars egna verkstäder.. De angifna värdena af upphandlade varor uppgå för inhemsk och utländsk tillverkning till belopp af rosp. 10,353,609 och 7,938,110 kronor. Bland den inhemska tillverkningen märkes transportmateriel med reservtillbohör för 5,604,569 kronor, sliprar för 1,144,000 kronor samt bränsle för 1,424,830 kronor, bland den utländska tillverkningen räler och rälstillbehör för 1,608,000 kronor, bränsle för 5,198,180 kronor och oljor samt kemiskt tekniska produktor för 547,370 kronor. Af tillverkningarna vid ögna verkstäder voro do af spårväxelmateriol och vagnspresenningar till värden af resp. 193,000 och 80,500 kronor do mest betydande.

TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 23

24 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD.

TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 25

26 TRAFIKHINDER OCH OLYCKSFALL. Trafikhinder och olycksfall. Naturhändelser, förorsakande svårare rubbningar i tågrörelsen, hafva under år 1904 inträffat dels å linjon Uddevalla Skee, dols å linjon Kiruna Riksgränsen. Å förstnämnda banlinje afbröts trafiken 7 särskilda gånger genom inträffade ras (4 släntras den S9 / 25 / 3, % och 14 / 5 ; 2 stenras till följd af bergsprängning den U / A och 7 / e samt 1 ras, vålladt af bankons gonomskärande af vatten den 15 / ä ). Släntraset den 29 /u som inträffade mellan Rabbalshedo och Orrekläpp stationer i den s. k. Korndalsskärningen, vållade urspårning af blandade tåget n:o 752, hvarvid dock ingon människa skadades och materielen endast obetydligt ramponerades. Till följd af raset den is l 3 var trafiken under tvenno dagar afstängd, vid samtliga andra tillfällen kunde den redan följande dag återupptagas. Ål injen Kiruna Riksgränsen inträffade don 25 /i tvänne större snöskred på ömse sidor om Nuoljatunneln och ett mindre 1 / 2 kilometer norr därom. Raset söder om tunneln nådde den nedanför liggande vaktstugan och fyllde köket delvis med snö dock utan att verkställa större skada, under det att till vaktstugan hörande uthus sönderslogos och virkesresterna slungades 200 meter nedanför banan. Dot norra raset sönderbröt 15 meter snögalleri och kullvräkte postkuren, som bortfördes cirka 000 meter. Af do två arbetare, som befunno sig i postkuren, anträffades don eno svårt skadad on half timmo efter raset, den andre påträffades först följande dag död. Påföljande dag var linjen åter klar. Tågrubbningarna tillföljd af snöhinder hafva under året varit jämförelsevis obetydliga, i det att endast 7 dylika af mindre betydenhet inrapporterats. Urspårning af transportmatoriel har under redogörelseåret inträffat 117 gånger, däraf 109 å stationsområde och 8 å linjen. Tid olyckshändelse den 4 juli, då blandade tåget n:o 274 urspårade mellan Nyåkor och Hörnsjö, dödados 2 resande och skadades svårt lokomotivets oldare, hvarjämte flero personer orhöllo mindre skador och materiel afsevärdt ramponerades; öfriga urspårningar voro alla af mindre omfattning. Sammanstötning mellan manövrerad transportmatoriel har ägt rum 8 gånger, alla å stationsområde, hvaraf vid 4 tillfällen afsevärd ramponering af materiolen anställts, hvarjämte blandade tåget n:o 102 vid Tanto d. 6 / 6 kolliderade med ett å andra spåret gående godståg, hvars last af större järnbalkar förskjutit sig; 3 vagnar ramponerades. Vid tillfällen, då lefvando större djur inkommit på ban-. område och träffats af bantåg, hafva enligt uppgift 8 hästar, 19 nötkreatur, 93 renar samt 19 får och getter öfverkörts och dödats. Inalles hafva under året enligt inkomna rapporter inträffat 162 allvarsammare olyckshändelser, hvarigenom förorsakats 56 dödsfall samt 110 sådana kroppsskador, att de lidande varit i hvarje särskildt fall urståndsattatill arbete under minst 14 dagar. Af nämnda olycksfall med dödlig utgång inträffade 31 å stationsområde och 25 å linjen. Af de dödade voro 21 anställda i statsjärnvägarnes tjänst, 4 resande samt 31 främmande personer. 2 dödsfall vållades genom tågurspårning, 47 genom öfverkörning, (hvaraf 7 vid obehörigt beträdande af banområdet), 3 af ovarsamt på- eller afstigande af tåg och 4 genom klämning under vagnsväxling. Kroppsskadorna tillfogades 7 rosande, 87 järnvägsmän och 16 främmande personer. Af skadorna ådrogos 6 vid fall från tåg, 16 vid på- eller afstigande af tåg, 2 vid obehörigt beträdande af banområdet, 17 genom öfverkörning och 69 uppkommo under andra omständigheter, hufvudsakligen vid tågväxlingsrörelser samt lastning eller lossning af gods. På en million resande inträffade,' enligt dot föregående, under redogörolseåret 0.83 olycksfall, däraf 0.31 olycksfall med dödlig utgång. Per en million tågkilometer utgjorde olycksfallen bland järn vägspersonalen 5.7 7 samt samtliga olycksfall8.87. I nedanstående tabellariska sammanställning meddelas en ofversikt å vid statens järnvägstrafik under åren 1856 1904 inträffade olycksfall: Öfversikt af olycksfall vid statens järnvägstrafik under åren 1856 1904.