Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, Årg Översiktspublikation: Statens järnvägar : : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-l0-0501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 44. a. KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1906.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. Underdånig berättelse: Statens järnvägars utsträckning 5. Statens järnvägars förvaltning 7. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning 7. Banas och byggnaders underhåll 11. Nya byggnader och anläggningar 12. Materialförråd och inventarier 12. Rullande materielen och dess underhåll 13. Rullande materielens rörelse 14. Trafik 16. Trafikhinder och olycksfall 18. Tjänstepersonal 19. Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 19. Statens järnvägsbyggnader 20. De elektriska driftförsöken 22. Rapport au Roi: Page. Longueur du réseau des chemins de fer de l'etat 5. Administration des chemins de fer de l'etat 7. Capital engagé, recettes et situation financière 7. Entretien de la voie et des bâtiments 11. Constructions nouvelles 12. Approvisionnements en magasin 12. Effectif et entretien du matériel roulant 13. Mouvement du matériel roulant 14. Exploitation 16. Interruptions de service; accidents 18. Personnel 19. Caisses de retraite 19. Lignes en construction 20. Essais d'exploitation électrique 22. Tabellbilagor: Sid. 1. Statistisk öfversikt för år Statens järnvägars längdutsträckning under åren med specifikation af olika bandelar Bandelarnes spårlängder och räler vid 1905 års slut Beviljade anslagsmedel för vid 1905 års början icke afslutade eller icke påbörjade nybyggnadsarbeten vid trafikerade bandelar jämte uppgift å arbetstitlar och använda belopp års väsentligaste upphandlingar för statens järnvägstrafik Uppgift å vid slutet af år 1905 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m Uppgift å vid slutet af år 1905 befintliga person-, post- och fångvagnar, deras mått, inredning m. m Uppgift å vid slutet af år 1905 befintliga resgods- och godsvagnar, deras mått, inredning m. m a. Öfversikt af lokomotivtjänsten och därmed förenade kostnader under år 1905, fördelade på särskilda lokomotivlittera b. Öfversikt af lokomotivtjänsten och därmed förenade kostnader under år 1905, fördelade på särskilda distrikt Öfversikt af vagntjänsten samt därmed förenade kostnader under år Redogörelse för trafiktågen år 1905 med angifvande af antal tåg mellan särskilda ändstationer Antal trafiktåg af särskilda slag under år 1905 med fördelning på tillryggalagda väglängder Antal tågkilometer af särskilda trafiktåg år 1905 jämte uppgift å tågens vagnutrustning Sammandrag rörande trafik och inkomster för hvart och ett af åren Sammandrag rörande trafik och inkomster för särskilda månader år Specificerad redogörelse rörande persontrafiken under år Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år Främmande trafikleders samtrafik med statens järnvägar under år Statens järnvägars stationers afsändning af olika slag af vagnslastgods år Statens järnvägars stationers och främmande samtrafikleders afsändning och emottagning af järnvägsfordon, åkdon m. m. och lefvande djur år Tableaux : Page. 1. Relevé statistique pour l'année Situation successive du réseau des chemins de fer de l'état pendant les années 1856 à 1905 avec spécification des sections Voies et rails des sections à la fin de Crédits alloués à des travaux d'extension et de parachèvement des lignes en exploitation avec spécification des dépenses Achats les plus importants pour l'exploitation en Tableau, indiquant la nature et le nombre des locomotives à la fin de Tableau, indiquant le nombre dos voitures à voyageurs et des wagons-poste, leurs dimensions principales, dispositions etc. à la fin de Tableau, indiquant le nombre des fourgons à bagages et des wagons de marchandises, leurs dimensions, dispositions etc. à la fin de Service et frais d'entretien des locomotives pendant 1905, rangées d'après leurs espèces différentes bis. Service et frais d'entretien des locomotives pendant 1905, rangées d'après les districts d'administration Service et frais d'entretien des voitures et wagons pendant Nombre des trains entre les stations terminales en Nombre de trains en 1905, rangés d'après leur parcours kilométrique Parcours kilométrique des trains et nombre moyen de voitures et wagons par train en Résumé du mouvement et des recettes pour chacune des années Résumé du mouvement et des recettes dans les douze mois de l'année Détail du mouvement des voyageurs en Renseignement sur le trafic, les recettes, les dépenses et le personnel des stations en Trafic direct entre le réseau de l'état et les lignes étrangères en Relevé préliminaire des marchandises, expédiées aux stations des lignes de l'état en Relevé des voitures, des bestiaux etc., expédiés aux stations des lignes de l'état et à celles des compagnies en trafic direct en

6 21. Öfversikt af tågrörelsen och trafiken på särskilda bandelar under år Ekonomisk öfversikt rörande statens järnvägar åren Statistisk öfversikt rörande ångfärjetrafiken Malmö Köpenhamn åren Ekonomisk öfversikt rörande särskilda bandelar åren Olyckshändelser och personliga olycksfall vid statens järnvägsdrift under år Rälsbrott, axelbrott och hjulringsbrott under år Ordinarie tjänstepersonal Uppgifter rörande statens järnvägstrafiks pensionsanstalter åren Kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader år Alfabetiskt register öfver statens järnvägars stationer. Grafiska framställningar: Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer vid hela statsbanenätet under åren Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer vid statsbanelinjerna söder och norr om Storvik under åren Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer å statsbanelinjen Luleå Malmberget ( ) och Luleå Riksgränsen ( ) samt öfriga linjer norr om Storvik. Inkomst af persontrafik per bankilometer å statens järnvägar under åren äfvensom personkilometer per bankilometer och biljettinkomst per personkilometer under samma år. Inkomst af godstrafik per bankilometer å statens järnvägar under åren äfvensom godstonkilometer per bankilometer och inkomst per godstonkilometer under samma år. Karta öfver Sveriges järnvägar vid slutet af år Résumé par section de voie du mouvement des trains et de l'exploitation Relevé économique des chemins de fer de l'etat de Relevé statistique du service du bac à vapeur entre Malmö et Copenhague de Relevé économique par section de Accidents en Essieux, roues et rails, cassés en Personnel ordinaire Situation des caisses de retraite de Comptes des lignes en construction en Index des stations des chemins de fer de l'etat. Diagrammes: Recettes brutes, Dépenses et Recettes nettes kilométriques des chemins de fer de l'état de Recettes brutes, Dépenses, et Recettes nettes kilométriques des sections au midi et au nord de Storvik de Recettes brutes, Dépenses et Recettes nettes kilométriques de la section Luleå Malmberget ( ) et Luleå Riksgränsen ( ) et les autres sections au nord de Storvik. Recettes brutes kilométriques des voyageurs des chemins de fer de l'état de , nombre de voyageurs à la distance entière et produit moyen d'un voyageur par kilomètre parcouru dans les mêmes années. Recettes kilométriques des marchandises des voitures et dos bestiaux des chemins de fer de l'état de , nombre de tonnes à la distance entière et produit moyen d'une tonne par kilomètre parcouru dans les mêmes années. Carte des chemins de fer de la Suède à la fin de Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 krona = 1.39 Centime. 1 Ton (meterton) = Kilogrammes.

7 TILL KONUNGEN. Jämlikt föreskrift i Eders Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897 får Järnvägsstyrelsen härmed i underdånighet aflämna å styrelsens statistiska kontor upprättad berättelse om statens järnvägstrafik under år 1905.

8 Styrelsen, som i oktober 1903 uppdragit åt en särskild kommitté att utarbeta förslag till omorganisation af de genom styrelsens försorg utgifna officiella statistiska berättelserna (Sveriges officiella statistik, Litt. L, a och b), har, sedan nämnda kommitté i juni 1904 framlagt förslag till ny uppställning af årsberättelsen öfver statens järnvägstrafik, efter profning häraf samt af från dess statistiska kontor gjorda framställningar i ämnet, funnit skäligt föranstalta om en fullständig omorganisation af sistnämnda berättelse, hvilken omorganisation i väsentliga delar kunnat genomföras redan i den nu föreliggande årgången. Bland mera betydande förändringar i årets berättelse, jämförd med föregående årsredogörelser, må i fråga om textafdelningen påpekas, att i ändamål att göra densamma mera öfverskådlig därur utbrutits och till tabellafdelningen öfverfryttats de tabellariska sammanställningarna rörande beviljade anslagsmedel till nybyggnader vid trafikerade banor och dessas användning samt rörande de väsentligaste upphandlingarna jämte de historiska öfversiktstabellerna för statens järnvägars och särskilda bandelars ekonomiska läge under tidigare år. I andra afseenden är textafdelningen för året förökad, och behandlas sålunda däri under nya kapitelrubriker statens järnvägars förvaltning, den rullande materielens rörelse och de elektriska driftförsöken. Hvad bilagorna beträffar, tillåter sig styrelsen först och främst framhålla, att tab. 1, som af ålder meddelat en allmän statistisk öfversikt för statens järnvägstrafik, för året gjorts betydligt utförligare än förut. I syfte att förläna tabellen nödig öfverskådlighet och klarhet har densamma indelats i ett flertal kapitel med underafdelningar och underrubriker, och har sättet för medeltalsberäkningarnas verkställande i hvarje särskildt fall angifvits genom hänvisning till löpande nummer for vederbörande absoluta tal. Tabellen angifver trafikdata endast för år 1905, och har den sedvanliga jämförande redogörelsen för närmast föregående fem år mast uteslutas, enär tiden ej medgifvit en uträkning för flera år tillbaka af alla de nya sifferdata, som i tabellen intagits. Till 1906 års berättelse komma emellertid uppgifter att intagas i tab. 1 icke allenast för redogörelseåret utan ock, såvidt föreliggande uppgiftsmaterial sådant medgifver, för ett antal tidigare år. Hvad öfriga tabellbilagor angår, saknas motsvarighet i föreliggande berättelse till de under n:is 10 a, 11 och 13 i 1904 års berättelse förefintliga tabellbilagorna rörande»sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser», isummariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda godsslag» och»stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för af sand och anländ trafik». Tabellbilagan n:r 10 a har i viss mån ersatts genom de uppgifter, som återfinnas i årets tabell 17. kol rörande från resp. stationer afsändt styckegods, vagnslastgods och gods för kronans räkning, och har en noggrannare specifikation på tariffer af afsändt vagnslastgods icke ansetts vara af sådant gagn, att den motsvarade det synnerligen dryga arbete och de kostnader, som utarbetandet häraf betingar. Hvad uteslutandet af i tab. 11 förekommande uppgifter beträffar, så är detta beroende däraf, att, såsom närmare förklaras i textafdelningen, en större specialundersökning rörande varutransporterna under år 1905 är under utarbetande och ännu icke framskridit så långt, att ifrågavarande uppgifter kunnat i berättelsens tabellbilagor intagas. Inkomster af till särskilda stationer och främmande trafikleder anländ trafik komma icke af skal, som i berättelsens textafdelning under kapitlet»trafik» angifvas, för framtiden att uträknas. Till följd häraf har icke heller kunnat utarbetas någon tabell, motsvarande tab. 13 i 1904 års berättelse, angående stationers och samtrafikleders inkomster för afsänd och anländ trafik. I den mån sagda ordningstabell afsett att angifva stationernas relativa storlek i trafikhänseende har den i föreliggande berättelse ersatts genom de i tab. 17 inlagda kol. 32 och 33. Utan förebild i föregående berättelser äro åtta här intagna tabellbilagor, nämligen tab. 2»Statens järnvägars längdutsträckning under åren med specifikation af olika bandelar», tab. 12»Antal trafiktåg af särskilda slag under år 1905 med fördelning på tillryggalagda väglängder», tab. 13»Antal tågkilometer af särskilda trafiktåg år 1905 jämte uppgift å tågens vagnutrustning», tab. 16»Specificerad redogörelse rörande persontrafiken under år 1905», tab. 23»Statistisk öfversikt rörande ångfärjetrafiken Malmö Köpenhamn under åren », tab. 25»Olyckshändelser och personliga olycksfall vid statens järnvägsdrift under år 1905», tab. 26»Rälsbrott, axelbrott och hjulringsbrott under år 1905» samt tab. 28»Uppgifter rörande statens järnvägstrafiks pensionsanstalter åren ». Tab. 3»Bandelarnas spårlängder och räler», intagen i 1901 och föregående års berättelser, har för åren icke varit i berättelserna intagen. Till utrönande af bland annat tågrörelsens och trafikens storlek samt förhållandet mellan netto- och taratransporter å särskilda bandelar hafva omfattande bearbetningar verkställts af såväl årets redovisningshandlingar rörande trafiken som konduktörsrapporterna, och hafva slutresultaten häraf sammanställts i tab. 21, hvilken ersatt den vida knapphändigare redogörelse i ämnet, som i 1904 års berättelse fanns intagen under tab. 14. Flertalet öfriga tabellbilagor hafva undergått mer eller mindre väsentliga förändringar till innehåll eller form. Antalet grafiska framställningar har ökats till fem, hvaraf tre angifva de ekonomiska utvecklingslinjerna å statsjärnvägarna i deras helhet eller å vissa deras delar och två visa persontrafikens och godstrafikens utveckling i några deras viktigaste resultat..

9 En karta öfver Sveriges järnvägar har bifogats berättelsen. Omorganisationen har emellertid för året icke kunnat i sin helhet genomföras. Sålunda hafva beslut fattats, utan att dessa kunnat för år 1905 bringas till verkställighet, rörande upprättandet af statistiska redogörelser för banans Stockholm i november tekniska beskaffenhet, dess underhåll, befintliga byggnader och stationsanordningar samt rörande personalens löneförhållanden, hvarjämte godstrafiken, särskildt med hänsyn till dess fördelning på särskilda varuslag, äfvensom inkomster och utgifter för särskilda bandelar komma att i nästföljande berättelse utförligare redovisas. Underdånigst MAURITZ SAHLIN. AXEL CORIN. HJALMAR WIKLAND. VIKTOR KLEMMING. PER KJELLIN. Föredragande. JOHN FLODIN. C. A. Hallström.

10

11 Kungl. Järnvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år Statens järnvägars utsträckning. Med statens järnvägar afses i denna berättelse de genom Kungl. Järnvägsstyrelsens försorg trafikerade statsjärnvägarna, och ingå däri således icke de af staten ägda, men genom enskildas försorg trafikerade järnvägslinjerna Bånghammar Kloten om 22. i kilometer, sorterande under Kungl. Domänstyrelsen, och Visby Visborgs slätt om 2.5 kilometer, sorterande under Kungl. Arméförvaltningen, ej heller de genom Kungl. Järnvägsstyrelsens försorg trafikerade, enskilda järnvägarna Örebro Svarta om 48.5 kilometer och Strömstad Skee om 6.8 kilometer. För samtliga nämnda järnvägar komma statistiska uppgifter för år 1905 att meddelas i Allmän svensk järnvägsstatistik. Statsjärnvägarnas hela ägande banlängd uppgick enligt tab. 1 rad 1, jämförd med rad 5, vid 1905 års början till 4,199 kilometer, eller 7 kilometer mindre än den iföregående berättelse vid 1904 års utgång angifna banlängden. Enär det visat sig, att i 1904 och föregående års berättelser dels vissa bandelar icke varit till sin rätta banlängd upptagna, dels i statsjärnvägarnas längd äfven inräknats hufvudspåret å sådana, enskilda järnvägar tillhöriga stationer å västkustbanan, som af statens järnvägar trafikerats, har styrelsen funnit nödigt föranstalta om en omräkning och reglering af statsjärnvägarnas banlängd, hvarvid denna räknats från midten af ändstationernas stationshus. Banlängden har härvid vid 1905 års början befunnits uppgå till 4, kilometer. Af ofvan anförda minskning för året om 7 kilometer komma 4 kilometer (jfr. tab. 1 rad 3) på sådan, enskilda järnvägsstationer tillhörig banlängd, som alltifrån västkustbanans inköp felaktigt inräknats i statsjärnvägarnas ägande banlängd, och är minskningen af öfriga 3 kilometer beroende af banlängdens noggrannare beräknande. Om till statsjärnvägarnas ägande banlängd vid 1905 års början, 4199 kilometer, lägges den banlängd om 4 kilometer, som, ehuru tillhörig enskilda järnvägar, trafikerats jämväl af statens järnvägar, och fråndrages den genom norska statsbanornas försorg trafikerade banlängden om 11 kilometer, erhålles sammanräknade längden af i denna berättelse af sedd trafikerad banlängd vid 1905 års början, kilometer. Under år 1905 har icke någon ny handel öppnats för trafik, och angifva följaktligen nyss anförda kilometertal statsjärnvägarnas banlängder jämväl vid 1905 års slut och i medeltal för året. Af statsjärnvägarna voro samtliga linjer med undantag af linjen Albano Stockholm östra om 1 kilometer upplåtna för såväl person-,som godstrafik, sistnämnda sträcka däremot endast för godstrafik. Dubbelspårig bana trafikerades vid 1905 års slut å följande linjer: Stockholm central Tomteboda 3 kilometer Järfva Botebro 12» Huddinge Bönninge 15» Malmö Hessleholm 83» Summa 113 kilometer I nedanstående sammanställning angifvas statsjärnvägarnas samtliga trafikerade linjer enligt historisk beteckning och deras ägande banlängder vid 1904 och 1905 års slut med angifvande af den ökning eller minskning, som ofvan anmärkta banlängdsreglering för år 1905 medfört för särskilda linjer. ') Ökningen' härrör däraf, att sammanbindningsbanan genom Stockholm i äldro berättelser räknats till växeln vid Tanto såsom fdrmedlando anknytning till västra stambanan, men i denna berättelse till Liljeholmen. s ) Häraf 2 kilometer tillhörande enskilda järnvägar. 8 )» 1 a»» ^»

12 6 STATENS JÄRNVÄGARS UTSTRÄCKNING. Af nedanstående tabell, som anger statsjämvägarnas längd inom skilda län vid 1905 års slut, framgår bland annat, att de med statsjärnvägar bast försedda länen voro : i förhållande till ytvidden Malmöhus och Hallands län (resp och km per kvadratmil); i förhållande till folkmängden åter Norrbottens och Jämtlands län (resp och km per 10,000 invånare). ') Tillhörande enskild järnväg. Ofvanstående historiska indelning af statens järnvägar har- emellertid icke pröfvats lämplig att gälla för den utförligare statistik rörande hantekniska- och trafikförhållanden samt ekonomiska resultat vid särskilda bandelar, som i denna berättelse inledts, och om hvars fullföljande i 1906 och 1907 ars berättelser beslut fattats. För uppnåendet af med ifrågavarande statistik afsedt syfte är det nämligen af vikt, att endast sådana bandelar sammanföras, som i afseende på banans konstruktion och trafikens natur och storlek äro af nära likartad beskaffenhet, och hafva med hänsyn härtill i tab. 3 och 21 statsjärnvägarna för år 1905 uppdelats i 45 bandelar, hvilka därjämte så ordnats, att summor och medeltal för de 5 distrikten jämväl må ktinna angifvas. I syfte att erhålla en mera skematisk öfverblick af trafikförhållandena å skilda landsändar har i samma tabeller än vidare bannätet indelats i tre hufvudgrupper, den första omfattande Luleå Gellivare och Gellivare Riksgränsen med bibanor, den andra öfriga linjer norr om Storvik och den tredje linjerna söder om Storvik. De norrländska länen ägde tillsammans 1,975 kilometer statsjärnvägar eller kilometer per kvadratmil och kilometer per 10,000 invånare, de öfriga länens sammanlagda längd af statsjärnvägar utgjorde 2,224 kilometer eller kilometer per kvadratmil och kilometer per invånare. Tre län saknade statsjärnvägar inom sitt område, nämligen Kalmar, Gottlands och Blekinge län. Af tab. 2 framgår under hvilken tid hvar och en af statsjärnvägarnas särskilda bandelar blifvit för trafik upplåten eller vid köp inkorporerad i statsbanenätet.

13 STATENS JÄRNVÄGARS FÖRVALTNING. KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. Statens järnvägars förvaltning. Organisationen af stats järnvägarnas förvaltning har under år 1905 icke undergått någon förandring. Börande de bandelar, som sortera under resp. distriktsförvaltningar, hänvisas till tab. 3, som jämväl anger dessa bandelars längd. Trafik- och bansektionernas antal och meddellängd i särskilda distrikt framgår af nedanstående sammanställning, hvarest i I:sta och II:dra distrikten äfven inbegripits de genom statsjärnvägarnas försorg trafikerade enskilda järnvägarna Örebro Svarta och Strömstad Skee om resp. 49 och 7 kilometer. Under året har icke någon ny trafikstation med själfständig redovisning öppnats vid statsjärnvägarna. Stationer af ifrågavarande slag (inkl. 6 st. enskilda järnvägar tillhöriga stationer, som trafikerats jämväl af statens järnvägar) funnos vid 1905 års slut till ett antal af 441, belägna på ett inbördes afstånd af i medeltal 9.6 kilometer. För fullständig samtrafik med statens järnvägar, afseende såväl person- som godsbefordran, öppnades under år 1905 de enskilda järnvägslinjerna Repbäcken Björbo om 41 kilometer af Falun Västerdalarnes järnväg, Lund Befvinge om 20 kilometer och Sandbäckshult Alsterbo om 27 kilometer af Mönsterås Asheda järnväg, hvarjämte för enbart personsamtrafik öppnades linjerna Engelholm Östra Ljungby om 19 kilometer af Engelholm Klippans järnväg och Hvellinge Skanör Falsterbo om 18 kilometer. Vid årets slut sträckte sig detta trafiksamband inom Sverige öfver enskilda järnvägar med en sammanlagd längd af 7,722 kilometer (112 kilometer för enbart personsamtrafik, 263 kilometer för enbart godssamtrafik och 7,347 kilometer för fullständig samtrafik). Området för den internationella trafik, som expedieras å riihdresebiljetter, var i samband med statsjärnvägarna utsträckt vid.1905 års slut till enskilda svenska järnvägar med en sammanräknad längd af 6,994 kilometer utom åtskilliga af privata bolag trafikerade ångbåtsleder. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning. Kapital. Samtliga statsanslag, som alltifrån år 1855 utgått till byggande eller förvärfvande af statsjärnvägar eller till kompletterande och förbättrande af redan befintliga, äro här nedan sammanställda och ordnade dels med hänsyn till den statens penninganstalt, genom hvilken de utbetalats, dels med hänsyn till anslagets ändamål. På liknande satt äro de trafikmedel fördelade, som under årens lopp kapitaliserats i statsjärnvägarna. Till dessa summor hafva därefter lagts material- och kassaförlagen vid redogörelseårets slut för att såmedelst erhålla hela beloppet af de i trafikerade och under byggnad varande statsjärnvägarna bundna statsmedlen. Af vederbörande bokslut framgår: att från Statskontoret utbetalts: byggnadsmedel åren kr ,277, d:o år 1905» 500, samt för redan trafikerade banors räkning: till utförande af nybyggnader under åren » 23,874, till utförande af d:o år 1905» 1,330, till inköp af transportmatériel åren » 56,456, till inköp af andra inventarier åren » 107,000.oo kl, 245,545, att från Riksgäldskontoret utbetalts: byggnadsmedel åren kr. 117,916, d:o år 1905» 3,000, till inköp af fastigheter för år 1902 beslutade bangårdsanordningar i och invid Stockholm...» 5,364, till inköp af enskilda järnvägar åren » 40,530, samt för redan trafikerade banors räk- _ ning: till utförande af nybyggnader åren » 4,212, till inköp af transportmatériel åren » 11,968, till inköp af d:o år 1905» 4,000, till inköp af andra inventarier åren » 881, kr 187 ;8 72, och att statsanslagen till statens järnvägar vid 1905 års slut alltså utgjorde kr. 433,417, Transport kr. 433,417, ) Summan har år 1905 på grund af tvänne kapitalräkningsregleringar minskats med kr. 17,

14 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. Transport kr. 433,417, livar järn te af trafikmedel disponerats för trafikerade banors räkning: till utförande af nybyggnader åren ,...: kr. 8,800, till inköp af transportmatériel åren » 5,373, till inköp af andra inventarier åren ».. 9,158, till inköp af d:o år 1905» 294,793,21 b 23j626) Om till dessa summor lägges förlagskapitalet, bildadt af trafikmedel, som utgjordes af materialier kr. 15,916, af kassa» 5,694, ^ Jramkommer kapitalvärdet af i statsjärnvägarna bundna statsmedel vid 1905 års slut med kr. 478,656, Byggnadskostnad. Af ofvanstående kapitalvärde hade vid 1905 års slut ej kapitaliserats i för trafik öppnade banor: byggnadsmedel kr. 8,988, anslagsmedel för nybyggnader oclitransportmateriel vid redan trafikerade banor» 1,039, förlagskapitalet» 21,611, ^ livadan det i statsjärnvägarna vid 1905 c års slut nedlagda byggnadslcapitalet af statsmedel ew.er htmorn&s förvarfskostnad för staten utgjorde» 447,016, Denna förvärfskostnad fördelade sig på: banbyggnad med 331,142, kr. eller proc. rullande materiel...» 104,482,250.00»» 23.3?» öfriga inventarier..» 10,441,595.70».» 2.34» ångfärja vid Malmö» 950,000.00»» 0.21» Transport kr. 437,364, dels med inköpskostnaden för öfriga fastigheter i och för de nya bangårdsanordningarna i och invid Stockholm, med under året nedlagd kostnad i nybyggnader, transportmateriel och inventarier vid redan trafikerade banor samt genom mindre kapitalräkningsregleringar kr. 9,651, hvaraf half ten torde kunna anses motsvara ökad byggnadskostnad för året i dess helhet kr. 4,825, hvadan byggnads- eller förvärfsjcostnadenimedeltal ^ för år 1905 utgjorde... kr. 442,190, Nettoinkomst. I förhållande till denna byggnads- eller förvärfskostnad lämnade nettoinkomsten, som belöpte sig till kr. 15,417,299.41, i afkomst.'..'..' proc och inbetalningen till statskontoret, som uppgick till : kr. 13,700,000.00, i afkomst..:. f... proc Trafikmedlens användning. I följande sammanställning äro angifnä dels bruttoinkomsterna under år 1905 och under hela trafiktiden med inräkning af Gellivarebanans provisoriska trafikår, dels dessa bruttoinkomsters fördelning på driftkostnader, inbetalningar till statsverket, kapitalisering af trafikmedel i nybyggnader m. m. och förlagsvärde, hvarvid i enlighet med den år 1904 antagna grundsatsen om inbetalningarnas till statens järnvägstrafiks pensionsinrättning hänförande till driftkostnaderna, dessa inbetalningar äfven för föregående trafiktid här upptagits bland driftkostnaderna. Den af komstberättigade byggnads- eller förvärfskostnaden i medeltal for året låter sig beräknas på satt som följer: Ifrågavarande byggnads- eller förvärfskostnad, som enligt 1904 års berättelse vid samma års utgång uppgick till kr. 435,519, ökades under år 1905 dels från årets ingång ined inköpskostnaden för fastigheter i och för de nya bangårdsanordningarna vid Norrtull» 1,845, Transport kr. 437,364,692.38

15 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. 9 Ekonomisk öfversikt. Jämföras de viktigaste ekonomiska värdena rörande statsjärnvägarnas kapital och drift för år 1905 med dem för närmast föregående år, erhålles nedanstående sammanställning. meddelats i åsyftade texttabell, utan äfven de absoluta talen rörande bruttoinkomst, driftkostnad och nettoinkomst äfvensom motsvarande uppgifter rörande byggnadskostnaden. Däremot hafva de procenttal, som plägat angifva de till statsverket aflämnade trafikmedlens förhållande till byggnadskostnaden, uteslutits, enär desamma lätt kunna föranleda den felaktiga uppfattningen, att de till statsverket aflämnade trafikmedlen utgjorde statens verkliga vinst af järnvägsdriften, hvilken vinst dock rätteligen framkommer i de i tabellen angifna uppgifterna för nettoinkomst och afkomstprocent. Särskilda bandelars ekonomiska läge. I ändamål att bereda en öfversikt af särskilda bandelars ekonomiska läge meddelas i följande två tabeller, efter approximativ beräkning, dels bruttoinkomst och driftkostnad för de i dem angifna trafiklinjerna och dels byggnadskostnad, bruttoinkomst och nettoinkomst per kilometer ägande banlängd äfvensom afkomstprocenter. Den större procentiska ökning af 1905 års alla kostnads- och inkomstvärden, som i ofvanstående texttabell kommer till synes ifråga om medeltalen per bankilometer, jämförda med de absoluta talen, är endast skenbar. Egentligen borde de resp. procenttalen helt och hållet sammanfalla, då statsjärnvägarnas ägande banlängd under åren 1904 och 1905 icke undergått någon annan förändring än den, som betingats af den för år 1905 företagna omräkningen och regleringen af statsjärnvägarnas längd, hvarför under kapitlet»statsjärnvägarnas utsträckning» närmare redogjorts, och hvarvid ifrågavarande banlängd minskats med 7 kilometer. De procenttal, som angifva kostnadsoch inkomstökningarna i det hela, angifva följaktligen de faktiska ökningarna jämväl per bankilometer, och skillnaden mellan de förra och procenttalen pr bankilometer, sådana som de i texttabellen finnas angifna, representerar den inverkan, som nämnda banlängdsreglering utöfvat på ifrågavarande medeltal för år Afkomstprocenten, som under år 1904 utgjorde 3.45 procent och år 1905 uppgick till 3.49 procent, utvisar en ökning af 0.04 enheter eller 1.16 procent. Det procenttal, 3.37, som angifver driftkostnadens ökning i jämförelse med år 1904, är i det närmaste lika stort som motsvarande procenttal rörande bruttoinkomstens ökning. I följd häraf har nettoinkomsten proportionsvis ökats i endast obetydligt högre mån än bruttoinkomsten eller med 3.47 procent. Att afkomstprocenten visaren i jämförelse med nettoinkomstens ökning så ringa tillväxt som 1.16 procent, är beroende af den väsentliga ökningen af det afkomstberättigade kapitalet. I stället för den texttabell, som varit intagen i föregående berättelser öfver de viktigaste ekonomiska resultaten af statens järnvägsdrift alltifrån första trafikåret 1850, har för året upprättats en särskild tabellbilaga, n:r 22, hvarest återfinnas icke allenast de uppgifter, som förut Den reglering af banlängden, för hvilken under kapitlet»statens järnvägars utsträckning» redogjorts, har medfört en banlängdsökning om 1 kilometer för hvar och en af ban- B

16 10 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. delarna Ange Storvik, sammanbindningsbanan genom Stockholm och södra stambanan, en längdminskning om 1 kilometer för hvar och en àf bandelarna Boden Morjärv, Luleå Gellivare med bibanor och Ljusdal Hudiksvall och en längdminskning om 7 kilometer för västkustbanan; till följd häraf äro de medeltal, som i nästfoljande tabell anföras rörande byggnadskostnad, bruttoinkomst och nettoinkomst per kilometer ägande banlängd, ifråga om anförda bandelar icke fullt jämförbara med motsvarande uppgifter i 1904 års berättelse. Af ofvanstående tabell framgår, att bruttoinkomstmedeltalet för järnvägstrafiken i det hela, 12,991 kronor per bankilometer, var lägre än enahanda medeltal vid västkustbanan, linjerna Gellivare Kiksgränsen och Luleå Gellivare, södra stambanan, Storvik Stockholm samt östra och västra stambanorna med resp. 13,607, 15,610, 17,262, 19,703, 20,538, 22,829 och 24,953 kronor; linjerna Ange Storvik och Hallsberg Krylbo närmade sig det allmänna medeltalet, medan sist i ordningen kommo linjerna Boden Bräcke, Sköfde Karlsborg, Uddevalla Skee och Boden Morjärv med resp. 2,967, 2,919, 2,001 och 714 kronor, hvilka sistnämnda bruttoinkomster med resp. 1,178, 1,607, 1,685 och 1,792 kronor understego driftkostnaderna. Vid samtliga öfriga linjer hafva bruttoinkomsterna öfverstigit driftkostnaderna. Samma bandelar, som inbragt de största bruttoinkomsterna, hafva äfven lämnat den största nettoinkomsten per bankilometer. Det allmänna nettoinkomstmedeltalet per banmlometer, 3,661 kronor, öfverträffades vid linjerna Luleå Gellivare, Storvik Stockholm och Gellivare Riksgränsen samt södra, västra och östra stambanorna, vid hvilka bandelar sagda medeltal uppgingo till resp. 5,862, 6,056, 6,740, 6,789, 9,885 och 10,544 kronor. Samtliga nyss nämnda linjer äfvensom Västkustbanan lämnade i förräntning på de i dem nedlagda byggnadskapitalen af statsmedel större afkastning än järnvägstrafiken i sin helhet, 3.48 procent, och uppgick ifrågavarande af- Jcomstprocent vid östra stambanan, Luleå Gellivare, västra och södra stambanorna, Gellivare Riksgränsen, Storvik Stockholm och Västkustbanan till resp. 8.39, 6.66, 6.60, 5.44, 5.07, 4.oi och 3.54 procent. En rättvis jämförelse mellan 1905 och 1904 års ekonomiska resultat, redovisade per bankilometer, försvåras i ett flertal fall genom ofvannämnda för år 1905 verkställda banlängdsändringar. Börande jämförelser mellan samma års absoluta värden må anmärkas, att i driftkostnaderna ingå äfven större tillfälliga kostnader för banans förstärkning eller underhåll, t. ex. genom rälsutbyte, ett förhållande som i tabellerna icke åskådliggöres, och som lätt kan föranleda förhastade slutsatser rörande viss bandels ökade eller minskade ekonomiska bärkraft.. Emellertid ingår ett fullständigare och planmässigare utarbetande af uppgifter rörande särskilda bandelärs ekonomiska förhållanden under år 1906 i den för järnvägsstatistikens omorganisation uppgjorda arbetsplanen. Börande afkomstprocenten för särskilda bandelar under år 1905, jämförd med det föregående årets, är att märka, att det allmänna medeltalet för linjerna norr om Storvik sjunkit från 1.92 till.1.67 procent och för linjerna söder om Storvik stigit från 4.36 till 4.02 procent, samt att afkomstprocenten för Gellivare Riksgränsen för året öfverskridit den med Luossavaara Kiirunavaara kontrakterade minimiafkomsten af 3.8 procent på hela anläggningskostnaden (inkl. räntor under byggnadstiden m. m.) och på här beräknad byggnadskostnad utgjorde 5.07 procent mot 4.09 procent under år För att tjäna till öfversikt af trafikens ekonomiska resultat vid de särskilda bandelarna för så lång tid tillbaka, som förefintligt uppgiftsmaterial tillåter, äro i tab. 24 från år 1868 sammanställda medeltal rörande byggnadskostnad, inkomster och afkomstprocenter i genomsnitt för treårsperioden samt därefter för fulla femårsperioder.

17 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 11 Banas och byggnaders underhåll. Af tabellbilagan n:o 3, innehållande uppgifter rörande bandelarnes spårlängder och räler vid 1905 års slut, framgår, att af statsjärnvägarnas sammanlagda spårlängd, 5, kilometer, 4, kilometer eller 80.3 procent utgjordes af hufvudspår och 1, kilometer eller 19.7 procent af sidospår. I hvilken utsträckning dessa spårlängder voro belagda med räler af olika årsmodeller framgår likaledes af tabellbilagan. I tab. 26, innehållande uppgift å rälsbrott, axelbrott och hjulringsbrott under år 1905, har hufvudspårlängden ytterligare uppdelats på räler från olika tillverkare i syfte att visa rälsbrottens antal å skilda rälsslag. Af nämnda tab. 26 framgår, att under år'1905 inträffat 86 rälsbrott eller på 100 kilometer hufvudspårlängd. Talrikast hafva rälsbrotten förekommit å V:te distriktet, hvarest under året inträffat 50 fall eller per 100 kilometer hufvudspårlängd. Kostnaderna för underhåll af banans under- och öfverbyggnad banvall, broar, spår, spårväxlar m. m. uppgingo år 1905 till 3,125, kronor, utgörande, i medeltal per bankilometer kronor.*) Bland mera omfattande arbeten för underhåll af banans underbyggnad förekommo anordnande af stödmur vid Nybodatunneln, utfyllning i Gullbergsvass invid Göteborg, inläggning af ny öfverbyggnad å broarna öfver Svedjabäcken, Gramrebäcken, Offsjöbäcken och Spjutmurbäcken, vid Isätra, Skälby och Hersby, öfver Finjasjöbäcken, Vällaån och Kålleredsbäcken samt å tillsammans 11 vägportar, hvarjämte ett af landfästena till bron öfver Hörne-ån ombyggts och en skyddsarm där anordnats. Till förekommande af tjälförskjutningar af spåret har under året utförts spårisolering å 20,839 längdmeter bana för en kostnad af 135, kronor eller för en medelkostnad af 6.51 kronor pr längdmeter. Af kostnaderna för de sålunda under året utförda spårisoleringarna komma 117, kronor på bandelarna norr om Krylbo och 18, kronor å öfriga bandelar. För underhåll af banans öfverbyggnad hafva, förutom öfriga hithörande arbeten, dels nya sliprar nedlagts i de vid årets början trafikerade banorna för utbyte af kasserade sådana till ett antal af 614,121 stycken, för förstärkning af hufvudspåret å bandelar med Ulligare trafik 1,945 stycken samt i nya spår å dubbelspårig bana och å stationer 42,880 stycken, dels ock utbytts 300,504 längdmeter räler, däraf 60,075 meter järn-, 2,982 meter stålhufvade och 237,447 meter stålräler mot 6,326 meter järn-, 247 meter stålhufvade och 293,931 meter stålräler. För att öka sliprarnas varaktighet och därigenom åstadkomma minskade kostnader för framtida underhåll hafva under senare åren vid statens järnvägar sliprar impregnerats till ett antal, efter enkel längd räknadt, af *) Banlängden Tid 1905 års utgång 4,199 kilometer, däiaf dubbelspsriga bandolars längd 113 kilometer. 681,501 stycken, däraf under redogörelseåret 189,491 stycken mot en kostnad per sliper af 0.67 kronor. Uti det verkställda rälsutbytet ingår den nedläggning af räler af 1896 års modell vikt 40,5 kilogram per meter som för förstärkning af bandelar med lifligare trafik eller eljest under de senare åren pågått och under år 1905 utförts å en spårlängd af kilometer, däraf kilometer hufvud- och kilometer sidospår; och var vid årets utgång 1, kilometer bana belagd med räler af denna modell. Likaledes har under året för förstärkning af banan hela linjen Storvik Bollnäs, 99 km, försetts med räler af 1899 ars modell vikt 34.0 kilogram per meter. Vid statens järnvägars reparationsverkstad i Bollnäs hafva tillverkats 185 st. enkla spårväxlar samt 1 st. enkel och 7 st. dubbla korsningsspårväxlar. Utgifterna för underhållsarbeten å husbyggnader, bangårdsmaskinerier, bangårdar m. m., uppgingo, tillsammans med de vid ban- och maskinafdelningarna bokförda kostnader för förändringsarbeten, till 2,230, kronor eller i medeltal per bankilometer kronor. Bland hit hörande arbeten äro att nämna dels afslutade arbeten, såsom anordningar för spårsystem : förändring af spårsystemen vid Kiruna, Säfvast, Bräcke, Enafors, Sundsvall, Stockholms norra, Vase, Arvika, Odensberg, Norrköping jämte flyttning af lastkaj, Lund, Engelholm och Höganäs öfre, för hangardsmastcinerier: vid Gellivare utbyte af en vagnvåg mot en dylik med 50 tons bärighet, vid Långsele och Ljusdal utbyte af lokomotivvändskifvor mot dylika med 15 meters diameter, vid Finnerödja utbyte af vagnvändskifva samt vidj Gnesta flyttning af lokomotivvändskifva och vattenkastare, för Jcol- och vattenstationer: flyttning och utvidgning af kolbås vid Långsele och Söderhamn samt insättande i östra lokomotivstallarna vid Malmö af vattencistern, för lotcomotivstallar: förändring och ombyggnad af lokomotivstallar vid Stockholms norra, Katrineholm, Lund, Höganäs öfre och Hallsberg, för godsmagasin, omlastningssjcjtd, lastkajer o. d.: flyttning af godsmagasinet vid Bastuträsk samt inredning af varmrum därstädes likasom uti godsmagasinen vid Nälden, Ockelbo och Stockholms norra, förändring af godsmagasinen vid Sundsvall, Sköfde och Norrköping för erhållande af större expeditionslokaler, flyttning af omlastningsskjul vid Linköping och af magasinsbyggnad vid Fåglavik för beredande af plats för lastkaj, för verkstäder, Jörrådshus o. d.: flyttning af manskapsoch redskapskur från Stockholms norra till Norrtull samt af materialskjul i Malmö till annan plats å bangården, för öfriga husbyggnader: på- och tillbyggnad af stationshuset vid Fiskeby för erhållande af bostäder åt stationsbetjänte, förändring af inredning uti stationshusen vid Sollefteå, Bispgården, Nedansjö, Bergvik, Stockholms central ventilationsanordning och inredande af expeditionslokaler uti södra flygeln äfvensom om ändring af lokaler i annexet, Södertelje, Högsjö, Karlsborg inred-

18 12 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. MATERIALFÖRRÅD OCH INVENTARIER. ning af boställslägenhet, Säfsjö, Lidnäs, Sösdala och Falkenberg, uppförande af nytt afträdeshus vid Alingsås, uppförande vid Kil af betjäningshus, flyttadt från Karlstads östra, förändring af boställshus vid Östersund, Alby, Flen, Katrineholm och Tingåker, uppförande af tvättstuga och vedbod vid Eiksgränsen, inredning af vindsrum uti banvaktstugor å linjen Kiruna Eiksgränsen, uppförande af banvaktstugor å linjerna Tallåsen Hennan och Järfsö Ljusdal samt flyttning af en banvaktstuga från linjen Sömmen Tranås till Grimstorp och en från linjen Lagmansholm Torp till Lagmansholm för användning till boställshus för stationsbetjänte, för växel" och signalsäjcerhetsanläggningar: förändring"af anläggningarna vid Krokvik och Torneträsk samt uppsättande af mekaniska vägbommar vid Stjärnhof, Lamhult och Landskrona, för telegraf och telefoner: inledande af telefonledning uti banmästare- och banvaktstugor å linjen Abisko Riksgränsen och för diverse ändamål: förändring af vägbroar å linjen Tomteboda Värtan, uppförande af ett provisoriskt skyddstak öfver plattformar vid Stockholms central, husflyttningar och vägomläggningar vid Falköping Eanten, anordnande af elektrisk kraftledning i pumphuset vid Ange och af elektrisk belysning vid Kiruna, Eiksgränsen, TJmeå, Örebro, Sköfde, Göteborg och Boxholm, uppsättande af Lux-lampor för yttre belysning vid Tomteboda och Kjeflinge, dels icke ajslutade arbeten, såsom anordningar för spårsystem: förändring af spårsystemen vid. Eotebro, Tureberg, Järfva och Laxå samt ökning af spårafstånd i och för de elektriska driftförsöken å linjen Tomteboda Stockholms central. för bangardsmastcinei'ier : nedläggning vid Hudiksvall af ny vagnvåg med 40 tons bärighet samt vid Hallsberg af en lokomotivvändskifva med 20 meters diameter, för Jcol- och vattenstationer: uppförande af kolbod och uppsättande af fristående vattenkastare vid Kiruna, anordnande vid Abisko af upplagsplats för kol, å linjen Björkliden Kopparåsen anläggning af reservpumpanordning vid Pahtjaure samt vid Mullsjö uppförande af nytt vattentorn, för lokomotivstallar : uppförande af lokomotivstall vid Stenbacken och Abisko, hvardera med plats för två lokomotiv samt vid Svartön för 6 lokomotiv, för godsmagasin, omlastningsslcjul, lastkajer o. d.: vid Sollefteå öfvertäckning af lastkaj till skydd vid där förekommande omlastningar, för of riga husbyggnader: ändring af inredning i boställshus vid Moheda, uppförande af boställshus vid Bergfors och Abisko samt vid Mosas, med användning af gamla stationshuset, uppförande af lamp- och afträdeshus vid Huddinge, vid Eiksgränsen uppförande af samt vid Kiruna och Abisko tillbyggnad till uthus för inrymmande af vedbodar, förändring af stationshuset vid Vartofta i samband med enskild järnvägs inledande å stationen, tillbyggnad af expeditionshuset å malmbangården vid Kiruna, inredning af nattväntsalar i stationshuset vid Kilafors äfvensom uppförande af skolhus vid Bergfors och Eiksgränsen samt hotell- och restaurationsbyggnad vid sistnämnda station, och. för diverse ändamål: anläggning för acetyléngasbelysning vid Ousby, ändring af anordningar för lastning och lossning för briketteringsanläggningen vid Elmhult samt borttagande å samtliga distrikt af hinder för ny lastprofil och normalprofil för fria rummet å bana och stationer. De i förestående uppgifter omnämnda nybyggnadsarbetena å linjen Kiruna^-Eiksgränsen hafva utförts eller påbörjats efter särskilda öfverenskommelser med Luossa^ vaara Kiirunavaara aktiebolag och på dess bekostnad. Nya byggnader och anläggningar. För de extra anslagsmedel, som under år 1905 disponerats för anläggning af nya statsbanedelar, redogöres vid berättelsens slut under rubrik»statens järnvägsbyggnader». För bestridande af kostnader för nya byggnader och anläggningar vid redan trafikerade statsbanor hafva följande extra anslagsmedel under samma tid funnits att tillgå, nämligen: 160,000 kronor, h vilka af 1900 års Eiksdag anvisats å riksstatens sjette hufvudtitel for kollossningsanordmngar vid Tartan; 585,000 kronor, som af 1904 års Eiksdag anvisats å riksstatens sjätte hufvudtitel till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik; 585,000 kronor, som af 1904 års Eiksdag anvisats å riksstatens sjätte hufvudtitel för utläggande af ytterligare ett järnvägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms järnvägsstationer; hvarjämte belopp af tillsammans 924, kronor af förut anvisade extra anslagsmedel för nybyggnadsändamål vid årets början återstodo. Af sålunda för året tillgängliga anslagsmedel, tillsammans 2,254, kronor, hafva 1,287, kronor bokförts såsom under året disponerade och återstoden eller 966,190 kronor reserverats för användande under följande år. De extra anslagsmedel, som anvisats att för tiden till och med år 1905 utgå för sådana nybyggnadsarbeten, som vid årets början kvarstodo oafslutade eller då ej voro påbörjade, äro i tabellbilagan n:o 4 upptagna jämte arbetskostnaderna under motsvarande tid. Materialförråd och inventarier. Det kapitalvärde, som representeras af materialförråd och inventarier (utom rullande materiel), har under år 1905 ökats med resp. 321, och 294, kronor" samt uppgick vid årets slut för materialförråd - till kr. 15,916, och för inventarier»» 10,441, En uppgift öfver 1905 års väsentligaste upphandlingar för statens järnvägstrafik lämnas i tab. 5, omfattande under året levererade och betalda kvantiteter af såväl rullande

19 RULLANDE MATERIELEN OCH DESS UNDERHÅLL. 13 materiel som ock viktigare slag af andra inventarier och förrådseffekter, hvarvid i olika kolumner angifvits, huruvida den upphandlade varan är af inhemskt eller utländskt ursprung. Af tillverkningar vid statens järnvägars verkstäder under år 1905 specificeras här nedan några de viktigaste: Lyktor... st. 3,290 värde kr. 30,000 Oljekannor....,» 2,060»» 8,970 Spårväxelmateriel»» 139,300 Vagnspresenningar» 1,000»» 75,390 Yattenstationscisterner» 10»» 14,380 Ångpannor för lokomotiv» 8»» 97,250 Rullande materielen och dess underhåll. Om den rullande materielens tillstånd vid årets slut meddelas upplysning dels i öfversiktstabellen, tabell 1, dels i tabellerna 6, 7 och 8, livarjämte tabellerna 9 a och 10 visa kostnaden för resp. lokomotiv- och vagntjänsten, dels absolut, dels i förhållande till det utförda arbetet. I tabell 9 b äro samma utgifter rörande lokomotivtjänsten specificerade för de olika distrikten. De vid årets början och slut befintliga lokomotivens och vagnarnas antal jämte de kapitalvärden, som desamma representera, framgå af nedanstående tabell: Transport kr.. 2,538, st. täckta godsvagnar...» 666, » spannmålsvagnar» 494, » träkolsvagnar» 124, » virkesvagnar utan väggar» 645, VagnsJcrof, ombyggda från slopade vagnar: 13 st. spannmålsvagnar kr. 20, » virkesvagnar med väggar» 4, Ökad kostnad å person-, post- och resgodsvagnar ;...» 6, Vagnaxlar med hjul: 164 st -..» 41,820.oo Summa kr. 4,542, Följande materiel har under året slopats: 19 st. lokomotiv med ett sammanlagdt värde af kr. 880, st. person- och postvagnar med ett sammanlagdt värde af» 63, st. godsvagnar med ett sammanlagdt värde af» 59,950 3 st. vagnboggier med ett sammanlagdt värde af» 4, st. vagnaxlar med hjul med ett sa'mmanlagdt värde af.» 21,190 Summa kr. 1,030,200 och har detta belopp, minskadt med värdet af vid slopningen tillvaratagna, brukbara effekter, i räkenskaperna afförts som afskrifningskostnad för rullande materiel. För betackande af kostnaderna för ofvan nämnda nyr anskaffade materiel hafva funnits tillgängliga följande medel: 1) Extra statsanslag till redan trafikerade banor: Från år 1904 reserverade medel kr. 21, År 1905 lyftade medel till rullande materiel och inventarier» 4,000, Under år 1905 hafva för nyanskaffad rullande materiel i räkenskaperna uppförts följande belopp: Lokomotiv och tendrar: 20 st. lokomotiv litt. L med tender, kompletta ; kr. 1,123, st. lokomotiv litt. Ta med tender, kompletta» 661, Bromsdetaljer, till 5 st. lokomotiv litt. Ma» Vagnar, kompletta: 10 st. personvagnar, II och III klass...» 134, »» III»...» 504, » resgodsvagnar» 114, Transport kr. 2,538, ) Extra statsanslag till rullande materiel för nya järnvägsbyggnader: För statsbanan Gellivare-Eiksgränsen : Från år 1904 reserverade medel» 23, För statsbanan Göteborg Skee: Från år 1904 reserverade medel» 178, År 1905 lyftade medel» 250,000.oo 3) Besei-verade trafikmedel (slopningsmedev) : Från år 1904 reserverade slopningsmedel Î 146, Ofvan specificerade slopningsmedel för år » 1,030, Summa disponibla medel kr. 5,650, Tid 1905 års slut kvarstående medel utgöra således 1,107, kronor, af hvilka 587, kronor tillhöra slopningsmedel och 520, kronor öfriga anslagsmedel.