Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, Årg Översiktspublikation: Statens järnvägar : : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-l0-0301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 42. a. KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1904.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. Underdånig berättelse: Sid. Statsjärnvägarnes utsträckning 3. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning 4. Trafik 9. Banas och byggnaders underhåll 11. Nya byggnader och anläggningar 12. Transportmateriel och materialförråd 17. Trafikhinder och olycksfall 22. Tjänstopersonal 23. Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 23. Statens järnvägsbyggnader 23. Rapport au Roi: Page. Longueur des chemins de fer de l'état 3. Capital engagé et situation financière 4. Mouvement 9. Entretien de la voie et des bâtiments 11. Constructions nouvelles 12. Matériel roulant et approvisionnements dans les dépôts 17. Accidents divers 22. Personnel 23. Caisses do pension 23. Lignes en construction 23. Tabellbilagor: Sid. 1. Statistisk öfversikt för åren Uppgift å vid slutet af år 1903 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m Uppgift å vid slutet af år 1903 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m Öfversikt af lokomotivtjänsten samt därmed förenade kostnader under år Öfversikt af vagntjänsten samt därmed förenade kostnader under år Ordinarie bantågens anordning år Sammandrag af trafik och trafikinkomster för särskilda månader år 1903 samt under åren Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år a. Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik år b. Summariska uppgifter rörande statsbanornas utländska samtrafik år a. Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser år b. Statsbanestationers och främmande samtrafikleders afsändning och emottagning af vissa särskilda slag af fraktgods år Summariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda godsslag under åren Antal transporterade boskapskreatur år Viktigare slag af fraktgods och lefvande djur, afsändna och emottagna vid statsbanestationer och främmande samtrafikleder åren Stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik år Antal vagnaxelkilometer, personkilometer och godstonkilometer per bankilometer för särskilda bandelar år Ordinarie tjänstepersonal Kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader år Grafisk framställning af Statens järnvägstrafiks inkomster, utgifter och skilnaden dem emellan per bankilometer under åren Tableaux: Page. 1. Relevé statistique pour les années Tableau, indiquant la nature et le nombre des locomotives à la fin de Tableau, indiquant le nombre des voitures et wagons, leurs dimensions principales, disposition etc. à la fin de Service et frais d'entretien des locomotives pendant Service et frais d'entretien des voitures et wagons pendant Disposition des trains en Résumé du mouvement dans les douze mois de l'année 1903 et dans le temps précédent ( ) Renseignement sur le trafic, les recettes, les dépenses et le personnel des stations en a. Relevé sommaire du trafic direct en b. Relevé sommaire du trafic international en a. Repartition des transports de marchandises par classe des tarifs en b. Renseignement sur le mouvement des articles principaux de marchandises Resumé des quantités des articles principaux de marchandises transportées en Transports de bestiaux en Stations du réseau do l'état et lignes des compagnies, rangées d'après les transports des articles les plus principaux de marchandises et des bestiaux en Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées d'après les recettes du trafic expédié et reçu en Resumé, par section de voie, du parcours kilométrique, des essieux des véhicules, des voyageurs-kilomètres et des tonneaux kilométriques de marchandises en Personnel ordinaire Comptes des lignes en construction en Diagramme: Recettes brutes, dépenses et recettes nettes kilométriques des chemins de fer de l'état dans les années Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 krona = 1.39 Centime. 1 Ton (meterton) = Kilogram.

6

7 TILL KONUNGEN. Jämlikt nådig föreskrift får Järnvägsstyrelsen härmed afgifva underdånig berättelse om statens järnvägars förvaltning under år 1903, hvarvid under särskilda afdolningar redogöres för statsjärnvägarnos utsträckning, kapital, afkastning och ekonomiska ställning, trafik, banas och byggnaders underhåll, nya byggnader och anläggningar, träns-

8 portmateriel och materialförråd, trafikhindor och olycksfall, tjänstepersonal, statens järnvägstrafiks pensionsanstalter och statens järnvägsbyggnader. De redogörelsen åtföljande tabellerna äro upprättade i hufvudsaklig öfvcrensstämruelso mod motsvarande bilagor till närmast föregående årsberättelse. Stockholm i September Underdånigst TH. NORDSTRÖM. AXEL CORIN. E. O. J. BJÖRKLUND. Föredragande. HJALMAR WIKLAND. VIKTOR KLEMMING. JOHN LUNDBERG. Per Kjellin.

9 Kungl. Järnvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år Statsjärnvägarnes utsträckning. Sammanräknade längden af statens tralikcrado järnvägar, uppgående vid årets början (med frånräkning af don för Donmnstyrelsons räkning af enskildt järnvägsbolag trafikerade linjen Bånghammar Kloten) till 3,891 kilometer, ökades under 1903 genom tillkomsten af den redan under föregående år för provisorisk trafik öppnade linjon Gellivare Riksgränsen med 230 km. 1 ) samt uppgick således vid 1903 års slut till en sammanlagd längd af 4,121 kilometer, däri ej inberäknad den för allmän trafik först den 16 december 1903 öppnade nya banlinjen Uddovalla Skco om 85 kilometer. Linjon Gellivare Riksgränsen, hvarigenom don nordligaste sammanbindningsbanan med broderlandet blifvit å svensk sida afslutad, ägor å sin utsträckning fyra stationer (förutom 13 mötesplatser med till Riksgränsbanan begränsad expedition af resande och gods), nämligen: Fjällåsen, Kalixfors, Kiruna och Riksgränsen, på ett afstånd från Stockholms centralstation af resp. 1,380, 1,399, 1,412 och 1,541 kilometor. Statsbanornas samtliga trafikerade.linjer voro vid årsslutet följande: Längd. Sammanbindningsbanan genom Stockholm (Stockholm central Södermalm) 3 km. Västra stambanan (Stockh. södra Göteborg) 456» Sidolinjen till Södcrteljo 1» Linjen Hallsberg Örebro 25»» Örebro Krylbo 132» > Hallsborg Motala Mjölby 96»» Sköfdo Karlsborg 44» Södra stambanan (Falköping Ranten Malmö) 380» Västkustbanan: Göteborg Helsingborg 244 >» Engclholm Arlöf 78»» Åstorp Höganäs 28»» Billesholms grufva Landskrona 26» Nordvästra stambanan: Laxå Charlottenberg 203»»» Charlottenberg riksgränsen ' 7» Linjon Kil nedre Fryksta 3» Östra stambanan (Katrineholm Nässjö) 216» Norra stambanan (Stockholm central Ange) 484» Linjen Karlberg V ärtan med sidospår till Stockholms östra station, 7» Linjon Kilafors Stugsund 36»» Ljusdal Hudiksvall 62» Norrländska tvärbanan: Sundsvall Storlien 359»»» Storlien riksgränsen 4» Transport 2,894 km. l ) Banlängden är under år 190!i riittad till 229 km., hvaremot banlinjen Luleå Malmberget och Koskulls kulle rättats från 220 till 221 km. (Se Tillaga n:r 3 till Afståndstabellen i»taxa för transporter å statens järnvägar»). Stambanan genom otro Norrland: Transport 2,894 km. Bräcko Boden 629» Boden Morjärv 74» Linjon Långsolo Sollefteå 14» > Mellansel Örnsköldsvik 29» Vännäs Umeå 31»» Luleå Malmborget och Koskulls kullo 221» Gellivare Riksgränsen 229» Summa banlängd 4,121 km. Huru denna banlängd är på rikets särskilda län fördelad, framgår af följande tabell, som angifver de resp. banlängdernas förhållande till länens ytvidd och folkmängd vid 1903 års slut äfvensom dessa förhållandens modelproportionaler såsom vedertaget mått på järnvägslängdcns förhållando till befolkningstätheten. 1 tabellen äro länen ordnado oftor dossa medelproportionaltal. Tabellens sist angifna siffervärde för järnvägsutrustning i förhållande till folkmängdstätlieton är procent störro än

10 4 STATSJÄRNVÄGARNES UTSTRÄCKNING. KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. motsvarande tal år Norrbottens län, som i 1902 års motsvarande öfvorsikt intog 13:o platsen bland rikets län, har för året genom tillkomsten af banlinjen Gollivare Riksgränsen uppflyttats till n:r 4. Tro län sakna allt fortfarande statsbanor inom sitt-område, nämligen: Kalmar, Blekinge och Gottlands län. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning. Kapital. Samtliga statsanslag, som utgått till byggando eller förvärfvando af statsjärnvägar allt ifrån år 1855 eller till kompletterande och förbättrande af redan befintliga, äro här nedan sammanställda och ordnade dels med hänsyn till den statens penninganstalt, genom hvilken de utbetalats, dels med hänsyn till anslagets ändamål. På liknande satt äro de trafikmedel fördelade, som under årens lopp kapitaliserats i statsjärnvägarne. Till dessa summor hafva därefter lagts materialoch kassaförlaget vid redogörelseårets slut för att såmodolst erhålla hela beloppet af de i trafikerade och under byggnad varande statsjärnvägarne bundna statsmedel. Af vederbörande bokslut framgår: att från Statskontoret utbetalts: by ggnadsmedel åren kr. 163,294, samt för redan trafikerade banors räkning: till utförande af nybyggnader åron » 21,172, till utförande af d:o år 1903» 1,242, till inköp af transportmateriel åren » 47,456, till inköp af d:o år 1903» 5,000,000.oo till inköp af andra invontarier åren » lot^ooooo ]cr 238,272, att från Rilcsgäldskontoret utbetalts: byggnadsmedelåren kr. 110,068, d:o år 1903» 4,508, till inköp af enskilda järnvägar åren » 40,530, samt för redan trafikerade banors räkning: till utförande af nybyggnader åren » 4,212, till inköp af transportmateriel åren » 11,968, till inköp af andra inventarier åren ,58420, 172,168, och att statsanslagen till statsbanorna vid 1903 års slut alltså utgjorde kr. 410,441, hvarjämte af trafikmedel disponerats för trafikerade banors räkning: till utförande af nybyggnaderåren kr. 8,800, till inköp af transportmateriol åron » 5,373, till inköp af andra inventarier åren » 8,504, till inköp af d:o d:o år 1903» 224^64^, 22,902, om till dessa, sammor ]äggos förlagskapitalet, bildadt af trafikmedel, som utgjordes af materialier kr. 14,396,532.84» kassa -» 4,820, , 10,^x7,344^ framkom/ner kapitalvärdet af i statsjämvägarne bundna statsmedel vid 1903 års slut med kr. 452,501, Byggnadskostnad. Af ofvanståondo kapitalvärde hado vid 1903 års slut ej kapitaliserats i för trafik öppnade banor: byggnadsmedel kr. 12,726, anslagsmedel för nybyggnader och transportmateriel vid redan trafikerade banor» 1,119, förlagskapitalet» 19,217,34497, il66, 8, hvadan det i statsjärnvägarne vid 1903 års slut nedlagda byggnadskapitalet af statsmedel eller banornas förvärfskostnad för staten utgjorde kr. 419,498, Donna förvärfskostnad fördelade sig på banbyggnad med 309,801, kr. eller proc. rullando materiel» 99,029,270.18»» 23.61» öfriga inventarior...» 9,717,763.64»» > ångfärja vid Malmö» 950, »» 0.2 2» 1 föregående års rontabilitetsberäkningar är afkomstprocenton beräknad i förhållande till byggnadskapitalet vid årens slut, och har till detta hänförts utöfvor i banorna kapitaliserado statsmedel äfven 150,000 kronor, utgörande Stockholms stads bidrag till anläggning af Stockholms södra station, och 900,000 kronor, af Jämtlands lans landsting anslagna till banan genom detta län. Mod nu ifrågavarande år hafva dessa boräkningsgrunder ändrats, i det att afkomston ställts i förhållande till byggnadskostnaden, sådan denna framgår dels efter afdrag af ofvan angifna bidrag, hvilka icke berättiga till ränta eller återbetalning och sålunda i analogi med andra likartado bidrag (exempelvis till statsbanorna skänkt jordareal)

11 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. EKONOMISK ÖFVERSIKT. 5 icke tordo böra uti ifrågavarande beräkningar modtagas, dels behörig reduktion af under loppet af själfva rodogörolscårot utbetalda model, å bvilka ränta för hela året icke rimligon kunnat beräknas. Denna afkomstborättigade byggnads- eller förvurfskostnad låter sig beräknas på satt som följer: Byggnadskostnaden vid 1902 års slut är i 1902 årsberättelse utförd med kr. 383,111, bvarifrån enligt nyssnämnda beräkningsgrund böra afgå Stockholms stads och Jämtlands lans bidrag» 1,050,000.on samt utgjorde alltså vid 1902 års slut kr. 382,061, och Ökades under år 1903 dels med byggnadskostnaden för bandelen Gellivare Riksgränsen, som den 1 jan. upplåts för ordinarie trafik 29,383,161.3is dels mod under året nodlagd kostnad i nybyggnader, transportmateriel och inventarier vid redan trafikerade banor samt genom mindre kaptitalräkningsregleringar... kr. 8,053, hvaraf hälften tordo kun 1 na anses motsvara ökad byggnadskostnad för året i dess helhet» 4,026,933.U2 hvadan ifrågavarande byggnadskostnad år 1903 utgjorde kr. 415,471, Historisk ekonomisk öfversikt. I följande tabell äro do viktigasto ekonomiska rosultaton, fördolado por bankilometer, allt ifrån första tratikårot 1856 för hvarje särskildt år sammanställda. Nettoinkomst. I förhållande till denna byggnadskostnad lämnade nettoinkomsten oller inkomsternas öfverskottöfver driftkostnaden, som belöpte sig till kr. 18,814,762.27, i afkomst proc och inbetalningen till statskontoret, som uppgick till ' kr. 12,000, , i afkomst proc Trafikmedlens användning. I följande sammanställning äro angifna dels bruttoinkomsterna under år 1903 och under hela trafiktiden mod inräkning af Gollivarobanans provisoriska trafikår, dels dessa bruttoinkomsters fördelning på driftkostnader, inbetalningar till statsverket och statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, kapitalisering i materiel m. m. samt förlagsvärde.

12 6 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. Afkomstprocenten, som år 1902 utgjorde 3.04 och år procent, utvisar en ökning af O.29 enheter eller 9.54 procent. Denna ökade afkomst botingas i någon man af don relativt lägre byggnadskostnad, som för år 1903 beräknats (0,04 enheter af afkomstprocenten), mon dock väsentligast af do a ena sidan ökade inkomsterna och å andra sidan minskade driftkostnaderna per bankilometor, hvilka för åtkomsten gynnsamma faktorer byggnadskostnadons ökning per bankilometor ej förmått motväga. Särskilda bandelars ekonomiska läge. I ändamål att bereda en öfvorsikt af särskilda bandelars ekonomiska lägo meddelas i följande två tabeller, efter approximativ beräkning, dels bruttoinkomst och driftkostnad för de i dom angifna trafiklinjerna och dels byggnadskostnad, bruttoinkomst och nettoinkomst per bankilometor äfvensom afkomstprocenter. Jämföras do viktigare ekonomiska värdena rörande statsbanornas kapital och drift för år 1903 med dem för närmast föregående år erhålles nedanstående sammanställning: 1 ) Lägges till dessa summor don ersättning af 7 öro pr vagnaxelkilomoter eller inalles resp. kronor 148,442.52, och 109,742.69, hvarom Kungl. Maj:t förklarat sig framdeles vilja förordna för afgiftsfritt verkställda transporter af sådant gods, som för de nödlidandes i Norrland räkning af onskilda personer utan ersättning ställts till Kungl. Maj:ts Bofallningshafvandes, resp. nödhjälpskommittés inom vederbörande län förfogando, belöpa sig bruttoinkomsterna till resp G 748. och kronor. I den angifna bruttoinkomsten år 1003 ingår ett belopp af 100, kronor, hvilket under år 1904 återbetalts till Lviossavaara Kiirunavaara Aktiobolag. Detta bolopp har icke kunnat afräknas från don totala bruttoinkomsten år 1903, mon har avräknats i följande sammanställningar röramlo trafik och inkomster å statsbanelinjen Gollivare Riksgränsen.

13 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. 7 Vid beräknandet af byggnads- och driftkostnader för särskilda banlinjer hafva i förhållande till föregående års motsvarande beräkningar delvis nya förfaringssätt kommit till användning. Därigonom hafva ä ena sidan noggrannare resultat kunnat ernås, mon å andra sidan dossas jämförolsovärdo med föregående års resultat i afsevärd grad minskats. Den viktigaste skiljaktigheten vid nämnda beräkningars verkställande består däri, att byggnadskostnador och utgifter, som stå i nära förhållande till lokomotivens anskaffnings- och tjänstgöringskostnad, fördolats med hänsyn tagen till antalet såväl lokomotiv- som vagnaxolkilomotor, som tillryggalagts å do särskilda banlinjerna, och oj, såsom förr, uteslutande efter antalet vagnaxelkilometer. Som en följd häraf hafva afkomsterna vid linjor med färre, mon stora tåg, d. v. s. stor godstrafik, beräknats efter för dem fördelaktigare grundor än förogående år, under det att afkomsterna vid linjor med smärro tåg (persontrafik) t. ex. Västkustbanan och linjen Sköfdo Karlsborg beräknats oftor för dem ogynnsammare grunder. Afkomstprocenten å linjon Gellivaro Riksgränsen, som utgjorde 3.8 å hela anläggningskostnaden, försåvidt därtill räknas samtliga statens utgifter för ifrågavarande handel (räntor under byggnadstiden m. m.) utgjorde i förhållande till don i det föregående beräknade byggnadskostnaden i modeltal för året Af den andra tabellen i ordningen framgår, att bruttoinkomstmedeltalet för ban trafik öfvorhufvud, 12,259 kronor pr bankilometor, var lägre än enahanda medeltal vid Västkustbanan, linjerna Malmberget Luleå, Storvik Stockholm, samt Södra, ostra och Västra stambanorna med resp. 12,713, 16,813, 18,335, 18,442, 20,830 och 23,846 kronor; linjerna Kilafors Stugsund, Gellivaro Riksgränsen och ' Ange Storvik närmade sig det allmänna medeltalet, medan sist i ordningon kommo linjerna Boden Bräcko, Sköfdo Karlsborg och Boden : Morjärv med resp. 3,156, 2,780 och 759 kronor, hvilka sistnämnda bruttoinkomster med resp. 893, 1,592 och 1,552 kronor understigit driftkostnaderna. Vid samtliga öfriga linjer hafva bruttoinkomsterna öfverstigit driftkostnaderna. ' Samma bandelar, ined "undantag för Västkustbanan, som inbragt de största bruttoinkomsterna, hafva äfven lämnat den; största nettoinkomsten pr bankilometor. Till dessa ekonomiskt fördelaktiga bandelar hörde dessutom malmbanan Gellivare Riksgränsen. Det allmänna nettoinkomstmedeltalet per bankilometer, 3,350 kronor, öfverträffades af nämnda bandelar i följande ordning: Södra stambanan, linjerna Malmborget Luleå, Gellivare Riksgränsen och Storvik Stockholm samt Östra och Västra stambanorna, (resp. 5,176, 5,188, 5,362, 5,598, 8,049 och 9,259 kronor.) Afkomstprocenten uppgick vid östra stambanan, linjen Malmberget Luleå, Västra stambanan, linjon Storvik Stockholm, Södra stambanan samt Gellivaro Riksgränsbanan till resp. 6.57, 6.45, 6.48, 4.4"9, 4.34 och 4.24 procent samt i medeltal för alla banor till 3.33 procent. Ingen af öfriga bandelar uppnådde detta allmänna medeltal, mon Västkustbanan och linjerna Ljusdal Hudiksvall och Ange Storvik, med resp. 2.95, 2.9i och 2.86 procent, kommo det dock ganska nära. Linjerna Hallsberg Mjölby och Hallsberg Krylbo, som år 1902 trafikerades med förlust, beräknas för år 1903 hafva lämnat en afkomst af resp. 1.6 o och procent. Vid jämförelse mellan 1903 och 1902 års inkomstmedeltal visar sig beträffande bruttoinkomsterna on i allmänhet tämligen jämn höjning öfver hela linjon (störst vid bandelen Kilafors Stugsund, 24 proc), endast afbruten af en obetydlig

14 8 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. sänkning af inkomsterna vid linjerna Malmberget Luleå, 4 procent, och Sköfdo Karlsborg, 0.5 procent. I fråga om årets nottoinkomstbolopp och afkomstprocontor vid särskilda bandolar valla do förändrade principor, som lagts till grund för beräknandet af 1903 års byggnads- och driftskostnader, svårighetor att anställa rättmätiga jämförelser mellan detta och föregående års resultat. Den höjning af alla medoltalsvärden, som utmärker linjerna norr om Storvik, far naturligtvis hufvudsakligast tillskrifvas det inflytande, som öppnandet af don starkt trafikerade malmbanan Gellivaro Riksgränsen haft på dessa allmänna medeltal, under det att motsvarande, men mindre höjning för linjerna söder om Storvik torde företrädosvis böra tillskrifvas år 1903 inträdda förbättrade konjunkturer. För att tjäna till öfversikt af trafikens ekonomiska resultat vid do särskilda bandolarno under tiden från och med år 1868 äro i efterföljande tabell vederbörande medeltal af byggnadskostnad, inkomster och afkomstprocenter summariskt sammanfattade i treårsperioden , i näst följande fulla femårsperiodor samt angifna för hvart och ett därefter resterande år.

15 SÄRSKILDA BANDELARS EKONOMISKA LÄGE. TRAFIK. 9 Trafik. Det å statsbanorna under år 1903 tillryggalagda antalet tågkilometer utgjordo i snälltag 4,421,378, i porsontag 1,297,503, i blandade tåg 5,259,008 och i godstag 7,206,912 samt i arbotståg 145,110 ollor inalles 18,329,941, eller i modeltal 4,400 tag per bankilometer, hvilket medeltal understiger motsvarande tal för 1902 med 101 enheter samt motsvaras af 12.2 bantåg i medeltal per dygn och bankilometer. De ordinario trafiktågens skomatiska anordning framgår af tabellbilagan G. 2

16 10 TRAFIK. Do i trafik framförda vagnarnes axlar genomlupo i snälltåg 94,702,352, i persontåg 24,987,534, i blandade tåg 145,034,796, i godståg 432,703,872 samt i arbetståg 3,765,542 kilometer eller i medeltal por tågkilometer resp. 21.4, 19.3, 27.6, 60.0 ocb 25.9 kilometer samt öfverhufvud i hvarje tåg i medeltal 38.3 kilometer d. v. s. 0.6 kilometer mor än under år Till öfversikt af do allmännasto trafikresultaten, summariskt jämförda med föregående femårsperiods, meddelas här nedan ett tabellariskt sammandrag, utvisande do på banlängdenheten fördelade transportkvantiteterna och inkomstbeloppen samt de under hvarje ifrågavarande år trafikerado banmedellängderna. Do siffertal, som närmare angifva trafikens omfattning, återfinnas i tabellbilagan 1. Persontransporterna, som lämnat en inkomst af 16,172, kronor för de 12,553,301 biljotter och biljettkuponger, som till resande utlämnats, representera ett antal af inalles 515,230,206 tillryggalagda personkilometer, motsvarande i medeltal por bankilometor 125,360 resor eller personkilometer med en inkomst af 3, kronor, hvilka två medeltal jämförda med förra årets ifrågavarande trafikresultat visa en minskning af 1,333 resor och kronor biljettinkomst. Hela persontrafikinkonistmedeltalet 4, kronor är kronor mindre än under året förut. Transportmodollängden utgör för redogörelseåret 41 kilometer, hvilket är 1 kilometer mindre än under de tre närmast föregående åren. Medeltalsberäkningar rörande trafik och inkomster åren Fördelas inkomsten af personbiljetter och extra persontåg på don af personvagnar genomlupna våglängden, befinnes hvarje tillryggalagd axolkitometer hafva i modeltal lämnat en inkomst af 11.i öre, som är 0.3 öre större än under det närmast föregående året. Inkomsten af fång- och posttransporter uppgick i medeltal per vagnaxelkilometor till 11.7 öre för de förra och 8.3 öre för de senare och visar i jämförelse med förra årets tal en ökning för fångtransporten af 3.2 öre och on ökning för posttransporten af 0.4 öro. Det i godstrafik taxerade nettotransportarbetet, 993,949,270 tonkilometer, hvaraf 981,831,724 härröra från ilgods- och fraktgods, uppgick i medpltal per bankilometor till 241,837 tonkilometor eller 24,118 enboter mera än under år 1902 samt medförde inkomst af i medeltal 7, kronor och inalles 32,017, kronor, hvilka inkomsttal äro resp. 4.5 och 11.4 procent större än förra årets. I förhållande till nettotransportarbetot utgör ifrågavarande inkomst 3.22 öre per nottotonkilometer och understiger med 0.2 o öre samma inkomst året förut. Medeltransportlängden var för det egentliga godset (ilgods och fraktgods) 121 och för öfrigt taxeradt gods 165 kilometer samt öfver hufvud 121 kilometer eller en kilometer mindre än under året förut. Om inkomsten af godstrafik och resgodstransporter fördelas på den af pack- och godsvagnarnos axlar genomlupna väglängden, befinnes hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva bringat on inkomst i medeltal af 6.0 öro, eller 0.3 öre mera än under föregående år. Beträffande växlingarne i trafikens intensitet å särskilda bansträckor kunna dessa i de allmännasto dragen bedömas efter de uppgifter, som meddelas i tabellbilagan 15. Specificerade uppgifter öfver statsbanotrafikens väsontligasto detaljer finnas för hvarje station och samtrafikled meddelade i tabellbilagorna 8, 9, 10 och 12, och äro dessutom i tabellerna 13 och 14 stationer och samtrafikleder ord-» nado efter betydenhet med hänsyn dels till de förnämligasto godsslagtransporterna och dels till inkomstbeloppen. Hvad beträffar statsbanornas trafikstationer, hafva utom do förut nämnda, vid nya bandelar befintliga tillkommit stationen Säby, belägen mellan Landskrona och Vadensjö på ett afstånd af 4 kilometer från Landskrona och upplåten för trafik den 10 februari 1903, samt Skästra, mellan Ljusdal och Jorfsö, 11 kilometer från Ljusdal, upplåten för trafik den 1 november Till do förutvarande samtrafiklederna tillkomma undor år 1903 de svenska privatbanelinjerna Göteborg Särö om 23 kilometer och Strömstad Skee om 7 kilometer för fullständig trafik samt Karlstad Munkfors (bandelen Deje Munkfors) om 29 kilometer för enbart persontrafik. Vid årets slut sträckto sig detta trafiksamband inom Sverige öfver enskilda järnvägar med en sammanlagd längd af 7,418 kilometer (105 kilometer för enbart persontrafik, 219 kilometer för enbart godstrafik och 7,094 kilometer för fullständig trafik). Förut beståondo direkta förbindelser mod främmande länders transportleder hafva under året utvidgats därigenom, att direkt godssamtrafik blifvit åvägabragt mellan vissa stationer i Sverige å ena sidan samt vissa stationer i Frankrike, Belgion och Nederländerna å andra sidan, hvarom Järnvägsstyrelsen utfärdat cirkulär den 23 maj 1903 (Ser. A, n:r 359).., Området för don internationella trafik, som expedieras å rundresobiljetter, var i samband med statsbanorna vid 1903 års slut utsträckt till enskilda svenska järnvägar med sammanräknad längd af 6,838 kilometer utom åtskilliga af privata bolag trafikerado ångbåtsleder. I föronämnda samtrafik expedierades resande under år 1903 till ett antal af 730,699 från statsbanan till främmande stationer och 680,321 tvärtom samt 124,431 mellan främmande

17 TRAFIK. BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 11 stationer öfver statsbanan, i hvilka summor icke någon rundresetrafik ingår, Det öfver statsbanor för främmande trafikleders räkning direkt befordrade godset (ilgods och fraktgods) uppgick till 1,046,909 ton från och 1,022,450 ton till samt 591,158 ton transito öfver förstnämnda banor. I förhållande till vederbörando transportkvantiteters totalsummor utgöra dessa trafikbelopp 12.2 procent resande och 32.7 procent gods. I hvilken omfattning gods af särskildt specificerade slag befordrats i samtrafik framgår af uppgifterna i tabellen 10 b. Hvad beträffar de viktigaste af dessa godsslag, fiunas ifrågavarande transportmängder summariskt sammanställda i följande tabell. Banas och byggnaders underhåll. Kostnaderna för banans under- och öfverbyggnad banvall, broar, spår, spårväxlar m. ni. uppgingo år 1903 inalles till 3,624,579,9 0 kronor, utgörande i medeltal per bankilometer 879,54 kronor. Bland arbeten för underhåll af banans underbyggnad, förekommo utom vanliga och mindre reparationer inläggning af ny öfverbyggnad å broar öfver Laän, Åbroån, Brovallsån, Eosshytteån, Strömbackaån, Svepnäsån, Rycklingeån, Gillebergaån, Ösby back, Ålandsån, vid Sund, vid Säfstaholm, öfver Ramstaån, Stenhammarsån, Skeboån, Skärfsta back, Tumbaån, vid Uandaholm, vid Skåre, öfver Olsbodaån, Testen, lilla Götlundaån, Lillan, Drifveån vid Gundånge, Helgeå, Aringsåsåu, Torpaån, Rågelundsån, Dixöbäcken, Kalthus back, Borås kanal, Lis kanal, Lagan och Skafvebäck samt å tillsammans 38 stycken vägportar, hvarjämte förstärkning af bron öfver Klarälfven och viadukten vid Göteborg verkställts. Till tågsäkerhetens betryggande har, för att förekomma kälförskjutningar i banan, på vanligt satt under året utförts spårisolering å 25,458 längdmeter bana för en kostnad af 161,555,6 6 kronor eller för en medelkostnad per längdmeter isolerad bana af 6,3 3 kronor. Af kostnaden för do sålunda under året utförda spårisoleringarna komma 148,371,24 kronor på, do norrländska distriktens bandelar och å öfriga bandelar 12,784,31 kronor. Nya sliprar hafva nodlagts i de vid årets början trafikerade banorna för utbyte af kasserade dylika till ett antal af 636,627 stycken och för förstärkning af hufvudspåret å vissa bansträckor i sammanhang mod inläggning af nya räler 30,666 stycken, hvarjämte vid utvidgning af stationens spårsystem nedlagts 59,023 stycken. För att öka sliprarnas varaktighet och därigenom åstadkomma minskade kostnader för framtida underhåll hafva under de senare åren vid statens järnvägar sliprar af enkol längd impregnerats till ett antal af 341,603 stycken, däraf under redogörelseårot 178,680 stycken, för en kostnad per slipor af 0,78 kronor. Genom verkställda rälsutbyten hafva tillsammans 477,413 längdmetor räler, däraf 67,521 möter järn-, 2,642 motor stålhufvado och 407,250 meter stålräler, blifvit utbytta mot 28,391 meter järn-, 2,087 meter stålhufvado och 446,935 meter stålräler, hvarförutom 103,839 meter stålräler till följd af utvidgning af stationers spårsystem tillkommit utöfver förut i spåren befintliga räler. Den nedläggning af räler af 1896 års modell vikt 40,6 kilogram per meter som för förstärkning af bandelar mod lifligaro trafik eller eljest under do senare åren pågått, har under år 1903 utförts å en spårlängd af 201,6 2 8 kilometer däraf 192,0 9 9 kilometer hufvud- och 9,52 9 kilomoter sidospår. Med räler af ofvannämnda slag voro vid årets utgång belagda statsbanornas hufvudspår till en längd af 1 572,886 kilometer, fördelade mod 398,3 2 8 kilometer på linjen Stockholm Götoborg, däraf å dubbelbana 30,122 kilometer, med 164,226 kilometer å linjen Krylbo Hallsberg Mjölby, mod 385,5 2 9 kilometer å linjen Katrineholm Malmö, däraf å dubbelbana 62,042 kilometer, med 75,543 kilometer å linjon Engolholm Arlöf, med 46,5 3 6 kilometer å linjen Göteborg Helsingborg ångfärjestation, med 63,137 kilometer å linjen Stockholm Uppsala och med 439,548 kilometer å linjon Luleå Riksgränsen. Vid statens järnvägars reparationsverkstad i Bollnäs har tillverkats 230 st. enkla spårväxlar samt 14 st. dubbla och 6 st. enkla korsningsspårväxlar, afsedda för utbyte af gamla spårväxlar och för nya spåranläggningar under året. Utgiftoma för öfriga ogontliga underhållsarbeten (husbyggnader, bangårdsmaskinerier, bangårdar ni. m.) uppgingo med inberäkning af vid ban- och maskinafdelningarno bokförda kostnader för förändringsarbeten till 1,886,959,6 5 kronor eller i medeltal per bankilometer 457,89 kronor. Bland hithörande arbeten äro att nämna: vägport för gatukorsning.med järnvägen i Karlstad, inredning af byggnad till expeditionslokal vid Ripats, förändring af inredning uti stationshusen vid Luleå, Östavall, Arbrå, Bollnäs, Stjernhof, Linköping, Ousby, Hästveda, Lund, Malmö och Höganäs öfro, förändring af värmeledningsanordningarna vid Stockholm central, anordnande af vatten- och afloppsledningar i stationshuset vid Sala, flyttning eller ändring af godsmagasin vid Dockmyr, Nyheiu, Holmsveden, Sparreholm, Motala, Finnerödja, Åmot. Boxholm och Falkenberg, tillbyggnad af godsmagasinet vid Tallåsen, förlängning af lastkaj vid Söderhamn, uppförande af en byggnad för res- och ilgods vid Mjölby, flyttning af en pumparestuga från Nyåkersjön till Yttersjön, förändring af inredning uti boställshus vid Östersund, flyttning af banvaktstuga vid Sparreholm, samt flyttning och om-

18 12 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. NVA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. ändring af gamla stationshuset tiil boställshus äfvehsom tillbyggnad af uthuset och uppförande af dubbelkällaro vid Malmslätt, utbyte af lokomotivvändskifva vid Linköping, utbyto af vagnvågar vid Söderhamn, Pors, Uppsala, Stenstorp, Laxå, Arlöf och Malmö, uppförande af vattentorn vid Tvärålund, uppsättande af vattenkastare vid Sparreholm, Flöda och Mjölby, flyttning och ombyggnad af vattentorn vid Sparreholm nedläggning af vattenledning vid Örnsköldsvik, uppförande af kolbås vid Torpshammar, ändring af lokomotivstallarna vid Bodon, Töreboda och Götoborg, anordnande af acetylongasbelysning vid Gollivare och elektrisk belysning vid Storvik, ändring af inredningen uti förra gasverkshuset vid Laxå, förbättring af belysningsanordningarna vid Nässjö samt uppsättning af Luxlampor för yttre belysning vid Norrtull, Tomteboda, Huddinge, Tumba, Gnosta, Flen, Katrineholm, Hästveda och Eslöf, ändring af spårsystemet vid Gollivare, Boden, Hällnäs, Ljusdal, Stockholm contral, Sparreholm, Katrineholm, Godegård, Finnerödja, Sköfde, Sörby, Flöda, Boda, Boxholm, Eslöf, Åkarp, Malmö, Engelholm, Genevad, Trönninge, Heberg och Fässberg, anordnande af växel- och signalsäkerhetsanläggning vid Näfverkärrot, förändring af dylik vid Elfsjö samt förändring af ställverkshuset vid Tumba. Nya byggnader och anläggningar. För de anslagsmedel, som under år 1903 disponerats för anläggning af nya statsbanedelar, redogöres vid berättelsens slut under rubrik: statens järnvägsbyggnader. För bestridande af kostnader för nya byggnader och anläggningar vid redan trafikerade statsbanor hafva följande extra anslagsmedel under samma tid funnits att tillgå, nämligen: 642,200 kronor, utgörande återstående delen af de anslag å tillhopa 1,050,000 kronor, som af 1902 års Riksdag å riksstatons sjätte hufvudtitel för år 1903 beviljats för utförande af nya byggnader och anläggningar och hvaraf 407,800 kronor förskottsvis utbekommits under år 1902; 250,000 kronor, utgörande återstoden af det anslag å 500,000 kronor, hvilket af 1902 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel beviljats till påbörjande af utläggning af ett dubbelspår mellan Eslöfs och Hessloholms järnvägsstationer och hvaraf hälften förskottsvis utbetalts under år 1902; samt 350,000 kronor, hvilka af 1903 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel för är 1904 anvisats dels till uppförande af en rostaurationsbyggnad vid Kiruna station (60,000 kronor), dels till utläggning af ett dubbelspår mellan Tumba och Rönninge stationer och hvilka jämlikt Riksdagens beslut på grund af Kungl. bref d. 4 april 1903 förskottsvis utbekommits; hvarjämte belopp af tillsammans 2,426, kronor af förut anvisade extra anslagsmedel vid årets början återstodo för nybyggnadsändamål reserverade. Af sålunda för året tillgängliga anslagsmedel, i ett som allt belöpande sig till 3,668, kronor, hafva ; ^ kronor bokförts såsom varande under året disponerade och återstoden eller 1,119, kronor reserverats för användning under följande år. De extra anslagsmedel, som anvisats att för tiden till och med år 1903 utgå för sådana nybyggnadsarboten, som vid årets början kvarstodo oafslutadc eller ej påbörjade, äro i följande öfversikt upptagna jämte arbetskostnaderna för motsvarande tid.

19 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 13

20 14 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR.

21 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 15

22 16 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR.

23 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. TRANSPORTMATERIEL OCH FÖRRÅD ) Beloppet utgör summan af här ofvan specificoradc, undor årot använda och med *) betocknado medo!. 2 ) lieloppet utgör summan af här ofvan specificerade, under året använda model till diverse arbeten utan särskildt anslag. Transportmateriel och materialförråd. De extra anslagsmedel, som under år 1903 funnits tillgängliga, för anskaffning af transportmateriel och andra inventarier, hafva utgjorts a) dels af 463, kronor, utgörande anslag till rörlig materiel för banbyggnaderna Gellivare Riksgränsen och Göteborg Skee, hvaraf 285,136.9 s reserverats frän år 1902 och återstoden eller 178,000 kronor beviljats af 1902 års Riksdag till Bohusbanans trafikutrustning och jämlikt Kungl. Bref d. 31 dec lyftats under år 1903; b) dels af 225, kronor från år 1902 reserverade extra anslagsmedel till inköp af materiel och invontarier för trafikerade banors räkning; c) samt dels af 5,000,000 kronor, hvilkaför sist angifna ändamål af 1902 års Riksdag beviljats å 1903 års riksstat utom hufvudtitlarne. Af sålunda tillgängliga medel, tillsammans 5,689, kronor hafva under år 1903 inköpts materiel för inalles 5,430, kronor, däraf för 204, till banlinjen Gellivare Riksgränsen af de under litt. a) här ofvan angifna anslagsmedlen och för 5,225, kronor af de under litt. b) och c) upptagna. Till år 1904 äro sålunda reserverade 258, kronor af materielanskaffningsanslagen för banlinjerna Gellivare Riksgränsen o"ch Göteborg Ske (79, kronor för den förra och 178,900 kronor för den senare) samt 249. o o kronor af anslagsmedlen till trafikerade banor eller tillhopa 258, kronor. Här ifrågavarande inköp hafva omfattat: I) för banlinjen Gellivare Riksgränsen: Inköpspris kr. 50 st. malmvagnar 147, Lufttrycksbromsapparater till malm vagnar 7, st. vagnaxlar med hjul 50,250 oo Summa 204, samt 2) för trafikcrado banor: materiel enligt följande specifikation : 3

24 18 TRANSPORTMATERIEL OCH FÖRRÅD. Lokomotiv och tendrar: 8 st. lokomotiv litt. C c med tondor kr. 420, »» Ke»»» 378, »»» Ke» 74,OOO.oo 4»»» M b med tender» 322,SOO.oo 3»»»T»»...» 214,200.oo 12»»» T»»» 816,OOO.oo Ökad kostnad å lokomotiv» 10, Summa kr. 2,235, Vagnskrof: 5 st. personboggivagnar, II klass, kr. 132, »» III»» 241, » boggivagnar, komb., II» och rosgods» 125, st. boggivagnar, komb., III klass och rosgods» 130, st. tvåaxliga personvagnar, III klass» 105, st. vagnar, täckta styckegods» 956, »» smör- '.» 33, »» spannmåls-» 424, »» träkols-» 71, »» kalk- -> 58,320.oo 70» boggier, vagns-» 105, satser truppvagnsinredningar» 56,900.oo Gasbelysningsapparater till personvagnar» 68,649. o o Vakuumbromsapparater till III klass personboggivagnar» l,895.oo Moquette- och pegamoidbeklädnad till I o. II klass personvagnar» 18, Summa kr. 2,530, Vagnaxlar med hjul: 1472 st kr. 459, Summa kr. 5,225, Hela beloppet» 5,430, Utöfver ofvan redovisade medol hafva såsom disponibla för transportmateriels anskaffning bokförts trafikmedel till ett belopp af 638, kronor, nämligen dels 516,116 kronor, motsvarande afskrifna värdet af under året slopad materiel jämte beräknade värdet af sådan materiols till materialförrådet öfverlämnade brukbara delar, dels 122, kronor, reserverade såsom återstod af förut uppkommet, lika beräknadt värde, hvilka belopp till så stor del, som ej betäckts genom värdet af hvad som af slopad materiel kunnat tillgodogöras, inräknats bland kostnaderna tor transportmaterielens underhåll. Till ersättning för den slopade materiolen bar af förenämnda model Under året disponerats ett belopp af 230, kronor, hvadan 408, kronor bokförts såsom behållning den 31 december 1904, allt enligt nedanstående redovisningstablå: Reserverade medel för försliten materiel. Behållning den 1 januari 1903 kr. 122, Under året slopad materiel: 3 st. lokomotiv litt. A b kr. 134,050.oo 2»»» B b» 96, »»» Fb» 48,100.oo 1»»» G» 53,500.oo 1» vagn, II klass» 6,500.oo 4» vagnar, II o. lit klass...» 24,000.oo 16»» III klass» 66, »» rosgods-» 16,100.oo 5»» täckta gods-» 12,305.oo 2»» spannmåls-» 3,336. o o 1»» kyl-» 3,245.oo 3»» träkols-» 6,750,oo 1»» grus-» l,965.oo 117 vagnaxlar med hjul» 43,515. o o ;> 51(5 iig 00 Summa kr. 638, hvarför inköpts: 1 st. vagn, boggi, I klass kr. 25,800.oo 2» vagnar,» II»» 47,000. o o 4»» spannmåls-» 6,000. o o 2»» virkes-» 2,800. o o Gasbelysningsapparator till pe"rsonvagnar» 21, st. vaguaxlar med hjul» 127, j C], Behållning den 31 december 1904» 408,175,18 Summa kr. 638, Statsbanornas transportmateriel omfattade vid 1903 års slut ett antal af 579 tonderlokomotiv, 122 tanklokomotiv, 582 tendrar, 977 personvagnar, 4 restaurationsvagnar, 58 kombinerade person- och postvagnar, 36 postvagnar, 41 kombinerade person- och packvagnar, 27 kombinerade post- och packvagnar, 210 packvagnar och 16,717 godsvagnar (samt 2 kranvagnar^ justeringsvagnar, 17 gasvagnar, 2slipersimpregneringsvagnar och 1 forställarvagn). Till den vid föregående årsslutet befintliga materielen hade under årets lopp tillkommit 4 persontåglokomotiv, 2 godståglokomotiv och 4 växcllokomotiv tillverkade vid Motala mekaniska verkstad, 4 godståglokomotiv tillverkade af Vagnoch maskinfabriksaktiebolaget i Falun, 12 godståglokomotiv tillverkade hos Nydqvist och Holm. 10 växellokomotiv tillverkade vid Nya Aktiebolaget Atlas samt 2 dylika lokomotiv vid Ljunggrens verkstads aktiebolag samt 22 st. tendrar, hvaremot under samma tid slopats 9 persontåglokomotiv, 4 godståglokomotiv, 4 växellokomotiv och 12 tendrar. Yagnarnes antal ökades under året med 16 nya personvagnar med boggier (1 första klass, 8 tredje klass samt 3 af kombinerad l:sta och 2:dra klass och 4 af kombinerad 2:dra och 3:dje klass), 12 kombinerade person- och packvagnar mod boggier, 10 III klass personvagnar, 457 täckta styckegodsvagnar, 275 spannmålsvagnar, 10 träkolsvagnar, 50 malmvagnar, 20 kylvagnar, 30 kalkvagnar samt 160 virkesvagnar, däraf 135 med och 25 utan väggar, men minskades genom slopning af 30 personoch packvagnar, 5 styckegodsvagnar, 2 spannmålsvagnar, 1 virkesvagn och 1 grus vagn. Beträffande materielens förändringar i öfrigt anmärkes, att 4 slopade personvagnar omändrats till 2

25 TRANSPORTMATERIEL, OCH FÖRRÅD. 19 virkes- och 2 spannmålsvagnar äfvensom, att 22 grusvagnar, 1 hög spannmålsvagn, 2 träkolsvagnar, 10 täckta styckegodsvagnar och 1 kylvagn omändrats till 36 laga spanmålsvagnar och att 3 träkolsvagnar förändrats till virkesvagnar. Uppgifterna rörande befintliga lokomotivs konstruktionsförhållanden samt vagnarnos rymdmått m. m. finnas i tabellbilagorna 2 och 3. Af personvagnarne voro 5 st. Kungl. salongvagnar med tillsammans 86 platser. 1 öfriga vagnar fun nos (utom 168 platser i restaurationsvagnar och 349 platser i fångvagnar) inalles 32,450 sittplatser (6,379 af l:sta och 2:dra klass samt 26,071 af 3:djo klass) samt i medeltal 3,809 andra platser, afsodda att alternativt apteras till 4,716 sittplatser eller 2,902 sofplatser. Person-, post- och packboggivagnar funnos till ett antal af 342, nämligen 3 salongvagnar, 4 restaurationsvagnar, 1 inspektionsvagn, 272 vanliga personvagnar, 35 kombinerade porson- och packvagnar samt 27 kombinerade post- och packvagnar; de öfriga vagnarne af nämnda slag voro tvåaxliga. Godsvagnarne hade tillsammans en bärighet af 215,570 ton eller i medeltal för hvarje vagnaxel 6.22 ton; mot hvarje kilometer banlängd svarade en lastdryghet af i medeltal ton. Dessa vagnar voro alla med undantag af 1,144 treaxliga malmvagnar och 27 fyraxliga vagnar (20 malmvagnar, 4 virkesvagnar och 3 kanonvagnar) försedda med hvardera två axlar. Beträffande transportmaterielens användning meddelas detaljerade uppgifter i tabellerna 4 och 5. Por utförande af det till omkring 5,130,000,000. bruttotonkilometer beräknade transportarbetet i bantåg å statsbanorna år 1903 hade tåglokomotiven tillryggalagt en sammanlagd våglängd af 19,685,388 kilometer och för rangeringstjänst eller i beredskap för reservtjänst hade maskinerna disponerats under en tid af 980,456 timmar. Den af vagnmateriel å statsbanorna genomlupna våglängden uppgick i tågtjänst till inalles 701,194,096 axelkilometer, af hvilka 78,553,732 utgjorts af främmande vagnar. Kostnaden för lokomotiv- och vagntjänsten jämte transportmaterielens underhåll, inalles 16,881, kronor, utgjorde 2.41 öre i medeltal för hvarje vagnaxglkilometer och understeg med O.05 öre motsvarande medeltal under föregående år. Iförhållande till utförda transportarbetet uppgick samma kostnad till öre per bruttotonkilometer eller O.032 öre mindre än år I kostnadssumman, som inbegriper de under året bokförda, här förut omnämnda kostnader, som afskrifvits för slopad materiel, är dock icke medräknadt ett belopp af 99, kronor, utgörande kostnad för ändringsarbeten å förrådsbyggnader samt materiel års viktigaste leveransbeställningar. a) Inhemsk tillverkning eller vara: Det kapitalvärde, som representeras af materialförråd och inventarier (utom transportmateriel) har under sista året ökats med 873, kronor för materialier och 224, kronor för inventarier. En uppgift öfver de viktigasto under året gjorda beställningarne för leverans af transportmateriel och andra inventarier samt förrådseffekter och förbrukningseffekter lämnas här nedan. De angifna kostnadssummorna uppgå till belopp af 9,576,627 kronor för inhemsk tillverkning (däribland transportmateriel med roservtillbehör för 5,472,212 kronor, sliprar för 1,506,887 samt bränslemateriol för 1,233,335 kronor) och 7,783,493 kronor för utländska beställningar, däribland oljor och fotogen för 474,503 kronor, stenkol och koks för 4,854,722 kronor samt räler och rälstillbehör for 2,132,289 kronor.

26 20 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD.

27 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 21 b) Utländsk tillverkning eller vara:

28 22 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRBÅD. Trafikhinder och olycksfall. Bantågens gång under år 1903 har varit jämförelsevis foga rubbad af naturhändelser. De anmärkningsvärdaste af sådana händelser förorsakade rubbningar i tågrörelsen voro de,' som föranleddes af en våldsam snöstorm i do norra delarne af riket under dagarno don februari. I Jämtland voro under sagda dagar flere tåg inställda och don 13 februari blefvo samtliga tåg försenade å linjen Kopparåsen Riksgränsen. Don april voro tillföljd af ymnigt snöfall 14 tåg inställda i Skåne, och den december kunde linjen Kiruna Abisko icke trafikeras tillföljd af ett å banan inträffadt snöskrod. Tro mindre betydelsefulla snöhinder hafva dessutom under året inrapporterats. Urspårning af transportmateriel har under redogörelseårot inträffat 116 gånger, däraf 110 å stationsområde och 6 å linjen. Sammanstötning mellan manövrerad transportmateriel har ägt rum 12 gånger, samtliga å stationsområde, hvaraf blott vid två tillfällen större Tamponering af materiolen anställts. Yid tillfällen, då lefvande större djur inkommit på banområdo och träffats af bantåg, hafva enligt uppgift 14 hästar, 15 nötkreatur, 48 renar samt 29 får och 4 svin öfverkörts och dödats. Inalles hafva under året enligt inkomna rapporter inträffat 149 allvarsammare olyckshändelser, hvarigenom förorsakats 46 dödsfall samt 104 sådana kroppsskador, att de lidande varit i hvarje särskildt fall urståndsattatill arbete under minst 14 dagar. Af nämnda olycksfall med dödlig utgång inträffade 24 å stationsområde och 22 å linjen. Af de dödade voro 15 anställda i statsjärnvägarnes tjänst, 4 resande samt återstoden främmande personer. I 33 fall var öfverkörning anledning till dödsfallen, i 11 fall klämning mellan transportmateriel e. d. samt i hvar sitt fall ovarsamt afstigande af eller fall fråntag. Kroppsskadorna tillfogades 4 resande, 85 järnvägsbetjänte och 15 främmande personer. Af skadorna ådrogos 6 vid uppstigande på eller afstigande från tåg, 10 vållades genom obehörigt beträdande af banområdet och 88 uppkommo under andra omständigheter, hufvudsakligen vid tågväxlingsrörelser samt lastning eller lossning af gods. På en million resande inträffade, enligt det föregående, under redogörelseåret 0.64 olycksfall, däraf 0.32 olycksfall mod dödlig utgång. Per en million tågkilometer utgjorde olycksfallen blandjärnvägspersonalen5.46 samt samtliga olycksfall8.18. I nedanstående tabellariskt sammanställning meddelas en öfversikt å vid statens järnvägstrafik under åren inträffade olycksfall: Öfversikt af olycksfall vid statens järnvägstrafik under åren

29 TJÄNSTEPERSONAL. STATENS JÄRNVÄGSTRAFIKS PENSIONSANSTALTER. STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 23 Tjänstepersonal. Enligt den öfvorsikt af ordinarie personalstaten, som i tabellbilagan 16 finnes meddelad, utgjordes donna personal vid 1903 års början af 352 vid styrelsen och dess förvaltningsafdelningar anställda samt 9,430 till distriktsförvaltningen hörande tjänstemän och betjänte, således inalles 9,782 porsonor, nämligen, utom generaldirektören och chefen, 102 vid administrativa afdehiingen, 2,167 vid banafdelningen, 2,471 vid maskinafdolningcn och 5,041 vid trafikafdolningen, af hvilka 394 tillkommit utöfver dem, som i föregående årets stat funnos upptagna. De för donna personals aflöning anvisade ordinarie arfvodesbeloppen uppgingo inalles till 9,449,490 kronor eller i medeltal för hvarjo befattning 966 kronor (2,354 vid administrativa afdelningen, 743 vid banafdelningen, 1,087 vid maskinafdelningen och 974 vid trafikafdelningen). De mot det förenämnda allmänna medeltalet svarande aflöningsbeloppen under år 1902 uppgingo till resp. 963, 2,509, 742, 1,076 och 975 kronor. Antalet tjänstebiträden utöfver den ordinarie staten har i medeltal under år 1903 utgjort vid administrativa afdelningen 51, vid banafdelningen 3,430 (däraf 696 grindvakter), vid maskinafdelningen 5,164 (däraf 2,860 arbetare vid verkstäderna och 184 vid förråden) samt vid trafikafdolningen 2,284 eller vid samtliga afdelningarne 10,929 personer. Den ordinario och extra tjänstepersonalen vid statens järnvägar räknade sålunda tillsammans 20,711 personer. Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter. Vederbörande revisorers berättelse rörande dessa anstalters förvaltning och räkenskaper för år 1903 uppgifver, beträffande Pensionsinrättningon, kapitalbehållningen vid årsslutet till 9,758, kronor samt årsinkomsterna till 1,048, kronor och, beträffande Änke- och pupillkassan, inkomsterna till 948, kronor och kapitalbehållningen till 10,630, kronor. De under året. utbetalda pensionsbeloppen uppgingo i Pensionsinrättningen till 784, kronor och i Änko- och pupillkassan till 296, kronor. Statens järnvägsbyggnader. Till fortsättning af arbetena å längdbanan genom Bohuslän hade riksdagen för året anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, hvarjämte järnvägsstyrelsen enligt nådigt bref den 7 Augusti 1903 bemyndigades att af 1904 års anslag för samma bana under förstberörda år utbekomma 1,000,000 kronor. För påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls station och af en rangeringsbangård vid Tomteboda samt till utförande af vissa provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen i Stockholm hade riksdagen likaledes för året anvisat respektive 414,000, 390,000 och 1,368,000 eller tillhopa 2,172,000 kronor, af hvilka dock redan under år 1902 jämlikt nådiga brefven den 27 Juni och 29 Augusti samma år såsom förskott från statskontoret utanordnades dels 414,000 kronor till påbörjande af berörda godsbangård dels 250,000 kronor till påbörjande af ifrågavarande rangeringsbangård vid Tomteboda. Arbetena bedrefvos i don utsträckning nedan omförmäles, och fastställdes af Kungl. Maj:t för statsbanan genom Bohuslän under året gällande arbetsplaner don 31 December 1902 och don 7 Augusti Statsbanan Gellivare Riksgränsen. A denna bana utfördes en del komplettoringsarbeton beträffande bankfyllning, ballastning, brunnsgräfning, dikning, husbyggnader, planering å bangårdar och mötesplatser m. ni. Längdbanan genom Bohuslän. Terrasseringsarbetona i hufvndlinjen fortgingo mellan Uddevalla och Skeo samt i en del större skärningar mellan förstnämnda plats och Skafteröd. Härvid omflyttades 362,566 kubikmeter jord och sten samt utsprängdes 31,339 kubikmeter berg, hvarigenom banvall fullbordades å en sammanlagd längd af 12,293 meter, däraf 4,591.9 meter bildades genom skärning och bankfyllning med större djup, respektive höjd än 2.5 meter, meter genom tunnelsprängning och 7,470.3 meter genom terrassering å jämnare terräng, hvarjämte 93.2 meter utgjordes af broöfverbyggnader. För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 1 dubbel och 3 enkla, täckta afloppstrummor med vattonöppningar växlande emellan 0.54 och 5.76 kvadratmeter och med en sammanlagd längd af 50.9 meter. Stenarbetena fullbordades för bro vid Hjältsgård med 1 spann om 5 meter samt för viadukt vid Saltkällan mod ett spann om 48 meter, i sammanhang med hvilken senåre uppfördes en dammbyggnad. Öfverbyggnaderna uppsattes för nyssnämnda bro och viadukt äfvensom för följande broar, för hvilka stenarbetona under föregående år afslutats, nämligen vid Öfverby och Mjölkeröd, hvardera med 1 spann om 5 meter, vid Orrekläpp och Sam, bada med 5.6 meters spann, vid Kragenäs med 1 spann om 10 meter och vid Vettelanda med 1 spann om 14meter. Ifrågavarande öfverbyggnader utgöras för hvar och en af broarne med 5 och 5.6 meters spann af 4 helvalsade I-balkar, för dem vid Kragenäs och Vettelanda af plåtreglar, som vid den förra direkt uppbära farbanan, men mellan hvilka vid den senare lång- och tvärbalkar äro anbragta för farbanans uppbärande, samt för viadukten vid Saltkällan af fackverksreglar med raka bottonflänsar och brutna toppflänsar äfvensom mellan hufvudreglarna anbragta tvär- och Jångreglar för farbanans uppbärande. Matorialierna till alla dessa öfverbyggnader, som med undantag för de helvalsado balkarna äro tillverkade vid inhemska verkstäder, bestå af götmetall. Genom utläggande i hufvudlinjen af syllar och räler å en sammanlagd längd af 42,828 möter utsträcktes rälsläggningen till banans norra ändpunkt å Skeo bangård.