Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen

Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T. S törre andel vegetabilier M indre andel tomma kalorier A andelen ekologiskt ökas, målsättningen är 25% år 2014 R ätt kött och grönsaker T ransportsnålt I möjligaste mån skall tillsatser minimeras/undvikas. Kostavdelningen skall hålla sig uppdaterade om utvecklingen kring tillsatser. Det skall ske ett aktivt arbete att minska mängden hel och halvfabrikat. Samtliga måltider som tillagas inom kommunen skall följa Livsmedelsverkets råd och riktlinjer inom respektive område. Rättvisemärkta produkter eller motsvarande skall väljas i första hand om alternativ finns. Inom samtliga enheter skall vid behov specialkost serveras av religiösa (ej halal och koscher), medicinska eller etiska skäl. Alla som hanterar livsmedel inom sitt yrke skall följa de egenkontrollprogram som finns framtagna. Uppdatering av denna kostpolicy skall ske en gång per mandatperiod och fastställas av kommunfullmäktige. 1

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior 2

S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. I skolans cafeterior bör frukt finnas i ett stort utbud. Fritids och förskolor skall anpassa mellanmål så att andelen vegetabilier ökas. Mindre andel tomma kalorier Arbetet med att minska mängden tomma kalorier i mellanmål vid fritids och förskola fortsätter. I skolans cafeterior bör skolan föregå med ett gott exempel och främja en sund livsstil. I linje med det bör skolcafeterior inte sälja godis, glass, bakverk, söta drycker och snacks. Andelen ekologiskt ökas Målsättningen är att öka andelen ekologiskt till 25% år 2014. Rätt kött och grönsaker Kostavdelningen, fritids, och förskolor skall sträva efter att öka andelen rotfrukter. Kostavdelningen, fritids, förskolor samt skolcafeterior skall säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Rätt kött handlar om att minska vår konsumtion av kött (i Sverige idag äter vi igenomsnitt ca 65 kg kött per person och år, det är drygt 20% mer än för tio år sedan) samt att handla KRAV- eller naturbeteskött. Rätt grönsaker handlar om att minska mängden växthusodlade grönsaker och öka mängden grova grönsaker. 3

Transportsnålt Maten skall i största möjliga mån tillagas i nära anslutning till den som skall äta, utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Avbeställning av portioner ska ske senast 14 dagar före serveringstillfället (på grund av förbeställning av råvaror från grossist). I annat fall debiteras ej avbeställda portioner. Ett aktivt arbete att minska matsvinn skall ske inom samtliga enheter. Källsorteringen skall ökas vid kommunens produktionskök, i samarbete med kommunens renhållningsavdelning. Livsmedelsverkets rekommendationer En frukost vid förskola/fritids skall enligt livemedelverkets rekommendationer motsvara 20-25% av det dagliga behovet. En förskole- eller skollunch skall motsvara 25-35% av det dagliga behovet vad gäller energi och näringsämnen. Rekommendationen gäller hela måltiden, inklusive bröd, mjölk och salladsbuffé. Som hjälpmedel vid planeringen av serveringen ska tallriksmodellen användas. Den visar en god balans i en komplett måltid. Bildarkivet.se/ T Andersson Skollunch serveras tidigast klockan 11.00 och senast 13.00. Lunchen skall schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. Det är viktigt att en dialog förs mellan skolans schemaläggare och kostavdelningen, för att upprätta ett väl fungerande lunchschema, så att antalet ätande överensstämmer med antalet sittplatser i matsalen. Kristinehamns kommun serverar inom skolorna två rätter till lunch med undantag av Strand skola. Förskolan serveras ett alternativ till lunch. Middagen hemma skall motsvara 25-35% av det dagliga behovet. För att nå upp till det dagliga behovet behövs ett till tre mellanmål. Som måltidsdryck kan eleverna inom skolan välja mellan vatten, lättmjölk eller mellanmjölk. Inom förskolan serveras mellanmjölk eller vatten. Som bordsmargarin skall det finnas möjlighet att välja mellan ett fetare och ett lättare alternativ. Näringsberäknad matsedel som följer Svenska näringsrekommendationer skall finnas. 4

Livsmedel som innehåller nötter, mandel, sesamfrön och jordnötter serveras inte inom förskola och skola, eftersom de kan utlösa allergiska reaktioner. Kristinehamns kommun understryker vikten av att ha pedagogiska måltider inom förskola och skola. Kostavdelningen strävar efter Tillsatser: Kryddor som finns att tillgå i matsalen baseras på rena kryddor såsom salt, peppar, för att undvika onödiga tillsatser. Hel- och halvfabrikat: Det pågående arbetet med att minska andelen hel- och halvfabrikat skall fortsätta. Vid utflykter Vid utflykter erbjuds skolan fyra olika alternativ istället för lunch i matsalen. Ansvaret för livsmedelshygienen tas över av rektor då maten hämtas i köket. Beställning/avbeställning av mat inför utflykter skall ske 14 dagar före serveringstillfället. I annat fall debiteras ej avbeställda portioner. Tillbehör till maten Behovet av att minska mängden sötsaker hindrar inte att det ingår sylt som tillbehör vid t ex pannkakor, köttbullar och blodpudding. Kristinehamns kommun kommer att servera sylt till maträtter där det enligt svensk mattradition ingår sylt som tillbehör. Ketchup kommer att serveras till maträtter där det enligt svensk mattradition ingår. 5

Ansvaret runt kosten Ansvaret för att matsalarna ser trevliga ut delas mellan kostavdelningen och respektive rektor. Stolar och bord ägs av skolan, värmerier, kylar och så vidare ägs av kostavdelningen. I skolmatsalarna/restaurangerna ansvarar kostavdelningen för tillagning, servering, disk samt egenkontrollprogram. Alla vuxna ska reagera på icke acceptabla beteenden, men ansvaret ligger på skolan. Årligen genomförs kostenkäter vid samtliga skolor. Matråd genomförs på skolorna antingen som en punkt i skolans elevråd eller vid enskilt tillfälle. Kristinehamns kommun har pedagogiska måltider inom förskola och skola. 6

Specialkost Medicinska koster Specialkost kan alltid tillhandahållas av medicinska skäl om ansökan med intyg från skolhälsovården visas. Exempelvis på medicinska koster är: glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölksproteinfri samt övriga individuella allergikoster. Religiösa skäl Kost kan tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Av religiösa skäl kan vi tillhandahålla koster som inte innehåller griskött, nötkött, inälvsmat och blod/blodprotein. Däremot har vi inte möjlighet att erbjuda halal eller koschermat, detta på grund av svårigheter med tillgång av råvaror som ingår i dessa koster. I en del religiösa koster kan man själv lätt utesluta vissa livsmedel som man inte anser rena, t ex matfett innehållande lecitin. Dessa produkter ersätts inte med annat. Etiska skäl Vi erbjuder, ur näringssynpunkt, laktoovovegetarisk kost, det vill säga vegetarisk kost inklusive mjölk- och äggprodukter. Övriga typer av vegetarisk kost, t ex vegankost, kan inte tillhandahållas på grund av att de näringsmässiga kraven inte kan garanteras. För övrigt hänvisar vi till de komponenter och tillbehör som finns på ordinarie matsedel samt salladsbuffén. Vid all servering och leverans av specialkost bör man sträva efter att maten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till de andra samma dag. Inga alternativrätter serveras vid specialkost. Modedieter serveras inte eftersom långtidseffekterna av sådan mat för närvarande är alltför dåligt kända. 7

Hur kan en elev bli serverad specialkost? När barn har behov av specialkost skall läkarintyg lämnas för förskolebarn till respektive förskola, som i sin tur tar kontakt med sitt produktionskök. Om barnet går i skola skall kontakt tas med skolsköterskan som meddelar köket. Egenkontrollprogram I kökslokaler där det finns personal från kostavdelningen ansvarar kostavdelningen för att egenkontrollprogram tas fram och följs. I kökslokaler där det inte finns personal från kostavdelningen ansvarar respektive rektor eller förskolechef för att egenkontrollprogram tas fram och följs. 8

Har du frågor kontakta gärna: Kostchef Görel Jernberg gorel.jernberg@kristinehamn.se 0550-882 61 Kristinehamns kommun Kungsgatan 30 681 84 Kristinehamn Tel: 0550-880 00 kristinehamn.se 9

Kostriktlinjer för socialförvaltningen 10

S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T. Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Omvårdnadsförvaltningen främjar möjligheten att öka andelen vegetabilier. Mindre andel tomma kalorier Omvårdnadsförvaltningen fortsätter sitt arbete kring att minska antalet tomma kalorier. Andelen ekologiskt ökas Målsättningen är att öka andelen ekologiskt till 25 % år 2014. Rätt kött och grönsaker Kostavdelningen skall sträva efter att öka andelen rotfrukter samt säsongsanpassa valet av frukt och grönsaker. I denna riktlinje strävar Kristinehamns kommun efter att öka andelen rotfrukter och säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Beträffande kött strävar Kristinehamns kommun efter att minska mängden kött. 11

Rätt kött handlar om att minska vår konsumtion av kött (i Sverige idag äter vi i genomsnitt ca 65 kg kött per person och år, det är drygt 20 % mer än för tio år sedan) samt att handla KRAV- eller naturbeteskött. Rätt grönsaker handlar om att minska mängden växthusodlade grönsaker och öka mängden grova grönsaker. Transportsnålt Kommunen skall i största möjliga mån tillaga maten i nära anslutning till den som skall äta, utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Ett aktivt arbete att minska matsvinn skall ske. Källsorteringen vid produktionsköken skall ökas i samarbete med renhållningen. Livsmedelsverket rekommendationer Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer för måltidsordningen är det viktigt för den som har liten aptit att måltiderna sprids över dygnet så att den får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Inom äldreomsorgen bör man erbjuda minst sex måltider varje dag, uppdelat på tre huvudmål och tre mellanmål. Mellanmålen bör stå för 30-40 procent av dagens intag av energi och näringsämnen. Se även socialförvaltningens riktlinjer för nutrition. Bildarkivet.se/Jesper Molin Olika koster A-kost: Allmän sjukhuskost är den grundkost som serveras till de allra flesta inom omsorgen. E-kost: Energi- och proteinrik kost serveras till dem som har nedsatt aptit, är undernärda eller är inom riskzonen för att bli undernärda. En portion av E-kosten är lika stor som en halv till två tredjedels portion av 12

A-kosten, men innehåller lika mycket energi och protein som en normal portion. Konsistensanpassad mat: Vid problem med att tugga och svälja behövs konsistensanpassad mat. Det är viktigt att konsistensanpassningen görs utifrån individuella behov. Följande konsistenser erbjuds: Hel och delad, vilket innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på tallriken. Exempel på maträtter är helt eller delat kött, hel fisk, färs- och korvrätter, grönsaker, potatis, sås och dryck. Maten kommer hel från köket och avdelningspersonalen ansvarar för att dela på tallriken. Grov paté, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av luftig, mjuk och grovkornig konsistens, som till exempel saftig köttfärslimpa. Den är lätt att dela och att äta med gaffel. Exempel på maträtter med denna konsistens är grov köttpaté, hel kokt fisk, grov grönsakspaté, välkokta grönsaker, hel och pressad potatis och sås. Grov paté kan idag inte beställas till de kylda matlådorna. Timbal, vilket innebär att konsistensen är mjuk, slät, kort och sammanhållen, ungefär som en omelett, och kan ätas med gaffel eller sked. Den har måttligt tuggmotstånd och homogen konsistens. Den är mer porös än grov paté. Exempel på maträtter är kött- och fisktimbal. Grönsakstimbal/puré, potatismos, pressad potatis och sås. Rikligt med sås bör serveras till eftersom det gör maten lättare att äta. Timbal lagas av finpasserade puréer så att konsistensen blir homogen och den inte innehåller småbitar. Gelé, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är mjuk och hal, vilket gör den lätt att äta även vid uttalade svälj- 13

problem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. Exempel på maträtter är kall kött- och fiskgelé, grönsakspuré, kall grönsaksgelé, potatismos och tjockflytande sås med gräddfils, hollandaise- eller vaniljsåskonsistens. Det underlättar ofta med mycket sås till maten. Mat med gelékonsistens tillagar man av finpasserade puréer och gelatin. Därför är den dallrig och homogen. Den smälter i munnen, till skillnad från grov paté och timbal. Flytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är slät och rinnande som tomatsoppa. Den rinner av skeden och kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är berikad kött-, fiskoch grönsakssoppa serverad med crème fraiche och fruktsoppa med vispad grädde. Släta berikade soppor ingår i denna konsistens. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i soppan. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande. Tjockflytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att vara slät och trögflytande, liknande gräddfil. Den droppar från skeden, men kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är samma som för mat med flytande konsistens, men mer tjockflytande. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i maten. En dygnsportion inom omsorgen skall motsvara 100% av det dagliga behovet vad gäller energi och näringsämnen. 14

Kristinehamns kommun serverar ett alternativ på lunch och middag, men det är möjligt att individanpassa måltiderna vid behov. Kostavdelningen strävar efter Tillsatser: Mängden tillsatser skall minimeras där det går utan att påverka livsmedelsäkerheten. Hel och halvfabrikat: Det pågående arbetet med att minska andelen hel och halvfabrikat skall fortsätta. Matsedelssammansättning: Matsedeln skall anpassas utifrån årstider och till helgdagar. Måltidsmiljön skall anpassas utifrån helgdagarna Måltidsmiljön: Måltidsmiljön har en stor inverkan på aptiten. IFO/ Omvårdnadsförvaltningens riktlinjer för nutrition lyfter vikten av en god måltidsmiljö samt ger handfasta tips. Varje arbetsställe skall ha ett kostombud och ett aktivt samarbete mellan kostavdelningen och socialförvaltningen skall ske. Årligen genomförs brukarenkäter vid omsorgen där frågor kring kosten är en del av enkäten. Specialkost Medicinska koster Specialkost kan alltid tillhandahållas av medicinska skäl. Exempelvis på medicinska koster är: glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölksproteinfri samt övriga individuella allergikoster. 15

Religiösa skäl Kost kan tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Av religiösa skäl kan vi tillhandahålla koster som inte innehåller griskött, nötkött, inälvsmat, blod/blodprotein. Däremot har vi inte möjlighet att erbjuda halal eller koschermat, detta på grund av svårigheter med tillgång av råvaror som ingår i dessa koster. I en del religiösa koster kan man själv lätt utesluta vissa livsmedel som man inte anser rena, t ex matfett innehållande lecitin. Dessa produkter ersätts inte med annat. Etiska skäl Vi erbjuder, ur närings- och arbetssynpunkt, laktoovovegetarisk kost, dvs vegetarisk kost inklusive mjölk- och äggprodukter. Övriga typer av vegetarisk kost, t ex vegankost, kan inte tillhandahållas på grund av att de näringsmässiga kraven inte kan garanteras. Modedieter serveras inte eftersom långtidseffekterna av sådan mat för närvarande är alltför dåligt kända. Egenkontrollprogram Kostavdelningen ansvarar för framtagning och efterlevnad av egenkotrollprogram i produktionsköket. Framtagning och efterlevnad av egenkontrollprogram i avdelningskök ansvarar socialförvaltningen för. 16

Har du frågor kontakta gärna: Kostchef Görel Jernberg gorel.jernberg@kristinehamn.se 0550-882 61 Kristinehamns kommun Kungsgatan 30 681 84 Kristinehamn Tel: 0550-880 00 kristinehamn.se 17

18

19

20

Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, 0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-01-02 Vår beteckning Ks/2012:94 Reviderad verksamhetsplan och budget för 2013 Sammanfattning Kommunstyrelsen återremmiterade ärendet 4/12 för komplettering av verksamhetsplan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2013-01-02 Reviderad verksamhetsplan Internbudget Ärendet Verksamhetsplanen har kompletterats med verksamheter som kommunstyrelsen kommer att ansvara för under 2013, samt att tidigare nämnda företagsnamn har tagits bort. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta fastställa budget och verksamhetsplan för 2012 enligt förslag Expedieras till Ekonomichefen Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-88 000 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

Kommunledningsförvaltningen Eva-Lena Segerud, 0550-88170 eva-lena.segerud@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Reviderad Vår beteckning /2013-01-07 Ks/2012:260 040 Allmänna riktlinjer Nämndernas verksamhetsplaner 2013 Sammanfattning Kommunstyrelsen återremitterade ärendet den 4 december 2012 då vissa verksamheter saknades i verksamhetsplanerna. Verksamhetsplanen för kommunstyrelsen, skolnämnden, socialnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden har kompletterats. Kommunfullmäktige fastställde den 19 juni 2012 verksamhetsmässiga mål, strategiska mål, finansiella mål samt nämndernas kommunbidrag för 2013. Styrelse och nämnder ska utifrån föreslagna kommunbidrag återkomma till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med verksamhetsplan innehållande redovisning av måluppfyllelse i förhållande till av kommunfullmäktige beslutade övergripande mål och strategiska mål. Kommunledningskontoret har utarbetat en mall som följer strukturen för kommunfullmäktiges mål. Anvisningarna till nämnderna har varit att använda de mål, indikatorer och aktiviteter som sedan tidigare finns beslutade i respektive nämnd och koppla ihop dem med lämpliga kommunfullmäktige mål. Syftet är att skapa en röd tråd och ett sammanhang i verksamhetsstyrningen. I processen inför budget 2014, plan 2015-2016 kommer arbetet att vidareutvecklas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2013-01-07 Kommunstyrelsens förslag till verksamhetsplan 2013, reviderad 2012-12-18 Skn 140, 2012-12-05 Tn 97, 2012-11-13 Mbn 177, 2012-12-12 Kn 67, 2012-11-19 Sn 165, 2012-12-13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna verksamhetsplaner 2013 för kommunstyrelsen, skolnämnden, tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden, kulturnämnden samt socialnämnden. E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen 0550-88 000 vx 0550-88 011 110-0213 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 35

2 Expedieras till Utvecklingsstrateg Respektive nämnd Anders Dahlén Kommunchef Eva-Lena Segerud Utvecklingsstrateg 36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

Sida PROTOKOLL 5(13) Sammanträdesdatum 2012-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 176 Fiberutbyggnad i tätort och landsbygd samverkansavtal med Telia Sonera AB Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Samarbetsavtalet ger kommunens medborgare, företag och kommunens egen verksamhet tillgång till ett öppet Fiberbaserat nät med tillgång till tjänster från flera tjänsteleverantörer Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut: Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket främjar konkurrens. Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlandsbredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2012-11-30 Samarbetsavtal mellan TeliaSonera AB och Kristinehamn kommun Arbetsutskottets behandling IT-chef Stellan Sjögren föredrar ärendet. Roland Leben (KD), Ulf Granhagen (S), Anne-Marie Wallouch (V), Bjarne Olsson (S) och Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-) yttrar sig. Arbetsutskottet beslutar sedan enligt förslag till beslut. Protokollsanteckning från Ulf Granhagen (S): Vem som äger stadsnätet är ingen teknisk fråga utan en mycket viktig strategisk fråga. Ägarbilden: 87 % av stadsnäten i offentligt ägande. Vad vet de som inte vi känner till? Oftast är energibolagen i kommunen ägare av stadsnäten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 82

Sida PROTOKOLL 6(13) Sammanträdesdatum 2012-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 174 forts. Verksamhetsformer och ägandestruktur för stadsnät Majoriteten av Sveriges stadsnät (87 procent) drivs, liksom tidigare år, i kommunal regi i någon form. Verksamhetsformen för stadsnäten har i princip inte förändrats nämnvärt sedan förra undersökningen 2010. Svarande som angett att verksamheten drivs i annan form har varierande motiv för detta, t.ex. regionala samarbeten. Tabell 1 Stadsnätens verksamhetsform åren 2006, 2010 och 2012 (procent) 2010 Kommunal förvaltning 10 % 20 % 19 % Kommunalt energibolag 53 % 36 % 39 % Kommunalt stadsnätsbolag 29 % 27 % 27 % Ekonomisk förening 2 % 4 % 3 % Privat bolag 7 % 12 % 7 % Annan form n/a n/a 5 % Valet av verksamhetsform varierar och en något förenklad bild av hur olika kommuner väljer att agera ser t som följer: Kommunal förvaltning vanligt bland kommuner där bredbandsstrategin endast omfattar byggnation av nät, samt kommuner utan energibolag som naturligt har kunnat ta denna roll. Kommunalt energibolag kommuner där energibolaget från start haft en uttalad roll att bygga fibernät, för det egna och kommunens behov och senare marknadens behov. Kommunalt stadsnätsbolag kommuner där utbyggnaden av bredband har ansetts som en verksamhet som bör särskiljas, samt kommuner utan energibolag som naturligt har kunnat ta denna roll. Privat bolag vanligen i områden där kommunen medvetet eller indirekt inte valt att etablera ett stadsnät i egen regi. Källa:(Marknadsrapporten 2012 Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) omfattande undersökning om bredband och stadsnät i Sverige tillgänglig.) Öppet stadsnät?: Ja så länge Skanova är ägare av stadsnätet. Blir Skanova sålt eller uppköpt finns ingen garanti för det öppna nätet. Den nya ägaren kan bestämma vem som får tillhanda hålla tjänster och vilka tjänster som får tillhanda hållas. Skanova kan plocka godbitarna av infrastrukturen och lämna de delar med de största investeringskostnaderna till kommunen, om vi anser att alla ska få tillgång till samma möjligheter. Demokrati: Framtiden kräver att alla är anslutna till nätet. E-tjänster rullas ut på bred front i Sverige. Ska alla ha tillgång till detta. Ska vi kunna rösta i lokala frågor snabbt och säkert? M.m. Kostnaderna för kommuninnevånarna: Priset på nätet kostnaderna kan variera mycket. Anslutningsavgiften, Hur mycket data som laddas ner o.s.v. Ekonomi: Nätet skall intäktsfinansieras. Energibolaget lånar upp pengarna till investeringen. Just nu är pengarna billiga vilket är gynnsamt för investeringen, När nätet är betalt så skickar nätanvändarna varje månad en vinst rakt in i kommunkassan. Avskrivningstid bör vara kort och överskådlig beroende på anslutningsgrad. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 83

Sida PROTOKOLL 7(13) Sammanträdesdatum 2012-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 174 forts. Stadsnätet är en avsevärt tryggare och lönsammare investering än fjärrvärmen. Så här motiverar alliansen ägandet av stadsnätet i Halmstad: Samhällsnytta Det är bara ett kommunägt stadsnät som kan erbjuda en infrastruktur för sina invånare med ett tydligt samhällsnyttefokus. Det öppna nätet ska bidra till utveckling av nyttigheter, bättre kommunikationer och utveckling av samhället, både för hushåll och näringsliv. Vi gillar inte monopol. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 84

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, 0550-88020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Datum 2012-11-30 Fiberutbyggnad i Kristinehamn kommun Samarbetsavtal med TeliaSonera AB Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Samarbetsavtalet ger kommunens medborgare, företag och kommunens egen verksamhet tillgång till ett öppet Fiberbaserat nät med tillgång till tjänster från flera tjänsteleverantörer Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut: Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket främjar konkurrens. Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlands bredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Samarbetsavtalet kommer under 2013 att ge många fastighetsägare, företagare och kommunens egna behov såväl i tätorten som på landsbygden tillgång till det fiberbaserade nätet. I etapp 1 kommer följande områden ges möjlighet till anslutning: Tätorten - Djurgården, Södermalm, Strand, Picasso området Landsbygden - Rudskoga området - Ölme området Utformning och innehållet i samarbetsavtalet har stämts av med juridisk kompetens inom SKL i syfte att avtalet ej har innehåll som står i strid med gällande lagstiftning och praxis. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2012-11-30 Samarbetsavtal mellan TeliaSonera AB och Kristinehamn kommun c:\documents and settings\linn\skrivbord\tjänsteskrivelse samarbetsavtal med teliasonera ab 2012-11-30.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 84. IT-avdelningen 681 84 Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Nämndhuset Järnvägsgatan 12 85 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-382 52 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Ärendet År 2010 fattade kommunfullmäktige beslut kring en strategi för att stödja och stimulera etableringen av ett öppet Fibernät i kommunen. Strategins huvudinriktning var etablera ett samarbetsavtal med TeliaSonera. I oktober 2010 tecknades en avsiktsförklaring om etablering av ett öppet Fibernät mellan Telia Skanova Access AB där denna aktör skulle erbjuda fastighetsägare, företag anslutning till bredbandstjänster. Under senaste 6 månaderna har kommunen och Telia/Skanova fört diskussioner om varför denna avsiktsförklaring ej gett något konkret resultat i form av fiberutbyggnad i kommunen. Under hösten har kommunchef och IT-chef genomfört ett antal möten med marknadsaktörer och viktiga intressenter inom kommunen som byalag, vår tekniska förvaltning, våra kommunala bolag (Kristinehamns Energi, Kristinehamn Bostäder) för att kartlägga och analysera lägesbilden. Syftet har varit att få fram ett underlag för att få till en konkret handlingsplan för en Fiberutbyggnad i kommunen då vi har dagliga förfrågningar från medborgare och företagare som uttrycker behov av bättre datakommunikation i form av Fiberanslutning. Faktaunderlaget visar på följande: TÄTORTEN: Många fastighetsägare ( hyresrätter, Bostadsrätter) har redan valt väg/tecknat abonnemang av aktörer - exempel: - Kristinehamns bostäder ( ITUX) - HSB ( TeliaSonera) Villamarknaden har ej valt väg - Idag finns lösningar i form av befintliga ADSL abonnemang eller Kabel-TV föreningar, - Det finns ett ökat tryck på Fiberanslutningar då många tjänster kräver ökad kapacitet samt att det sker generationsväxlingar i villaområden. - Många kontaktar kommunen med frågan: Var är Fibern? Vad gör kommunen? Företagen - Företag hyr Fiber/ADSL av TeliaSonera. Kommunen/ITavdelningen hyr ut till ca 30 företag. - Finns ett ökat tryck från företagen på Fiberanslutningar för att klara konkurrentkraften. Kommunens egna behov ökar. - Idag har vi 12 km egen Fiber samt vi hyr förbindelser av Telia. - För att klara verksamhetens behov krävs fiberanslutningar till samtliga enheter. LANDSBYGDEN: I kommunen finns Fiber via TeliaSonera till samtliga Telestationer utom EN (Vike) - kommunen har investerat ca 4 milj kr som ett led i att nå målet med bredbandsstrategin. 86

3 - I Rudskoga området pågår ett pilotprojekt och intresset är stort i Ölme-området. Förslag till lösning : En fiberutbyggnad under 2013 är nu viktigt för fortsatt utveckling av infrastrukturen för att ge medborgare och företagare tillgång till fibernät med tjänster från operatörer. Detta arbete har nu lett fram till en handlingsplan där kommunen tecknar ett samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut. Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket gör att kommunen främjar konkurrens. - Etablering av ett öppet Fibernät med möjlighet till flera tjänsteleverantörer. Telia Öppen Fiber har idag ett antal olika leverantörer i sitt koncept. Etapp 1: Under 2013 - Kommer fiberutbyggnaden att ske i tätorten inom följande områden: Djurgården, Strand, Södermalm och Picasso-området. Målbilden är inkoppling till fastighetsägare, företag under sista kvartalet 2013. - Under 2013 kommer fiberutbyggnaden att ske på landsbygden Rudskoga området och Ölme området. Detta sker i nära samverkan med byalag/ekonomiska föreningar. - Utvecklingen under 2013 ger möjligheter för ett stort antal fastighetsägare, företagare och kommunen egen verksamhet att få möjlighet till ett fibernät. - Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlands bredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Under 2013-2014 kommer samarbetspartnern TeliaSonera fortsätta marknadsföring och projektering för fortsatt utbyggnad av fibernätet inom tätort och landsbygd. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Anders Dahlén Kommunchef Stellan Sjögren IT-chef 87

Samarbetsavtal mellan TeliaSonera Sverige AB och Kristinehamns kommun gällande rollen som kommunikationsoperatör i kommunen Telia Öppen Fiber Ort och datum Ort och datum TeliaSonera Sverige AB (publ) Kristinehamn Kommun Namnförtydligande Namnförtydligande 88

Sammanfattning TeliaSonera Sverige AB (nedan TeliaSonera), Org: 556530-0142, har nöjet att, tillsammans med Kristinehamns kommun, Org: 212000-1868, kunna erbjuda fastighetsägare och nätägare i form av bland annat byalag inom kommunen kommunikationsoperatörslösningen Öppen Fiber. Med lösningen aktiverad kan de fastigheter som är anslutna välja bland ett flertal tjänsteleverantörer som finns tillgängliga i Öppen fiber. Idag erbjuds tjänster så som Bredband, Digital-TV och Telefoni. TeliaSonera vill tillsammans med Kristinehamns kommun framtidssäkra infrastrukturen till kommuninnevånarna med höjd kvalité på bandbreddskrävande tjänster, samt att verka för goda kommunikationsmöjligheter till Kristinehamn kommuns företagare. Kristinehamns Tätort I Kristinehamns tätort avser TeliaSonera att erbjuda fastighetsägare för villor och flerfamiljshus anslutning till Öppen fiber och i och med detta, tillgång till en öppen plattform med en mångfald av tjänster och tjänsteleverantörer. TeliaSonera kommer under 2013 påbörja marknadsbearbetningen av fastighetsägare i Kristinehamns tätort genom en så kallad Villafiber-kampanj där nätbolaget Skanova ansluter avtalade fastighetsägare med fiber och Telia ger tillgång till plattformen Öppen fiber. De områden om i dagsläget är aktuella för Villafiber-satsningen är: - Djurgården - Södermalm - Strand Inom ramen av detta avtal utreds vilka möjligheter att ansluta området mot Picassoudden med hänvisning till att det är där kommunen genom utbyggnad av infrastruktur och kanalisation skapat förutsättningar för utbyggnad av Fibernät, samt att det finns en stor efterfrågan i detta område. Efter genomförandet av den första Villafiber-kampanjen kan ytterligare områden i Kristinehamns tätort eventuellt bli aktuella för en villafibersatsning i ett senare skede. Kristinehamns glesbygd-landsbygd I de delar av Kristinehamns kommun som anses som glesbygd avser TeliaSonera att påbörja marknadsbearbetning av kommunens byar/byalag för att informera om möjligheterna att ansluta med fiber till plattformen för Öppen fiber. En lyckad glesbygdssatsning förutsätter en nära dialog mellan TeliaSonera och Kristinehamns kommun. En utpekad kontaktperson på kommunen som hanterar byalagens olika frågeställningar är att föredra om en byalagssatsning för fiber ska bli lyckosam. 89

I kommunen finns i dag stort intresse i två områden/byalag för att etablera ett fibernät Rudskogaområdet och Ölme-området. Under 2013 är det viktigt att TeliaSonera inom ramen av detta samverkansavtal i dialog med dessa fiberekonomiska föreningar/byalag skapar konkreta planer för fiberutbyggnad. Under 2013 sker fortsatt arbete med information till byalag, fastighetsägare och företagare för att stimulera till utbyggnad av Fibernät. Kommunens åtagande Kristinehamn kommun åtar sig att vara sammankallande till stormöten för byalag och fastighetsägare samt vara behjälpliga och delaktiga vid informationsmöten och andra uppdrag av liknande karaktär. Kommunen avser att förse kommunens innevånare och företagare om TeliaSoneras satsning i kommunen samt hänvisa dessa till TeliaSonera vid djupare frågeställningar. En utpekad kontaktperson hos Kristinehamn kommun hanterar byalagens olika frågeställningar och arbetar för hjälpa dem med frågor rörande ansökningar av bidrag, upphandlingar etc med syfte att underlätta för byalagens fibersatsning. Kristinehamn kommun kommer att TeliaSonera behjälpliga på olika sätt för att på sätt ge fler innevånare möjlighet till fiberanslutning. Kristinehamn kommun följer de råd och rekommendationer som finns från Konkurrentverket, PTS och SKL. Inom ramen av Bredbandsforum har nu en guide tagits fram hur kommunerna ska samverka med aktörer på bredbandsmarknaden. Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och bidrar till att målen i strategin uppnås. Den nya Bredbandsguiden är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsfrågor. Kristinehamn kommun kommer i samarbetet med TeliaSonera att tillämpa råd och rekommendationer som finns i guiden kring processen och villkoren för tillträde till kommunal mark. Tjänsteleverantörer Idag finns ett antal olika tjänsteleverantörer i plattformen för Öppen fiber. Tjänsterna som erbjuds från respektive leverantör varierar men är allt från endast bredband till så kallad Triple play med bredband, tv och telefoni. Dessa erbjudanden kan komma att förändras under avtalsperioden. Webbportal De anslutna fastigheterna i respektive nät kommer att ha tillgång till en webbportal där de via sin dator har möjlighet att se vilka tillgängliga tjänster och tjänsteleverantörer för konsument och småföretagsmarknaden som finns i nätet. De kan också via denna plattform även beställa de tjänster som finns inom öppen fiber. Se www.bredbandswebben.se 90

Om TeliaSonera TeliaSonera är Nordens och Baltikums ledande kommunikationsföretag och en huvudaktör inom den europeiska tjänstesektorn. Vår styrka är att erbjuda helhetslösningar för kommunikation som är enkla att använda och underhålla. TeliaSonera är en av Sveriges ledande leverantörer av bredband. TeliaSonera driver kraftfullt utvecklingen av nya tjänster och funktioner inom bredbandsområdet och ligger i framkant av teknikutvecklingen och teknikens tillämpningar för användaren. TeliaSoneras öppna KO-plattform, Öppen fiber, är en nationell plattform som möjliggör för tjänsteleverantörer i hela landet att nå kunder från Ystad till Kiruna. I Öppen fiber konkurrerar alla tjänsteleverantörer på samma villkor. TeliaSonera är den kompetenta affärspartnern som har stabilitet och förmåga att driva effektiva bredbandslösningar idag och i framtiden. En affärspartner som kan kapacitetsanpassa resurser och kompetens och möta de kvalitetskrav som ni och era boende ställer. Vårt förslag Vårt erbjudande innebär att vi ansluter byalagsnät, villor i tätort och flerbostadshus till plattformen för Öppen fiber. TeliaSonera ansvarar för drift av aktiv utrustning till noderna, flera tjänsteleverantörer i Öppen fiber samt möjligheten för tjänsteleverantörerna att erbjuda sina tjänster i nätet. Fastighetsägarna har möjlighet att välja mellan utvalda tjänsteleverantörer och dess tjänster. Separata avtal med TeliaSonera som KO kommer att skrivas med respektive byalag. TeliaSonera förbinder sig att via egen installerad aktiv utrustning ansluta de uttag i de befintliga byalagsnäten som är byggda enligt Skanova-standard, till Öppen fiber. TeliaSonera utgår från att ett komplett nät alt. kanalisation finnes. Nätet aktiveras med aktiv utrustning som klarar upp till 1 Gbps. (Fiberkonvertrar och Nod-placerade switchar) Byalag äger ansvaret för att ta sig fram till en av TeliaSonera angiven överlämningspunkt där byalagets fiber kan anslutas till TeliaSoneras aktiva utrustning och på så sätt ge byalaget tillgång till Öppen fiber. Pris, ersättning installation och anslutningsavgift Anslutningsavgiften och avtalsvillkor för respektive fastighet inom byalagen kommer att fastställas efter affärsförhandlingar mellan TeliaSonera och respektive fastighetsägare i form av ekonomisk förening. 91

Ersättning till nätägare i Kristinehamns kommun Ersättning i form av näthyra för nyttjande av kanalisation kommer inte att utgå under den, mellan TeliaSonera och respektive kanalisationsägare, tecknade avtalstiden. Detta mot att TeliaSonera tillhandahåller fiberkonvertrar samt drift och underhållsansvar för den aktiva utrustningen. TeliaSonera kommer att efter nätets driftsättning att agera Kommunikationsoperatör (Öppen Fiber) till nät som tecknat avtal med TeliaSonera, samt de hushåll som omfattas av näten. Eventuella kostnader från tredje part åligger fastighetsägaren att ansvara för och kan således inte åläggas TeliaSonera inom ramen för detta avtal. Exempel på detta kan vara kostnader för inkommande fiber från annan leverantör. Tillträde till fastigheter Kristinehamn Kommun och respektive byalag ansvarar för att TeliaSonera får tillträde till de utrymmen inklusive lägenheter/villor som omfattas av installationen. I de fall TeliaSonera inte bereds tillträde till utrymmena enligt ovan inom installationstiden omfattas dessa inte av installationen. Vid mer än två försök att få tillträde under installationstiden debiteras extra kostnad för arbetstid och restid. I de fall fastighetsägaren önskar installation i sådana utrymmen som enligt första stycket skall undantas från installationen, faktureras fastighetsägaren enligt vid denna tid gällande prislista. Övrigt Listor över fullständiga adresser till aktiva medlemmar samt karta över byalaget/fiberföreningens upptagningsområde skall överlämnas i befintlig mall till TeliaSonera i god tid, dock senast vid respektive byalags-nätägares avtals undertecknande. Nätägaren eller Kristinehamn Kommun ansvarar för att informera de medlemmar i byalagen tillsammans med TeliaSonera om installationens omfattning och tidpunkter samt respektive förenings åtaganden. Vardera Parten skall bära sina respektive kostnader för anslutning av Öppen Fiber. Villkor Avtalet baseras på att Öppen Fiber realiseras i TeliaSoneras nät. Byalagens nät skall anslutas till TeliaSoneras plattform för Öppen Fiber enligt separata avtal med respektive förening. 92

Sida PROTOKOLL 8(13) Sammanträdesdatum 2012-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 177 Framställan om investeringsmedel för anskaffning av inventarier, maskiner till Presterudsskolan Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja skolnämnden 1 700 tkr i tilläggsanslag för inventarieanskaffning vid Presterudsskolan. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunstyrelsens anslag för inventarier med 1 500 tkr samt 200 tkr ur anslag för driftskostnader i 2013 års budget. Sammanfattning Skolnämnden ansöker om tilläggsanslag med 1 700 tkr till investeringar avseende inventarier vid Presterudsskolan. Beslutsunderlag Skolnämndens protokoll 2012-11-07 113 Tjänsteskrivelse 2012-10-24 Investeringsplan Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen 2012-12-03 Arbetsutskottets behandling Ekonomichef Morgan Persson föreslår följande ändring; 1,5 tkr ur kommunstyrelsens anslag för inventarier i samt 200 tkr ur anslaget för drift. Ordförande Bjarne Olsson (S) tar då förslaget som sitt eget och frågar om arbetsutskottet kan besluta så, ordförande finner att arbetsutskottet beslutat enligt förslaget samt enligt den finansiella förändringen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 93

Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, 0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Vårt datum Vår beteckning 2012-12-02 Ks/2012:273 120 Fastighetsfrågor - allmänt Framställan om investeringsmedel för anskaffning av inventarier, maskiner till Presterudsskolan Sammanfattning Skolnämnden ansöker om tilläggsanslag med 1 700 tkr till investeringar avseende inventarier vid Presterudsskolan Beslutsunderlag Skolnämndens protokoll 2012-11-07 113 Tjänsteskrivelse 2012-10-24 Investeringsplan Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen 2012-12-03 Ärendet Arbetsmiljölagen samt förändringar i programmets innehåll vid införande av nya gymnasieskolan(gy 11)ställer krav på utbyte och nyanskaffning av utrustning till yrkesprogrammen. I framtagen investeringsplan prioriteras insatser inom fordonsprogrammet, industritekniska programmet, introduktionsprogrammen och bibliotek. Ekomomiavdelningens överväganden Framtagen investeringsplan omfattar enbart inventarieanskaffningar för läsåret 2012/2013. Inventarieanskaffningar därefter förutsättes inarbetas i projekt Teknik och Innovationscenter (ToI). Likaså förutsättes att de inventarieanskaffningar som görs under innevarande läsår även kan inlemmas i ToI. I budget för 2013 finns 3 000 tkr upptaget för finansiering av inventarier, maskiner. E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Ekonomiavdelningen Uroxen 0550-88 000 vx 0550-88 011 110-0213 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 94

2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja Skolnämnden 1 700 tkr i tilläggsanslag för inventarieanskaffning vid Presterudsskolan. Finansiering sker genom ianspråktagande av Kommunstyrelsens anslag för inventarier i 2013 års budget. Expedieras till Skolnämnden Ekonomichef Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef 95

96

97

98

Sida PROTOKOLL 9(13) Sammanträdesdatum 2012-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 178 Social investeringsfond Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås besluta anta riktlinjer för hantering av kommunens anslag till social investeringsfond enligt förslag. Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget för 2013 anslagit 4 000 tkr under rubriken Social fond/projektmedel. Nu har framtagits som politiskt initiativ ett förslag till riktlinjer för den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer social investeringsfond (politiskt initiativ) Arbetsutskottets behandling Åke Thörnesjö (M) yrkar bifall till förslaget. Bjarne Olsson (S), Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-), Anne-Marie Wallouch (V) och Roland Leben (KD) yttrar sig. Arbetsutskottet beslutar sedan enligt förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 99

Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, 0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Vårt datum Vår beteckning 2012-12-02 Ks/2012:266 040 Allmänna riktlinjer Social investeringsfond Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget för 2013 anslagit 4 000 tkr under rubriken Social fond/projektmedel. Nu har framtagits som politiskt initiativ ett förslag till riktlinjer för den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer social investeringsfond (politiskt initiativ) Ärendet Kommunfullmäktige beslutade anslå 4 000 tkr till socialfond/projektmedel i 2013 års budget. Flera kommuner har anslagit medel eller är på gång att anslå medel för sociala investeringar/projekt. Den bokföringsmässiga hanteringen av dessa medel är i nuläget något oklar. Oklarheten gäller hur ej upparbetade medel under året kan föras till nästkommande år, då möjligheten till avsättning av medel är begränsad. Ekonomiavdelningen kommer att diskutera problem och möjligheter i anledning av detta med KPMG;s revisorer. Riktlinjer för hantering av anslagna medel till kommunens sociala investeringsfond/projekt bör antas. Den modell som utarbetats av Norrköpings kommun för hantering kan till stora delar användas Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta anta riktlinjer för hantering av kommunens anslag till social investeringsfond enligt förslag Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Ekonomichef Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Ekonomiavdelningen Uroxen 0550-88 000 vx 0550-88 011 110-0213 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 100

Riktlinjer för hantering av Kristinehamns kommuns sociala investeringsfond. Syftet med fonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativ händelseutveckling i ett tidigt skede. På längre sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för utanförskap och på det sättet skapa bättre livsvillkor och förutsättningar Sociala investeringsfonden ska ge kommunen incitament för förebyggande och tidiga insatser som är evidensbaserade, tvärprofessionella och långsiktiga. Stöd från sociala investeringsfonden ska 1. skapa mänskliga vinster 2. utveckla beräkningarna av de minskade kostnader som uppstår vid mänskliga vinster. 3. ha ett tydligt genus, mångfalds och jämlikhetsperspektiv 4. bygga på allas lika värde 5. syfta till att utveckla människors egen förmåga till att hantera tillvaron och skapa en känsla av sammanhang för den enskilde (KASAM)1 Riktlinjer för sociala investeringsfonden skall antas i kommunstyrelsen. Riktlinjerna gäller ekonomi, uppföljning, beredning till beslut, anknytning till forskning samt en mall för ansökan till fonden. 1 KASAM, känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aaron Antonovsky beskriver det här i boken Hälsans mysterium 101

Riktlinjer för hantering av den sociala investeringsfonden Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar. Prioriterade målgrupper är barn och unga i sårbara familjer2 och/ eller barn och unga som lever i miljöer som gör att de riskerar utanförskap. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv och effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs. Utgångspunkten är således att identifiera grupper med riskfaktorer, där det genom en kedja av möjliga händelser finns en större risk än för andra grupper att som vuxen hamna i social problematik. Därför är det viktigt att de investeringar som erhåller medel på vetenskaplig grund minskar risken för utanförskap. Sedan gäller det att investera i förebyggande verksamhet för att så tidigt som möjligt bryta den möjliga händelsekedjan och stärka friskfaktorerna. Till friskfaktorerna hör bl a en sund livsstil, sunda fritidsaktiviteter, kultur o s v. Exempel: Barn till ensamstående, lågutbildad och långtidsarbetslös förälder har större sannolikhet att själv som vuxen hamna i långvarig arbetslöshet än andra barn. På vägen dit är sannolikheten större än för andra barn att det uppstår problem med språkutveckling, läsinlärning, snatterier, droganvändning etcetera. Här kan man gå in med förebyggande insatser i form av till exempel stöd för föräldern att komma ut på arbetsmarknaden, tidig extra språkträning i förskolan och så vidare för att bryta den möjliga händelsekedjan. Men det är naturligtvis inte så att alla barn till ensamstående, lågutbildade och långtidsarbetslösa föräldrar som vuxna hamnar i långvarig arbetslöshet, men sannolikheten är större än för andra barn. Det är viktigt att skilja mellan risk för grupper av individer och förväntan på den enskilda individen. Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Kommunfullmäktige har i 2013-års budget avsatt 4 000 tkr som projektmedel för social investeringsfond. Fonden hanteras av Kommunstyrelsen och ansökningar görs till Kommunstyrelsen. 2 Begrepp som används i länsprojektet Nya Perspektiv 102

Ansökningar om medel ur fonden Ansökningar görs av nämnd enskilt eller helst i samarbete med annan nämnd eller organisation. Initiativ kan tas av förening/ organisation. Ansökan ska innehålla uppgifter enlig nedanstående mall Ansökan skickas till kommunledningskontoret som har som uppgift att dels kontakta berörda förvaltningar för diskussion om ansökan dels bedöma ansökan utifrån kriterierna för evidensbaserad praktik. Syftet med medlen är att ge möjlighet för nämnder att starta olika verksamheter för att de sedan ska kunna arbetas in i ordinarie budget om de är framgångsrika. Kommunledningskontoret ställer samman en tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet på delegation av kommunfullmäktige. Uppföljning För varje investering i förebyggande arbete för definierade grupper ska det finnas en plan för löpande uppföljning. I den ska det framgå hur resultatet ska mätas och vid vilka tidpunkter det ska redovisas. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande om insatserna är lyckade. Dessutom ska det årligen göras en samlad uppföljning kopplad till det långsiktiga syftet att minska utanförskap och social problematik Anknytning till forskning Ansökningarna ska självklart utgå från begreppet evidensbaserad praktik En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande, där brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren eller hans eller hennes närstående kan och vill vara delaktiga. Ett systematiskt förbättringsarbete som involverar alla yrkeskategorier och brukarnas synpunkter är en viktig motor i en evidensbaserad verksamhet. Med evidensbaserad praktik menas alltså en sammanvägning av: Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Brukarens erfarenhet och önskemål Professionell erfarenhet och yrkeskunskap Den evidensbaserade praktiken utövas i en samhällelig kontext såsom den lokala situationen och det sociala sammanhanget. 103