Examensarbete, medie och kommunikationsvetenskap

Examensarbete, medie och kommunikationsvetenskap Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem En kvantitativ studie av Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbversioner och deras rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa Författare: Ida Sjöholm Handledare: Britt-Marie Ringfjord Examinator: Göran Palm Termin: VT 16 Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Examensarbete/c-nivå Kurskod: 2MK300

Abstrakt Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Problemformulering 4 1.3 Uppsatsens disposition 4 2 Bakgrund 5 2.1 Psykisk ohälsa 5 2.2 Dagspressen på webben 6 3 Tidigare forskning 7 3.1 Forskningsläget 7 3.2 Motivering för studien 8 4 Teoretiskt ramverk 9 4.1 Dagordningsteorin 9 4.2 Gestaltningsteorin 9 4.3 Nyhetsvärdering 10 4.4 Medielogik 11 4.5 Vinkling 12 4.6 Nätjournalistik 12 5 Metod 13 5.1 Val av metod 13 5.2 Material, urval och avgränsningar 13 5.2.1 Aftonbladet 14 5.2.2 Svenska dagbladet 14 5.3 Tillvägagångssätt 15 5.4 Metoddiskussion och metodkritik 16 6 Resultat och analys 17 6.1 Artiklarnas huvudfokus 18 6.2 Psykisk sjukdom och symptom 20 6.3 Viktiga källor 23 24 6.4 Vinkling 25 6.4.1 Personifiering 26 6.4.2 Konkretion 27 6.4.3 Negativa inslag 28 6.4.4 Sensation 29 6.4.5 Konflikter 30 6.4.6 Dramatik 31 6.5 Sammanfattning 31 7 Slutsats och slutdiskussion 32 Referenslista 38 Bifogade dokument 41 Bilaga 1 - kodschema 41 Bilaga 2 - kodinstruktioner 45 2

1 Inledning Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige. Det är många som lider av det idag, lika många är drabbade av det som smärta i rygg, nacke och skelett (Skärsäter, Mattzon 2016). Psykisk ohälsa är mer tabubelagt än fysisk ohälsa och många vågar inte prata om det eller söka hjälp. Om människor får se och höra att det inte är något konstigt eller att man inte är annorlunda, kan de börja prata om det och hjälpa varandra. Mitt intresse som medie- och kommunikationsstudent är att studera hur svensk dagspress rapporterar om ämnet. Om tidningarna rapporterar positivt och ger information om psykisk ohälsa eller på vart människor kan vända sig för hjälp skulle det kunna hjälpa många och tabun skulle kunna minska. En negativ bild av problemet i media eller om rapporteringen uteblir, skulle kunna leda till fel uppfattning av psykisk ohälsa. Medierna är inflytelserika, efter sömn och arbete är konsumtion av massmedier det svenskar ägnar sin tid åt. Bland annat dagstidningar och veckotidningar har hälsobilagor, ett innehåll med hälsofrågor väcker intresse bland mottagarna (Jarlbro 2010 s.107). Man kan anta att medierna av sekundär art är de som i första hand förmedlar erfarenhet och kännedom om olika problem på hälsoområdet. Medierna kan spela en viktig roll i att ge allmänheten kunskap om olika hälsoproblem, detta kan påverka den inställning man får. Enligt pressutredningen är mediernas roll att ge information, granska och vara ett forum för debatt (Ibid s.108). Kunskapsberättande är det journalistiska uppdraget, vilket kan kallas plikten att informera och lusten att berätta. Journalister ska ge kunskap och information så människor ska kunna fatta beslut, orientera sig och agera, något som är en journalistisk plikt. Den information och kunskap som berättas måste dock vara lättförståeligt och hänsyn måste även tas till mediets villkor (Hultén 1993 s.208). Fortsättningsvis beskrivs nu uppsatsens syfte och problemformulering. Kapitlet avslutas med uppsatsens disposition, för att sedan redovisa för bakgrunden i kapitel 2. I bakgrundskapitlet presenteras en bakgrund för psykisk ohälsa och för dagspressen på webben. 1.1 Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur dagspressen gestaltar och rapporterar om psykisk ohälsa och om det finns någon skillnad i kvällspressen respektive morgonpressen, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbversioner. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i media. 3

1.2 Problemformulering Då psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet är det viktigt att undersöka hur media ställer sig till denna fråga. Media ska ge information och bidra till kunskap, därför är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning såg ut föregående år 2015. Studien syftar därmed till att ta reda på vilka psykiska sjukdomar och symptom som nämns. Det ska även studeras hur journalisterna vinklar artiklarna, om viktiga och kunniga personer så som läkare eller drabbade får komma till tals och vilka ämnen som psykisk ohälsa kopplas ihop med. Huvudfråga: Hur rapporterar och gestaltar dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet psykisk ohälsa på webben? Delfrågor: I vilka sammanhang förekommer psykisk ohälsa i de två dagstidningarna? Hur benämns psykisk ohälsa i artiklarna? Vilka personer får komma till tals i artiklarna? Hur vinklas artiklarna om psykisk ohälsa? Vilken skillnad kan man se i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa? 1.3 Uppsatsens disposition Kapitel ett har behandlat studiens problemformulering och syfte. I kapitel två kommer bakgrunden beskrivas. Det kommer ges en bakgrund till psykisk ohälsa, vad det är och hur läget ser ut just nu, för att sedan beskriva dagspressen på webben. I kapitel tre beskrivs tidigare forskning och det görs en motivering för min fortsatta studie. Teorier som ligger till grund för studien behandlas i kapitel fyra, dagordningsteorin, gestaltningsteorin och även begreppen nyhetsvärdering, medielogik, vinkling och nätjournalistik förklaras. I kapitel fem beskrivs metoden och tillvägagångssättet, lika så urvalet av tidningar och en metodkritisk diskussion. Resultatet av studien redovisas i kapitel sex, där även en analys av resultatet görs. Kapitel sju avrundar med slutresultat och slutdiskussion, där en jämförelse av tidigare forskning även görs. 4

2 Bakgrund I detta kapitel presenteras en bakgrund till psykisk ohälsa och dagspressen på webben. I efterföljande kapitel beskrivs tidigare forskning om medias rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa. Bakgrunden och teorierna kommer ligga till grund för studien. 2.1 Psykisk ohälsa I Sverige lider 15 procent av männen av någon form av psykiatriskt besvär och ungefär 25 procent kvinnor. Det innebär 1,4 miljoner människor i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa (Skärsäter, Mattzon 2016). I vissa sammanhang innebär begreppet psykisk ohälsa psykiska symptom som är mer eller mindre plågsam för den drabbade men som inte kan klassificeras som psykisk sjukdom. Begreppet används även som ett samlingsbegrepp som innefattar psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (Regeringskansliet 2012 s.4), detta är något som studien kommer att utgå ifrån. Sedan början av 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat. Man har bland annat sett att sjukskrivningarna ökat och att det finns en ökad efterfrågan på vård. I Sveriges befolkning är det ungefär 5-10 procent som har ett tillstånd som behöver psykiatrisk behandling. Schizofreni, psykoser, missbruk, ångest och depression är det vanligaste. 50 000 patienter vårdades i den psykiatriska slutenvården år 2010 och det finns en ökning av ungdomar som känner av ångest, sömnbesvär och stress. Regeringskansliet (2012) uppger att i åldersgruppen 16-24 år är det ungefär 30 procent som uppgett att de lider av ångest, oro och ängslan. Det har även märkts en ökning av antidepressiva läkemedel som skrivs ut, främst bland kvinnor 15-19 år. En ökning av unga som vårdas på psykiatriska slutenvården har även skett. Något vanligt bland personer med psykisk ohälsa är stigmatisering, de kan mötas av nedlåtande och kränkande attityder. Många som haft kontakt med den psykiatriska vården känner sig orättvist behandlade av personalen och det finns en stigmatisering i samhället som bland annat kan göra att det blir svårare att få ett jobb. 27 procent av cheferna kan inte tänka sig anställa och jobba med en person med en psykisk sjukdom (Ibid s.5). 5

2.2 Dagspressen på webben Medier har en betydelsefull plats i vår vardag och är viktiga för oss människor för att få information, 65 procent av befolkningen läser en dagstidning (Nordicom 2015). Medierna har en stor betydelse i vårt samhälle, i pressutredningen 2006 beskrevs mediernas roll med tre huvuduppgifter: information, granskning och forum för debatt (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.29). Dagspressen är en källa för information och består av både morgon- och kvällstidningar, som finns i storstäderna och landsorterna. Storstädernas morgontidningar är den grupp som Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan ingår i. Dessa tidningar tillhör några av Sveriges största tidningar. I gruppen kvällstidningar ingår Aftonbladet och Expressen som inkluderar Kvällsposten och GT (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.140-141). I Sverige har de flesta dagstidningar idag en nätutgåva med möjlighet att få uppdaterade nyheter dygnet runt. Aftonbladet med sitt starka varumärke blandar nyheter och flera andra tjänster på sin webbversion och tidningen har blivit den webbplats som besöks mest i Sverige. Framförallt de traditionella dagstidningarnas nätversioner har en stark ställning på nätet (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.164). Den tid man lägger ner på traditionella medier minskar, samtidigt som den tid man lägger ner på medier på internet ökar (Findahl, Davidsson 2015 s.89). Traditionella medier som radio, tv och böcker dominerar fortfarande om man jämför med deras internetversioner. När det gäller dagstidningsläsandet är skillnaden mindre om man slår ihop morgon- och kvällstidningar, detta beror på att fler läser kvällstidningen på nätet än på papper. 21 procent av den totala lästiden utgörs av kvällstidningarnas pappersversion, samtidigt som det är tvärt om för morgontidningarna på papper, där är den totala lästiden 72 procent (Findahl, Davidsson 2015 s.90). Det är tre av fyra som någon gång läser dagstidningar på nätet och det är en tredjedel som gör det varje dag (Davidsson, Findahl 2015 s.91). Det dagliga dagstidningsläsandet på papper har minskat framförallt i åldrarna 15 till 44 år och en del av minskningen ersätts av personer som läser webbtidningen. Fortfarande är webbtidningen endast ett komplement (Nygren, Wadbring 2013 s.86). 6

3 Tidigare forskning I detta kapitel kommer jag presentera tidigare forskning om medias gestaltning av psykisk ohälsa. Kapitlet avslutas med forskningens luckor och en motivering för studien. Forskningen kommer sedan att jämföras med resultatet i slutdiskussionen. 3.1 Forskningsläget Tidigare forskning visar ett resultat där den största delen av rapporteringen är negativ. Forskare har främst genom innehållsanalyser sett en dominerande negativ bild. Flera forskare påpekar att detta kan ge en stigmatiserande bild av psykisk ohälsa. Smith (2015) fann i sin studie att stigma kopplat till psykisk ohälsa är mycket framträdande i media. En negativ bild framkom, både av drabbade och personer som jobbade med att behandla drabbade. De som hade någon form av psykisk ohälsa gestaltades i media som farliga och socialt oönskade. Flera forskare har kommit fram till att det är vanligt förekommande att den psykiska sjukdomen oftast inte namnges i artiklarna. Oftast skrivs det generellt med ordet psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, detta kan ge en skev bild av vad psykisk ohälsa innebär. Coverdale m.fl. (2002) fick fram ett resultat i studien där 47 procent av objekten som studerats presenterade en generell bild av psykisk ohälsa, det namngavs inte någon specifik psykisk sjukdom. Wahl m.fl. (2002) fick fram ett resultat där nästan inga sjukdomar uppgavs, flera artiklar skrev endast ordet psykisk ohälsa. När någon specifik psykisk sjukdom nämndes var schizofreni det vanligaste. Ett tydligt resultat av tidigare forskning är att rapporteringen om psykisk ohälsa ofta är kopplat till våld, droger och brott. Schizofreni är en psykisk sjukdom som det rapporteras ofta om, det kan lätt bli att man tror att det är det som psykisk ohälsa är. Philo, m.fl. (1994) fann i studien att den mest förekommande kategorin var att psykisk ohälsa kopplades ihop med våld, vilket utgjordes av två tredjedelar. Det mesta var nyhetsrapportering om våldsamma brott och samtidigt benämnde man ofta personen i nyheten som galen eller psyko. Trots de negativa bilderna som dominerar har man i en del fall kunnat se att den positiva bilden i rapporteringen ökat en aning med åren. I en brittisk studie fann man tillexempel att rapporteringen om ångest, ätstörningar och depression förbättrades under åren 1992-2008 (Thornicrof m.fl. 2013). Mental Health Commission genomförde en studie år 2005 i Nya 7

Zealand, som de jämförde med en studie från år 2000 och en förbättring framkom. Fler artiklar som handlade om psykisk ohälsa var positiva i rapporteringen, detta kunde man se genom att diskriminerande rubriker hade minskat och att det hade blivit ett känsligare språk (Mental Health Commission 2005). Wahl m.fl. (2002) som jämförde år 1999 med 1989 i en studie, fick fram ett resultat där användningen av slangord för psykisk ohälsa hade minskat. Att tidningarna gav ut information om hjälp var vanligare år 1999 och positiva artiklar ökade från 11 procent år 1989 till 17 procent år 1999. Rapporteringen var dock ungefär densamma under båda åren, drogmissbruk, schizofreni, depression och bipolära störningar var i toppen på rapporteringen. Mycket likt andra forskares resultat fann Murphy m.fl. (2012) att psykisk ohälsa ofta var kopplat till våld. Vanligt förekommande var också att psykisk ohälsa var kopplat till droger. Flera artiklar använde nedsättande termer för att beskriva personen som led av psykisk ohälsa. I denna studie kunde de se att många tidningsartiklar betonade behovet av att skydda allmänheten mot psykiskt sjuka personer. Flera artiklar gav bilden av att drabbade skiljer sig från personer som inte lider av psykisk ohälsa. 3.2 Motivering för studien Tidigare forskning visar att medier ofta rapporterar negativt om psykisk ohälsa och ofta i samband med kriminalitet, lika så är det är vanligt att en person med psykisk ohälsa kopplas ihop med våld. Ofta har man en stigmatiserad bild av psykisk ohälsa och det är många studier som funnit att den psykiska sjukdomen inte alltid benämns vid namn, man kan alltså få en för generell bild av vad psykisk ohälsa är. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och det finns många olika sjukdomar/symptom, därför kan bilden av psykisk ohälsa lätt bli fel i media. Om media ofta nämner Schizofreni i samband med våldsamhet och brott, kan man kanske få helt fel bild av vad hälsoproblemet innebär. Detta skulle kunna leda till att det blir tabu att prata om, att man kanske inte våga söka hjälp, eller att man skäms. Studierna som gjorts är bland annat från Skottland, England, Nya Zealand och Canada, jag vill därför se hur det ser ut i Sverige. Mycket förändras med tiden och psykisk ohälsa kan ha blivit mindre stigmatiserad och mer acceptabel. Jag ser därför att en ny studie görs på svenska nyhetstidningar, för att undersöka hur det ser ut i Sverige idag. Jag vill även använda en medie- och kommunikationsvinkel på studien genom att använda mig av teorier som dagordningsteorin och gestaltningsteorin och även fokusera på olika typer av vinklingar som används av journalister. Studien behövs då psykisk ohälsa är ett aktuellt ämne och media är en stor källa till information. Denna studie ska bidra till forskningen som finns om psykisk ohälsa i media. 8

4 Teoretiskt ramverk I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverket som studien grundar sig på. Det redogörs för dagordningsteorin för att sedan ge en beskrivning av gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, medielogik, vinkling och till sist nätjournalistik. Teorierna är viktiga när medieinnehåll ska studeras, därmed blir de viktiga teorier för studien då den syftar till att ta reda på hur medierna rapporterar och gestaltar den psykiska ohälsan. 4.1 Dagordningsteorin Av alla händelser som inträffar varje dag är det endast en liten del som når publiken och av det som når oss är det bara en liten del som vi upplever som viktiga (Strömbäck 2009 s.102). Maxwell McCombs och Donald Shaw var de som gav teorin ett namn och gjorde att den slog igenom (Ibid s.105). Grunden för teorin är att verkligheten är för mångfacetterad för att man ska kunna skapa sig en sammanhållen bild (Ibid s.102). Medierna är med och bidrar till våra erfarenheter och hur vi upplever verkligheten och är viktiga när det gäller viktiga problem i samhället. Det finns tre olika typer av dagordningar, medborgarnas dagordning, politiska dagordningen och till sist mediernas dagordning, den som studien utgår ifrån. Mediernas dagordning handlar om vilka frågor som uppmärksammas av medierna. De har därmed makt att påverka vilka frågor vi tycker är viktiga, inte hur vi ska tycka utan vilka frågor vi ska tycka till om. Publiken behöver medierna för att få information, detta behov skapar mediernas dagordningsfunktion som i sig leder till mediernas dagordningsmakt. Till skillnad mot dagordningsmakten handlar dagordningsfunktionen om att våra upplevelser av verkligheten organiseras av medierna (Ibid s.103-104). 4.2 Gestaltningsteorin Gestaltningsteorin även kallad framing theory är utöver dagordningsteorin en viktig teori när det gäller mediernas makt (Strömbäck 2009 s.118). Teorin handlar inte enbart om makten som medierna har, den handlar om mediernas gestaltningar och hur de påverkar publikens uppfattningar av samma verklighet. Samtidigt handlar teorin om att medierna gestaltar verkligheten på ett visst sätt, att de reproducerar och sprider olika ideologiers sätt att se på verkligheten. Till sist handlar teorin om innehållet och det som innehållet representerar. Ordet framing översätts med gestaltning, utformning eller inramning, att gestalta något på ett visst sätt brukar kallas to frame. Från första början hade teorin inget att göra med medier. Erving 9

Goffman skrev om frame analysis, ur hans sociologiska perspektiv handlar gestaltning om hur man tolkar, begripliggör och skapar mening ur erfarenheter. En vanlig metafor är att nyheterna representerar en spegelbild av verkligheten, man kan enligt det synsättet få en objektiv bild av verkligheten genom att läsa nyheter i tidningar eller ta del av nyheterna på annat sätt (Ibid s.119). Journalistiska nyheter bör dock inte ses som spegelbilder av verkligheten, utan snarare (re)konstruktioner av verkligheten. Journalister väljer att utforma nyheten på ett visst sätt, de gestaltar verkligheten (Ibid s.120). Att kommunicera är att gestalta och det är svårt att inte göra detta. Vi är beroende av information och mycket får vi från medierna, ju mer beroende vi är desto lättare kan vi påverkas av gestaltningarna (Ibid s. 121-122). 4.3 Nyhetsvärdering Det görs hela tiden urval när en nyhet skapas och det är långt ifrån allt material som används. Man brukar använda begreppet gatekeeper som handlar om gallring av material i massmedierna. Nyheterna passerar gates, vilket gör att allt inte når mottagaren. En nyhet kan förkortas, göras om eller slängas (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.316-317). Nyhetsvärdering är något som görs av redaktionerna när det ska bestämmas vilken nyhet som passerar i nyhetsprocessen. Walter Lippman en Amerikansk journalist har beskrivit två krav för en nyhet, att den ska väcka känslor och läsaren ska kunna identifiera sig med nyheten, det viktigaste är konsumentens känslor (ibid s.320). I kommunikationsforskaren Henk Prakkes modell fokuserar han på tid, rum och kultur. Något som sker nu, som kan beröra direkt och som har hänt i närheten har ett stort nyhetsvärde (Ibid s.321). Håkan Hvitfelt som är medieforskare har gjort en studie om vad som blir en nyhet. Det är troligast att en nyhet publiceras och placeras på framsidan om nyheten behandlar politik, ekonomi, brott och olyckor, om det är en händelse som är överraskande, handlar om enskilda elitpersoner, beskrivs enkelt, är viktig och har negativa inslag (Ibid s.323). Viktighet och närhet är grundläggande i flera nyhetsvärderingsteorier. Avvikelse är också något som förekommer i en del nyhetsvärderingsmodeller. Sällsynt och oväntat har stort nyhetsvärde. Detta kan leda till att negativa händelser och konflikter blir större nyheter än händelser som är positiva. En del nyhetsvärderingsteorier säger att det är lättare att skapa goda nyhetsberättelser kring personer än kring abstrakta fenomen i samhället (Nord, Strömbäck 2009 s.21). Medieforskaren John H. McManus har kommit fram till tio kriterier för nyhetsvärdering, några 10

av dem är nytt, närhet, känslor, betydelse, konflikt och ovanlighet. Det som kan ha betydelser är hur ny frågan eller händelsen är, hur nära det är geografiskt, om det väcker känslor, hur kända personerna kring händelsen eller frågan är, om det finns några konflikter och hur osannolik och överraskande händelsen eller frågan är (Ibid s.22). 4.4 Medielogik Medielogik är ett begrepp som beskriver hur mediets egenskaper och arbetsprocesser påverkar innehållet (Nygren, Wadbring 2013 s.280). Det handlar om innehållet och hur det påverkas av mediets format, interna arbetsvillkor, organisation, uppmärksamhetsbehov och normer. Med detta perspektiv handlar nyhetsvärderingen mer om mediernas egna behov som passar deras egna format och produktionsvillkor än om verkligheten. Detta kan handla om konkurrensen om att fånga publikens uppmärksamhet. Det har utvecklats olika berättartekniker som har utvecklats av mediernas egna behov av att minska informationsöverskott och på samma gång fånga människors uppmärksamhet. Berättarteknikerna som man tror präglar innehållet i medierna är tillspetsning, förenkling, personifiering, polarisering, intensifiering och konkretion (Strömbäck 2008a s.388). Det sägs ibland att nyhetsmedierna konstruerar en ny verklighet. Att mediet är budskapet är en vanlig tes som utgår från att det finns skilda egenskaper hos medier. Egenskaperna i sin tur bestämmer vilket innehåll det har, hur det utformas och uppfattas av människor (Hvitfelt 2003 s.31). Utifrån begreppet medielogik kan man se på skillnader och likheter mellan medier, detta gäller mer eller mindre uttalade normer och regler som styr hur det arbetas med innehållet. Medielogiken styr vad innehållsenheter bör placeras, hur språk och tid bör användas. När det ska rapporteras om en enskild händelse underordnas det rutiner för hur det ska behandlas i ett visst medium (Ibid s.32). Det är mediernas egenskaper som skapar denna logik för hur verkligheten ska beskrivas. Det finns delar av medielogiken som inte är nödvändiga, att det följs beror på att man brukar arbeta på ett särskilt sätt. Vissa delar av medielogiken är däremot viktiga på grund av mediets egenskaper (Ibid s.34). Teorin om medielogiken handlar inte i första hand om nyhetsurval och nyhetsvärdering men den har flera likheter med andra teorier om hur nyheter väljs ut och värderas. Något viktigt som teorin påpekar är att nyhetsurval och nyhetsvärdering inte handlar om objektiva egenskaper i första hand hos möjliga nyheter, som det beskrivits ovan handlar det snarare om hur nyheter kan formas om för att möta mediernas egna behov. Det kan handla om vad publiken bör ta del av eller vad de vill ha. Genom det perspektivet kan man urskilja tre styrfält för journalistikens 11

nyhetsurval och nyhetsvärderingar, nämligen mediernas egna behov och format, intresse och vikt (Strömbäck 2008b s.13). 4.5 Vinkling Inom journalistiken är vinkling ett vanligt begrepp, vilket innebär att historien berättas från ett perspektiv (Hultén 1993 s.73). Det finns typiska sätt att vinkla enligt de flesta journalister men det finns också skillnader mellan olika medier, vinklingen är också beroende på vilket ämne det är (Hvitfelt 2003 s.40). Vinklingar innebär inte att det som skrivs är osanningar, snarare förstärker det. Det blir förvridet men detta gäller i stort sätt all fakta i medierna. Ur saklighetssynpunkt är hårdvinklingar allvarligt, vilket är vanligare i kvällspressen. Detaljer förstoras och blir huvudsaken i nyheten, lika så oväsentliga aspekter och bisaker (Ibid s.41). De vinklingar som brukar användas av journalister är: personinriktning, den enskilde mot myndigheten, överdrifter och dramatik, politisering, negativitet, skandal och sensation, journalistens eget engagemang, konflikter och motsättningar, hot och katastrof och till sist lokal vinkel (Ibid s.40). 4.6 Nätjournalistik Forskning brukar peka ut och undersöka fyra karaktärsdrag hos nätnyheter som skiljer den från traditionella journalistiken, vilket är hyperlänkar, flervägskommunikation, multimedialt berättande och blixtsnabb publiceringshastighet. Flera omständigheter präglar en nyhet producerad av denna journalistik. Det som bland annat skiljer sig är att första publiceringen sker direkt efter att något hänt, det publiceras vid en oförutsägbar tidpunkt, det uppdateras, raderas eller ändras, det presenteras som ett utkast utan slutlig version, det beröms eller ifrågasätts på webbsidan och det kan länkas på olika ställen (Karlsson 2010 s.30). Utöver att det finns interaktiva funktioner på tidningens webbsida kan användarna på ett annat sätt påverka vilka nyheter som ska hamna på förstasidan och hur de ska se ut. Genom den digitala tekniken kan redaktionerna följa läsarnas klickningar på sajten, minut för minut kan de få feedback från läsarna, vilka nyheter som inte ger trafik och vilka som gör det (Ibid s.89). Nyheter som skapar mycket trafik stannar kvar på förstasidan länge, ges olika interaktiva funktioner, följs upp och får mer resurser än nyheterna som inte skapar någon trafik. Att den journalistiska nyhetsvärderingen finns kvar och i hög grad utformar nyheterna är nätjournalisterna tydliga med. Är det något journalisterna tycker är viktigt publiceras det även om det inte drar mycket 12

trafik. Om en nyhet som utgår från alla nyhetsvärderingskriterier inte drar trafik prövar dock redaktionen bland annat att ändra rubrik eller byta bilder för att se om det kan fånga publiken. Innehållet i nätnyheterna tar därmed hänsyn till både användarnas klickande och journalisternas professionella nyhetsvärdering (Ibid s.90). 5 Metod Detta kapitel redogör för vald metod, vilket är en kvantitativ innehållsanalys. Först görs en kort beskrivning av metoden, där efter kommer material, urval och tillvägagångssätt beskrivas. För att få en bättre bild av tidningarna som är materialet kommer en kort beskrivning av Aftonbladet och Svenska Dagbladet göras. Kapitlet avslutas med en metodkritisk del innan nästa kapitel med resultatet presenteras. 5.1 Val av metod För att genomföra studien valde jag att studera två dagstidningar med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys är en bra metod om man ska analysera en stor mängd material. I denna metod använder man variabler som ställer frågor till innehållet. Syftet är att man vill generalisera resultatet och se generella mönster (Ekström, Larsson 2010 s.119). Med studien vill jag kunna se ett tydligt mönster i rapporteringen, jag vill kunna dra generella slutsatser av ett större material, därför fungerade denna metod väldigt bra. För att undersöka mediernas dagordning och vilka frågor de intresserar sig för brukar man oftast undersöka medieinnehållet med kvantitativa innehållsanalyser. Då brukar man räkna inslag eller antalet artiklar. Hittar man många artiklar kan man bedöma att ämnet ligger på mediernas dagordning (Strömbäck 2000 s.155). I undersökningen vill jag studera om ämnet kommer till tals i utvalda tidningar med fokus på hur det gestaltas. Därmed vill jag studera vilka sammanhang psykisk ohälsa förekommer i, hur Aftonbladet och Svenska dagbladet gestaltar detta ämne, hur det vinklas, vilka personer som kommer till tals och hur psykisk ohälsa benämns i artiklarna. 5.2 Material, urval och avgränsningar Valet av material föll på Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbversioner, dels eftersom att jag vill se skillnaden mellan kvällstidning och morgontidning och dels för att de båda är bland de största tidningarna i Sverige idag (TU 2016 s.5). För att få fram mitt material, det vill säga 13

artiklarna använde jag mig av Mediearkivet. Jag använde mig av utökad sökning och funktionen något av orden och sökte med orden psykisk ohälsa, psykiska ohälsan psykisk sjukdom och psykiska sjukdomar. Denna funktion gör att inte endast ett av orden kan förekomma, utan flera av dem kan finnas i artiklarna. Jag sökte sedan på svensk webb för att få upp artiklar från tidningarnas webbversioner. Valet föll på webbtidningarna eftersom att tiden man lägger ner på medier på internet ökar och det är många som läser dagstidningen på nätet, särskilt kvällstidningen (Findahl, Davidsson 2015 s.89-90). Perioden som valdes var 2015-01-01 till 2015-12-31. I den tidigare forskningen kunde jag inte hitta någon studie som studerat 2015, därför föll valet på föregående år. Aftonbladet gav 187 träffar och Svenska Dagbladet gav 168. När jag fått fram mina artiklar som jag skulle göra min innehållsanalys på valde jag att endast ta med nyhetsartiklar. Valet föll på nyhetsartiklar då jag ville studera hur psykisk ohälsa gestaltas i nyhetsjournalistiken, därmed skulle tillexempel inte debatter fungera. Artiklar som endast nämnde orden i förbifarten utan att egentligen handla om psykisk ohälsa räknades bort. Av de funna artiklarna användes slutligen 170 artiklar, 76 från Svenska Dagbladet och 94 artiklar från Aftonbladet. 5.2.1 Aftonbladet Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta och är en socialdemokratisk kvällstidning. Tidningen trycks i Stockholm men även på andra orter, Aftonbladet ges ut i olika regionala utgåvor. Den första dagstidningen på Internet var Aftonbladet, detta var 1994 med Aftonbladet/Kultur. 1995 tillkom nyheter och senare har det tillkommit flera andra tjänster. Www.aftonbladet.se nådde 2014 ungefär 1,6 miljoner användare per dag, mobilsajten var inte långt ifrån med 1,5 miljoner per dag (NE 2016). 5.2.2 Svenska dagbladet Svenska Dagbladet (SvD) som grundades år 1884 tillhör gruppen morgontidningar. Syftet med tidningens journalistiska verksamhet är att informera, driva opinion, kritiskt granska och upplysa. Att värna den individuella yttrandefriheten mot partsintressen eller statens ingrepp är något som Svenska Dagbladet ser som sitt ansvar. På tidningens redaktion jobbar de självständigt och oberoende av kommersiella, religiösa, politiska eller enskilda intressen. Att tidningen är självständig och har en oberoende ställning är något som de bygger sin trovärdighet på. Tidningen vill skapa och vara en arena för fri debatt och den utgår ifrån humanistisk 14

grundsyn, detta innebär att SvD vill försvara enskildas okränkbarhet och integritet (Svenska Dagbladet 2016). 5.3 Tillvägagångssätt Först bestämde jag ett ämne som jag ville studera, vilket var gestaltning av psykisk ohälsa i media, närmare bestämt i dagspressen. Efter det letade jag upp vetenskapliga artiklar i ämnet att grunda studien på. En problemformulering skapades också som studien skulle utgå ifrån. När materialet valts och urvalet gjorts körde jag sökningen i Mediearkivet igen för att säkerställa att jag fick lika många träffar. Jag kollade även att jag inte hade missat någon artikel som stämde in i mitt urval. När detta gjorts läste jag igenom alla analysenheter det vill säga artiklarna noggrant flera gånger för att hitta huvudfokus och relevanta ord i texterna. För att sedan kunna ta reda på hur tidningarna gestaltar psykisk ohälsa skapades ett kodschema (bilaga 1) utifrån frågeställningen, tidigare forskning och teorier. Det består av ett antal variabler som ställer frågor till innehållet, variablerna fokuserar på att ta reda på vad det är för huvudfokus, hur psykisk ohälsa benämns, vilka personer som får komma till tals, om man får information vad psykisk ohälsa innebär och om man får kontaktuppgifter till hjälp. En sista fråga till innehållet är hur tidningarna vinklar innehållet, därmed har frågorna om det förekommer personifiering, konkretisering, konflikter, sensation och dramatik ställts. Med en kvantitativ innehållsanalys kan det vara svårt att undersöka berättelsestrukturer, genom att undersöka förekomsten av journalistiska grepp eller vinklingar kan mönster i journalistiken hittas (Ekström, Larsson 2010 s.140). Därmed är det relevant att undersöka förekomsten av vinklingarna som nämnts och som är av högt nyhetsvärde. När det gäller frågan om vilka psykiska sjukdomar och symptom som nämns har de valts ut utifrån de diagnoser som 1177 Vårdguiden skrivit ingår i begreppet psykisk ohälsa, utöver det har stress lagts till då långvarig stress påverkar den psykiska hälsan (Kognitiva teamet 2016), därav viktigt att studera. Efter att ett kodschema skapats gjordes kodinstruktioner (bilaga 2) detta för att någon annan ska kunna koda samma som jag och för att göra tydligt i uppsatsen vad jag menar med de olika variablerna. Jag började därefter med att testkoda ett antal artiklar i programmet SPSS. Efter provkodningen började jag koda in alla analysenheter, totalt kodades 170, 76 från Svenska Dagbladet och 94 från Aftonbladet. För att säkerställa att jag kodat rätt gick jag genom alla analysenheter någon dagar senare, detta genom att kolla om jag kodade samma en andra gång. När jag fått fram mitt resultat och data, undersöktes frekvens och olika variabler korsades för att hitta samband. Därefter skapades diagrammen i Excel och lades in i uppsatsen. 15

5.4 Metoddiskussion och metodkritik Fyra viktiga begrepp för kvantitativ innehållsanalys är objektivitet, systematik, kvantitet och manifest innehåll (Ekström, Larsson 2010 s.121-122). Objektivitet innebär att analysen av ett innehåll ska kunna göras av vem som och personen ska kunna få samma resultat (ibid). För att uppnå objektivitet, att någon annan kan göra om min studie och få samma resultat, det vill säga replikerbarhet har jag använt ett kodschema (bilaga 1) och kodinstruktioner (bilaga 2) när artiklarna från Aftonbladet och Svenska Dagbladet analyserades. Kodschemat är uppbyggt av variabler och variabelvärden, vilket innebär att det finns frågor som ställs till innehållet och svarsalternativ. Kodinstruktionerna används som tolkningsregler, vilket ska göra att en annan person ska kunna tolka det så som jag har gjort. För att nå objektivitet är systematik viktigt, detta uppnås genom att tillvägagångssättet för analysen är klart definierat (Ibid). Detta har gjorts genom att vara tydlig med vilka tidningar som valts och urvalet av artiklarna, det har getts tydliga instruktioner på hur materialet ska samlas in och analyseras. Det tredje begreppet kvantitet innebär att variabler ska kunna beskrivas kvantitativt, man ska kunna se frekvens och omfång (Ibid). När artiklarna hade analyserats samanställdes svaren och ett resultat kunde utvisas genom bland annat undersöka frekvensen av varje variabelvärde. Detta gjordes i SPSS, vilket gjorde att frekvensen snabbt kunde räknas ut och man kunde se resultatet i siffror. Det sista begreppet manifest innehåll betyder att analysen begränsas till det som tydligt går att utläsa i texten, alla personer som läser ska kunna utläsa det (Ibid). Därför var det även här viktigt att vara tydlig, för att manifest innehåll skulle uppnås skapades ett kodschema och kodsinstruktioner, detta för att inte kunna feltolka något. Något annat viktigt när man gör en kvantitativ studie är att tänka på validiteten och reliabiliteten. Validitet innebär att man har undersökt det man tänkt undersöka och inget annat. Syftet med studien var att undersöka hur dagspressen rapporterar och gestaltar psykisk ohälsa. Tidigare forskning handlar om just detta och artiklar om ämnet har valts ut och analyserats. Därmed har det undersökts det som var tänkt och studien kan anses ha hög validitet. Att man gör sina mätningar korrekt är vad reliabilitet innebär och det ska inte bli några tillfälligheter. (Thurén 2007 s.26). Vad gäller reliabiliteten kunde det varit fler artiklar men jag har ändå ett representativt urval under ett helt år, jag har använt mig av ett kodschema med tydliga instruktioner (bilaga 2) och varit noga när jag kodat. Innan undersökningen gjorde jag en provkodning utifrån mitt kodschema för att säkerställa mig att jag gjorde rätt och för att undvika slarv. Lika så gick jag igenom all kodning efter den riktiga kodningen och kollade så att jag 16

kodat rätt. När man ser till etik har jag tagit del av de etiska förhållningssätten. I min studie har det inte funnits några av de fyra kraven: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav eller nyttjandekrav (Vetenskapsrådet 2002) att ta hänsyn till, då jag inte intervjuat någon eller gjort enkäter. Det har tillexempel inte funnits några personer som jag behövt informera om studien eller skriva ut som anonyma. Även då namn nämns i artiklarna från Aftonbladet och Svenska Dagbladet nämner jag inte några namn i min uppsats men detta beror även på att det är en kvantitativ studie. Något som kunde ha gjorts annorlunda med studien är valet av analysenheter, om fler tidningar valts kunde resultatet kanske generaliserats mer. Analysenheterna bestod av 170 artiklar, 94 från Aftonbladet och 76 från Svenska Dagbladet, det kunde eventuellt varit bättre att det varit lika många artiklar av varje tidning. Aftonbladet består av fler artiklar men resultatet räknades ändå ut i procent på varje tidning. Trots kodinstruktioner, kodschema och en provkodning som gjordes innan kodningen kändes tolkningen som ett problem ibland men det gav inga större problem, det krävdes bara mer tid och fokus vid kodningen. Såhär i efterhand kunde kanske svaret flyktingar under variabeln huvudfokus tagits bort och placerats in någon annanstans då det var den minst förekommande kategorin och ganska oviktig i detta sammanhang. Kategorin övrigt kunde även den gjorts om, då den är lika stor som några andra kategorier. Variablerna myndighet och geografiskt plockades bort då det efterhand inte kändes relevant i studien. Ibland kände jag även att jag ville undersöka mer kvalitativt, att studera artiklarna mer ingående. Det hade dock tagit tid att lägga till denna metod i studien och kvantitativt kändes trots allt bäst för studiens syfte. De olika psykiska sjukdomarna och symptomen kunde beskrivits i uppsatsen, men fokus ligger på media och inte på de olika sjukdomarna, därför beskrevs de inte mer ingående. 6 Resultat och analys I följande kapitel kommer resultatet presenteras och analyseras. Sammanlagt består materialet av 170 analysenheter, 94 artiklar från Aftonbladet och 76 från Svenska Dagbladet. Resultatet visar hur det ser ut i båda tidningarna sammanlagt och även en jämförelse mellan dem. När en jämförelse görs räknas procenten ut av varje tidning för sig, för att sedan göra jämförelsen, alla diagram visas i procentform med en decimal. Resultatet har tagits fram genom en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av ett kodschema som skapats utifrån teorierna, 17

forskningen och frågeställningen. I slutet av kapitlet görs en sammanfattning av resultatet och i nästa kapitel presenteras slutdiskussionen som svarar på frågeställningarna. 6.1 Artiklarnas huvudfokus Nedan presenteras resultatet av det som artiklarna fokuserar på. Huvudfokus innebär därmed det som artikeln fokuserar mest på, ett ämne eller på personporträtt. 30,0 27,1 % 25,0 20,0 15,0 10,0 12,4 % 11,2 % 7,6 % 7,6 % 8,8 % 11,8 % 9,4 % 5,0 4,1 % 0,0 Diagram 1. Huvudfokus i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Av 170 artiklar har procenten räknats ut, för att visa hur många procent varje tema förekommer av det totala antalet artiklar. Mest förekommande ämne i Aftonbladet och Svenska Dagbladet tillsammans är brott och våld, vilket utgörs av 46 artiklar, det vill säga 27,1 procent. Näst mest förekommande ämne är arbetsliv med 12,4 procent, vilket är 21 artiklar. Det ämnet behandlar mestadels arbetsrelaterade sjukskrivningar oftast koppat till stress, eller artiklar om utmattning på jobbet. Detta kan bero på att en av de vanligaste sjukskrivningarna idag är stress (Försäkringskassan 2015). Det tredje största fokus i de två dagstidningarna är barn/ungdomar med 11,8 procent, vilket utgörs av 20 artiklar. Mest rapporterade temat är därmed brott och våld. Enligt Håkan Hvitfelt har artiklar som handlar om ekonomi, politik, brott och olyckor högt nyhetsvärde och nyheter som behandlar dessa teman har stor chans att publiceras och placeras på framsidan (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.323). I denna studie kan man se tydligt att brott har ett högt nyhetsvärde eftersom att ämnet dominerar stort. Politik har ett högt nyhetsvärde men det stämmer inte i detta fall, endast 7,6 procent av artiklarna fokuserar på politik. De olika ämnena är ganska jämna i rapporteringen förutom brott. Flyktingar, politik och personporträtt är dock det som har minst fokus i artiklarna, därefter självmord. Personporträtt som var intressant att ta med som huvudfokus även om det inte är ett ämne, syftade till att ta reda på om fokus är på en 18

drabbad. Det man kan utläsa i resultatet är att inte många artiklar handlar om en drabbad person. Rapporteringen är jämn bortsett från brott och våld och detta kan antas bero på nyhetsvärdering men det skulle även kunna bero på att nyheter på webben bland annat utgår ifrån klickningar. Spännande artiklar om brott skulle kunna skapa mer klickningar på webben och därmed vet journalisterna att publiken vill läsa om detta. Att brott och våld är det som tidningarna rapporterar mest om skulle även kunna bero på medielogiken. Medierna arbetar på ett visst sätt och det finns en konkurrens om att fånga publikens uppmärksamhet (Strömbäck 2008a s.388). Detta skulle kunna vara en anledning till att brott och våld är något det rapporteras mycket om, att medierna tänker på sig själva och sina egna villkor. 35,0% 31,9% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 13,2% 11,7% 8,5% 14,5% 21,1% 2,1% 8,5% 6,6% 6,6% 7,4% 7,9% 11,7% 5,3% 8,5% 15,8% 9,6% 9,2% 0,0% Aftonbladet Svenska Dagbladet Diagram 2. Huvudfokus i Aftonbladet VS Svenska Dagbladet. Procenten har räknats ut på varje tidning för sig. Procenten har räknats ut på Aftonbladets 94 artiklar och på Svenska Dagbladets 76 artiklar. Detta gör att det inte blir 100 procent när man räknar samman procenten i diagrammet. Vid en jämförelse av de två dagstidningarna kopplar Aftonbladet samman psykisk ohälsa med brott och våld mer än vad Svenska Dagbladet gör. Av aftonbladets artiklar består 31,9 procent av brott och våld, vilket är 30 artiklar. I Svenska Dagbladet utgörs brottsartiklarna av 21,1 procent, det vill säga 16 artiklar. I Strömbäcks (2008b) studie på nyhetsmediernas agendor kunde han se att brott, kriminalitet, våld och aggression är vanligt förekommande i kvällstidningarna men även att morgontidningarna var de som fokuserade minst på nyheter om risker, kriser och hot (Strömbäck 2008b s.41). Nyheter om kriser, risker och hot har en given plats i svenska nyheternas utbud (Ibid s.42). Det är något som även stämmer i denna studie om dagstidningarnas rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa, gestaltningen av detta ämne görs främst i samband med brott och våld. 19

Efter brott och våld kommer både rapporteringen om arbetsliv och självmord med 11,7 procent i Aftonbladet, vilket är 11 artiklar vardera. I Svenska Dagbladet är även brott och våld störst fokus, 16 artiklar behandlar ämnet (21,1%). Rapporteringen om barn och ungdomar kommer där efter med 15,8 procent, det vill säga 12 artiklar. Sjukvården och psykiatrin är det tredje mest rapporterade ämnet, vilket förekommer i 11 artiklar (14,5 %). Anledningen till att självmord är näst största fokus i Aftonbladet kan bero på att det är något oväntat och ovanligt, så kallat sensation men att det även är något negativt, vilket är vinklingar som kvällspressen i högre utsträckning använder sig av (Strömbäck 2008b). Detta kommer diskuteras vidare senare i kapitlet. Anledningen till att barn och ungdomar är det näst mest förekommande fokus i Svenska Dagbladet skulle kunna bero på att morgonpressen inte vinklar i lika hög utsträckning som kvällspressen. Överdriven vinkling förekommer framförallt i kvällspressen (Hvitfelt 2003 s.39). Svenska Dagbladet kanske hellre tar upp ett viktigt ämne som barn och ungdomar då barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat. Under 1990- och 2000- talet har det ökat och enligt uppgifter från 2011 fortsätter ökningen (Socialstyrelsen 2013 s.7). 6.2 Psykisk sjukdom och symptom Nedan kommer rapporteringen om specifika psykiska sjukdomar och symptom presenteras, likaså förekomst av fakta om sjukdomar och symptom och kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. I studien används ordet symptom för en lättare form av psykisk ohälsa som inte klassificeras som psykisk sjukdom, exempelvis oro eller stress. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 40,6 % 2,9 % 5,3 % Psykisk sjukdom/symptom Fakta Kontaktuppgifter till sjukvård/annnan hjälp Diagram 3. Förekomst av psykisk sjukdom/symptom, fakta om sjukdom/symptom och kontaktuppgifter i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Procenten anger hur mycket förekommande det är i de 170 artiklarna. Varför det inte blir 100 procent tillsammans i diagrammet beror på att varje stapel för sig visar förekomsten, resterande procent av varje stapel är den del som visar att det inte förekommer. 20

Av 170 artiklar är det 69 artiklar (40,6 %) som nämner en psykisk sjukdom eller symptom. Detta betyder att i resterande artiklar nämns endast ordet psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom utan att vidare nämna vilken typ av sjukdom/symptom det är. Det är endast 5 artiklar, det vill säga 2,9 procent som innehåller fakta om den sjukdom eller symptom som nämns. I 9 artiklar av 170 (5,3 %) skrivs det ut uppgifter till vart man kan vända sig för hjälp, antingen till sjukvården eller en frivilligorganisation/förening som jobbar för att motverka psykisk ohälsa och stötta drabbade. Anledningen till detta kan bero på den nyhetsvärdering som finns, journalisternas prioritering kanske inte ligger på att skriva ut vilken psykisk ohälsa det gäller. Fokus kanske istället ligger på nyhetsvärdering, tillexempel McManus tio kriterier, där bland annat känslor, närhet och nytt listas (Nord, Strömbäck 2009 s.22). Det kanske inte stämmer helt då en viktig nyhetsvärdering även är att det ska vara viktigt (Strömbäck 2009 s.169). Anledningen skulle även kunna vara att publicering på webben ska gå snabbt (Karlsson 2010 s.30). Journalister publicerar snabbare på webben än i papperstidningen, vilket skulle kunna göra att efterforskning om en psykisk sjukdom eller symptom inte görs. 35,0 30,0 30,6 % 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 21,2 % 11,2 % 3,5 % 4,1 % 4,7 % 5,9 % 1,8 % 2,4 % 2,9 % 1,8 % 1,2 % 0,6 % Ångest/oro Depression Neuropsykriatriska diagnoser Stress Utmattningssyndrom Schizofreni Ätstörning Borderline Bipolär Psykos Generaliserat ångestsyndrom Posttraumatisk stressyndrom Tvångssyndrom Diagram 4. Förekomst av namn på psykisk sjukdom/symptom i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Procenten anger hur mycket förekommande ordet på symptomen/sjukdomen är i de 170 artiklarna. Varför det inte blir 100 procent tillsammans i diagrammet beror på att varje stapel för sig visar förekomsten, resterande procent av varje stapel är den del som visar att det inte förekommer. Ångest och oro nämns i 52, artiklar (30,6 %). Näst mest förekommande är depression med 21,2 procent, följt utav stress som förekommer i 11,2 procent av artiklarna. Det som benämns minst 21

är tvångssyndrom (0,6 %) och Schizofreni förekommer i endast 4,7 procent. Ångest och olika typer av depression är några av de vanligaste tillstånden som människor behandlas för idag, men lika så schizofreni, psykoser, och missbruk (Regeringskansliet 2012 s.5). Ångest, depression, schizofreni och psykos är i topp fem av de mest förekommande psykiska sjukdomarna/symptomen, vilket skulle kunna kopplas till att det är de vanligaste tillstånden som man behandlas för, även om vissa av sjukdomarna förekommer väldigt lite. Droger och missbruk har studerats genom att kolla förekomsten av orden, det har därmed inte studerats som huvudfokus. Missbruk och droger kopplat till psykisk ohälsa förekommer i en minoritet av artiklarna, det vill säga i 18 artiklar av 170 (10,6 %). Det är i artiklar om arbetsliv som psykisk sjukdom och symptom nämns mest i, lika så i artiklar om brott och våld. Stress och utmattningssyndrom är vanligt förekommande ord i artiklar där arbetsliv har huvudfokus, detta kan bero på att den ökade sjukskrivningen i samband med psykisk ohälsa ofta beror på stress (Försäkringskassan 2015). Depression nämndes främst i artiklarna om brott lika så psykos, detta skulle kunna leda till fel uppfattning av dessa psykiska sjukdomar när orden förekommer mest i det sammanhanget. Vid en jämförelse av tidningarna är det i 47,4 procent av Svenska Dagbladets artiklar som nämner någon psykisk sjukdom/symptom jämfört med Aftonbladets 35,1 procent. Av Svenska Dagbladets artiklar är det 5,3 procent som skriver ut mer information om en sjukdom/symptom medan det endast är 1 artikel (1,1 %) i Aftonbladet. Det är inte nämnvärda skillnader mellan tidningarna men Svenska Dagbladet nämner vilken symptom eller sjukdom det handlar om mer än Aftonbladet gör. Det är även vanligare att skriva ut fakta om en psykisk sjukdom eller symptom i Svenska Dagbladet. Detta skulle kunna bero på att Svenska Dagbladets har ett tydligt syfte att bland annat informera och upplysa, något kvällspressen också ska göra. Dock skiljer sig morgonpressen och kvällspressen sig åt på vissa sätt. När Aftonbladet fick en ny redaktionschef 1960 var det mer underhållande material än nyhetsjournalistik, kvällstidningarna hämtade idéer från populärpressen vilket också togs över av kvällspressen. Kvällspressen kombinerade spänning med mjukare tv orienterad journalistik (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s. 294). I dag kan vi även se denna skillnad, Aftonbladet rapporterar mer om brott och det förekommer lite mer sensation och dramatik i artiklarna, vilket kommer diskuteras senare i kapitlet. Att kvällspressen rapporterar mer om brott och använder sig av vinklingar som sensation och dramatik mer än dagspressen gör, kan ge en bild av att morgonpressen är mer seriös. Svenska Dagbladet är kanske därmed mer noggrann med att 22