Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen
Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU-domstolen Europeiska revisionsrätten Europeiska centralbanken 2
3
Europeiska unionens institutioner Europeiska rådet Europeiska rådet 13.12.2012 Europeiska rådet sammanträder i Justus Lipsius byggnaden i Bryssel Foton: Europeiska rådet 4
Europeiska rådet Europeiska rådet eller toppmötet sammanträder fyra gånger per år fastställer de allmänna politiska riktlinjerna för unionens utveckling löser tvister som inte annars har kunnat lösas I mötena deltar EU-ländernas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande Statsministern representerar Finland Befogenheten att fatta juridiskt bindande beslut 5
Europeiska rådet Arbetet leds av Europeiska rådets ordförande, president till rådets första ordförande valdes belgiske Herman Van Rompuy den 19 november 2009 Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet för två och ett halvt år - mandatet kan förnyas en gång Till presidentens uppgifter hör att vara ordförande vid Europeiska rådets möten och att leda dess arbete 6
Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens råd Europeiska rådet sammanträder i Justus Lipsius byggnaden i Bryssel. Foto: Europeiska rådet 7
Europeiska unionens råd (ministerrådet) Viktigt lagstiftnings- och beslutsorgan Exklusiv behörighet i de frågor som inte har överlåtits att beslutas av gemenskapen Företräder medlemsstaterna i unionens beslutsfattande Företrädare för medlemsstaternas regeringar sammanträder i rådet Kallas ibland också ministerrådet 8
Europeiska unionens råd Rådet sammanträder i tio olika sammansättningar och vilken minister som deltar bestäms enligt det ämnesområde som behandlas 1. allmänna frågor 2. yttre förbindelser 3. ekonomiska och finansiella frågor (Ecofin) 4. rättsliga och inrikes frågor 5. sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 6. konkurrenskraft (inre marknaden, industri och forskning) 7. trafik, telekommunikationer och energi 8. jordbruk och fiske 9. miljö 10. utbildning, ungdom och kultur 9
Europeiska unionens råd Rådets huvuduppgifter: använder lagstiftande makt med Europaparlamentet sammanjämkar medlemsstaternas ekonomiska politik och socialpolitik ingår internationella avtal mellan EU och andra länder eller organisationer godkänner EU:s budget tillsammans med parlamentet 10
Europeiska unionens råd Rådet fattar beslut 1. med kvalificerad majoritet 2. enhälligt (bl.a. utrikes- och säkerhetspolitik, beskattning) Medlemsstaterna har vetorätt i frågor som kräver enhällighet 11
Europeiska unionens råd Från och med år 2014 uppnås kvalificerad majoritet enligt följande: ett beslut stöds av 55 % av rådets medlemmar dessa representerar 65 % av unionens befolkning beslutet stöds av minst 15 medlemsländer; för att blockera ett beslut krävs minst fyra medlemsländer Fram till 2017 har medlemsländerna rätt att be om att det gamla räknesättet används i enskilda frågor 12
Europeiska unionens råd Fram till år 2014 uppnåddes kvalificerad majoritet då: en majoritet av medlemsstaterna godkänner lösningen OCH det avges minst 255 röster för beslutet (73,91 % av det totala antalet röster) Fram till 2017 har medlemsländerna rätt att be om att det gamla räknesättet används i enskilda frågor 13
Europeiska unionens råd Om ett förslag läggs fram av någon annan än kommissionen eller den höga representanten för unionens utrikes- och säkerhetspolitik, uppstår kvalificerad majoritet om ett beslut stöds av 72 % av rådets medlemmar som representerar minst 65 % av unionens befolkning (i kraft från och med 2014) 14
Europeiska unionens råd Rådets arbete förbereds av de ständiga representanternas kommitté, Coreper, som sammanträder varje vecka coreper bistås vid beredningen av ärendena av ett flertal arbetsgrupper med representanter för nationella myndigheter Unionens 24 officiella språk är arbetsspråk i rådet Rådets lagstiftningsarbete är offentligt Rådet sammanträder i Bryssel och Luxemburg 15
Europeiska unionens råd Ordförandeskap Unionens ordförandeskap roterar: medlemsstaterna turar om att inneha ordförandeskapet för unionen i ett halvår i taget Ordförandelandet leder rådets arbete genom att göra upp mötesagendan och leda ordet vid mötena Ordförandelandet leder också rådets lagstiftningsarbete och övriga beslutsfattande samt försöker nå kompromisser mellan medlemsstaterna 16
Europeiska unionens institutioner Europaparlamentet Europaparlamentet i Strasbourg, Frankrike. Europaparlamentet i Bryssel Foton: Europaparlamentet 17
Europaparlamentet Europaparlamentet företräder medborgarna i unionen Det enda demokratiskt valda organet Väljs genom allmänna direkta val vart femte år De första direkta valet hölls 1979 18
Europaparlamentet Europaparlamentets ledamöter, eller mepparna (Member of the European Parliament), är grupperade enligt politiska åsikter, inte enligt nationalitet Antalet politiska grupper är i dag sju Enligt Lissabonfördraget har parlamentet 751 platser Finland har 13 platser 19
Europaparlamentet Lagstiftningsbefogenheter Ordinarie lagstiftningsförfarande (tidigare medbeslutandeförfarande) Parlamentet och rådet har lika stort inflytande Särskilt lagstiftningsförfarande används endast i vissa speciella fall parlamentet enbart har en rådgivande roll eller parlamentets godkännande krävs 20
Europaparlamentet Demokratisk kontroll Parlamentet utnämner kommissionen och dess ordförande Medborgarna har rätt att lämna in framställningar till parlamentet och begära ändringar i frågor som faller inom EU:s verksamhetsområde Parlamentet utnämner ombudsmannen Befogenhet att inrätta undersökningskommittéer vid överträdelser av gemenskapsrätten eller brister i tillämpningen av denna 21
Europaparlamentet Demokratisk kontroll Rätt att väcka talan vid Europeiska unionens domstol Möjlighet till talan om ogiltigförklaring av en rättsakt som hör till parlamentets ansvarsområde Möjlighet till passivitetstalan mot kommissionen eller Europeiska unionens råd om de inte uppfyller sina skyldigheter 22
Europaparlamentet Demokratisk kontroll Parlamentet har en allmän rätt till upplysningar och samrad inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Parlamentet har vid sidan av kommissionen och medlemsstaterna rätt att lägga fram förslag till ändringar i grundfördragen 23
Europaparlamentet Budgetbefogenheter Parlamentet godkänner varje år i december nästa års budget tillsammans med rådet Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för EU:s budget 24
Europaparlamentet Parlamentets arbete är tudelat 1. Plenarsammanträden Parlamentet behandlar kommissionens förslag till rättsakter utifrån utskottsbetänkanden och fattar beslut Årligen 12 fyra dagar långa plenarsammanträden i Strasbourg, Frankrike Dessutom hålls ett par dagar långa s.k. minisessioner i Bryssel, Belgien 25
Europaparlamentet 2. Utskottsarbete Parlamentsledamöterna är indelade i 20 ordinarie utskott specialiserade på olika verksamhetsområden Utskotten förbereder sessionerna genom att utarbeta och anta betänkanden om förslag till rättsakter och initiativbetänkanden Varje utskott har ett eget sekretariat Förutom de ordinarie utskotten kan parlamentet även tillsätta tillfälliga utskott och undersökningskommittéer 26
Europaparlamentet Parlamentet har sin hemort i Strasbourg, men utskotten och de politiska grupperna sammanträder huvudsakligen i Bryssel En del av Europaparlamentets generalsekretariat finns i Luxemburg I sekretariatet arbetar tjänstemän som anställts genom uttagningsprov från alla EU-länder De politiska grupperna har sina egna medarbetare och parlamentsledamöterna har assistenter 27
Europeiska unionens institutioner Europeiska kommissionen Europeiska kommissionens byggnad Berlaymont i Bryssel Foto: Europeiska kommissionen 28
Europeiska kommissionen Politiskt oberoende kollegium, som representerar och försvarar hela unionens intressen En ny kommission utses vart femte år inom sex månader efter parlamentsvalet Medlemsstaterna nominerar sina egna kandidater till kommissionen i kommissionen representerar de dock inte medlemsstaterna Med kommissionen avses både själva institutionen och den grupp som de 28 kommissionärerna bildar 29
Europeiska kommissionen Kommissionen är EU:s största institution vid generalsekretariatet i Bryssel arbetar runt 30.000 personer på 36 generaldirektorat varje generaldirektorat (GD) ansvarar för ett visst politikområde och avdelningens generaldirektör svarar inför en av kommissionärerna Kommissionen har kontor också i Luxemburg, representationskontor i alla EU-länder och delegationskontor i ett flertal huvudstäder Kollegiet sammanträder i Bryssel en gång i veckan fattar sina beslut gemensamt 30
Europeiska kommissionen Kommissionens huvuduppgifter: Initiativrätt i lagstiftningsfrågor föreslår politiska riktlinjer och åtgärdsprogram Unionens verkställande organ genomför EU:s politik och budget och svarar för att besluten verkställs Unionens kontrollorgan ser till att EU:s lagstiftning efterlevs (tillsammans med domstolarna) Företräder Europeiska unionen i internationella sammanhang 31
Den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitiken 2009 Storbritanniens Catherine Ashton Leder den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. EU:s utrikestjänst bistår Fungerar som ordförande för utrikesrådet och ansvarar i kommissionen för ärenden som rör yttre förbindelser 32
Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik Den höga representanten svarar för att unionens utrikesfrågor sköts konsekvent och företräder EU på den internationella arenan när det gäller utrikes- och säkerhetsfrågor Den höga representanten kommer att biträdas av en europeisk avdelning för yttre åtgärder Kommissionens representationer runtom i världen blir EU-delegationer 33
Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens domstol 34
Europeiska unionens domstol Ser till att att EU-lagstiftningen ( unionsrätten ) tolkas och tillämpas enhetligt i alla medlemsstater Ser också till att medlemsstaterna och EU:s institutioner uppfyller sina förpliktelser Befogenhet att avgöra tvister mellan medlemsstater, EU-institutioner, företag och enskilda Domstolen som har sitt säte i Luxemburg består av en domare från varje medlemsstat 35
Europeiska unionens domstol Europeiska unionens domstol består av tre delar : Unionens domstol behandlar medlemsländernas och institutionernas talan om ogiltigförklaring av ministerrådets och parlamentets beslut och om underlåtenhet att vidta åtgärder talan om fördragsbrott som väcks av kommissionen eller medlemsländer mot andra medlemsländer förhandsavgöranden som nationella domstolar ber om tolkningen av EU-rätten 36
Europeiska unionens domstol Tribunalen behandlar talan som väcks av fysiska eller juridiska personer om ogiltigforklaring av EU-institutionernas och EUmyndigheternas beslut och om underlatenhet att vidta åtgärder talan som väcks av medlemsstaterna mot kommissionen grundades 1989 för att dela på arbetsbördan för unionens domstol Personaldomstolen Behandlar tvister mellan institutionerna och deras anställda 37
Europeiska unionens institutioner Europeiska revisionsrätten Europeiska revisionsrätten fungerar i Luxemburg Foto: Europeiska unionen 38
Europeiska revisionsrätten Har sitt säte i Luxemburg Kontrollerar att EU:s medel, som kommer från skattebetalarna, förvaltas på ett lagligt, effektivt och ändamålsenligt sätt Har rätt att granska alla personer eller organisationer som hanterar EU-medel En ledamot från varje EU-land 39
Europeiska unionens övriga organ Europeiska centralbanken 40
Europeiska centralbanken Har sitt säte i Frankfurt chefdirektör är Mario Draghi Sköter euroområdets penningpolitik Foto: Europeiska centralbanken Bankens viktigaste uppgift är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet, så att den europeiska ekonomin inte drabbas av inflation Fastställer räntorna för hela euroområdet Banken fattar sina beslut självständigt oberoende av regeringar och andra organ 41
Europeiska unionens övriga organ Europeiska investeringsbanken Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Regionkommittén Europeiska ombudsmannen 42
Europeiska investeringsbanken Banken som finns i Luxemburg ägs av EU:s medlemsstater Kan få kapital och bevilja lån förmånligt Lånar ut pengar till stora projekt av europeiskt intresse Framför allt till fattigare regioner Finansierar infrastruktur- och miljöprojekt Beviljar lån till små och medelstora företags investeringar, till kandidatländer och utvecklingsländer 43
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rådgivande organ, som består av 353 ledamöter Företräder det (organiserade) civila samhället och arbetsmarknadsparterna Arbetsgivare, fackorganisationer, konsumenter, miljöorganisationer Den skall rådfrågas innan beslut fattas om till exempel sysselsättningsfrågor, sociala utgifter och yrkesutbildning 44
Regionkommittén Rådgivande organ Består av 353 ledamöter, vanligen ledare för regionförvaltningen eller stadsdirektörer Företräder regionala och lokala samfund Regionkommittén rådfrågas innan EU fattar beslut som har direkta konsekvenser på lokal och regional nivå Till exempel trafik, hälsa, sysselsättning, utbildning 45
Europeiska ombudsmannen Skyddar EU:s medborgare, företag och organisationer mot administrativa missförhållandena 2013 Irländaren Emily O Reilly Foto: Europeiska kommissionen Utför undersökningar på eget initiativ eller efter ett klagomål Finländaren Jacob Söderman valdes till den första ombudsmannen 1995 46
Beslutsfattandet i Europeiska unionen Beslutsfattandet i Europeiska unionen Foto: Europeiska uninonens råd 47
Beslutsfattandet i Europeiska unionen Besluten i Europeiska unionen fattas främst av: Europeiska kommissionen Europaparlamentet (EP) Europeiska unionens råd Kommissionen bereder lagstiftningen och lägger fram lagförslag Rådet och parlamentet stiftar lagar (förordningar, direktiv och beslut) 48
Beslutsfattandet i Europeiska unionen Som huvudregel i bestlutsfattandet är det ordinarie lagstiftningsförfarandet (f.d. medbeslutandeförfarandet) 1. Kommissionen föreslår nya EU-lagar 2. Europaparlamentet och rådet antar dem, som jämbördiga lagstiftare 3. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet Särskilt lagstiftningsförfarande används endast i vissa speciella fall parlamentet enbart har en rådgivande roll eller parlamentets godkännande krävs T.ex. budget 49
Beslutsfattandet i Europeiska unionen Varje förslag till en ny rättsakt baserar sig på en bestämd artikel i ett grundläggande fördrag Detta kallas dess rättsliga grund Den rättsliga grunden bestämmer vilket förfarande som skall tillämpas 50
Det ordinarie lagstiftningsförfarandet Kommissionen har intiativrätt Parlamentet kan på lika fot avge yttranden, godta eller förkasta förslag Om man inte når samförstånd efter två behandlingar, överförs förslaget till en förlikningskommitté Rådet, parlamentet och kommissionen deltar När kommittén enats om ett beslut sänds texten tillbaka till parlamentet och rådet om någondera organet ännu inte godtar förslaget, förfaller det 51
52
Beslutsfattandet i Europeiska unionen Beslutsfattandet i utrikes och säkerhetsfrågor Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken omfattas av särskilda regler och förfaranden Rättsakter som antas i lagstiftningsordning (förordningar, direktiv) kan inte användas på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Beslut i rådet fattas med enhällighet 53
Europeiska unionens rättsordning Lagstiftningsinstrument 54
Europeiska unionens rättsordning Unionens rättsordning kallas europarätten Man talar också om unionsrätten Det är frågan om en övernationell rättsordning Medlemsstaterna har överlåtit sin beslutandemakt till Europeiska unionen I frågor som hör till unionens befogenhet är europarätten primär i förhållande till den nationella lagstiftningen 55
Europeiska unionens rättsordning Primärrätt De grundläggande fördragen jämte ändringar Nya medlemmars anslutningsavtal Medlemsstaterna kan med ett gemensamt beslut göra ändringar, som träder i kraft då alla medlemsstater ratificerat ändringarna Sekundärrätt Rättsakter (förordningar, direktiv och beslut), som institutionerna utfärdar för att fullgöra sina åtaganden Så kallad härledd unionssrätt 56
Europeiska unionens rättsordning Förordning (jfr. lag) Binder alla medlemsstater som sådan Förutsätter inte nationellt godkännande Träder i kraft samtidigt i alla medlemsstater Nationell lagstiftning får inte strida mot en förordning Direktiv (jfr. ramlag) Förpliktar medlemsstaterna att inom en viss tid ändra sin lagstiftning Fastställer en viss miniminivå eller tillåter inte nationella avvikelser Används för att harmonisera de nationella lagstiftningarna 57
Europeiska unionens rättsordning Beslut Är förpliktande till alla delar för dem som det hänför sig till Används oftast för att komplettera förordningar och direktiv Kan riktas till regeringar, företag, organisationer, medborgare Rekommendationer och yttranden Är inte juridiskt bindande Ges vanligen till gemenskapens egna institutioner för uppfyllandet av uppgifterna 58
Kontaktuppgifter Utrikesministeriet Europainformationen PB 452 00023 Statsrådet Riksomfattande telefonnummer: 0295 3500 10 E-post: europainformationen@formin.fi 59