Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26
Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi Verksam som konsult i 20 år i morgon, har även jobbat inom Stockholms stad och på Stockholms Universitet. Arbetar med sambandet mellan befolkning och bostäder på bostadsmarknader i Sverige och övriga Norden. Drivs av viljan att förklara och ge bra stöd i beslutsprocesser som rör vårt samhälle, hur det ser ut i framtiden och vad som bör byggas idag. @MariaPleiborn Idag vill jag berätta om demografin ser ur i olika delar av regionen och hur sambandet ser ut mellan flyttningar, bostadsbehov och bostadsbyggandet m.m.
Vi bygger ganska lite bostäder i Sverige idag, men mer än för några år sedan 3 Bostadsbyggande i Sverige sedan 1950-talet Antal påbörjade bostäder 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: SCB, WSP Flerbostadshus Småhus
Regionens län ligger långt ner på listan 4 Färdigställda bostäder per år 2000-2015 per 1000 inv Uppsala Stockholm Västerbotten Östergötland Örebro Halland Kronoberg Västra Götaland Skåne Södermanland Västmanland Kalmar Jämtland Gävleborg Norrbotten Blekinge Jönköping Värmland Dalarna Gotland Västernorrland Källa: SCB, WSP 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
Och det ser sämre ut för det som påbörjades under 2015, trots att många andra presterar bättre Påbörjade bostäder under det senaste året per 1000 inv 5 Uppsala Östergötland Örebro Västerbotten Stockholm Västmanland Halland Skåne Kronoberg Västra Götaland Norrbotten Värmland Kalmar Jämtland Gotland Södermanland Västernorrland Dalarna Blekinge Jönköping Gävleborg Källa: SCB, WSP 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
Stor skillnad mellan kommunerna 6 Växjö Jönköping Kalmar Karlskrona Värnamo Ljungby Mörbylånga Ronneby Karlshamn Habo Västervik Gislaved Älmhult Vetlanda Sölvesborg Vaggeryd Vimmerby Oskarshamn Tingsryd Tranås Nybro Eksjö Nässjö Mönsterås Alvesta Gnosjö Markaryd Sävsjö Torsås Emmaboda Lessebo Aneby Uppvidinge Mullsjö Olofström Borgholm Hultsfred Högsby 16 459 569 Bostadsbyggande 2000-2014 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Källa: SCB, WSP 5 931
Bostadsbyggande 2000-2014 i relation till kommunernas storlek 7
Regionernas storlek har betydelse för befolkningsutvecklingen de stora växer, de mindre krymper 8 Årlig tillväxttakt, % 1,50 Årlig tillväxttakt för lokala arbetsmarknader efter storlek 1,00 0,50 0,00-0,50-1,00 Under 25 000 inv 25 000-99 000 inv 100 000-1 milj inv Över 1 milj inv Källa: SCB, Beräkning av WSP Tillväxt per år 2000-2015 Tillväxt per år 1970-2015
Storleken har betydelse Jönköping är störst (nr4), Växjö växer mest, Vimmerby minskar mest och Älmhult är minst Samband mellan storlek och tillväxt för svenska regioner 1990-2015 Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2015, % 2,00 9 1,50 1,00 0,50 Växjö Jönköping 0,00 Älmhult -0,50 Vimmerby -1,00-1,50 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: SCB, Beräkning av WSP Storlek 2015, Antal invånare (Log-skala) Varje punkt är en lokala arbetsmarknad (totalt 73 st)
Växjö har vuxit med 50 % sedan 1970 Är ensam i regionen att växa med över 1 % per år 10 Index, 1970 = 100 200 Befolkningsutveckling i våra exempelkommuner 1970-2015-2030 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källa: SCB, Beräkning av WSP Vetlanda Växjö Västervik
Befolkningstillväxt på lång sikt 11
Under det senast året minskade ingen kommun i storlek 12
Olika komponenter av demografin det är numera ffa det utrikes flyttnettot som gör att Sveriges län växer Stockholms län Hallands län Skåne län Södermanlands län Västra Götalands län Kronobergs län Västmanlands län Uppsala län Östergötlands län Örebro län Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Gävleborgs län Dalarnas län Västerbottens län Västernorrlands län Värmlands län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Procentuell befolkningstillväxt netto under 2014 per län Inrikes flyttnetto Utrikes Födelsenetto 13 Källa: SCB -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0%
Antalet utrikes födda har ökat i alla kommunerna under den senaste 10-årsperioden 14
Växjö har positiva nettotal för unga vuxna, till följd av universitetet, samt i viss mån för barnfamiljer 15 Antal flyttare per år per åldersgrupp 400 Flyttmönster i Växjö 2000-2015 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Vetlanda har negativa tal för unga vuxna och inga stora positiva nettotal för någon annan åldersgrupp 16 Antal flyttare per år per åldersgrupp 80 Flyttmönster i Vetlanda 2000-2015 60 40 20 0-20 -40 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Borgholm kallar jag för rekreationskommun med positiva nettotal för nyblivna pensionärer 17 Antal flyttare per år per åldersgrupp 40 Flyttmönster i Borgholm 2000-2015 30 20 10 0-10 -20 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Växjös folkökning har inneburit att alla åldersgrupper vuxit. Framöver växer framför allt åldersgruppen äldre 18 Antal invånare per åldersgrupp 1 600 Åldersstruktur i Växjö över tid 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP 1970 1990 2010 WSPs prognos 2030
För Västervik har utvecklingen varit den omvända men framöver växer antalet äldre även här 19 Antal invånare per åldersgrupp 800 Åldersstruktur i Västervik över tid 700 600 500 400 300 200 100 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP 1970 1990 2010 WSPs prognos 2030
År 2050 kommer över 20 % av befolkningen bo i 119 kommuner med bekymmersam försörjningskvot de flesta av dom kommer att vara gamla 20 3 kommuner: Pajala, Bjurholm och Åsele 119 kommuner WSP (Christer Anderstig et.al.) för Framtidskommissionen
I vissa delar av landet tränger vi ihop oss i andra delar blir det glesare i bostäderna. Men i snitt har vi det bra! 21 3,00 Antal invånare per bostad 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Hela Sverige Stockholm Malmö Botkyrka Pajala Källa: Beräkningar av SCB 1990 2014
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vi har inte längre samma möjligheter att ta emot människor som kommer till Sverige på den ordinarie bostadsmarknaden 22 Antal 140 000 Lediga lägenheter och beviljade uppehållstillstånd 2000-2015 120 000 116 587 100 000 109 235 80 000 60 000 40 000 20 000 60 490 29 966 Allmännyttan: En grundläggande tanke är att bolagens bostäder ska vara tillgängliga för alla - oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. 0 2 607 Källa: SCB och WSP Lediga lägenheter i allmännyttan Beviljade uppehållstillstånd
Trångboddheten ökar. Ur Dagens Samhälle, 2015-11-13: Ökad trångboddhet i de mest slitna förorterna 23 Genomsnittlig boyta per person, kvm Nyanlända, Göteborg 16 Procent, % 8,0 7,0 6,0 Andel trångbodda hushåll (enl. norm 2) Nyanlända, Södertälje Nyanlända, Gävle 17 19 5,0 4,0 Nyanlända, alla 22 3,0 Södertälje, alla Hela Sverige 35 42 0 10 20 30 40 50 2,0 1,0 0,0 Källa: SCB - FoB och ULF 1975 1990 2012/13
24 Asylsökande ingår inte i folkmängden förrän de fått uppehållstillstånd Sveriges folkmängd kommer att öka än mer Antal personer 180 000 Asyl, uppehållstillstånd samt in- och utvandring i Sverige 1980-2015 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: RPS, Migrationsverket, SCB och WSP Asylsökande Beviljade uppehållstillstånd Invandrade Utvandrade
Den största gruppen som fått uppehållstillstånd under de senaste 20 åren är anhöriga 25 Antal personer 50 000 Uppehållstillstånd efter skäl i Sverige 1980-2015 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Migrationsverket och WSP Flyktingar Anhöriga Arbetskraft Gäststudenter Adopterade EES-avtal
Kommunernas flyktingmottagande 26
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 När vi sätter byggandet i relation till befolkningsutvecklingen kan vi analysera balansen på marknaden Växjö bygger relativt sett mycket, men kanske inte tillräckligt på senare år Nya bostäder 1000 Balansdiagram för Växjö Nya invånare 2000 27 900 1800 800 1600 700 1400 600 1200 500 1000 400 800 300 600 200 400 100 200 0 0 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
Befolkningsutvecklingen i Västervik motiverar inte i sig nyproduktion 28 Nya bostäder 400 Balansdiagram för Västervik Nya invånare 800 300 600 200 400 100 200 0 0-100 -200-200 -400-300 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-600 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
Av våra 10 flyttningar i livet flyttar vi som mest när vi är mellan 20 och 34 år (i etablerings- och karriärfasen) 29 Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 4 Källa: SCB, WSP 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 Ålder
De yngre flyttar över längre avstånd innan de etablerat sig, medan de äldre flyttar lokalt 31 Andel av åldersgruppens flyttningar inom landet, % 60,0 Fördelning av inrikes flyttningar 2000-2015 för unga vuxna och äldre 50,0 49,7 40,0 30,0 30,3 28,8 27,9 20,0 19,0 21,9 10,0 12,4 10,0 0,0 Inom församling Inom kommun Inom län Mellan län 29-29-åringar 65+ år
De äldre bor i allt större utsträckning kvar i småhusen 32 Procant av åldersgruppern, % 65,0 Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp 1997-2015 61,2 62,9 60,0 57,7 55,0 51,4 50,0 48,9 45,0 46,8 40,0 42,7 0-19 år 20-64 år 65+ år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret, Beräkning av WSP
Även de som är äldre än 80 år bor i stor utsträckning kvar i småhus (38%), endast 12 % bor i specialbostäder 33 Andel av åldersgruppen, % 100% Boendeform 2015 för olika åldersgrupper 90% 80% 70% 60% 50% 1 162 264 40% 30% 189 113 20% 10% 0% Källa: SCB 0-19 år 20-29 år 30-59 år 60-79 år 80+ år Småhus Bostadsrätter Hyresrätter Specialbostäder etc
Borgholm Torsås Högsby Hultsfred Tingsryd Emmaboda Mörbylånga Markaryd Olofström Mönsterås Ronneby Västervik Sävsjö Sölvesborg Lessebo Vimmerby Uppvidinge Nybro Karlshamn Ljungby Alvesta Karlskrona Älmhult Vetlanda Eksjö Oskarshamn Aneby Gnosjö Nässjö Värnamo Kalmar Mullsjö Vaggeryd Gislaved Växjö Tranås Jönköping Habo I regionerna bor en mycket stor andel av de ensamboende äldre i småhus (har också betydelse hur det totala bostadsbeståndet ser ut) 34 20% Andel av hushållen över 65 år som bor ensamma i småhus (med äganderätt) 2015 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: SCB, Beräkning av WSP
De äldre ensamstående blir fler och fler medan en allt mindre andel av ensamhushållen är unga (har svårt att få egen bostad) 35 Antal hushåll 1 800 000 Antal enpersonshushåll i olika åldersgrupper 1 600 000 1 400 000 1 200 000 199 748, 13,2% 398 539, 26,3% 265 750, 16,4% 397 442, 24,6% 1 000 000 800 000 334 343, 22,1% 433 217, 26,8% 600 000 400 000 404 181, 26,7% 386 170, 23,9% 200 000 0 Källa: SCB, WSP 178 844, 11,8% 133 788, 8,3% FoB-90 2014 16-24 25-44 45-64 65-79 80+
Bostadspriserna varierar inom regionen från 400 Tkr för ett småhus upp till 2,5 milj kr 36
Vi bygger bostäder på marknadens villkor där det är lönsamt att bygga sker bostadsbyggandet 37 Genomsnittligt Tobin Q 2000-2010 3,00 Samband mellan Tobins Q och bostadsbyggande 2000-2010 2,50 R² = 0,3256 2,00 R² = 0,5917 1,50 1,00 0,50 0,00 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Genomsnittligt antal nybyggda bostäder per år Källa: WSP 2000-2010 per 1000 av medelfolkmängden
38 Lönsamhetskvot 1,60 Tobins Q för våra exempelkommuner 1981-2014 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB, Beräkning av WSP Vetlanda Växjö Västervik
Bara Jönköping har egentligen ett tryggt Tobins Q 39
Slutsatser 40 Mycket av vår diskussion kring bostadspolitik och lösningar för problemen på bostadsmarknaden rör de problem som vi ser i våra allra största städer Bostadsmarknaden är lokal och det ser olika ut i landets olika delar. Varje region måsta analysera sina utmaningar och komma med egna recept Men vårt bostadsbestånd förändras långsamt och nyproduktionen kan inte lösa alla problem Vi måste därför lära oss att anpassa oss till det bestånd vi har lokalt i större utsträckning Tyvärr flyttar vi allt mer sällan och det finns många hinder för flyttningar och de ser olika ut för olika typer av hushåll En effektiv bostadspolitik och planering borde också se till att flyttningar stimuleras. Genom att t.ex. bygga bostäder och miljöer som attraherar en växande grupp äldre kan flyttkedjor stimuleras På samma sätt som vi behöver en spar- och amorteringskultur i landet skulle vi behöva en flyttkultur