LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.



Relevanta dokument
De fyra klimatzonerna

Klimat och hållbar utveckling 7A

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Klimatzoner & växtlighet

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Klimat, vad är det egentligen?

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 781

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien


DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

Extramaterial till Geografi 7-9

Upptäck Jordens resurser människor och miljö


Anteckningar Va rldens delar

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

Geografi åk 7. Lycka till!

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Lärarhandledning. för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära

Jordens fyra klimatzoner.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Frågor och svar. om polarforskning

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

SO.S Geografi 7 9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen. Av Göran Svanelid

Klimatserien. Andreas Lundqvist.

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Fakta om klimatförändringar

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vilket väder?! Pär Holmgren

Fakta om klimatförändringar

Allt kallare ju högre vi kommer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Meteorologi. Läran om vädret

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Evolution 1 elevuppgift

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Växthuseffekten och klimatförändringar

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Det hydrologiska kretsloppet i stora drag

Mysteriet med de grönländska vikingarna

GEOGRAFI, 7A v

Träningsmaterial till boken Människan och världen Jorden.

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Naturen i Nepal. Nationalparker

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE


Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Världen idag och i morgon

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

Bakgrundsupplysningar for ppt1

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Kemi. Vatten och Luft

Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

MAMMUT. Utställningsfakta

Förslag den 25 september Geografi

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Transkript:

OLIKA KLIMATOMRÅDEN

LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

VÄXTLIGHET Jorden består av sju stora världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Afrika, Asien, Oceanien och Antarktis. En karta som visar växtlighet ger dig en bild av vad som växer i olika delar av världen. Kartan ger även en uppfattning om landskapets höjd över havet genom att bergskedjor och höjder är markerade.

ANVÄND KARTBOKEN OCH HITTA: En världsdel med mycket odlad mark En världsdel med öknar En världsdel med stora tropiska regnskogar

VÄDER OCH KLIMAT Vädret växlar men vädret på en plats bildar över en längre tid ett mönster. Vädret under en lång tid (30 år) kallas klimat - alltså det genomsnittliga vädret inom ett område. Man har delat in jorden i olika klimatzoner. Områden inom samma klimatzon har ungefär samma sorts klimat. Klimatet påverkar vad det är för växtlighet.

Jordens klimatzoner

DEN TROPISKA ZONEN I ett bälte om båda sidor av ekvatorn finns en het zon - den tropiska zonen. I norr och söder avgränsas zonen av vändkretsarna. Hettan beror på att solen träffar jordytan rakt uppifrån och därför mycket tätt. Den tropiska zonen är inte bara varm utan det regnar även mycket under hela året. De stora tropiska regnskogarna ligger här.

DEN TROPISKA ZONEN: REGNSKOGSKLIMAT I ett ganska smalt bälte på båda sidor om ekvatorn är klimatet hett och fuktigt. Medeltemperaturen är omkring 25 grader i skuggan. Det regnar så gott som varje dag, ca 2000 mm/ året. Värmen gör att vattnet snabbt omvandlas till vattenånga. Värmen och fukten gör att det växer mycket. Den oerhörda mängden växter i regnskogen bi det koldioxid, som annars skulle kunna bidra till växthuseffekten. Samtidigt avger växterna i skogen livsviktigt syre.

REGNSKOGEN - EN SÅRBAR PLATS Alla delar av naturen vildar ett ekosystem. Ett samspel mellan olika arter av växter och djur där alla är beroende av varandra och av omvärlden. Över 80 procent av jordens djuroch växtarter lever i regnskogen. Idag är regnskogen hotad på grund av skövling. Fortsätter regnskogen att minska kommer det på sikt att påverka klimatet för hela jorden.

DEN TROPISKA ZONEN: SAVANN OCH STÄPPKLIMAT Norr och söder om regnskogen är klimatet fortfarande hett men i te fullt så fuktigt. I dessa områden förekommer torrtid, en period då de tropiska regnen upphör att falla. I dessa områden råder savannstäppklimat. Savannen består till största delen av högt gräs men det finns även träddungar. Stäppen är torrare och där växer mest glest, torrt gräs och buskar

SUBTROPISKA ZONER Söder och norr om den tropiska zonen ligger de subtropiska zonerna. I dessa områden är det fortfarande varmt men det regnar betydligt mindre än i den tropiska zonen. I dessa områden ligger de flesta av jordens heta öknar.

SUBTROPISKA ZONER: ÖKENKLIMAT Vid södra och norra vändkretsen ligger jordens största öknar. Där råder en torr och klar högtrycksluft. Dagarnas är mycket heta medan nätterna ofta är kalla. Det regnar mindre än 250 mm/året därför finns det bara växter som tål torka. Vis enstaka platser finns det god tillgång på vatten så kallade oaser. Där finns en del bofasta människor i övrigt lever mest nomader i öknen.

TEMPERERADE ZONER Norr och söder om de subtropiska zonerna ligger områden som inte värms upp lika intensivt av solen - de tempererade zonerna. Här är det tydliga växlingar mellan årstiderna. Sverige ligger i den norra tempererade zonen.

TEMPERERADE KLIMATZONER Det tempererade klimatet är indelat i två olika klimatperspektiv: kalltempererat klimat och varmtempererat klimat. Den del av klimatzonen som ligger närmast polcirkeln är kalltempererad, här trivs barrskogen. Söder om barrskogen är det lite varmare och där råder varmtempererat klimat, här förekommer mer lövskog. Klimatet varierar också beroende på om området ligger vid kusten eller i inlandet.

TEMPERERADE ZONER: KUSTKLIMAT De västra delarna av Europa, Nordamerikas västkust, sydvästra delen av Sydamerika, östra delen av Australien samt Nya Zeeland har kustklimat. Vindarna från havet värmer under vintern och kyler under sommaren. Kustklimatet är gynnsamt för människor, många tätbefolkade områden i Västeuropa och på den nordamerikanska västkusten ligger i den här klimatzonen.

TEMPERERADE ZONER: FASTLANDSKLIMAT De allra största områdena i Nordamerika och Asien har fastlandsklimat. Skillnaden mellan vinter och sommar blir stor. Mycket kalla vintrar och varma somrar. I dessa områden - på det norra halvklotet - finns stora sammanhängande barrskogsbälten. I barrskogsbältet finns en del större städer men i övrigt är det ganska glest befolkat.

TEMPERERADE ZONER: MEDELHAVSKLIMAT Länderna kring Medelhavet ligger norr om norra vändkretsen. Somrarna är heta och torra vilket gör det svårt att bedriva jordbruk men ett väder som lockar många turister. Under vinterhalvåret drar det varma vädret söderut vilket medför lågtryck med nederbörd - det blir alltså vinterregn. Snöfall är ovanliga. Liknande klimat finner man även i t.ex. Kalifornien, delar av Chile och sydvästra Australien. Gemensam är att de ligger på västsidan av kontinenterna och på ungefär samma avstånd från ekvatorn.

ANVÄND KARTBOKEN OCH HITTA: En ort med kustklimat En ort med fastlandsklimat En ort med medelhavsklimat

POLARZONERNA Vid polerna i norr och söder ligger jordens allra kallaste områden, här är det mycket kallt hela året. De sneda solstrålarnas värme fördelas över en mycket stor yta som därför bara blir lite uppvärmd. Dessutom reflekterar snön och isen strålningen tillbaka ut i rymden. Växtligheten här är obefintlig eller mycket sparsam.

POLARZONERNA: ARKTIS OCH ANTARKTIS Antarktis, den södra polarkontinenten är nästan helt istäckt och saknar bofast befolkning. I norr upptar Arktiska oceanen en stor del av polarområdet. Det mesta av havet är täckt av is men under sommaren drar sig iskanten mot norr.

POLARZONERNA: ARKTIS OCH ANTARKTIS Arktis mest beboeliga trakter är Nordkalotten(de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland). Det beror på att Golfströmmen och ljumna västvindar mildrar vinterkylan. Här lever bland annat samer som lever av jakt, fiske och renskötsel. I de nordligaste delarna av Kanada och Grönland lever inuiterna, ett folk som levt i polarområdena i tusentals år. De livnär sig på säljakt och fiske.

POLARZONERNA: POLARKLIMAT Polarklimatet kännetecknas av långa och kalla vintrar. Under vinterhalvåret är solljuset obetydligt. Den korta sommaren varar tre till fyra månader och då är det ljust dygnet runt. Solen värmer dock inte upp jordytan särskilt mycket. Det blir ofta inte varmare än 5 plusgrader. Här växer inga träd eftersom marken bara tinas upp några centimer under sommarhalvåret. Växtligheten på tundran består mest av ris, lavar, gräs osv. Den ständiga tjälen eller permafrosten kan få flera hundra meter ner i marken.

CENTRALA ORD OCH BEGREPP Väder - klimat Klimatzoner Vändzonerna Tropiska zonen - savann - stäpp Subtropiska zonerna - öken - nomader Tempererade zoner - kalltempererat klimat - varmtempererat klimat Kustklimat - inlandsklimat - medelhavsklimat Polarzoner - Antarktis - Arktis Samer - inuiter - tundra - tjäle - permafrosten