Riktlinje Utgåva Antal sidor 5 14 Dokumentets namn Läkemedelshantering Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2012-10-19 Reviderad 2015-10-26 Läkemedelshantering SYFTE Att säkerställa att all läkemedelshantering sker tryggt och säkert enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. DEFINITION Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. OMFATTNING Kommunal hälso- och sjukvård (särskilda boenden, bostad med särskild service, LSSinsatser inklusive daglig verksamhet, daglig sysselsättning och personlig assistans samt basal hemsjukvård) REFERENSER SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2009:17 Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) SOSFS 2001:16 Kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel SOSFS 1999:26 Beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2009:6 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 1994:26 Vaccination mot pneumokocker SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 1982:763 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete HSL 1982.763 Lag (1992: 860) om kontroll av narkotika Lag (002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Svensk Läkemedelsstandard 2015.2 Förvaring, märkning, lagrings- och användningstider för läkemedel n o r r t a l j e. s e S J U K V Å R D S - O C H O M S O R G S K O N T O R E T
Register 1. Ansvar 2. Egenvård 3. Ordinationsunderlag 4. Ordination av läkemedel 4:1. Stående kontinuerlig dos 4:2. Stående vid behovs dos 4:3. Telefonordination 4:4. Läkemedelsgenomgång 5. Iordningställande av läkemedel 6. Generella direktiv 7. Ordinationsändring 8. Vaccination 9. Överkänslighet 5:1. Vid behovsläkemedel 10. Rekvisition och kontroll av läkemedel 11. Transport av läkemedel 12. Förvaring av läkemedel 12:1. läkemedelsförråd 12:2. Läkemedelsförråd i hemmet 12:3. Läkemedelsförråd på dagverksamhet 12:4. Akut och buffert förråd 12:5. Läkemedelsskylskåp 13. Narkotika 14. Iordningställande av läkemedel 14:1. Stående ordination av läkemedel 14:2. Vid behovsläkemedel 14:3. Utbyte av generiskt preparat 14:4 Flytande läkemedel 14:5. Läkemedel som är känsligt för luft, fukt och ljus 14:6 Krossa läkemedel 14:7. Injektion/Infusion 14:8. Läkemedel i sond 14:9. Waran 15. Utlämnande av läkemedel 15:1. Stående ordination av läkemedel 2
15:2 Vid behovs 16. Administrering av läkemedel 17. Delegering 18. Dosförpackade läkemedel 19. Dosett 20. Dokumentation 21. Signeringslista 22. Oxygen behandling 23. Akut och buffertförråd 24. Avvikelserapportering 18:1. Kontroll av leverans 18:2. Ordinationsändring av dosförpackade läkemedel 18:3. Rutin vid snabb ordinationsändring 23:1. Ansvarig sjuksköterska för beställning 23:2 Ansvarig sjuksköterska för kontrollräkning av narkotika 25. Rapportering om läkemedelsbiverkningar 26. Naturläkemedel 27. Kassation av läkemedel 28. Hantering av läkemedel vid dödsfall 3
1. Ansvar MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, ansvarar för att det finns övergripande riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård. Vårdgivaren ska enl. SOSFS 2011:9 i sitt ledningsystem beskriva de processer och rutiner som behövs för att säker ställa patientsäkerheten. Lokal instruktion för läkemedelshantering ska utarbetas i verksamheten. Vad görs, Vem gör det, Hur görs det, När görs det Den lokala rutinen ska delges MAS 2. Egenvård Det är bara i de fall när den enskilde själv kan ansvara för sina läkemedel som det kan bli fråga om egenvård och det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren som inom sitt ansvarsområde ska bedöma om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning i sluten vård är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård, se riktlinje för egenvård. Bedömd egenvård skall dokumenteras i patientens journal. Egenvård är ej att betrakta som Hälso- och sjukvård. 3. Ordinationsunderlag Den som har ansvar för vården av en patient ansvarar för att alla ordinationer finns samlade på en ordinationshandling. Sjuksköterska skall ansvara för att patienten har ett ordinationsunderlag för läkemedel till hands då läkemedel skall administreras till patienten. Ordinationsunderlaget skall också medfölja patienten vid kontakt med hälso- och sjukvård samt vid kontakt med tandläkare. Typ av ordinationsunderlag för läkemedelsbehandling skall framgå i patientens journal. Inom öppenvård bör företrädesvis ordinationshandling från Pascal användas som ordinationsunderlag. I annat fall skall patientansvarig läkare informera om vilket ordinationsunderlag som skall gälla för patienten. 4. Ordination av läkemedel Läkemedel skall ordineras skriftligt. En läkare får ordinera muntligt där omedelbar behandling krävs. Ordinationen skall i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens signatur. 4:1. Stående kontinuerlig dos Stående kontinuerlig dos är de läkemedel som ges fortlöpande enligt läkarordination. 4:2. Stående vid behovs dos Vid behovsläkemedel ordineras av läkare. Sjuksköterskan dokumenterar den medicinska bedömningen med ställningstagande i patientens journal. 4:3. Telefonordination Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar är förhindrad att komma till patienten. Den som tar emot ordinationen skall dokumentera det ordinerade läkemedlet och namnet på läkaren i patientens ordinationshandling. Den som ordinerat skall i efterhand bekräfta ordinationen om synnerliga hinder inte föreligger. Telefonordination får bekräftas via fax eller e-post om säkra överföringsrutiner finns. En läkemedelsordination skall 4
innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkt för administrering. Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per dostillfälle. Om det behövs skall behandlingsschema eller spädningsschema finnas i ordinationshandlingen. 4:4 Läkemedelsgenomgång Läkemedelsgenomgång ska erbjudas, enligt SOSFS 2000:1, 3:e kapitlet, till de personer som skrivs in på boende eller i hemsjukvård. 5. Iordningställande av läkemedel Med iordningställande av läkemedel menas: Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Upplösning av torrsubstans. Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. Vissa läkemedel levereras färdigställda i originalförpackningar för att administreras direkt till en patient. Flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med klysma samt inhalatorer med inhalationspulver är exempel på sådana förpackningar. Ordinationskort eller medicinlista utgör underlaget för iordningställandet av ordinerade doser. Det aktuella ordinationsunderlaget skall förvaras tillsammans med patientens läkemedel. Dosett, dosmugg och vid behovspåse skall vara märkta med förnamn, efternamn, personnummer, läkemedlets namn, styrka, och dos. Sjuksköterska som iordningställt läkemedelsdoserna ansvarar för innehåll och märkning samt att iordningställandet av läkemedel och dokumentation. Patientansvarig sjuksköterska skall se till att signeringslistorna är rätt ifyllda vad det avser läkemedelstid och doser. Signeringslista ska förvaras i patientens medicinskåp. Studerande skall inom ramen för sin yrkespraktik beredas tillfälle att iordningställa och överlämna läkemedel under tillsyn av legitimerad person och på dennes ansvar. För information om praktisk läkemedelshantering som delning/krossning, användningstider och liknande hänvisas till FASS alternativt respektive läkemedelsföretag. 5:1. Vid behovsläkemedel Sjuksköterskan ansvarar för att det finns iordningställt läkemedel. Läkemedel som skall administreras vid behov dispenseras i dosett, doskuvert alternativt dosmugg. Alternativt i minsta originalförpackning, endast i tryckförpackning, max 30 tabletter/kapslar/suppositorier för icke narkotikaklassade läkemedel och max 10 tabletter/kapslar/suppositorier för narkotika klassade läkemedel. Momentet skall dokumenteras i Procapita eller på signeringslista för iordningställda läkemedel. Denna signeringslista förvaras tillsammans med den läkemedelslista som förvaras av sjuksköterskan. Iordningställt vid behovsläkemedel skall märkas med: Patientens identitet Läkemedlets namn, styrka, dos, indikation och datum för iordningställandet Observera att om dosmugg med lock används skall märkningen vara på dosmuggen i vilket 5
läkemedlet förvaras och inte på locket. Läkemedel som skall säkerställa att patienten får sina behov tillgodosedda skall så långt som möjligt vara ordinerade över dygnet. Om vid behovsmedicin måste ges bör sjuksköterskan iordningställa varje dos av vid behovsläkemedlen. Vidbehovsläkemedel kan förvaras iordningställda i doskuvert eller dosmugg i max 3 veckor i de patientbundna skåpen. Vidbehovsläkemedel i originalförpackning har samma hållbarhet som står på förpackningen. Ansvarig sjuksköterska skall regelbundet kontrollera att läkemedlen inte förvaras under längre tid och att vidbehovsläkemedlen stämmer med aktuell ordination. Ett läkemedel som är ordinerat som vid behovsläkemedel får endast administreras till patient efter kontakt med sjuksköterska. Sjuksköterskan bedömer, efter förfrågan från personal på enheten, om iordningställt vid behovsläkemedel skall ges. Sjuksköterskan gör bedömningen per telefon eller vid besök hos den boende. Bedömningen att vid behovsläkemedel skall ges dokumenteras av tjänstgörande sjuksköterska i omvårdnadsjournalen. Ansvarig läkare kan besluta att vidbehovsläkemedel får ges innan kontakt med sjuksköterska, detta ska då finnas dokumenterat i patientjournalen samt på aktuell signeringslista vem som tagit detta beslut. I lokal rutin ska anges hur sjuksköterskan får information om given vid behovsdos. Vid upprepad vid behovsmedicinering skall ansvarig läkare informeras för ställningstagande. Vid behovsläkemedel får inte ges mer än 3 gånger under sjuksköterskans arbetspass utan att sjuksköterskan besöker patienten. På signeringslistan för vid behovsläkemedel dokumenteras vilken sjuksköterska som tagit beslutet att delegerad personal skall administrera vid behovsläkemedlet, tidpunkt och dos. Administreringen skall verifieras av delegerad personal med en signatur. Sjuksköterskan skall dokumentera vid behovsordinationen i patientens journal. Effekten av administreringen av vid behovsläkemedel skall alltid utvärderas av sjuksköterska. Delegerad personal bör efter administreringen dokumentera effekten av vid behovsläkemedlet på signeringslistan. Delegerad personal skall kontakta sjuksköterskan om något fel inträffat i samband med administreringen samt eventuella förändringar hos patienten. Utvärdering av vid behovsmedicineringen skall ske för att få en uppfattning av åtgången på ett bra sätt och för återrapportering till läkaren om hur effekt och åtgången sett ut. 6. Generella direktiv SOSFS 2000:1 ger möjlighet att den läkare som ansvarar för hälso- och sjukvården i verksamheten kan upprätta generella behandlingsanvisningar, så kallade generella direktiv till sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Direktiven ska utfärdas med restriktivitet och överensstämma med innehållet i Akut-asken enligt Janus, och omprövas minst 1 gång per år, det bör ske efter att ny förteckning Akut och buffertförråd har kommit, samt vid behov och förändringar. Direktiven ska innehålla indikation, kontraindikation, läkemedlets namn, styrka, dos, antal tillfällen det får ges innan läkare kontaktas. Dokumentet ska vara signerat av ansvarig läkare. Läkemedel enligt generella direktiv skall inte ersätta ordinationer. Patienten skall ha ordinerade läkemedel för kontinuerlig behandling samt vid behovsordinationer för eventuell behandling utöver den kontinuerliga. Generella direktiv innebär att sjuksköterska efter behovsbedömning och innan kontakt med läkare kan ge läkemedel enligt givna tillstånd. Sjuksköterska skall dokumentera 6
bedömningen, tillsammans med den givna dosen samt resultatet och utvärderingen av behandlingen i patientens journal. 7. Ordinationsändringar Vid ordinationsändring ansvarar sjuksköterskan för att kontrollera de dosdispenserade läkemedlen, kontrollera det första och sista dygnets dospåsar mot ordinationshandling. Aktuell ordinationshandling måste alltid finnas tillgänglig vid överlämnandet av läkemedel. Gamla ordinationshandlingar är att betrakta som journalhandling och ska sparas i patientens journal. 8. Vaccination Influensa- och pneumokockvaccinationer kan utföras av en formellt och reellt kompetent sjuksköterska. Detta under förutsättning att sjuksköterskan i övrigt bedöms lämplig av den för verksamheten ansvarige läkaren samt att det finns den utrustning som krävs för att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Vaccinationer bör utföras då läkaren finns på plats. Sjuksköterska med behörighet har rätt att ordinera vaccination i enlighet med SOSFS 2000:1, 3 kap. 10 och SOSFS 2009:17, 1. Läkare och i förekommande fall sjuksköterskor ska vid vaccination ta reda på om patienten tidigare haft överkänslighetsreaktioner i form av anafylaktisk chock, urtikaria eller Quinckes ödem eller om patienten har en känd överkänslighet mot ägg, antibiotika eller andra ämnen som kan finnas i vaccinet, kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot och kontrollera att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot. Verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner, akutbricka eller akutväska. Verksamhetschefen ska även ansvara för att det i den lokala instruktionen för läkemedelshantering anges vilka läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera enligt generella direktiv. Verksamhetschefen ska dessutom vid behandling av patienter med ökad risk för överkänslighetsreaktion ansvara för att en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finns tillgänglig på plats och att syrgas och utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finns att tillgå. Även sug och nebulisator bör finnas att tillgå. Den läkare eller i förekommande fall sjuksköterska, som ansvarar för vaccination, ska ha försäkrat sig om att föreskriven utrustning och kompetent personal finns tillgänglig innan en behandling påbörjas (SOSFS 2009:16). Den som iordningställer och administrerar ett vaccin ska dokumentera vaccinets batchnummer eller något annat identifikationsnummer i patientjournalen (SOSFS 2006:24). 9. Överkänslighet Överkänslighet för läkemedel skall klart framgå i journalen. 10 Rekvisition och kontroll av läkemedel Läkemedel får endast rekvireras av behörig hälso- och sjukvårdpersonal som skall namnges i lokal instruktion. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att patientens ordinerade läkemedel inte tar slut. 7
10. Transport av läkemedel Transporten av läkemedel ska ske på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Tjänstgörande sjuksköterska ska alltid kvittera och kontrollera antalet kolli mot leveranssedeln och att plomberingen är obruten. Hantering av riskavfall omfattar hela kedjan, från beställning och leverans av riskavfallsburkar till hämtning och transport och slutbehandling av avfallet. Godkända emballage för kasserade läkemedel, smittförande och skärande/ stickande avfall skall användas. Detta ska finnas dokumenterat i lokal rutin. 11. Förvaring av läkemedel Läkemedel skall förvars enligt den instruktion som framgår av förpackning och bipacksedeln. Patienter som själva ansvarar för sina läkemedel ansvarar också för att dessa förvaras på ett säkert sätt. När sjuksköterskan övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen ansvarar hon/han för att läkemedlen förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta gäller även nycklar och koder till läkemedelsförråd/skåp. 12:1. Läkemedelsförråd När patientens läkemedel förvaras i läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras märkta med patientens namn och personnummer. Nycklar ska förvaras säkert och endast sjuksköterskor skall ha nycklar till skåpen. 12:2. Läkemedelsförråd i hemmet När hälso- och sjukvården övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen för personer som bor kvar i hemmet skall läkemedlen förvaras oåtkomligt dit endas sjuksköterska och delegerad personal har tillgänglighet. 12:3. Läkemedelsförråd på dagverksamhet Vid dagverksamhet ska de läkemedel som patienten har med sig förvaras i ett låsbart skåp som endast sjuksköterska och delegerad personal har tillgång till. Nyckeln ska förvaras säkert. 12:4. Akut och buffertförråd Läkemedel för akuta bruk ska förvaras samlat i ett låst skåp/rum. Nyckel till buffertförrådet får endast innehas av tjänstgörande sjuksköterska. Kontinuerlig genomgång av förrådet ska göras. Översynen registreras med datum och sjuksköterskans namnteckning. Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omflyttning till annan förpackning är inte tillåten. Temperaturen i ett läkemedelsförråd skall kontrolleras regelbundet och skall ej ligga över +25 C. Läkemedel som förvaras i högre temperaturer kan få förkortad hållbarhet. 12:5. Läkemedelskylskåp Läkemedel som kräver kall förvaring (+2 - +8) ska förvaras i ett läkemedelskylskåp utrustat med termometer. Temperaturen kontrolleras regelbundet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet. Exempelvis är placering i kylskåpsdörren inte lämplig eftersom temperaturen oftast är för hög för känsliga preparat (till exempel vacciner). I läkemedelskylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel som kräver kall förvaring kan i vissa fall förvaras i rumstemperatur men då förändras hållbarhetstiden. Ta alltid kontakt med apoteket alternativt aktuellt läkemedelsföretag om man behöver förvara dessa läkemedel i rumstemperatur för besked om lämpligheten och hur lång hållbarhetstid som blir aktuell. Ändra då hållbarhetstiden på förpackningen. 8
12. Narkotika Förbrukningsjournal skall föras över narkotikaklassade läkemedel. När en förbrukningsjournal är fulltecknad skall behållningen föras över i ny förbrukningsjournal. Avslutade och fulltecknade förbrukningsjournaler skall förvaras i patientens journal. Förbrukningsjournal för gemensamt förråd sparas i 3 tre år. Två sjuksköterskor skall oberoende av varandra kontrollera narkotiska läkemedel. 13. Iordningställande av läkemedel Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt att dosen och doseringstidpunkten stämmer mot ordinationshandlingen. 14:1. Stående ordination av läkemedel Se Ordination av läkemedel 14:2. Vid behovsordination av läkemedel Se Vid behovsläkemedel 14:3. Utbyte av generiskt preparat Lagen om läkemedelsförmåner innebär att läkemedel som läkaren ordinerat kan bytas ut till det billigaste likvärdiga generiska läkemedlet som finns på apoteket. Läkemedlen kan ha olika namn, utseende och förpackning men innehåller samma verksamma ämne och har samma effekt. Apoteket ska informera om det ordinerade läkemedlet ersatts med likvärdigt Ett utbyte av läkemedel enligt lagen om läkemedelsförmåner innebär inte att ordinationen ändrats. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra in och signera ändringen i ordinationshandlingen, snedstrecka och skriv in namnet på det läkemedel som ska administreras. Sjuksköterskan svarar för kontroll av eventuellt utbytta läkemedel i samband med leverans från apotek. 14:4. Flytande läkemedel Flytande läkemedel ska iordningsställas i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Om överlämnandet av dosen inte sker direkt måste läkemedelskoppen märkas med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, dos, datum och signatur. Att iordningställa och överlämna hostmedicin (om ej narkotikaklassade) och tarmreglerande läkemedel kan delegeras. 14:5. Läkemedel som är känsliga för luft, fukt och ljus Det är tillåtet att delegera läkemedel som ges vid behov och som inte kan förvaras utanför originalförpackningen utan att läkemedelseffekten påverkas negativt. 14:6. Krossa läkemedel Läkemedel får endast krossas i undantagsfall. Om en patient har svårt att svälja hela tabletter bör i första hand en annan beredningsform ordineras exempelvis flytande, stolpiller eller pulver. När det inte finns annat alternativ än att krossa läkemedel krävs det att läkaren tar ställning till vilka läkemedel som ska krossas. Kontrollera i apotekets broschyr Sväljes hela eller i FASS vad som gäller i det enskilda fallet. När läkemedel måste krossas ska de krossas separat från varandra i en tablettkross och administreras separat med en riklig mängd vätska. Tablettkrossen ska rengöras efter varje sorts läkemedel. Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. 9
14:7. Injektion/infusion Injektioner/infusioner ska iordningställas i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Infusionspåsen/flaskan ska märkas med patientens namn, personnummer, dagens datum, klockslag, infusionstid och signeras. Eventuella läkemedel/tillsatser som tillförs infusionsvätskan ska dokumenteras direkt på Infusionspåsen/ flaskan. Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. Ordinationen av en injektion får aldrig föras över från originalhandling till en signeringslista, detta för att motverka felskrivningar och öka patientsäkerheten. Vid antibiotikabehandling i infusion/injektionsform ska ansvarig läkare alltid göra en individuell riskbedömning och vidta nödvändiga åtgärder för att trygga patientsäkerheten. Infusionspump/droppräknare kan användas för att säkra läkemedelsadministreringen. 14:8. Läkemedel i sond Läkemedel som tillförs via sond bör vara i flytande form. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel kan ordineras. När läkemedel måste krossas ska de krossas separat från varandra och administreras separat. Tablettkrossen ska rengöras efter varje sorts läkemedel. Mellan varje sorts läkemedel ska sonden spolas med 5-10 ml vatten. Avsluta tillförseln med att spola sonden med 20-50 ml vatten. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Kom ihåg att räkna med vattnet i den totala mängden vätska som ska ges per dygn. 14:9. Waran Waran dispenseras enligt separat ordinationsunderlag i separat dosett. Iordningställandet ska dokumenteras på specifik Waran - lista i patientjournalen. Överlämnandet ska signeras som en separat dos på den specifika Waran - listan. Förändrade matvanor, kraftig aptitlöshet, diarré eller kräkningar kan påverka effekten av Waran. Försiktighet ska iakttas vid kirurgiska ingrepp och även vid tandutdragning på grund av ökad risk för blödningsbenägenhet. 14. Utlämnande av läkemedel Hantering, kontroll och utlämnande av mottagna läkemedel och signering av utförda moment ska finnas i den lokala rutinen. Varje steg i läkemedelshanteringen ska kunna spåras. 15. Administrering av läkemedel Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt att dosen och doseringstidpunkten stämmer mot ordinationshandlingen. 16. Delegering Delegering innebär att en legitimerad befattningshavare med formell och reell kompetens överför en hälso- och sjukvårdsuppgifter till en arbetstagare som genom undervisning, handledning och erfarenhet lärt sig att utföra arbetsuppgiften och därigenom har fått reell kompetens. Sjuksköterska skall kontrollera att den person som delegeras har tillräcklig kompetens och erfarenhet, är noggrann och har gott omdöme samt är lämplig i övrigt (SOSFS 2000:1). Delegering skall omprövas regelbundet. Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 skall beaktas vid ställningstagande vid delegering. 10
17. Dosförpackade läkemedel 17:1. Kontroll av leverans och ansvar för innehåll Vid leverans skall påsarna kontrolleras mot patientens namn och personnummer och överensstämma mot ordinationshandling. Doscentrum ansvarar för de läkemedel som dispenserats i påsen till dess att förpackningen bryts. När förpackningen öppnas övergår ansvaret för innehållet i förpackningen till den person som öppnade dosförpackningen. Detta innebär att överlämnandet av läkemedelsdosen ska ske i omedelbar anslutning till öppnandet av påse. Fel som upptäcks i en påse ska omgående meddelas doscentrum på avsedd avvikelseblankett. Kopia skickas därefter till MAS. 17:2. Ordinationsförändringar av dosförpackade läkemedel Vid dosminskning, dosökning, utsättande eller insättande av nytt läkemedel ska doscentrum kontaktas för iordningställande av nya doser. Läkaren ska bedöma hur snabbt den nya ordinationen ska verkställas. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlet införskaffas. Läkemedelsförpackningen får inte brytas och dispenseras om i en dosett eller för att ta bort något läkemedel. 17:3. Rutin vid snabb ordinationsändring av dosförpackade läkemedel Ändringar görs direkt på ordinationshandlingen. Vid insättning/utsättning eller ändring av dos meddelas dosapoteket. Även om bara dosen ändras ska den gamla ordinationen utsättas och läkemedlet insättas på nytt med den nya dosen. Akut ordinationsändring skall antecknas i patientens journal under läkemedel. Om en ordinationsändring enbart innebär tillägg i form av nytt preparat eller dosökning kan extra påsar med endast tillägget dispenseras till nästa ordinarie delning. Om sjuksköterskan ändå behöver dela ur en standardförpackning i väntan på att dosändringen skall genomföras måste sjuksköterskan vara uppmärksam på när ordinationsändringen kommer i dosdispenseringen. Alla ordinationer görs direkt på ordinationskortet. Det förekommer ändå att vanliga recept skrivs ut. Ordinationen förs i sådana fall över på ordinationskortet som standardförpackning, av dosapoteket. Önskas dispensering av medicinen måste ordinationskortet användas som underlag för att inte missförstånd skall uppstå. 18. Dosett Dosett får inte delas av annan än sjuksköterska om inte patienten har egenvård. Den som iordningställer dosetten ansvarar för innehållet och att aktuella läkemedel finns angivna på dosetten. På baksidan av dosetten skall det tydligt framgå patientens namn, födelsenummer samt vilka läkemedel som finns i dosetten, vilken styrka läkemedlen har samt vid vilket klockslag läkemedlet skall intas. Om ordination finns i PASCAL förminska till 56%, färgmarkera de preparat som ligger i dosetten, sätt detta på dosettens baksida. Delning av dosett skall signeras. En kopia på patientens aktuella läkemedels ordination ska alltid finnas tillgänglig i patientens läkemedelsskåp. 19. Dokumentation Sjuksköterska ansvarar för läkemedelshanteringen och skall i omvårdnadsjournalen notera uttag och iordningställande och överlämnande. 11
20. Signeringslista En signeringslista skall finnas hos patienten där den som administrerar kan signera givet läkemedel. Signeringslista för vid behovsläkemedel skall också finnas där signering görs efter administration samt att namn på den sjuksköterska som kontaktats för att få ge läkemedlet antecknas. Effekt av läkemedlet bör också anges på signeringslistan för senare utvärdering. I omvårdnadsjournalen skall antecknas att listan är genomgången för aktuell tidsperiod och om eventuell åtgärd är vidtagen. Signeringslistan är en journalhandling och skall granskas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Listorna skall vara personliga för varje enskild patient. På varje enhet skall lista för Identifiering av signatur finnas. Exempel på signeringslistor: Läkemedelsordination Antikoagulantiabehandling Insulinbehandling Injektion Vidbehovsläkemedel Narkotika Sårbehandling Kompressionsbehandling Andningsvård 21. Oxygenbehandling Andningsoxygen är ett läkemedel som ordineras av läkare på ordinationshandling med angiven mängd och behandlingstid. För utrustning som används vid tillförsel av syrgas gäller även lagstiftningen om medicintekniska produkter. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för patientbunden syrgas om sjuksköterska övertagit läkemedelsansvaret. Ansvaret innefattar, leveranskontroll, iordningställande, administrering, förvaring, säkerhet, information, rekvisition och retur. Flödesinställning och byte av syrgasflaska ska göras av sjuksköterska. Iordningställandet och administrering ska dokumenteras på "signeringslista - läkemedel" eller "signeringslista - läkemedel vid behov" Personal med delegering kan påbörja och avbryta syrgasbehandling om flödesregulatorer med fast förinställning används. Detta gäller även vid användning av syrgaskoncentrator. Byte och rengöring av filter på syrgaskoncentratorn ska dokumenteras. Syrgasflaskorna ska stå i ett väl ventilerat rum, nära en utgång och platsen ska vara godkänd av räddningstjänsten. Utrymmet ska vara låst. Dörren till förrådet ska vara märkt med varningstriangel. Syrgasflaskor monterade eller omonterade får aldrig täckas över med något. De måste alltid vara väl synliga. 12
22. Akut och buffertförråd Akut och buffertförråd är ett förråd med läkemedel för akuta situationer som tillhandahålls av landstinget. Vid beställning för att upprätta akut och buffertförråd kontaktas MAS med vilken överenskommelse skrivs för akut och buffertförråd. 22:1. Ansvarig sjuksköterska för beställning På enheten ska det finnas en utsedd sjuksköterska som har huvudansvar för akut- och buffertförråd och rekvisition av läkemedel. Det ska finnas en ersättare som är behörig då huvudansvarig inte är i tjänst. Lista med vilka läkemedel som kan beställas till akut och buffert förrådet uppdateras minst en gång per år http://www.janusinfo.se/rutiner/i-forradkommun-och-pa-sjukhus/akut-och-buffertforrad/ Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tillräckligt med läkemedel i förrådet och kontrollera att hållbarhetsdatum inte har gått ut. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedel som ingår i akut- och buffertförrådet förvaras åtskilt från andra läkemedel. 22:2. Ansvarig sjuksköterska för kontrollräkning av narkotika Ansvarig sjuksköterska för akut och buffert förråd kontrollräknar narkotika och signerar att det stämmer, detta ska göras en gång i månaden och tillsammans med enhetens ansvariga sjuksköterska för kontroll av narkotika. Avvikelser ska rapporteras tillverksamhetschef och MAS enlig rutin för avvikelsehantering. Förbrukningsjournalen sparas på enheten de två senaste och innevarande år. 23. Avvikelserapportering All personal ska kontakta sjuksköterska då fel eller brister uppstår i hanteringen av läkemedel samt skriva avvikelserapporter. 24. Rapport om läkemedelsbiverkningar Läkarna och sjuksköterskorna ska rapportera läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket, även misstanke om biverkning ska rapporteras. www.lakemedelsverket.se 25. Naturläkemedel Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar utgörs av en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade. Naturläkemedlen är receptfria och avsedda för egenvård. Hälso- och sjukvårdspersonal får inte administrera naturläkemedel som inte är vetenskapligt beprövade. Även växtbaserade läkemedel som Ginko Biloba, johannesört och vitlök kan utgöra risker. Sjuksköterskan får endast administrera naturläkemedel som godkänts av ansvarig läkare Ansvarig läkare ska journalföra att patienten tar naturläkemedlet. Naturläkemedlet skall skrivas i ordinationshandlingen på samma sätt som andra läkemedel och signeras av läkaren. 13
26. Kassation av läkemedel Kasserade läkemedel klassificeras som riskavfall och ska förvaras inlåst i ett läkemedelsskåp/rum i förvaringskärl för detta ändamål märkt med riskavfall, kasserade läkemedel. Flytande läkemedel skall hällas ut i avsett kärl. Orginalflaskan/förpackningen källsorteras. Burkar med läkemedel töms ut i avsett kärl. Kartonger från engångsförpackningar sorteras bort. Dospåsarna läggs i som de är. Narkotika som ska kasseras och som hör till buffertförrådet ska räknas och avskrivas i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen ska signeras av två sjuksköterskor. Narkotikan tas ur sin originalförpackning (burk/blisterkarta) och läggs sedan i kärlet. 27. Hantering av läkemedel vid dödsfall Läkemedel som utlämnats till patienten är dennes egendom. Läkemedlen ingår alltså vid vårdtagarnas död i dödsboet. Narkotika får endast innehas av den som ordinerats narkotika på laglig väg. Dödsbodelägarna ska enligt lag ombesörja att narkotikan som tillhört den avlidne alltid överlämnas till Apoteket för destruktion. Sjuksköterskan ska upplysa de närstående om dessa skyldigheter och i patientjournalen dokumentera vem som ansvarar för att läkemedlen lämnas till apoteket. Lag (1992: 860) om kontroll av narkotika. 14