www.geotec.se nr 4/2008 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla När radioaktiviteten stärkte hälsa Ingen kris hos BPS 150 år i rikets tjänst Trafikförsäkra din rigg
I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box 174 243 23 Höör TELEFON: 0413-244 60 TELEFAX: 0413-217 55 E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: http://www.geotec.se REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: 12600 kr 1/2-sida: 7400 kr 1/4-sida: 4400 kr Moms och reklamskatt tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 10/2009 ISSN 1103-7938 ÅRSSTÄMMAN 2008 Geotecs årsstämma bjöd på formellt allvar, kulturella överraskningar och, som vanligt, god mat. Och givetvis det vanliga sociala minglet. 28 Starkt Geotec satsar framåt 30 Geotrainnet - utbildning för Europa 32 Avlopp nästa, tack! 34 Shell letar efter gas i Skåne 36 Försäkringskompetens optimerar försäkringarna 38 Turbokollektorn håller vad den lovar... med mera 12 150 år i rikets tjänst I 150 år har Sveriges Geologiska Undersökning kartlagt landets tillgångar under markytan. 14 Bergsprängningskommittén... Välkommen till 2009 års Diksussionmöte som bjuder på en hel del värt att veta om små och stora tunnelprojekt. 18 Ingen kris här! Medan ekonomerna krisar, ser Ulf Robertsson till att ligga i täten bland de stockholmska borrentreprenörerna. Fasta avdelningar sid 5. Ledaren Geotec har fått två nya medlemmar. Men vi skall bli fler för att öka den pådrivningskraft som vi utgör idag, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 6-9. I korthet DrillAir - ny kompressor från Atlas Isbrytare med borrigg Geoenergiboom på Åland Geoenergi klarar värmebehovet SGU kartlägger grundvattentillgångarna Wassaras nya femtumshammare sid 20. Brunnsforum En luftinjektor kan klara radonet Viktigast fastställa föroreningskällan Hur stoppar jag artesiskt vatten? Satsa gärna på en undersökningsbrunn Kontrollera först hydropressens förkomprimering sid 44. Geotecs medlemsföretag omslagsfoto: Vendela Fredriksson 22 27 Djupborrning efter jordens hemligheter Jordens djupaste hemligheter kan avslöjas med borrning - ett svenskt forskningsprogram presenterar sig. När radioaktiviteten stärkte hälsa Radon har inte alltid varit vår hälsofiende om man skall tro de gamla flasketiketterna. 40 42 Brunnsnormen gäller alla brunnar! Normbrunn-07 gäller sedan årsskiftet men fortfarande spökar den gamla normen. Dags för skärpning! Trafikförsäkra din rigg! Var på den säkra sidan, för reglerna kan vara snåriga när din rigg blir inblandad i en trafikolycka. Martin Lindberg reder ut begreppen. 3
Vi skall bli fler! L e d a r e n Johan Barth VD Geotec Så blev vi då två till. Det var ett bra tag sedan antalet medlemsföretag ökade, även om intresset har varit väldigt stort det senaste året är det bara två som har anslutit sig. Vi behöver vara fler för att öka den pådrivningskraft som Geotec idag utgör. Fler för att underhålla den branschorganisation som vi är och för att visa omgivningen styrkan i att vara samlade under ett paraply. Vi måste bli fler och vi kommer att bli fler. I skrivande stund är det fortfarande oklart om det nyinförda ROT-avdraget innefattar de tjänster som brunnsborrarkåren kan erbjuda. Det är inte helt självklart att så är fallet. Men skulle det visa sig att det gör det, är det inte heller självklart att det gagnar branschen. Vi kommer alla ihåg Mona Sahlin-effekten. Ett bidrag som tog död på branschen innan det effektuerades och som sög musten ur er under den korta tid som det fanns, för att därefter åter bringa stiltje på marknaden. Ni börjar bli luttrade och förtjänar inte en sådan behandling en gång till! Kommer avdraget att finnas under en längre period kan det finnas positiva effekter för er och vi får väl hoppas att så är fallet SGU har återigen fått ett regeringsuppdrag. Denna gång handlar det om att kartlägga Sveriges grundvattenresurser ur ett livsmedel- och energiperspektiv. Märk väl att det är första gången som någon på regeringsnivå inser, och uttalar offentligt, att det finns en energiresurs i vårt grundvatten. Därtill vill Näringsdepartementet ha den kartlagd! Jag tycker att Geotec bör ta på sig en del av den ära som gör att dessa förändringar i myndigheternas syn sker. För även på Energimyndighetens hemsida kan man skönja spår efter lobbyarbetet. Nu finns information om den nettoenergi som geoenergin tillför, även om de inte har kommit så långt så att de använder termen geoenergi. Än... När marknaden börjar svikta kan jag, när jag pratar med företagsledare i landet, tydligt märka att de som står på flera ben i sin verksamhet inte drabbas lika hårt. Därför tycker jag det är väldigt intressant att företrädare från Institutet för jordbruks- och miljöteknik har identifierat Er brunnsborrare som synnerligen lämpliga för att anlägga minireningsverk och enskilda avlopp. Vid en överslagsberäkning kom man fram till att storleken på marknaden är ungefär 100 miljarder SEK. Och av dessa anläggningar är det 40% som behöver åtgärdas omedelbart. 40 miljarder SEK ligger och väntar bakom hörnet, bara ni har relevant kunskap. Ni är ju bland de första som träffar kunderna och har stora möjligheter att diskutera avloppet samtidigt som vattenbrunnen kontrakteras! Passa på nu att gå de utbildningar som våra avtalsleverantörer erbjuder Er. Det kommer med all säkerhet tillfällen i början på vintern. Och så årsstämman. Det var en utmärkt stämma ur många vinklar - välbesökt, bra diskussioner, intressanta ämnen, kulturhistoria, fantastisk musik och trevliga gäster. Ni är ett underbart gäng som jag har förmånen att få arbeta för! Stort tack för det! Se nu till att ta hand om Er själva och Era nära och kära under den kommande högtiden. 5
V i...... svarar när du ringer, fast ibland kan det dröja en bra stund. Lyckas du inte komma fram återkom någon stund senare, för vi vill gärna prata med dig också. Branschkontorets telefonnummer är 0413-244 60. I kor thet DrillAir ny kompressorserie från Atlas Atlas Copco Compressor introducerar en ny generation skruvkompressorer för att möta borrentreprenörernas krav på ökad lönsamhet genom att kunna borra djupare och vidare borrhål med maximal borrsjunkning. DrillAir serien möter dessa behov och består av fyra modeller med kapaciteter från 36,4 m3/min -37,8 m3/min vid ett arbetstryck på 25 bar och 34 m3/ min-35,5 m3/min vid 30 bars tryck. med lyftkrok eller som tandem- eller vagnversioner. Johan Barth, VD, svarar varje arbetsdag utom när han är på resande fot. Maskinerna är konstruerade för högsta kapacitet och arbetstryck samtidigt som de är de mest energieffektiva och bränslesnåla i Atlas kompressorserie. Med ett enkelt handgrepp kan maskinerna ställas om från 25 till 30 bar och vice versa för att anpassas till behovet. Det nya skruvelementet reducerar energikonsumtionen med 4%. Minskad risk för läckage och reducerad axiell belastning av skruven med 15% utgör andra fördelar. Med den nya växellådan och bättre smörjning får man mindre slitage på lager och längre livslängd på kompressorn. Kompressorerna levereras slädmonterade, supportmonterade Kompressorerna är utrustade med Caterpillar C18-dieselmotorer på 575 hk, som uppfyller alla säkerhets- och miljökraven enligt Tier III. Bränsletanken rymmer 975 liter men kan fås med en större tank på 1.550 liter. En elektrisk bränslepump ökar fyllningstakten och minskar stilleståndstiderna. Kunderna kan välja mellan ett stort urval av lösningar med extra tillval: OiltronixTM V2 för kontroll av oljetemperaturen, FuelXpertTM för reglering varvtal och luftinsläpp för att optimera bränsleförbrukningen i förhållande till luftbehovet m m. Tina Sjögren, sekreterare, är alltid nåbar. Henryk Rozenberg, redaktör, finns på plats hela arbetsveckan. Världens största isbrytare utrustas med en borrigg Med ett deplacement på 65000 ton blir Europas nya isbrytare Aurora Borealis världens största. Den ska användas i forskningssyfte och utrustas med en fast monterad borr som går genom en stor öppning i skrovet. Om finansieringen går att ordna ska fartyget börja byggas år 2012 och vara klart för uppdrag två år senare. Kostnaderna för projektet uppskattas till 6,5 miljarder kronor. Aurora Borealis ska kunna utföra vetenskapliga uppdrag i de båda polarområdena på jorden utan assistans av vanliga isbrytare. I skrovet byggs in två kvadratiska s k moon pool - det är håligheter genom skrovet som gör det möjligt att komma åt vattnet inifrån fartyget. Därmed blir det möjligt för forskare att arbeta med experiment utan att behöva stå på däck. Det aktre utrymmet reserveras för borruppdrag. Borren ska kunna användas på vattendjup upp till 5000 m, och borra ner till 1000 m under havsbotten. Isbrytarprojektet drivs av tio europeiska länder dock är Sverige inte med. Aurora Borealis blir 199,85 m lång och 49 m bred och kommer att drivas med ett dieselelektriskt drivpaket med effekt 81 MW. 6
I kor thet Konkurrenslagen skärps Näringsförbud blir en ny möjlig påföljd för företagsledare som deltar i en otillåten kartell. Det är en av nyheterna i den moderniserade och skärpta konkurrenslag som trädde i kraft den 1 november. Jag välkomnar de skärpningar som nu kommer i konkurrenslagen. Nu får vi nya och bättre möjligheter att driva jakten på karteller och göra effektiva granskningar av företagskoncentrationer. Det sa Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg vid Konkurrensverkets konferens om nyheter i konkurrenslagen. På bland annat följande områden ändras konkurrenslagen: Konkurrensverket får möjlighet att i vissa fall besluta om avgiftsföreläggande. Det innebär att konkurrensskadeavgift kan dömas ut utan omfattande och tidsödande domstolsprocesser. Näringsförbud blir en ny påföljd som kan drabba företagsledare som ägnar sig åt otillåtet samarbete i karteller. Träffsäkrare prövningar av företagskoncentrationer. Ändrade regler för när en företagskoncentration ska anmälas och prövas av Konkurrensverket gör att fler betydelsefulla ärenden prövas, samtidigt som totala antalet ärenden kan minska. Det blir justeringar i reglerna för hur konkurrensskadeavgifter ska beräknas, liksom i reglerna för eftergift. Eftergift innebär att det företag i en kartell som först kommer till Konkurrensverket och erkänner kan slippa påföljd. De nya reglerna innebär att vi får ett bättre och EU-anpassat regelverk. En effektiv tillämpning är en viktig förutsättning för väl fungerande marknader, säger Jan-Erik Ljusberg. Den reformerade och moderniserade konkurrenslagen, som riksdagen fattade beslut om i stor enighet, trädde i kraft den 1 november. Geoenergiboom på Åland Ålänningar rapporterar om stark efterfrågan på värmepumpar. Liksom i Sverige har man där under åren 1998-2003 haft någon form av bidrag till konvertering från olje- och direktelsystem till miljövänliga uppvärmningsalternativ, inkl. solvärme. Bidragssystemet återinfördes för 2 år och sedan förra året omfattas även konvertering till värmepumpdrift. Luft/luftpumpar är inte berättigade till bidrag. Årets hittills inkomna ansökningar (drygt 200 t o m september) domineras av berg- och jordvärmeanläggningar - drygt 150. Sten Eriksson, bolåneinspektör för Ålands landskapsregering, berättar att den budgeterade summan är redan slut och man förmodligen kommer att begära tilläggsanslag. Motiva Oy, ett energikompetensorgan som ägs av finska staten, har i sina beräkningar framhållit geoenergi som den billigaste energiformen i Finland. I sina jämförelser har man tagit hänsyn till kostnaderna för inköp, installation, underhåll och drift. Under de senaste 10 åren har man installerat drygt 800 värmepumpar på Åland - en betydande andel av dessa installationer har gjorts de senaste två åren. SGU kartlägger grundvattentillgångarna I september har Regeringen uppdragit åt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) att kartlägga landets grundvattentillgångar och analysera möjligheterna att utveckla en kunskapsdatabas över dessa. I uppdraget ingår att bedöma grundvattentillgångarnas betydelse för näringslivsutvecklingen ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. SGU skall även bedöma framtida tänkbara hot och utvecklingsmöjligheter i en grundvattenbaserad vatten- och energiförsörjning. Uppdraget skall redovisas till Näringslivsdepartementet i januari nästa år. Bakgrunden till uppdraget är bl.a. EU:s direktiv för vatten och skydd av vattentillgångar mot föroreningar och försämring. SGU har redan tidigare redovisat förslag om förbättring av kunskapsförsörjningen avseende grundvattenkvalitet och hur grundvattendirektivet skall kunna införlivas i svensk rätt. De senaste årens uppmärksamhet kring naturligt förekommande och hälsopåverkande ämnen i grundvattnet, särskilt inom de enskilda brunnarna, har bidragit till att regeringens beslut om att starta en utredning. 8
Geoenergi klarar värmebehovet! Något fuktsäkert byggande finns inte längre, konstaterar forskarna från Fuktcentrum i Lund. I höstas inbjöd man till sin årligt återkomande temadag ämnet denna gång var Energieffektiva byggnader utan fuktskador. FuktCentrum vid LTH varnar för att fuktskadorna ökar när husen blir allt energieffektivare, vilket nås bl.a. genom förstärkt isolering av boendeutrymmen. Resultatet blir att värmespridningen till vindsutrymmen minskar kraftigt och mögelangreppen ökar. Nya byggnormer gör det också omöjligt att slösa med energi för att höja temperaturen på vinden. Gränsen för vad som är rimligt för att hålla mögelangreppen borta sägs redan ha passerats, enligt Fuktcentrum. Nästa år kommer Boverket att ytterligare skärpa energikraven på nybyggda hus. Konsekvensen blir att hus utrustade med frånluftsvärmepumpar inte heller kommer att klara byggnormerna. Forskarnas råd är att byta ut dessa mot bergvärmepumpar. (Boverkets krav begränsar mängden av utifrån tillfört/köpt energi.) Komplett Wassara-borrsystem med en femtumshammare W120 W120 heter den senaste tillskottet i Wassaras serie av vattendrivna hammare. Hammaren fullbordar därigenom standardsortimentet som nu omfattar dimensionerna 2-6 tum. Samtidigt ändras tyngdpunkten i företagets marknadsstrategi - tidigare komponentfokusering ersätts med systemtänkande. Wassaras vattendrivna borrteknik kräver specialutrustning för att helt komma till sin rätt. Företaget har uppmärk- Årets borrare sammat flera fall där borrare som valt vattendrivna hammare att användas med egna systemlösningar inte kunnat få de förväntade borrningsresultat. För att så långt som möjligt eliminera problemen satsar Wassara på att erbjuda kompletta system bestående av hammare, rör och högtrycksanläggningar. Wassaras system kan även kompletteras med en sedimenteringsanläggning för rening av returvatten. FÖRENINGEN FÖR AVANCERAD Borrning (FAB) har utlyst priset Årets borrare. Utmärkelsen kommer att delas ut första gången i samband med föreningens årsmöte våren 2009 nomineringstiden går ut i januari nästa år (2009). FÖLJANDE BEDÖMNINGSKRITERIER och verksamhetsområden skall beaktas vid bedömningen av de nominerade personerna: säkerhet, miljö, teknikförbättring, väl utfört arbete, insats i branschen genom egen aktivitet, god kamratskap, initiativ som ökar statusen, attraktiviteten och/eller effektiviteten i branschen. FÖRSLAG PÅ PRISKANDIDATER kan lämnas av företag, arbetskamrater, branschföreningar eller andra som känner en borrare värd utmärkelsen. Sänd ditt nomineringsförslag till info@fab.w.se Mer information finns på FAB:s webbplats www.fab.w.se Har du flyttat? Meddela oss din nya adress så du inte missar nästa nummer av Borrsvängen! Certifiera dig i januari! Marknaden för brunnsborrning har ökat mycket snabbt de senaste åren. En ej fackmässigt utförd borrning eller installation kan bland annat medföra skador på fastigheter, att utlovade energibesparingar uteblir eller i värsta fall betydande miljöproblem. För SGU - Sveriges Geologiska Undersökning - är det viktigt med en kunnig brunnsborrarkår för att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Utförs borrning av certifierad brunnsborrare vet kunden eller beställaren samt tillståndsgivaren att brunnsborraren har den erfarenhet och den kunskap som krävs för att utföra ett fackmässigt arbete. Utbildningen genomförs i samarbete med SGU (www.sgu.se) samt certifieringsorganet SITAC (www.sitac.se). SGU har tagit fram en kravspecifikation och ett utbildningsmaterial för certifiering av landets brunnsborrare. I januari genomför Approvus följande kursomgångar i Uppsala: Ansvarig Brunnsborrare (AB-behörighet) - den 19-21 januari 2009. Pris: 10 500 kr inkl kunskapsprov (exkl moms). Brunnsborrare (B-behörighet) - den 20-21 januari 2009. Pris: 7 500 kr inkl kunskapsprov (exkl moms) För anmälan besök webbsidan http://www.approvus.se och se vidare under fliken Utbildningar. Approvus AB är ett nystartat dotterbolag till Anneling Tobin Consult AB. I detta bolag har man samlat all sin utbildningsverksamhet och man satsar på bl a utbildningar som leder till någon form av personcertifiering. Approvus har ett utbildningsprogram med fastställda kursdagar, men erbjuder också kundanpassade utbildningar. 9
S G U f i r a r... Drygt en sida per år! Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) firade i år sitt 150- årsjubileum med en vacker presentation av sin långa historia i form av ett gediget etthundraåttiosidigt bokverk. Boken är fullspäckad med både gamla svartvita fotografier och helt nya digitala kartbilder, högintressanta texter och ett persongalleri som gör att man gärna vänder blad för blad från första till sista sidan. Årets firande sammanföll med FN:s Geologins år, vilket gjorde det hela till en fullträff. Så här, lagom till jubileumsårets slut, lyfter man på hatten och gratulerar den myndighet som brunnsborrarkåren har en del att tacka för och som själv har en hel del att tacka brunnsborrarna för. Svagt intresse Bland Europas länder tord intet vara i geologiskt hänseende mindre undersökt och kändt, än Sverige. Så beskrevs den geologiska verkligheten av borgarståndets Per Johan Lagergren när han 1848 väckte frågan om ett nationellt program för geologisk undersökning av landet. Fröet till det som idag heter Sveriges Geologiska Undersökning var sått, men resultatet blev klent ingenting har hänt i flera år framöver. Intresset för geologin bland landets styrande var helt enkelt för dåligt. 12 150 år i rikets tjänst SGU:s Lundafilial höll öppet hus under årets Kulturnatt i mitten av september. Elisabeth Magnusson och Esko Daniel (mitt på bilden) förevisade samlingarna och sålde enstaka gamla kartblad till hugade spekulanter. Här samtalar de med Karin Loodberg (längst t.v), vars son Fjalar Högnason försöker upptäcka den tredimensionella kartans förtrollade värld. (foto: Henryk Rozenberg) Genombrott i riksdagen Kartläggningen av Uppsala län 1856, på uppdrag av länets Hushållningssällskap och finansierat med ett av kungen beviljat statligt bidrag, blev upptakten till ett nytt försök att skapa ett nationellt undersökningsprogram. Med hänvisning till att geologiska undersökningar redan har pågått i flera andra europeiska länder och USA, framlade regeringen ett förslag till ståndsriksdagen om att satsa på geologisk kartering av hela riket. Två år senare röstades motionen igenom och riksdagen anslog sextiotusen riksdaler för de första tre årens karteringsverksamhet (åren 1858-60). Till chef för de beslutade geologiska undersökningarna inom fäderneslandet utsågs en 44-årig geolog Axel Erdmann. SGU grundades år 1858. Med fyra medarbetare skulle Erdmann genomföra undersökningen av landets jordarter och berggrund. Vid denna tid stod jordbruket inför en utmaning den ökade befolkningen behövde livsmedel. En av orsakerna till en geologisk undersökning var bristen på märgel för gödsel. Samtidigt var industrialismen nära ett genombrott i Sverige och malmer, mineral och byggnadssten efterfrågades. Höga utbildningskrav Under de första femtio åren bestod SGU:s arbetsstyrka av ett fåtal personer, men geologin som vetenskap vann allt större erkännande och kraven på personalens utbildningsnivå höjdes. Denna utveckling återspeglade sig även i den akademiska världen de första professurerna inrättades vid universiteten i Uppsala och Lund år 1882. Under åren 1882-1902 krävdes det en doktorsexamen eller motsvarande för att få anställning som biträdande geolog eller geolog vid SGU. Kraven sänktes därefter till licentiatexamen. Kopplingen till universitetsvärlden och forskningen har dock alltid
funnits där och man sedermera började uppmuntra sina anställda att bedriva eget forskningsarbete. Verksamheten breddas I början av 1900-talet vidgades SGU:s verksamhet från att i stort ha begränsats till kartläggning av jord- och bergarter har man börjat åta sig externa uppdrag, utveckla samlingar av stenprover för utbildningsändamål o d. Så småningom fick man även statens uppdrag att göra inmutningar för kronans räkning. Därtill tillkom kartläggning av vattenstånd och vattentäkter, kontrollmätningar i sjöar med tiden utvecklades denna typ av uppdrag till en självklar och betydelsefull del av SGU:s allt bredare verksamhet. Startar egen prospektering 1900-talet präglades av stark expansion både vad gäller arbetsområden och teknik. Boomen inom prospektering i norra Sverige resulterade i bildande av egen prospekteringsverksamhet på uppdrag av staten samtidigt som man åtog sig framtagning av underlag för den privata prospekteringsmarknaden. Geofysiska mätningar blev en viktig del av verksamheten man utvecklade egna mätinstrument för användning på mark och så småningom även från flygplan. Som exempel kan nämnas här den s.k. slingramen för spårning av elektrisk ledande bergmaterial ända ner till 50 meters djup. Satsar på tekniken Inom SGU var man tidig med införande av digitalteknik som var nödvändig för att kunna bearbeta den omfattande informationsmängden som kartläggning och annan registrering resulterade i. I egna laboratorier kunde man ta hand om både kemiska och fysikaliska analyser av insamlat material. På 1950-talet inledde SGU sin hydrogeologiska verksamhet. I början handlade det mest om att dokumentera områden med vattenbrist. Ett drygt decennium senare utökades uppgifterna till att omfatta detaljerad kartläggning av grundvattenförekomster över hela landet. Brunnsarkivet växer För brunnsborrningsföretagen är året 1976 viktigt, då infördes skyldigheten att till SGU lämna uppgifter om varje nyborrad vattenbrunn. Tio år senare utvidgades plikten till att omfatta även energibrunnar. Dagens brunnsarkiv hos SGU innehåller uppgifter om cirka 380 000 brunnar - den årliga tillväxten de senaste åren har varit nästan 30 000 rapporter. Modern myndighet Dagens SGU kan knappast beskrivas som en grå standardmyndighet. Man genomför egna undersökningar, bedriver utbildning och forskning samt, inte minst, agerar tillsynsmyndighet. För den som vill ta del i SGU:s långa historia, populärbeskrivning av dess verksamhet och få inblick i det intressanta persongalleriet inom denna myndighet, rekommenderas jubileumsboken SGU 150 år i samhällets tjänst. Men det gäller att snabba på då lagret är begränsat. Trevlig läsning! Henryk Rozenberg Axel Erdmann var SGU:s förste chef (åren 1858-1869). Han betraktades på sin tid som landets främste geolog. Här syns Erdmann mot bakgrund av en modern digitalframställd karta som vunnit Årets karta 2006 -titeln. Med hjälp av avancerad digitalteknik producerar SGU specialframtagna temakartor. Underlag för kartan på bilden utgörs av data från jordarts- och maringeologiska databaser över Mälaren. (bild: fotomontage) 13
Bergsprängningskommit t tén inbjuder Detta bör du veta om små och STORA tunnlar Den 10 mars 2009 håller Bergsprängningskommittén sitt 54: e Diskussionsmöte. Vi träffas tillsammans med våra utställare på Stockholmsmässan i Älvsjö samt avslutar dagen med sedvanlig bankett och underhållning i Grands Vinterträdgård. Dagen kommer att innehålla en mängd intressanta föredrag och diskussioner, samt rapporter från pågående stora projekt såsom; ny Huvudnivå LKAB, Hallandsåsen, N-länken, Ådalsbanan, Citybanan Tvärbanan samt Förbifart Stockholm. Dagen inleds av BKs ordförande Örjan Wolff och därefter följer en rapport om ITA som presenteras av Eivind Grøv, Vice President ITA. Produktionsanläggning för fjärrkyla i Hornsberg Ett fjärrkylalager med tillhörande maskinhall, arbets- och anslutningstunnlar har sprängts ut på Kungsholmen under Stockholms högsta naturliga punkt mellan Stadshagens IP och Karlbergssjön. Beställare av anläggningen är AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. Berg- och byggprojekteringen har utförts av SWECO och entreprenör är Skanska. Borriggars integration med gruvans CAD- och planeringssystem Mining: orientering och navigering efter gruvkartan och generering av borrplanen i orten. Erfarenheter från Bolidens och Atlas Copcos projekt för att utveckla ett system för ett distribuerat beslutsfattande i gruvbrytning. Riggoperatören skapar själv sin borrplan på plats i riggen baserat på var han befinner sig på gruvkartan som visas on-line i riggen. Kvalitetsstyrning under konstant förändring Det kan anses som väl känt att tunnelarbeten sällan kan drivas enligt de ursprungliga planerna till punkt och pricka. Många faktorer inverkar som: geologi, förändring i personalstyrkan, beställare som vill göra förändringar etc. För att klara en tuff kvalitetsstyrningen kan den inte hängas upp på en eller ett fåtal personer i ett projekt. Byggnation av små tunnlar - användning av gamla metoder under nya förutsättningar I närheten av Göteborg byggs för tillfället projektet Spillvattentunnel Lerum Partille. Det gäller en 8.000m lång avloppsvattentunnel mellan de nämnda samhällena. Föredraget belyser projektet generellt, men fram för allt de omständigheter som uppstår i samband med den konventionella drivningen av en så lång tunnel med liten tvärsektion (ca 12m²). Inte bara maskinkonceptet skiljer sig väsentligt från vanliga projekt utan också många av de normala aktiviteterna för tunneldrift. Det kräver ännu mer noggranna funderingar än normalt. Erfarenheter från byggande av två succétunnlar utförda med olika entreprenadformer Norrortsleden blir en 16 km lång tvärförbindelse mellan E 4 vid Häggvik (Uppsalavägen) och E 18 vid Rosenkälla (Norrtäljevägen). Den första delen av Norrortsleden, Häggviksleden, är redan byggd och öppnades för trafik 1998. Resterande del av Norrortsleden innehåller förutom vägbyggnation även två bergtunnlar: Törnskogstunneln som öppnades för trafik den 24 juni samt Löttingetunneln, som invigdes i oktober. Boring av rette hull sikkerhet og økonomi Boring av rette hull har vært et fokusområde i lang tid, men fortsatt er det store bild: Vägverket För mer information och anmälan till dagen, kontakta Eva Rydén, 14
forbedringspotensialer. For alle steinbrudd og gruver bør boravvik være et aktuelt tema. Ikke bare på grunn av sikkerhetshensynet med sprut og rystelser, men også pga økonomiske fordeler. Her nevnes: Redusert boring og sprengstofforbruk, reduserte borstålskostnader, redusert boretid, bedre fragmentering, mindre pigging og sekundærknusing, lettere lasteforhold. Betydningen av hulldiameter og ingeniørgeologiske parametre for boring av injeksjonshull ved jernbane-tunnel Lysaker-Sandvika Lysaker-Sandvika tunnelen er en del av dobbeltsporutbyggingen gjennom Asker og Bærum. Tunneltraséen går igjennom et tettbebygd område og det stilles strenge krav til innlekkasje, kun 4 l/min/100 m tunnel er tillatt. Dette kan kun oppnås ved systematisk forinjeksjon, noe som innebærer at man på hele prosjektet vil komme opp i ca. 850.000 bormeter. Från strängemulsion och elektronikkapslar till skadezonstabell Bidraget rapporterar mätning av spränginducerade sprickor från strängemulsionsladdningar i Bårarpsbrottet. Försöken omfattar kontursprängning av hålrader plus skonsamt blockuttag av block bakom konturen, sågning av blocken och sprickindikering. Först användes 5 m långa 48 mm hål för att simulera kontursprängning i tunnlar. De laddades med Orica/Dyno Nobel SSE strängemulsion med styrkan 0,35, 0,5 eller 0,9 kg/m. Dynotex 1, Ø17 mm rörladdningar användes som referenssprängämne. Både Nonel och elektroniksprängkapslar användes för upptändningen. De vertikala hål som användes i sista försöksserien gav mer och bättre försöksdata. Garpenbergsgruvan - skivpallbrytning av Lappbergsmalmen Den dominerande brytningsmetoden i Garpenberg har historiskt bestått av uppåtgående samt nedåtgående igensättningsbrytning då malmerna har varit geometriskt anpassade för denna brytningsmetod. I och med upptäckten av Lappbergsmalmen som skiljer sig avsevärt från tidigare malmkroppar vad beträffar geometrin, så skulle igensättningsbrytning innebära att stora delar av malmen måste avsättas som pelare. High precision tunnelling Erfarenheter från navigation och tunnelprofilmätningar i Skandinavien Under 2007 introducerade Atlas Copco en integrerad tunnelskanner/profiler. Tunnelskannern som är integrerad i styrsystemet monteras på bergborrningsaggregaten, och ersätter de tidigare förekommande varianterna av icke-integrerad skannerutrustning. Atlas Copco Tunnel Profiler, som systemet heter, används idag av flera entreprenörer vid olika projekt i Skandinavien. Atlas Copco Tunnel Profiler kan skanna en tunnel på 65m2 på bara 5 minuter och är naturligtvis integrerad med det datoriserade styrsystemet för Förbifart Stockholm - geologiska och geofysiska undersökningarna inför passager under Mälaren Inför projekteringen av Förbifart Stockholm har ett stort antal undersökningar genomförts för att få kunskap om bergnivå och bergkvalitet i passagerna under Mälaren. Förbifart Stockholms trafiktunnlar kommer att passera under Mälaren söder och norr om Kungshatt samt om Vägutredningens broalternativ väljs bort även under Lambarfjärden. I dessa tre passager går trafiktunnlarna genom rörelsezoner i berget varför det är av största vikt att tidigt i Vägverkets arbetsplan utreda förhållandena. Maskintillverkad sand ett fullgott alternativ till Natursand År 2004 startade ett samarbete mellan Chalmers och Sandvik Mining and Construction med målsättningen att utveckla processer för att kunna framställa sand genom krossning. Sanden skall ha lika eller bättre egenskaper än vad natursand har i betongtillverkning. Ur miljö synpunkt är detta väldigt intressant då natursand är filter för dricksvatten och kan med andra ord lämnas kvar som vattenfilter och i stället kan vi använda maskintillverkad sand till betongtillverkningen. Bergrum Triangeln i Malmö logistik i fokus Citytunnelns underjordsstation Triangeln mitt i centrala Malmö är under färdigställande. Det tekniskt komplicerade kalkbergsuttaget av det 280 meter långa bergrummet har skett med NATM-metoden i kombination med grundvattensänkning. Logistiken kring arbetena i bergrummet har varit komplex såtillvida att parallellt med de permanenta konstruktionerna har TBM-drift av två tunnlar och berguttag av tvärtunnlar skett. Som del i de permanenta arbetena har in situ gjutningar av bergrummets väggar och valv, s.k. lining, samt glidformsgjutningar av gångbanor m.m. utförts. bild: Imagix Från besiktning till renovering av Graversforstunnlarna, Norrköping Graversforstunnlarna är 3 st. järnvägstunnlar längs Södra stambanan strax norr om Norrköping. Tunnlarna är byggda på 1950-talet och är inredda med en takkonstruktion bestående av ett lager med korrugerade asbetscementskivor vilka sprutats in med en nätarmerad sprutbetong. Taksegmenten är byggda så att de hänger fritt från bergtaket med ett avstånd som varierar mellan 0,1 m till 5 m. Hösten 2007 fick Bergab i uppdrag av Banverket att inspektera dessa tunnlar samt upprätta ett åtgärdsprogram för desamma. tel. 08-67 91 721, eva.ryden@bergspraningskommitten.se (wbbplats: www.bergsprangningskommitten.se) 15
16
17
H e m b e s ö k foto: Vendela Fredriksson Ingen kris här! Ulf Robertsson hade inte en tanke på att starta Stockholms största brunnsborrningsföretag. Tvärtom trivdes han bra i jobbet som lokförare. Men när han började arbeta med en vattenpump vid sommarstugan var han snart fast. Och nu borrar hans företag, BPS Borr & Pumpservice AB, flest brunnar i Stockholmsområdet. 18
Jag förstår inte allt prat om sämre tider. För oss är det tvärtom. Ju sämre tiderna sägs bli, desto mer förfrågningar får vi, säger Ulf Robertsson. Men så har det definitivt inte alltid varit I snitt borrar Ulfs företag 15 mil i berget varje år. Det motsvarar ungefär 1000 borrhål. Årsomsättningen ligger på 35 miljoner. Men firman startade i mycket mindre skala. Det började med en pump Ulfs intresse för brunnsborrning är inget han har ärvt. Det började med att han själv behövde borra en vattenbrunn utanför sin sommarstuga. Han anlitade en entreprenör, och under arbetet hjälpte Ulf till som hantlangare. Men borrentreprenören visade sig inte veta så mycket om hur man monterade och underhöll vattenpumpar. Istället för att anlita ännu en person, läste Ulf på för att kunna installera och sköta pumpen själv. Egentligen trivdes han ganska bra med sitt arbete som lokförare hos SJ. Samtidigt tyckte han att arbetet med brunnen på stugtomten hade varit utmanande. Och eftersom borrentreprenören då och då behövde hjälp av någon som kunde pumpar, erbjöd sig Ulf att stå till tjänst om det behövdes och när det passade hans ordinarie arbetsschema. Tillväxt efter efterfrågan Med en fot i branschen såg han hur stort behovet av någon med bra pumpkunskaper var. Efter några år beslöt han sig för att starta eget. Till en början hade han kvar arbetet på SJ. Samtidigt investerade han i en borrigg. Företaget sköttes på hobbynivå. När anbudsförfrågningarna efter hand ökade, insåg Ulf att han var tvungen att välja. Det var inte något svårt val. Efter ett kort övervägande sa Ulf upp sig från sin fasta tjänst. De senaste 25 åren har han arbetat heltid i sin egen firma. 1987 fick företaget sin nuvarande form. Successivt har företaget växt. Förutom ytterligare tio personer som arbetar med borrning, har Ulf anställt en kontorist, en lastbilschaufför och fyra grävare. Inte bara företaget, utan också branschen har ändrat karaktär under åren. Jobbar helst ute När jag började var situationen helt annorlunda. Det fanns då betydligt färre borrfirmor i landet. Och till största del arbetade alla firmor med vattenbrunnar. Nu för tiden är det för det mesta energibrunnar som gäller. 49 av 50 jobb som vi på BPS gör idag är energibrunnar. BPS håller till i Öringe utanför Tyresö lokalerna är rymliga och utanför finns det gott om plats för alla maskiner. Det är skillnad det, mot att hålla till på den egna villatomten. Men Ulf försöker undvika kontoret så långt det går. Egentligen trivs jag inte så bra med den administrativa delen. Det är borrningen som är rolig. Så jag är med och jobbar så mycket jag kan, jag brukar vara skitigast av alla, berättar Ulf och skrattar. Sommarens kris kännbar Fast humöret var inte alltid på topp. Så sent som i våras lät det helt annorlunda. Allt var som vanligt fram till februari. Sedan dog marknaden för oss. Energiborrningen gick ner kraftigt - för vår del har krisläget varat nästan till augusti, konstaterar han. För att klara firman tvingades jag att permittera 11 anställda. Vi hade knappt några uppdrag, läget var lika kärvt för alla andra bolag också. Sedan hösten är dock läget betydligt bättre, till och med mycket bra. Företaget har fått ett antal större jobb och värmepumpleverantörerna har återigen börjat höra av sig. Jag har fått tillbaks mina anställda och vi jobbade på som förr. Det blev till och med tvunget att säga nej till några större projekt borrningskapaciteten räckte inte till. Nu rullar det på och vi behöver ibland få hjälp av andra för att klara uppdragen. Instabil marknad trots allt Trots ständigt fulltecknad orderbok planerar inte företaget för nyanställningar just nu. Krisen är inte helt glömd och situationen på borrningsmarknaden för vatten- och energi är inte stabil. Läget är för osäkert för att man skall köpa ny, dyr utrustning. Och för vår del utgör fortfarande energibrunnarna för villaanläggningar basen för verksamheten, även om de större uppdragen blir fler. Det handlar då om flerhålsanläggningar för både värme och kyla. Den marknaden växer, det är klart. Och vi är bra där man har behov av stor kapacitet och djupa borrningar. Besvärlig kaxhantering irriterar I stort sett alla borrningsuppdrag som BPS åtar sig gäller Stockholmsområdet där bebyggelsen är tät och tomterna oftast små. Kommunens krav på kaxhantering innebär att allt kax måste köras till tippen. Och det är inte så enkelt när det endast finns två tippar att tillgå. Eftersom alla borrningsföretag måste dit så kan du tänka dig hur läget är, berättar Ulf. Att lägga upp kaxet på villatomterna går ju inte, de är för små. Vi får inte heller transportera det till byggen som utfyllnadsmaterial. Allt skall till tippen. Kaxhanteringen är inte gratis för varje full container betalar företagen flera hundra kronor i hanteringsavgift. I slutändan är det givetvis kunden som betalar. Avskräckande avgifter Den kostnaden är dock inte så hög jämfört med vad borrningstillståndet kostar. För tillstånd att installera en geoenergianläggning betalar stockholmarna idag 3700 kr. Och då måste de lämna in en fullständig utredning om andra närliggande brunnar, avstånden m.m. När all dokumentation är klar behandlas ansökan hos kommunen. Är det något som inte stämmer blir det ytterligare en vända och nya avgifter. Klart att folk upplever det som alldeles för krångligt. Det är inte ovanligt at de avstår från en geoenergianläggning och satsar på luft/vattenpumpar, konstaterar Ulf. Han är övertygad om att just den byråkratiska ärendehanteringen sätter många käppar i hjulet för geoenergianläggningarna. Luft/vatten-anläggningarna är kanske 30000 kronor billigare, men de är också mindre effektiva. Jag vet att många skulle ha valt geoenergi om hela tillståndshanteringen varit smidigare och billigare, säger Ulf. Fjärrvärme trots obefintliga kunder I debatten kring geoenergin nämns ofta konkurrensen från de kommunala fjärrvärmebolagen. Att sådant känns erkänner Ulf, men samtidigt förstår han sig inte på hur dessa bolag resonerar. Vi slåss om kunderna med fjärrvärmebolagen som drar fram sina ledningar även i områden där ingen är intresserad av det och där nästan alla redan har geoenergianläggningar installerade sedan åratal tillbaka. Så gör man exempelvis i Bromma som består av äldre bebyggelse där det inte heller finns utrymme för några nybyggen. Vad är det för mening med sådana satsningar? Under sina 25 år som borrare har Ulf sett många upp- och nergångar. Hur marknaden kommer att utvecklas i den närmaste framtiden vågar han inte sia om. När han satsade på brunnsborrarbanan trodde han att eget företagande skulle leda till stabila lugna arbetsdagar i många år framöver. Det blev inte så - men det är kanske omöjligt när man har ambitionen att vara störst i Stockholm. text: Vendela Fredrikssson och Henryk Rozenberg 19
Brunns forum Anders Nelson svarar på läsarnas frågor HAR DU FRÅGOR om brunnar och brunnsborrning eller om värmepumpar och energibrunnar, kan du skriva till oss. Vår expert Anders Nelson har en mångårig och gedigen kunskap på området. Det han inte kan är inte heller värt att veta. Vår adress är: GEOTEC, Brunnsforum Box 174 SE-243 23 Höör SWEDEN För snabbare svar bör du istället besöka våra forum på webben: www.geotec.se Där kan du också hitta svar på många andra frågor som Geotec redan svarat på. Om din fråga är av mer lokalt geografisk karraktär, som t ill exempel vilken teknik som lämpar sig bäst i ditt område, kan du alltid kontakta något av våra medlemsföretag i ditt område. Listan hittar du i slutet av den här tidningen eller på vår webbplats: www.geotec.se En luftinjektor kan klara radonet Den senaste vattenanalysen visar att radonhalten i vår borrade brunn är 1200 Bq/l, vilket betyder att det klassas som otjänligt. Hur kan jag bäst och billigast åtgärda problemet? Brunnen är ca 100 meter och utrustad med en ejektorpump. Svar: Det finns olika typer av radonfilter på marknaden men de är relativt dyra i inköp. Har du en hydrofor, prova gärna att sätta in en luftinjektor, eller ännu hellre en luftpress, före hydroforen. Montera också en avluftare på hydroforen så att du kan få en jämn luftnivå i denna. Se till att överskottsluften från avluftaren måste ledas ut utomhus eftersom den innehåller radongas. När du intensivluftar vattnet, kommer även järn-och mangan att fälla ut om ditt vatten innehåller dessa ämnen. I så fall får du även installera ett järnfilter efter hydroforen. Viktigast fastställa föroreningskällan Jag funderar på att köpa ett hus, men enligt våra vattenprover är brunnens vatten otjänligt p.g.a koliforma bakterier (980) samt järnhalt på 1,07. På några andra punkter, exempelvis grumlighet, har vattnet fått bedömningen tjänlig med anmärkning. Ska man försöka täta och sanera brunnen på något vis mot de koliforma bakterierna eller måste jag borra en ny brunn? Brunnen är 140m djup och ger 120 liter/timme räcker den vattenmängden? Svar: När det gäller koliforma bakterier skall man alltid söka efter föroreningskällan. Kontrollera att det finns lock på brunnen så att inte möss eller andra större djur kan falla ner i den. Undersök hur avloppsanläggningen ser ut, även hos grannarna. Finns det gödselstackar i närheten? Ser allt detta ut att vara i bra skick så kan det räcka med att klorera anläggningen. Vad beträffar grumligheten så kan det vara humus eller järnet som färgar av sig, detta kan man få bukt med genom att installera ett lämpligt filter. Väljer du att borra en ny brunn, är det inte säkert att du får bättre vatten beroende på att allt grundvatten redan kan vara förorenat på tomten pga läckande avlopp. Du bör även kontrollera att borrhålet inte läcker in vatten i skarven mellan foderrör och berg i borrprotokollet bör det finnas uppgift om foderrörsdjup. Hur stoppar jag artesiskt vatten? Vi har en flera år gammal djupborrad brunn. Efter sprängningar ca 150m ifrån oss på en berggrund har en ny spricka öppnat sig och vattnet stiger upp ur vårt borrhål. Vi borrade ett litet hål i foderröret så vattnet kunde rinna ut. Nu är marken mättad av vattnet och runt brunnen har det bildats en vattenpöl. Det finns svavelväte i vattnet också. Borrhålet är beläget ca 2 m från en murad garagevägg. Med tanke på att det kan frysa till snart, så undrar vi hur kan vi lösa detta problem bäst. Vi bor i ett gammalt hus byggt med torpargrund. Svar: Är det inte ni själva som orsakat skadan så kan ni begära ersättning från den som beställt sprängningen. Det bästa sättet att lösa problemet är att dränera bort det artesiska vattnet ( vatten med övertryck). Finns det en dränering i närheten, försök att ansluta en ledning till denna borra gärna ett grövre hål i borrhålets foderrör (på frostfritt djup) och led överskottsvattnet till dräneringen. Problemet med svavelvätet kan lösas genom att installera en luftinjektor före hydroforen och sedan leda ut överskottsluften utomhus. Observera att ni måste ha en hydrofor - har ni en trycktank så är risken stor att ni får upp överskottsluften i tappkranarna. Kan ni inte dränera bort vattnet på något enkelt sätt, bör ni kontakta ett borrningsföretag och be dem att montera en tätning i berget strax nedanför borrskon. Man får i det här fallet inte sätta tätningen i foderröret för då finns risk att vattnet letar sig upp på utsidan av röret. Skulle det göra det så blir det mycket svårt att få stopp på vattenflödet. Värme från en miljövänlig energikälla En informationsskrift om energiborrning från Kostnadsfritt informationsmaterial från Geotec! Beställ på www.geotec.se 20
Vilket fyllnadsmaterial skall jag använda runt min grävda brunn? Jag skall gräva en brunn och undrar vilket fyllnadsmaterial som skall användas på utsidan av betongringarna. Går det att använda det uppgrävda jordmaterialet eller skall ett tätare, renare fyllnadsmaterial användas? Betongringarna har gummitätning i fogarna/skarvarna. Jag undrar om denna tätning brukar räcka till eller behövs det ytterligare tätning på utsidan av skarvarna. Svar: Om du hanterar de uppgrävda massorna varsamt och separerar de och inte blandar dem utan lägger sand för sig och lera för sig, så går det att återanvända materialet. Med värmekabel klarar du kylan Jag skall gräva ner min nya vattenledning på ca 0,5 m djup. Måste den isoleras på något sätt? Jag bor i Härnösand. Svar: Med tanke på vintertemperaturerna i Härnösand skulle jag rekommendera dig att använda en värmekabel - det finns färdigisolerade vattenledningar med förmonterad värmekabel av olika fabrikat på marknaden. Jag har en ca 110 m djup brunn. I installationen i huset finns en hydropress (ca 50 l) och vi är två vuxna och ett barn samt två hästar som använder vattnet. För ca 3,5 år sedan installerade jag en djupvattenspump. Jag tror att den har gått sönder eller så ger brunnen betydligt mindre vatten än förr. Jag har en känsla av att pumpen slår till ofta, ungefär var 2-3 minut när man duschar och fyller på vatten i stallet. Mår pumpen dåligt av att gå med det intervallet? Är hydropressen underdimensionerad för vårt hushåll? Svar: Det hjälper inte att endast kontrollera trycket i hydropressen utan du måste även se till att den s.k. förkomprimeringen fungerar. Tag fram installationsanvisningarna eller ring din leverantör och få fram starttrycket. Det är viktigt att du lägger det översta skiktet åt sidan, dvs det aktiva skiktet på ca 0,5 m där bakterierna normalt finns. Detta skikt kan du ersätta med en ren lera alternativt rent bergkross i fraktionen 0-2 mm. Tänk på att marken skall luta från brunnen då du är färdig så att regn-/ytvatten inte samlas i närheten av brunnnen. Gummitätningen är vanligtvis tillräcklig för grävda brunnar. Kontakta leverantören av ringarna och fråga om livslängden på gummitätningen - den bör vara minst 50 år. Fler frågor och svar finns på www.geotec.se Kontrollera först hydropressens förkomprimering Sedan gör du så här: Stoppa pumpen och tappar ur allt vatten från tanken den skall då ha ett tryck på ca 1-1,5 kg luft detta tryck kallas för förkomprimering. Stämmer inte trycket med anvisningarna, pumpa in mera luft via nippeln på toppen (glöm inte att stänga vattenventilen mot huset innan du fyller på luft). Sedan kan du starta pumpen igen och öppna ventilen mot huset. Gör du så här, bör du få längre tidsintervaller mellan starterna och längre gångtid på pumpen när den väl är igång. För många och för täta starter påverkar alla typer av pumpar negativt - här gäller det att både pump och hydropress skall vara rätt dimensionerade för den uppskattade förbrukningen. Satsa gärna på en undersökningsbrunn Kan man bygga en geoenergianläggning för en fastighet om 3.000 m 2 och ett värmebehov på drygt 300 Mwh/år? Uppmätt maximalt effekt under januari var 190 kw. Hur stor yta krävs för att kunna placera ut erforderligt antal borrhål? Jag har tidigare fått goda råd av er på olika frågor och både hittat bra entreprenörer och installerat två anläggningar båda fungerar på bästa möjliga sätt. Svar: Visst kan man bygga en sådan anläggning under förutsättning att du har ett normalt berg och en tillräcklig stor tomtyta att sprida dina borrhål på. Grovt räknat, beroende på var i landet man bor, bör en sådan anläggning omfatta ca 4000 m borrhål och borrhålen bör placeras på ca 20 m inbördes avstånd. Som sagt, detta är en grov uppskattning en ingående dimensionering bör göras innan du upphandlar anläggningen. Dimensioneringen måste ta hänsyn till orten och bergkvaliteten där anläggningens skall byggas. Borrning av ett undersökningsborrhål kan vara en bra investering för att få rätt förutsättningar för hela anläggningen. Aggressivt vatten fäller ut kopparn Vi har egen brunn och när jag har slingat håret ljust så blir de ljusa slingorna gröna. Mina barns ljusa hår skiftar också i grönt. Behöver jag ta vattenprover- jag kan ju inte gå omkring så här! Svar: Ditt vatten innehåller sannolikt aggressiv kolsyra som angriper och fäller ut koppar i dina vattenledningar. Kopparutfällningarna gör sedan att era hår färgas grönt. Du kan åtgärda problemet genom att installera ett avsyrningsfilter/kalkfilter. Givetvis kan det finnas andra problem med ditt vatten så jag föreslå att du först gör en fullständig kemisk och bakteriologisk analys med hjälp av denna kan man därefter välja rätt typ av filter. 21
I h ä l s a n s t e c ke n? När radioaktiviteten s Själva hyn blir genom radiumstrålarnas välgörande inverkan klar, ren och jämn, varför Radiwoll är ett skönhetsmedel av rang, som gör betydligt mer nytta än alla de salvor, oljor och tinkturer, som till höga priser tillhandahållas för dylika ändamål. häl Så står det i en broschyr från år 1926. Den gör reklam för en duk som är behandlad med ett radioaktivt preparat. Man ska lägga duken på den del av kroppen som behöver behandlas. Det framgår av broschyren att radioaktiviteten inte enbart begränsar sig till att åstadkomma en vacker hy. Universiellt botemedel Här finns en lång lista på sjukdomar som kan behandlas med god framgång. Till exempel: rubbningar i ämnesomsättningen, ryggskott magkatarr, svullnader, sömnlöshet, åderförkalkning och ålderdomssvaghet. Även för dem som är friska har duken sin stora användning: särskilt personer som i sitt dagliga arbete äro utsatta för starka andliga eller kroppsliga påfrestningar, (kanske förträffligt när det kör ihop sig vid borriggen). Nobelpris för upptäckten Den franske fysikern Henri Becquerel var den som upptäckte den radioaktiva strålningen (1896). Tillsammans med makarna Curie fick han nobelpriset år 1903 för forskningen kring radioaktiviteten. Han gladdes säkert över de läkande krafter till mänsklighetens fromma som hans upptäckt kom att leda till för en tid. I dag är hans namn i stället - genom enheten Bq för α-strålning - förknippat med hälsorisker. Bäst mot senilitet Det var inte bara genom reklambroschyrer som de positiva egenskaperna framhölls. Många läkare var positiva, en del entusiastiska. Till exempel förste stadsläkaren Nils Sjöberg som skriver så här: Efter att själf under 8 år nästan oavbrutet ha druckit radioaktivt vatten och under samma tid i mera än ett femtiotal fall af mitt klientel ha användt Edra högaktiverade radelliumelement, har jag fått den bestämda uppfattningen, att radioaktivt vatten är det enda eller åtminstone det bästa af kända medel mot den anryckande seniliteten. Numera har vi stor respekt för strålningen från radioaktiva ämnen. Som bekant har vi gränsvärden radon i inomhusluft och i dricksvatten. Även uran i dricksvatten har uppmärksammats på senare tid. Här är det dock själva uranets giftighet snarare än strålningen som är orsaken. Radonskador upptäcks tidigt Gasen radon upptäcktes år 1900, den kallades till en början för radiumemanation. Det vill säga något som har sitt ursprung från radium. Ett tag kallades den för niton. Namnet radon fick gasen först år 1923. Att radioaktivitet påverkade kroppen och även kunde vara skadligt upptäckte forskarna ganska tidigt. Med tiden kunde de få skador - ofta på händerna - genom hanteringen av de radioaktiva preparaten. I källornas vatten var halterna lägre. En förklaring till de positiva effekter som man tyckte sig se här, var att strålningen ansågs stöta och få igång organ och områden i kroppen vilkas aktivitet av olika anledningar mer eller mindre hade stannat av. Liknande tankegångar låg bakom andra behandlingar med elektricitet och kalla duschar. Radioaktivt kurortsvatten En viktig bakgrund till att radioaktiviteten gavs så positiva egenskaper de första årtiondena under 1900-talet, var att man fann radon i många av kurorternas läkande källor. Att dricka hälsosamt vatten från vissa källor var mycket populärt främst under 1700- och 1800-talen. Enligt en sammanställning från år 1770 fanns det då 348 kurorter i Sverige. Länge ansåg man att vatten med vissa kemiska sammansättningar var särskilt lämpade för att bota eller mildra särskilda typer av sjukdomar. Fortsättning på nästa sida 22