RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon i inomhusluften 4. Radonhalterna i bostäder 5. Gränsvärden 6. Radonundersökningen i Jakobstadsnejden 7. Uppmätta värden 8. Sammandrag 9. Radonkartor MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
1. Inledning Strålsäkerhetscentralen erbjöd kommuner och kommunförbund att delta i ett riksomfattande radontalko hösten 2004. Med radontalkokampanjen vill man minska antalet nya fall av lungcancer i kommunerna. Man skall försöka få invånarna att utföra radonmätningar, understöda radonreparationer samt sprida information om radonsäkert byggande. Strålsäkerhetscentralen vill även arbeta för de mål som Social- och hälsovårdsministeriet ställt i Direktivet om boendehälsa 1/03 angående utredningar om radonförekomster och minskning av radonhalter i bostäders inomhusluft. Under åren 2004 2007 eftersträvs att ordna radontalkon i 10-30 kommuner eller samkommuners områden årligen. Hösten 2004 inleddes radontalkot i 28 kommuner som berör 770.000 kommuninnevånare. 2. Vad är radon Radon är en luktlös, smaklös och osynlig radioaktiv gas, som sönderfaller så att sönderfallsprodukterna är fasta ämnen. Radonets sönderfallsprodukter, de så kallade radondöttrarna, svävar omkring i inneluften och hamnar den vägen i människors lungor. Själva radongasen försvinner när man andas ut, men de fasta partiklarna fastnar på lungornas inre slemhinnor. Risken för lungcancer ökar när lungorna får en stråldos av partiklarna. I Finland upptäcks årligen ca 2000 fall av lungcancer, och av dem tror man att radonet varit orsaken till ca 200 fall. Intagande av radonhaltigt vatten utsätter matsmältningsorganen för strålning. Radon orsakar inte allergi, svindel, trötthet eller andra sådana obehag. Radon har ingenting att göra med det som kallas jordstrålning. 3. Hur kommer radon i inomhusluften Radon uppkommer när det uran som finns i jordmån och i berg undergår radioaktivt sönderfall. Marken under ett hus är den viktigaste radonkällan när det gäller inneluft. En platta som vilar på marken, terrasslösningar och användning av lättbetong har blivit allt vanligare på 1980- och 1990-talet. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
Ett sådant sätt att bygga ökar möjligheterna för radonhaltig luft att sippra in i huset. När det råder olika temperatur utomhus och inne i huset uppstår ett undertryck, som direkt suger in radonhaltig luft från marken in i det varma huset. På vintern sipprar det alltså in mera radon än på sommaren. Om luftcirkulationen är dålig kan radonhalten också öka. I sådana hus, där man har mekanisk utblåsning av luft med fläktar, kan avsaknaden av ventiler som släpper in ny luft i huset öka undertrycket och därmed radonhalten. Radon sipprar också i någon mån in i inomhusluften från byggnadsmaterial som betong och tegel. I Finland har dock byggnadsmaterialen aldrig lett till höga radonhalter inomhus. I höghusens översta våningar beror radonhalten i allmänhet inte på radon i marken utan den uppkommer nästan helt och hållet i byggnadsmaterialet. I de översta våningarna är därför radonhalten liten, och utgör ingen hälsorisk. Radon kan komma ut i inomhusluften också från dricksvatten. I synnerhet radonhalten i vatten från borrbrunnar kan ha så hög radonhalt, att inomhusluftens radonhalt stiger. Radon frigörs lätt när man duschar, tvättar byk eller diskar. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
4. Radonhalterna i bostäder Radonhalterna i inneluften i Finland hör till de högsta i Europa, och är möjligen de högsta i världen. Det beror på geologiska faktorer och på den byggnadsteknik som används samt på klimatet. Bostädernas genomsnittliga radonhalt är i Finland 123, i Sverige 108, i Norge 60, i Danmark 50, i Tyskland 50, i Frankrike 66 och i England 20 Bq/m 3. Medeltal Bq/m 3 >200 Bq/m 3 % (bostäder) >400 Bq/m 3 % (bostäder) >800 Bq/m 3 % (bostäder) Småhus 145 17,9 (209 000) 5,0 (59 000) 1,4 (16 000) Våningshus 82 1,6 (16 000) 0,8 (7000) 0,3 (3000) Alla bostäder 123 12,3 (225 000) 3,6 (66 000) 1,0 (19 000) Uppgifterna i tabellen är från Strålsäkerhetscentralens stickprovsundersökningar åren 1990-1991. I tabellen anges radonhalten i medeltal och procenten av bostäder där halten överskrids och dessutom inom parentes en uppskattning av hur många bostäder det kan finnas i landet, där radonhalterna är över 200, 400 och 800 Bq/m 3. Uran och åsar - en kritisk kombination ur strålningssynpunkt Uranhalten i graniten i våra berg och i vår jordmån är större än vad den är i genomsnitt på jorden. I Finland finns de största uranhalterna nära Lahtis, i Östnyland och i Kymmene län medan de minsta uranhalterna finns i norra Karelen, i Kainuu och norra Lappland. Grus och sandåsar släpper lätt igenom luft och är därför en ständig källa för radonhaltig luft. Radonhalterna i ett hus som byggts på en ås blir betydligt högre än i ett hus som byggts i närheten där jordmånen är annorlunda. Den mest radonhaltiga jordmånen finns i upphöjda och branta grusåsar som Pispalaåsen i Tammerfors och i några delar av Stängselåsen nära Lahtis. De största radonhalterna finns på åsar i södra Finland Bostäder och arbetsplatser där inneluftens radonhalt är högre än maximivärdet 400 Bq/m 3 kan i princip finnas överallt i Finland, men det är mest sannolikt att man påträffar dem i Tavastehus, Kymmene och Nylands län. I dessa tre län finns nära 80 % av alla bostäder där radonhalten är över 400 Bq/m 3. De flesta av husen står på en ås eller på någon av Stängselåsens formationer. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
Det är motiverat att mäta luften i bostäderna i alla småhus och i de lägsta våningarna i våningshus samt på motsvarande arbetsplatser. De största uppmätta radonhalterna har varit över 30 000 Bq/m 3 i vissa bostäder (medeltal för hela året). Momentant har radonhalter på över 100 000 Bq/m 3 uppmätts in bostads- och arbetsutrymmen. Det finns luft mellan sandkorn, gruskorn och lerpartiklar i marken. Radonhalten i sådan luft varierar i allmänhet mellan 10 000 och 100 000 Bq/m 3. På de värsta radonområdena har man kunnat mäta radonhalter som till och med varit över en miljon becquerel per kubikmeter. 5. Gränsvärden Om den uppmätta radonhalten i en bostad överskrider 200 Bq/m 3 luft rekommenderar strålsäkerhetscentralen enkla och ändamålsenliga reparationsåtgärder för att sänka radonnivån i bostaden. Överskrider radonhalten i en bostad 400 Bq/m 3 luft bör ägaren eller innehavaren vidta åtgärder för att sänka radonhalten eftersom i dessa utrymmen överstiger radonhaltens årsmedeltal maximivärdet för radonhalten i rumsluft enligt Social- och hälsovårdsministeriets beslut 944/92. 6. Radonundersökningen i Jakobstadsnejden Malmska hälso- och sjukvårdsområdet:s övervakningssektion beviljade 14.10.2004 ett anslag på 1000 för deltagande i ovannämnda talko. Under kampanjtiden är priset för en undersökning (en burk) 25 Kunden betalar 20 och hälsoövervakningen 5. Strålsäkerhetscentralen skötte om och bekostade annonseringen i Jakobstad Tidning och Pietarsaaren Sanomat. Vår kampanj fick dessutom extra reklam i och med att FST:s nyhetssändning gjorde ett inslag om kampanjen vecka 51. I tidningsannonsen framkom att för Staden Jakobstad hade reserverats 100 burkar, Pedersöre 70 och Larsmo 30. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
Då tidpunkten att beställa mätburkar för kommuninvånarna utgått hade inkommit 57 beställningar från Jakobstad, 32 Pedersöre och 17 från Larsmo totalt 106 mätburkar. Mätburkarna sändes ut från hälsoinspektionen till beställarna vecka 51 och burkarna kunde således placeras ut på mätställena omkring 17-19.12.2004. I Jakobstad fördelades mätpunkterna enligt följande: - Centrum 4 st - Västermalm, Skutäs, Västanpå, Kisor 20 - Bonäs, Baggholmen, Björnviken, Lappfjärden 12 - Kyrkostrand, Kivilös, Peders, Svedjenab., Permo 12 - Skata, Östermalm, Östanpå 5 - Killingholmen, Grannabba 2 - Pörkenäs 1 - Ådön 1 I Pedersöre fördelades mätpunkterna enligt följande: - Sandsund 11 st - Bennäs, Lövö, Östensö, Katternö 8 - Sundby 3 - Forsby 2 - Purmo 2 - Esse 3 - Lappfors 3 I Larsmo fördelades mätpunkterna enligt följande: - Holm, Fagernäs, Risöhäll, Furuholmen 12 st - Eugmo 3 - Bosund 2 7. Uppmätta värden Jakobstad 57 st Medelvärde 33 Bq Högsta 80 Bq Lägsta < 20 Bq Pedersöre 32 st Medelvärde 31 Bq Högsta 60 Bq Lägsta < 20 Bq Larsmo 17 st Medelvärde 28 Bq Högsta 60 Bq Lägsta < 20 Bq MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
8. Sammandrag Åren 1989 och 1990 utfördes en liknande radonkartläggning i Samkommunen för Jakobstadsnejdens hälsovårdscentrals verksamhetsområde. Mätningspunkterna var den gången något färre till antalet och medelvärdet i hela Samkommunen uppmättes till 47 Bq/m 3. Med ytterligare denna mera omfattande kartläggning som utfördes 2004 och 2005 och med ett medelvärde på 30,6 Bq kan konstateras mängden Bequerel i våra hus långt underskrider de givna gränsvärden som Social- och hälsovårdsministeriet utgivit kan konstateras att radonsäkerheten i våra hus är tillräcklig och inga åtgärder behöver vidtagas. Hälsoinspektionen Jakobstad 27.08.2005 MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
9. Radonkartor MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,
MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111,