Geometri år 7C och 7D vt-14

Relevanta dokument
Geometri år 9D, vt-14

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Kursplan Grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Ma7-Åsa: Procent och bråk

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

_ kraven i matematik åk k 6

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8F Ma Planering v45-51: Algebra

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Extramaterial till Matematik X

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Planering Geometri år 7

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

8B Ma: Procent och bråk

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Kursplanen i matematik grundskolan

Extramaterial till Matematik Y

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

"Procent och sannolikhet 6D"

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Extramaterial till Matematik Y

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Arbetsområde: Jag får spel

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

9 Geometriska begrepp

Extramaterial till Matematik X

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Pedagogiskt café. Problemlösning

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Facit åk 6 Prima Formula

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Arbeta vidare med geometriproblemen 2018

Extramaterial till Matematik X

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Algebra och Ekvationer År 7

Lokala mål i matematik

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Extramaterial till Matematik X

Aktiviteter och uppgiftsförslag. Matematiska förmågor

Förslag den 25 september Matematik

Pedagogisk planering i matematik

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Extramaterial till Matematik X

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik X

Gruppledtrådar. Gruppledtrådarna ingår i lärarhandledningen till Prima Formula 6 Får kopieras! Bo Sjöström, Jacob Sjöström och Gleerups Utbildning AB

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.

Geometri med fokus på nyanlända

Extramaterial till Matematik Y

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Transkript:

Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera matematiska begrepp ch samband mellan begrepp, välja ch använda lämpliga matematiska metder för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter, föra ch följa matematiska resnemang, ch använda matematikens uttrycksfrmer för att samtala m, argumentera ch redgöra för frågeställningar, beräkningar ch slutsatser

Målet med undervisningen är att du ska få träna dina förmågr ch utveckla dina kunskaper m: kunna räkna med prefix de vanligaste enheterna för längd, vikt ch vlym att uppskatta, mäta ch räkna ut vinklar i lika gemetriska figurer använda gradskiva räkna ut vinklar med hjälp av vinkelsumman i en triangel beskriva lika slags trianglar h fyrhörningar mäta ch räkna ut mkretsen på lika gemetriska figurer räkna med skala Röd kurs: namnge vinklar mer m lika srters vinklar att knstruera (rita) trianglar mer m plygner Så här ska vi arbeta: Vi kmmer kunna använda ss av flera lika arbetssätt, till exempel: färdighetsträning, gruppdiskussiner diskussiner i helklass prblemlösning praktiskt arbete Matterd att kunna: Prefix kil deci centi milli hekt vinkleben vinkelsumma Rät vinkel spetsig vinkel trubbig vinkel rak vinkel Kvadrat Rätvinklig triangel likbent triangel liksidig triangel Rektangel parallellgram rmb diagnal Omkrets cirkel medelpunkt radie Diameter skala förminskning förstring naturlig strlek röd kurs: mtsvarande sidr sfär rymddiagnal

Preliminär planering Vecka Måndag Tisd/Onsd Fredag läxa 5 Enheter ch prefix Frts. Prvgenmgång Klart häfte m enheter prefix 6 Frts. vinklar sid. 72-73 Olika vinklar Sid. 74 Triangelns vinkelsumma Jbba klart sid. 75 Sid. 75 7 Olika typer av trianglar Olika typer av fyrhörningar Cirkelns mkrets Praktisk uppgift Jbba klart sid. 77 Sid. 76 Sid. 77 8 Omkrets ch cirkelns mkrets Matterden! Sid. 78-80 9 Sprtlv! 10 Skala Sid. 81-83 Frts. skala Jbba klart sid. 83 11 Diagns Jbba med blå/röd del mer m vinklar Sid. 92-93 Röd del: knstruera trianglar Sid. 94-95 Matterden 12 Röd del: plygner- Röd del: mer m cirkelns mkrets Repetera avsnittet + läs sammanfattningen månghörningar sid. 96-97 sid. 99 sid. 100-101 13 Repetera! Prv del 1 Prv del 2

frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder Eleven kan lösa lika prblem i bekanta situatiner på ett i huvudsak fungerande sätt genm att välja ch använda strategier ch metder med viss anpassning till prblemets karaktär samt bidra till att frmulera enkla matematiska mdeller sm kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa lika prblem i bekanta situatiner på ett relativt väl fungerande sätt genm att välja ch använda strategier ch metder med förhållandevis gd anpassning till prblemets karaktär samt frmulera enkla matematiska mdeller sm efter någn bearbetning kan tillämpas i Eleven kan lösa lika prblem i bekanta situatiner på ett välfungerande sätt genm att välja ch använda strategier ch metder med gd anpassning till prblemets karaktär samt frmulera enkla matematiska mdeller sm kan tillämpas i sammanhanget. sammanhanget. Eleven för enkla ch till viss del underbyggda resnemang m val av tillvägagångssätt ch m resultatens rimlighet i förhållande till prblemsituatinen samt kan bidra till att ge någt förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven för utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m tillvägagångssätt ch m resultatens rimlighet i förhållande till prblemsituatinen samt kan ge någt förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven för välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m tillvägagångssätt ch m resultatens rimlighet i förhållande till prblemsituatinen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

använda ch analysera matematiska begrepp ch samband mellan begrepp Eleven har grundläggande Eleven har gda kunskaper Eleven har mycket gda kunskaper m matematiska begrepp ch visar det genm att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva lika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksfrmer på ett i huvudsak fungerande sätt I beskrivningarna kan eleven växla mellan lika uttrycksfrmer samt föra enkla resnemang kring hur begreppen relaterar till varandra. m matematiska begrepp ch visar det genm att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva lika begrepp med hjälp av på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan lika uttrycksfrmer samt föra utvecklade resnemang kring hur begreppen relaterar till varandra kunskaper m matematiska begrepp ch visar det genm att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva lika begrepp med hjälp av på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan lika uttrycksfrmer samt föra välutvecklade resnemang kring hur begreppen relaterar till varandra. välja ch använda lämpliga matematiska metder för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter Eleven kan välja ch använda i huvudsak fungerande matematiska metder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter inm aritmetik, algebra, gemetri, sannlikhet, statistik samt samband ch förändring med tillfredställande resultat. Eleven kan välja ch använda ändamålsenliga matematiska metder med relativt gd anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter inm aritmetik, algebra, gemetri, sannlikhet, statistik samt samband ch förändring med gtt resultat. Eleven kan välja ch använda ändamålsenliga matematiska metder med relativt gd anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter inm aritmetik, algebra, gemetri, sannlikhet, statistik samt samband ch förändring med gtt resultat.

använda matematikens uttrycksfrmer för att samtala m, argumentera ch redgöra för frågeställningar, beräkningar ch slutsatser Eleven kan redgöra för ch samtala m tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt ch använder då symbler, algebraiska uttryck, frmler, grafer, funktiner ch andra med viss anpassning till syfte ch sammanhang. Eleven kan redgöra för ch samtala m tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt ch använder då symbler, algebraiska uttryck, frmler, grafer, funktiner ch andra med förhållandevis gd anpassning till syfte ch sammanhang. Eleven kan redgöra för ch samtala m tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt ch effektivt sätt ch använder då symbler, algebraiska uttryck, frmler, grafer, funktiner ch andra med gd anpassning till syfte ch sammanhang. föra ch följa matematiska resnemang I redvisningar ch diskussiner för ch följer eleven matematiska resnemang genm att framföra ch bemöta matematiska argument på ett sätt sm till viss del för resnemangen framåt. I redvisningar ch diskussiner för ch följer eleven matematiska resnemang genm att framföra ch bemöta matematiska argument på ett sätt sm för resnemangen framåt. I redvisningar ch diskussiner för ch följer eleven matematiska resnemang genm att framföra ch bemöta matematiska argument på ett sätt sm för resnemangen framåt ch fördjupar eller breddar dem.