1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem. Materialet sammanställs årligen och data sänds vidare till Socialstyrelsen för nationella sammanställningar. Uppgifter som sammanställs är antal tänder med hål (karierade) och lagade tänder DFT (benämns med små bokstäver, dft, för mjölktänder), karierade och lagade tandytor DFS (dfs), nya hål på inte tidigare lagade ytor DS (ds) samt lagningar och karies på approximala ytor DFS-A (dfs-a). Approximal yta (A/a) är den yta som angränsar mot nästa tand. I denna sammanställning ingår inte initialkaries, d.v.s. en kariesskada som enbart går in i emaljen, i definitionen av karies Uppgifter från de fem senaste åren baseras på data från undersökningstillfället. Tidigare redovisades uppgifter då patienten var färdigbehandlad. Trots denna skillnad i insamlingen redovisas jämförande tandvårdsdata över tid. Tandhälsodata jämförs mellan länets olika kommuner. Medelvärden är baserade på de barn som undersökts och signifikansberäkning är gjord för att ge möjlighet till en bedömning om skillnaderna kan bero på slumpen. Signifikansen påverkas av antalet barn och följaktligen påverkas säkerheten i värdet om det är få barn i den aktuella åldersgruppen. Detta visas genom att det i graferna anges 95% CI, om strecket i en stapeln överlappar strecket i en annan stapel föreligger ingen säkerställd skillnad mellan dessa två staplar. Inom barn och ungdomstandvården finns prioriterade områden. - Den ojämlika tandhälsan Som mått på den ojämlika tandhälsan redovisas 12-åringen även med det s.k. SIC värdet. Detta värde används för att visa på tandhälsans fördelning och därmed inte enbart medelvärde för hela gruppen. - Tandhälsan förefaller inte bli bättre hos de allra yngsta, det finns en tendens till försämring över tid hos 3-åringen. - Barn som inte kommer till tandvården En utmaning för tandvården i Gävleborg är att få samtliga barn till en regelbunden tandvårdskontakt.
2 Kariesepidemiologi Barn och ungdomar Gävleborg 2011 Tandhälsan, redovisad som kariesfri, uppvisar för åldersgrupperna 6, 12 och 19, en över tid positiv utveckling 2005-2011. Detta till skillnad mot 3-års gruppen. Kariesfrihet 2005-2011
3 3-åringens negativa trend är även observerad i andra län. Diskussioner förs angående orsak till denna utveckling. Det finns skillnader avseende antal hål hos 3-åringens mellan kommunerna. Hudiksvall uppvisar friskare 3 åringar än i Nordanstig, Sandviken, Söderhamn och Bollnäs kommuner
4 6-åringen. Enligt Världshälsoorganisationens mål skall minst 80 % av 6- åringarna vara kariesfria 2020. Gävleborgs län har sedan länge uppnått detta mål. Antalet kariesfria har ökat över tid. Kariesfri Sjukdomsmått De senaste 3 åren uppvisar sjuklighetstalen en relativt oförändrad bild.
Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall har signifikant färre kariesangripna tänder hos 6 åringarna gentemot Sandviken. För övrigt inga större skillnader. 5
6 12-åringen är en intressant ålder då många jämförande data sammanställs nationellt för denna åldersgrupp. Kariesfria Sjukdomsmått Trenden på längre sikt (2002-2011) avseende antalet nya kariesangrepp (ds) har en positiv utveckling. Samma tydlighet framgår inte om man betraktar tänder med karies för de senaste fyra åren, när man även inkluderar tidigare lagade tänder.
7 Inga signifikanta skillnader mellan länets kommuner när det gäller tänder med karies inkluderat tidigare lagning (DFT). Trenden för 12 åringens tandhälsa är positiv över tid. DFT har förbättrats sedan 2002. Samma positiva förändring kan även konstateras för den tredjedel som haft den sämsta tandhälsan, s.k. SIC index. SIC indexet är baserat på den sjukaste tredjedelen och ger en möjlighet att följa ojämlikheten i tandhälsan. 2010-2011 har dock den sjukaste tredjedelen en negativ utveckling.
8 15-åringen. Små förändringar har skett angående tandhälsan under de fyra senaste åren. Kariesfria Sjukdomsmått
Bland 15 åringarna finns inga signifikanta skillnader mellan länets kommuner avseende DFT. 9
10 19-åringarna som skall lämna barn och ungdomstandvården uppvisar en allt bättre tandhälsa. Det är en positiv utveckling angående kariesfria likväl som att antal hål i tänderna blir färre. Kariesfria Sjukdomsmått
11 Tandhälsan mätt som nya hål eller lagade tänder hos 19 åringarna visar inga signifikanta skillnader mellan kommunerna. En viktig faktor avseende framtida behov av tandvårdsinsatser är antalet s.k. approximala lagningar, d.v.s. lagningar på ytor som angränsar till granntanden. Inga signifikanta skillnader mellan kommunerna.
Hur tandhälsan ser ut i ett genusperspektiv visas med hjälp av staplar per åldersgrupp. Vid 19-års ålder är det fler kariesfria pojkar än flickor. I samma åldersgrupp har flickor i medeltal något fler lagningar. 12