Presentation av Unga16. Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16

Relevanta dokument
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Unga 18. Hur mår tonåringarna i Umeå kommun?

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Hälsofrågor i årskurs 7

LUPP om Trygghet och hälsa

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

X Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

Värt att veta om ungas livssituation

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Tid: Fredagen den 27 maj 2016 kl. 09:00-12:10 Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset. Se nästa sida.

1 (10) Folkhälsoplan

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Liv & Hälsa ung för alla

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

LUPP med fokus Osbeck

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Ungdomsenkät Om mig-kort 2018

Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet år 2

Hälsofrågor årskurs 7

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

För litet fritidsutbud: åk8

Välfärds- och folkhälsoprogram

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Om mig. Länsrapport

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning.

Om mig. Metod och resultat

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

Om Mig 2017 Grund Norrköping

Hälsofrågor gymnasiet

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Barn - och ungdomsenkät i Krono bergs län Gymnasiet åk

Hälsoplan för Årjängs kommun

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Att vara ung i Hylte kommun

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Transkript:

Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16

Program Konferencier: Cathrin Vestergren, Umeå fritid 8.30 Välkommen till UmeBrå-forum! 8.40 Presentation av Unga16-enkätens resultat. 9.40 Fika, med möjlighet att knyta nya kontakter. 10.10 Hur går vi vidare med resultatet? 10.40 Unga16 säger inte allt. 11.20 Gruppdiskussioner med frågeställningar angående resultatet. 11.50 Avslutning med information om nästa UmeBrå-forum.

UNGA 16 Peter Thuresson Seth Åberg

Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Tidigare slutsatser Resultat vad har hänt sedan sist? Sammanfattning

Syfte med undersökningen Hur mår unga mellan 13 och 18 år? Beslutsunderlag för kommande arbete insatser i skolan politiska insatser prioritering m.m.

Folkhälsoområden i enkäten Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i skolan Fysisk aktivitet Psykisk hälsa Matvanor och livsmedel Sexualitet och reproduktiv hälsa Tobaksvanor, alkohol, droger m.m.

Bakgrund till undersökningen Unga-enkäten genomförs vartannat år på uppdrag av SDL, Umeå kommun Feb (vecka 7 9), över 60 frågor 13 18 år, högstadiet och gymnasiet Cirka 4 600 ungdomar svarade, 70 procent Uppdelad på viktiga bakgrundsvariabler: kön, födelseland, gymnasium/högstadium, funktionsnedsättning, familjetyp, stadsdelar m.m.

Förändringar i enkäten? Få förändringar har skett med enkäten Möjligheter att jämföra resultat mot tidigare Nya frågor: Breddat alternativ om funktionsnedsättningar Människors lika värde Öppet svarsalternativ om orsak till kränkningar Oro för föräldrars alkoholvanor Klusteranalys (+ korstabulering, beslutsträd)

Tidigare slutsatser Stressnivån var hög i skolan 2014. Hur ser utvecklingen ut? Otryggheten att gå hem ensam på kvällen var stor. Vad har hänt? Flera uppgav att de inte känner till om skolan tagit ställning mot kränkande behandling. Hur ser det ut i år? Kränkningar? Nöjd med sin kropp? Önskemål om fler frågor angående funktionsnedsättningar tillgodosett. Mår barn och ungdomar bättre eller sämre sedan sist?

Resultat Presentation av Unga16

Hur ser könsfördelningen ut? Fördelning av de som svarat Kön 2289 103 Kille Tjej Annat 2182

Hur bor ungdomarna? 3500 Familjetyp 3000 2964 2500 2000 1500 1000 500 0 Båda föräldrar 588 Växelvis boende 320 Mamma 235 212 Jag bor själv Mamma och någon annan vuxen 80 77 52 50 Annan Pappa Pappa och Andra vuxna någon annan vuxen

Hur stor andel är utrikes född? Var är du född? 2% 5% 0% 93% Sverige Övriga Europa Utanför Europa Vet inte

Delaktighet och inflytande Hur mycket kan jag påverka? 100% (+2 %) (+2 %) (0 %) (0 %) (+1 %) (0 %) (-1 %) (+1 %) (0 %) (+1 %) 95% 96% 90% 84% 87% 80% 75% 70% 68% 60% 50% Tjej 40% 39% 39% Kille 30% 20% 16% 18% 10% 0% Möjlighet att påverka skolans verksamhet Är med och påverkar sin skolas verksamhet Är med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra Bestämmer själv vad man gör på sin fritid Bestämmer över sitt liv

Delaktighet och inflytande Hur mycket kan jag påverka? 100% 90% 80% (0 %) (+ 4 %) (- 2 %) (+ 1 %) (+ 1 %) (- 1 %) (0 %) (0 %) (0 %) (+ 1 %) 94% 76% 96% 88% 82% 70% 67% 60% 50% Högstadiet 40% 39% 38% Gymnasiet 30% 20% 10% 21% 13% 0% Möjlighet att påverka skolans verksamhet Är med och påverkar sin skolas verksamhet Är med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra Bestämmer själv vad man gör på sin fritid Bestämmer över sitt liv

Ekonomiska och sociala förutsättningar Hur har min familj det ställt ekonomiskt? 100% (+ 1 %) (+ 4 %) 90% 80% 70% 70% 75% 60% 50% 40% Tjej Kille 30% 20% 23% 19% 10% 0% 5% 4% 2% 2% Bra eller mycket bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Vet inte

Ekonomiska och sociala förutsättningar Hur har min familj det ställt ekonomiskt? 100% (+ 3 %) (+ 2 %) 90% 80% 78% 70% 66% 60% 50% 40% Högstadiet Gymnasiet 30% 27% 20% 10% 0% 15% 6% 4% 3% 2% Bra eller mycket bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Vet inte

Ekonomiska och sociala förutsättningar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Råd att köpa mindre än andra 17% 15% 14% 13% 11% 11% 11% 10% 10% 10% 9% 8% 8% 8% 8% 8% 6% 6% 6% 5% 1%

Barns och ungas uppväxtvillkor Jag känner mig trygg? (0 %) (- 1 %) (- 15 %) (0 %) (- 1 %) (0 %) 100% 97% 97% 96% 97% 96% 94% 96% 94% 91% 90% 80% 70% 60% 58% 50% 40% Tjej Kille 30% 20% 10% 0%...i hemmet... i området där jag bor när jag går hem ensam på kvällen på nätet... i skolan

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Presentation av Unga16 Barns och ungas uppväxtvillkor Anmälningar, Umeå kommun 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Våldtäkt inkl. grov per 100 000 inv Sexuellt ofredande (ej blottning) per 100 000 inv Källa: Brottsförebyggande rådet

Barns och ungas uppväxtvillkor Jag känner mig trygg? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trygghet i området där man bor 100% 100% 100% 99% 98% 98% 98% 98% 97% 97% 97% 96% 96% 96% 96% 96% 95% 94% 92% 91%

Barns och ungas uppväxtvillkor Hur många litar jag på? 100% 90% (0 %) (- 1 %) (0 %) (0 %) (0 %) (+ 1 %) 80% 70% 67% 72% 60% 50% 40% 30% 20% 31% 25% Tjej Kille 10% 0% De flesta eller ganska många Ganska få eller inga Vet inte 2% 4%

Barns och ungas uppväxtvillkor Hur många litar jag på? 100% (+ 1 %) (- 2 %) 90% 80% 70% 60% 73% 65% 50% 40% 30% 20% 24% 32% Högstadiet Gymnasiet 10% 0% De flesta eller ganska många Ganska få eller inga Vet inte 3% 3%

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 100% (- 4 %) (- 2 %) (+1 %) (+1 %) (+1 %) (+2 %) (-1 %) (+1 %) (-1 %) (+2 %) 90% 80% 70% 76% 71% 81% 83% 85% 81% 82% 80% 60% 57% 55% 50% 40% Tjej Kille 30% 20% 10% 0% Lär sig viktiga saker i skolan Hinner skolarbete Nöjd med skolresultat Respekterad av skolkamrater Respekterad av vuxna i skolan

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% (- 4 %) (- 2 %) (-2 %) (+4 %) (+1 %) (+3 %) (0 %) (0 %) (0 %) (+1 %) 84% 84% 80% 80% 81% 79% 75% 71% 61% 51% Högstadiet Gymnasiet 30% 20% 10% 0% Lär sig viktiga saker i skolan Hinner skolarbete Nöjd med skolresultat Respekterad av skolkamrater Respekterad av vuxna i skolan

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 100% (+8 %) (+3 %) (+2 %) (+3 %) (+3 %) (0 %) (+2 %) (+3 %) 90% 80% 70% 60% 50% 50% 54% 40% 30% 20% 33% 22% 24% 29% 27% Tjej Kille 10% 0% Har under de senaste 12 mån blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling Anser att man på skolan har tagit ställning mot alla former av kränkande behandling 6% Har fått obehagliga sexuella förslag eller blivit sexuellt ofredad på internet Har nån gång eller flera gånger hamnat i bråk de senaste 3 månaderna 2% 5% Anser inte att alla är lika mycket värda

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 100% 90% (+4 %) (+8 %) (-2 %) (+7 %) (+1 %) (+3 %) (+3 %) (+2 %) 80% 70% 60% 50% 51% 52% 40% 30% 30% 27% 33% 24% Högstadiet Gymnasiet 20% 14% 18% 10% 4% 4% 0% Har under de senaste 12 mån blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling Anser att man på skolan har tagit ställning mot alla former av kränkande behandling Har fått obehagliga sexuella förslag eller blivit sexuellt ofredad på internet Har nån gång eller flera gånger hamnat i bråk de senaste 3 månaderna Anser inte att alla är lika mycket värda

Psykisk hälsa I vilken omfattning upplevs besvär? Varje dag eller flera gånger i veckan. 100% 90% (+5 %) (+2 %) (+2 %) (+2 %) (+2 %) (+3 %) (-4 %) (-1 %) (+2 %) (+1 %) (-1 %) (0 %) 80% 70% 67% 60% 58% 50% 48% Tjej 40% 30% 20% 10% 27% 13% 20% 8% 27% 33% 24% 31% 23% Kille 0% Huvudvärk Magont Stress Svårt att somna Trötthet Sovit dåligt

Psykisk hälsa I vilken omfattning upplevs besvär? Varje dag eller flera gånger i veckan. 100% 90% (+3 %) (+4 %) (+3 %) (+1 %) (+5 %) (0 %) (0 %) (-4 %) (+1 %) (+1 %) (0 %) (-1 %) 80% 70% 60% 54% 62% 50% 47% Högstadiet 40% 40% Gymnasiet 30% 20% 20% 21% 14% 16% 28% 30% 25% 30% 10% 0% Huvudvärk Magont Stress Svårt att somna Trötthet Sovit dåligt

Psykisk hälsa Hur har jag mått det senaste året? 100% 90% (-4 %) (-1 %) (+3 %) (0 %) (+1 %) (+1 %) 80% 76% 70% 60% 56% 50% 40% Tjej Kille 30% 30% 20% 18% 14% 10% 0% Mycket bra eller bra Varken bra eller dåligt Dåligt eller mycket dåligt 6%

Psykisk hälsa Hur har jag mått det senaste året? 100% 90% (-5 %) (-1 %) 80% 70% 60% 69% 61% 50% 40% Högstadiet Gymnasiet 30% 27% 20% 10% 21% 10% 12% 0% Mycket bra eller bra Varken bra eller dåligt Dåligt eller mycket dåligt

Funktionsnedsättningar 100% 90% 80% 70% 60% 50% Tjej 40% 30% 20% 29% 21% 31% 26% 27% 19% Kille 10% 0% 4% 5% 1% 2% Nedsatt syn Nedsatt hörsel Har diabetes Astma/allergier Psykiska besvär Nedsatt rörelseförmåga 2% 3% 6% 6% Annat

Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning 1013 4600 470

Psykisk hälsa Hur har jag mått det senaste året? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 77% Allmänt välbefinnande 72% 71% 70% 70% 69% 69% 69% 68% 68% 67% 66% 65% 65% 65% 65% 64% 63% 62% 61%

Fysisk hälsa Hur ofta brukar du motionera så att du blir andfådd eller svettas? 100% 90% (0 %) (-1 %) (0 %) (+4 %) (-1 %) (-2 %) (+1 %) (-1 %) 80% 70% 60% 50% 40% 46% 45% Tjej Kille 30% 20% 10% 11% 20% 28% 23% 15% 12% 0% Varje dag 3-6 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan Mindre än 1 gång i veckan

Fysisk hälsa Hur ofta brukar du motionera så att du blir andfådd eller svettas? 100% 90% (-2 %) (+1 %) (+4 %) (0 %) (-2 %) (-1 %) (-1 %) (0 %) 80% 70% 60% 50% 50% Högstadiet 40% 40% Gymnasiet 30% 20% 10% 17% 13% 24% 27% 9% 19% 0% Varje dag 3-6 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan Mindre än 1 gång i veckan

Fysisk hälsa Är du nöjd med din kropp? 100% 90% (+2 %) (+1 %) 80% 70% 68% 60% 50% 40% 46% Tjej Kille 30% 20% 27% 21% 25% 10% 0% 8% 2% 2% Ja Varken nöjd eller missnöjd Nej Vet inte

Matvanor 100% 90% Varje dag eller flera gånger i veckan (+4 %) (+4 %) (+1 %)(+2 %) (0 %) (0 %) (+3 %) (0 %) (-2 %) (-2 %) (+6 %) (+1 %) 80% 70% 60% 50% 40% Tjej Kille 30% 20% 10% 0% 26% 23% Hoppar över frukost 11% 10% Hoppar över skollunchen 3% 2% Hoppar över middag/kvällsmat 23% 19% 16% 18% 9% 10% Äter godis Dricker läsk Äter vegetarisk kost

Matvanor Varje dag eller flera gånger i veckan 100% 90% (+4 %) (+3 %) (+2 %) (+1 %) (+1 %) (-1 %) (+2 %) (0 %) (-1 %) (-2 %) (+4 %) (+3 %) 80% 70% 60% 50% Högstadium 40% Gymnasium 30% 20% 10% 0% 22% 28% Hoppar över frukost 14% 9% Hoppar över skollunchen 3% 2% Hoppar över middag/kvällsmat 18% 18% 19% 15% 15% 12% Äter godis Dricker läsk Äter vegetarisk kost

Tobak och alkohol 100% 90% (-2 %) (0 %) (0 %) (+3 %) (-2 %) (-0.5 %) (-1 %) (-1 %) 80% 70% 60% 50% Tjej 40% 30% 33% 28% 36% 34% Kille 20% 10% 4% 4% 3% 9% 12% 7% 0% Röker dagligen Snusar dagligen Dricker alkohol Har föräldrar som tillåter att man dricker alkohol Oroliga över föräldrars alkoholkonsumtion

Tobak och alkohol 100% 90% (+1 %) (-2 %) (+1 %) (+2 %) (-2 %) (-2 %) (-3 %) (0 %) 80% 70% 60% 50% 40% 43% 52% Högstadium Gymnasium 30% 20% 10% 0% 5% 3% 2% 10% 7% 6% Röker dagligen Snusar dagligen Dricker alkohol Har föräldrar som tillåter att man dricker alkohol 9% 11% Oroliga över föräldrars alkoholkonsumtion

Narkotika m.m. 100% 90% (0 %) (+0,6 %) (0 %) (0 %) (0 %) (0 %) (-1 %) (+1 %) (0 %) (+4 %) 80% 70% 60% 50% 40% Tjej Kille 30% 20% 10% 0% 1% 2% 0,16% 1% 0,48% 2% Har använt narkotika under de senaste 30 dagarna Har använt nätdroger de senaste 30 dagarna Har någon gång använt dopingmedel 12% 14% Har åkt motorfordon med berusad förare 0,30% 9% Har spelat om pengar någon gång i veckan eller varje dag

Narkotika m.m. 100,00% 90,00% (+1 %) (0 %) (0 %) (0 %) (0 %) (0 %) (-1 %) (0 %) (+3 %) (+4 %) 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% Högstadium Gymnasium 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 1,80% 2,10% 0,85% 0,46% 2% 1,00% Har använt narkotika under de senaste 30 dagarna Har använt nätdroger de senaste 30 dagarna Har någon gång använt dopingmedel 16% 9% 9% Har åkt motorfordon med berusad förare 11% Har spelat om pengar någon gång i veckan eller varje dag

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Tillägg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Slutsatser i korthet, negativt 14 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har mått dåligt eller mycket dåligt de senaste 12 månaderna. Det är en försämring sedan 2014 där 13 procent av tjejerna och 5 procent av killarna uppgav att de mått dåligt eller mycket dåligt. En stor andel tjejer har också gått från att må bra eller mycket bra till att anta en mellanståndpunkt att hälsan varken är bra eller dålig. Omkring 20 procent av tjejerna och 8 procent av killarna har haft ont i magen flera gånger i veckan eller varje dag det senaste halvåret. År 2014 hade 18 procent av tjejerna och 6 procent av killarna haft magont flera gånger i veckan eller varje dag. Det senaste halvåret har 27 procent av killarna och 57 procent av tjejerna upplevt stress flera gånger i veckan eller varje dag. Även här har besvären ökat något sedan 2014.

Slutsatser i korthet, negativt Flera tjejer känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen på grund av rädsla för misshandel och/eller våldtäkt. Det har varit en kraftig försämring sedan 2014, som redan då låg på en hög nivå. År 2014 var det 23 procent som upplevde sig otrygga. Nu är nivån på 39 procent. Andelen tjejer som känner sig otrygga i skolan har ökat från cirka 3 till 5 procent. Närmare 33 procent av tjejerna och 23 procent av killarna uppger att de någon gång utsatts för nedvärderande eller kränkande behandling det senaste året. För tjejerna är det en ökning med 8 procentenheter och för killarna är det en ökning med 4 procentenheter. Andelen tjejer som utsatts för obehagliga sexuella förslag har ökat från 21 till 24 procent.

Slutsatser i korthet, negativt Andelen som hoppar över frukost har ökat. För tjejerna har ökning gått från 22 till 26 procent och för killarna från 20 till 23 procent. Dagligsnusandet har ökat hos killarna från 6 till 9 procent. Generellt sett mår fortfarande ungdomar med annan könstillhörighet mycket sämre än andra killar och tjejer.

Slutsatser i korthet, positivt Ungdomar upplever liksom tidigare att de bestämmer över sitt liv och sin vardag till mycket stor del. Möjligheten att påverka i skolan minskar enligt ungdomarna med stigande ålder men ungdomar i gymnasiet upplever nu oftare än 2014 att de kan påverka mer. Andelen som inte känner att de är med och påverkar har minskat med 5 procentenheter sedan 2014. Fler upplever nu än tidigare att de har en god ekonomisk situation. År 2014 var det många elever som inte kände till om skolan tagit ställning mot kränkningar och mobbing. Allt fler svarar nu att de känner till att skolan har en sådan hållning även om det fortfarande är många som inte vet. Medvetenheten har så gott som uteslutande ökat för ungdomar i gymnasiet.

Slutsatser i korthet, positivt Fler tjejer än 2014 är nöjda med sin kropp även om andelen som inte är nöjda fortfarande är hög. Det handlar om 25 procent av tjejerna som inte är nöjda med sin kropp och 8 procent av killarna. Andelen dagligrökande tjejer har minskat från 6 till 4 procent. För killarna är dagligrökandet oförändrat och det har blivit lite vanligare att de provar någon gång. Alkoholkonsumtionen har minskat hos både tjejer och killar. Främst bland yngre ungdomar.

Slutsatser i korthet, oförändrat De allra flesta upplever sig trygga i hemmet och i sitt bostadsområde på samma sätt som tidigare. Inga egentliga förändringar har skett. De allra flesta upplever sig trygga på nätet och resultaten är i princip på samma nivå som år 2014. Det är fortfarande vanligare att killar än tjejer känner att de inte har någon som bryr sig om dem. Cirka 22 procent av alla ungdomar uppger en psykisk funktionsnedsättning. Alla som uppger en psykisk funktionsnedsättning mår inte dåligt men av de som mår dåligt har nära 70 procent någon form av psykiska besvär.

Hur går vi vidare med resultatet? Midgårdsskolans förebyggande råd

Lokala förebyggande rådets arbete på Midgårdsskolan Resan från Unga -14 till riktade insatser

Utgångspunkter Skollagen 2010:800 Vision och målvärden UmeBrå Kartläggningar och analys; Unga14

Elevhälsans uppdrag För eleverna i [ ] gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Skollagen 2 kap 25

Vision för Umeå Gymnasieskola Sveriges bästa gymnasieskola 2020 beträffande genomströmning och meritvärde

Lokala förebyggande råden Syfte: Förbättra situationen för unga och förebygga problem kopplat till Umeå kommunsfolkhälsomål. Uppdrag: följa upp resultaten av Unga14-undersökningen och upprätta en handlingsplan utifrån gemensamma prioriteringar. Midgårdsskolan: Kurator, (3) rektor (1) Fältgruppen (1) Umeå Fritid (1) Processledare UmeBrå (1)

Resultat Unga 14, Midgårdsskolan KÄNT DIG STRESSAD % Varje dag 22,6 Flera gånger i veckan 34,8 En gång i veckan 18,6 Någon gång i månaden 15,9 Mer sällan eller aldrig 8,0

Åsiktstorget

Enkät ex. Unga14 Analys Behov Åtgärd ex. Årshjul Planering Analys

Insatser 2015

INSIKT ANDT: Klassbesök åk 2 Smittskyddsläkare Start: Gruppverksamhet kring stress och hållbar livsstil INSIKT stress: Klassbesök åk 1 Start: Mindfulnessgrupp Nätkärlek Kärleken är fri-vecka Föreläsning om stress med livsstilspedagog Årshjul 2015 Kuratorer/Elevhälsan Midgårdsskolan APT: Förankring UGS-planer Bokning av klassrumsbesök Planering: Stress Löpande under lå: Korpen, likabehandling (SI) och killgrupp (SI) Bokslut, utvärdering och planering

Framgångsfaktorer Rådets storlek, användning av befintlig kompetens och kunskap inom nätverket, tydliggörande av ansvarsområden och forum för samarbete. Representanter med grundläggande kännedom om den egna organisationen och ett tydligt mandat att företräda denna. UNGA-enkäten som utgångspunkt för analysarbete tillsammans med kartläggning av lokala behov och befintligt förebyggande arbete, underlättar att prioritera och planera för gemensamma insatser. Struktur och kultur på skolan som gynnar arbetssätt som siktar in sig lika mycket på hälsofrämjande och förebyggande arbete som individuella elevhälsoprocesser.

Unga 16 säger inte allt en kompletterande bild av ungdomarnas mående Ingången alkohol- och drogrådgivning

En kompletterande bild av ungdomarnas mående Presentation av Unga16

Ingången alkohol- och drogrådgivning För ungdomar upp till 22 år med funderingar eller oro för sig själv eller andra när det gäller alkohol eller droger. Föräldrar och andra vuxna är också välkomna. Information Samtal Hjälp att komma vidare

Ingången Socionomer Ungdomshälsan Umeå Ungdomshälsan Umeå Alkohol och Droger. Sociala frågor Psykisk hälsa Presentation av Unga16 Psykologer Kurator Dietist Psykiatrisköterska Läkare Läkarsekreterare Receptionist Avdelningschef Skolsociala frågor Sexuell hälsa Kurator Socionom Barnmorskor Distriktssköterska Läkare

Några fördelar med samverkan kommun/landsting Vid alkohol- och narkotikamissbruk är det vanligt med förekomst av andra psykiatriska tillstånd, tex ångest, depression eller ätstörning. Viktigt att personer med dessa problem uppmärksammas tidigt samt att de erbjuds samtidiga och samordnade insatser för både missbruk och psykisk ohälsa. I svensk studie (Punzi 2010) uppgav 65 % av de patienter som var i behandling för missbruk att de ansåg sig ha någon form av beteendeproblem.

Erfarenheter från möten med ungdomar De ungdomar som vi möter är INTE ett representativt urval Ungdomar som använder cannabis överskattar ofta hur många andra ungdomar som använder cannabis eller skulle vilja göra det. (Majoritetsmissförstånd). Ungdomarna har ofta lätt att förstå upplevelsen av ruset men svårare att förstå konsekvenserna av att använda cannabis. En del ungdomar har omfattande kunskap om cannabis. Andra nästan ingen alls. Men de flesta har fått sin kunskap via vänner och internet. Få via skolan. Bland de ungdomar som använder cannabis/ dricker mycket alkohol så finns ofta ett dåligt psykiskt mående i botten. Ännu tydligare ju fler preparat som används. Ungdomar som vi möter kan vara orädda inför att testa det andra droger, även om de flesta håller sig till alkohol och cannabis.

Ungdomar som använder cannabis dricker ofta mer alkohol, även om de pratar negativt om alkohol. De flesta som använder cannabis går i skolan, även om en del av dem har tydliga skolproblem (t ex går till skolan, men inte till klassrummet). De flesta som dricker alkohol blir chockade när de får veta riskgränserna för att dricka alkohol. Finns stor oro för skärmberoende från föräldrar/skolpersonal. Påverkar studier mm. Barn till missbrukare har ofta behov av längre samtalskontakter. Även ungdomar som använder cannabis/alkohol har ibland förälder med alkohol/drogproblem.

Kraftigt ökad riskbenägenhet Presentation av Unga16

Antal Nybesök Presentation av Unga16 Nya kontakter 1 jan 30 april 2012-2016 120 100 80 60 40 20 0 120101-120430 130101-130430 140101-140430 150101-150430 160101-160430 Serie1 32 49 69 68 99

Kontaktvägar 160101-160420 Ungdomspolis 3% Ungdomar 15% Kommun 32% Föräldrar 24% Landsting 26%

Axelrubrik 30 Kontaktvägar Presentation av Unga16 25 20 15 10 5 0 Ungdomar Föräldrar Boende Övrig socialtjänt Fältgrupp Elevhälsa Förhandsbedömning Ungdomshälsa Sjukvård Ungdoms-polis Antal 15 24 3 3 6 9 10 24 2 3

Axelrubrik Kontaktorsak/ålder Presentation av Unga16 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Cannabis Alkohol Spel mm Anhörig Psykiskt mående Tjugoett- 6 1 3 9 5 Arton-tjugo år 9 5 5 5 8 Sexton-sjutton år 11 3 2 5 Tolv-femton år 14 11 6 3

Kontaktorsak/ålder 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Cannabis Alkohol Spel mm Anhörig Psykiskt mående Tolv-femton år 14 11 6 3 Sexton-sjutton år 11 3 2 5 Arton-tjugo år 9 5 5 5 8 Tjugoett- 6 1 3 9 5

Kontaktorsaker 160101-160420 Kris, psykiskt mående 15% Spel mm 8% Anhörig 21% Eget bruk 56%

Preparat vid eget bruk 14% 12% Cannabis samt ytterligare narkotika Enbart alkohol Enbart cannabis Cannabis och alkohol 54% 20%

Vad säger de själva om varför de röker cannabis? mår bättre (bla självmedicinering) blir fnissig och pratsam (kul) blir mer utåtriktad och social blir lugnare och mer avslappnad känner mig mer kreativa

Åldersfördelning Tjugoett- 22% Tolv-femton år 27% Arton-tjugo år 28% Sexton-sjutton år 23%

Könsfördelning 38% Tjejer Killar 62%

Axelrubrik Presentation av Unga16 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Killar Tjejer Ungdomar under 18 år 36 13 Ungdomar över 18 år 25 25

Gruppdiskussioner om resultatet Gå till www.govote.at Ange koden 66 12 57 (max 140 tecken per svar)

UmeBrå-forum 12 oktober 2016 Tema: Våldsförebyggande arbete Jämställdhet