Syfte Landskronaborna ska känna trygghet när de vistas ute i sin stad.

Relevanta dokument
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16

Medborgardialog kommer att genomföras på ett antal olika platser i Landskrona. Utifrån medborgardialogerna kommer medborgarlöften att upprättas.

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Bilagor till överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/2019

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.

Handlingsplan

Aktivitetsplan för UmeBrå

Lokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Handlingsplan Trygg och säker

Reviderad handlingsplan 2018

Ansvarig för genomförande och uppföljning är säkerhetssamordnaren.

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden

Handlingsplan

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta

Ronneby kommun och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse i Brottsförebyggande arbete

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Medborgarlöfte Essunga 2019

Innehåll

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Samverkan Trygg och säker stad

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Lokala medborgarlöften i Lund 2015

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Årsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak)

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Brottsförebyggande program

Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Verksamhetsplan Antagen

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Uppföljning medborgarlöfte 2017

Samverkansöverenskommelse

Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte för Sölvesborgs kommun år Innehåll och uppföljning

Brottsförebyggande rådets åtgärdsplan

Samverkansöverenskommelse

Samverkan Trygg och säker stad

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Brottsförebyggande rådet Sammanträdesdatum

Ett stadsövergripande handlingsprogram för minskad nyrekrytering till brottslighet

Handlingsplan Tryggare Vallentuna KS

KLK 2018/918

Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun

Ronneby kommun och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse i Brottsförebyggande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Uppföljning medborgarlöfte tertial 2,

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Brottsförebyggande Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet samt handlingsplan Polis-kommun

Uppföljning av medborgarlöften för Habo kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

En drogfri miljö för barn och unga

Vad styr våra prioriteringar?

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 6 Dnr KS/2017:359

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.

En drogfri miljö. för barn och unga

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i. Åtvidabergs kommun

Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism

Transkript:

1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2017 skall lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet i prioriterade områden och uppsökande verksamhet på skolor och i butiker. Polisens volontärer är en del i detta arbete. Landskronaborna ska känna trygghet när de vistas ute i sin stad. Att den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika arrangemang och aktiviteter i Landskrona Att minska antalet polisanmälda fall av våld i offentlig miljö, i jämförelse med samma period föregående år. Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter - kvällar och helgkvällar/nätter - då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering ska eftersträvas och utvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten så ofta som möjligt. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel "Landskronadagen", Landskrona Karnevalen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besöka butiker och andra verksamheter i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer ingår som en del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i dessa sammanhang. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten och närvaron ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser som till exempel rytteri och ordningsgrupp ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i Landskrona. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från aktivitet på grund av upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

2 Trygg stad Fysiska faktorer har stor betydelse för känsla av trygghet i det offentliga rummet. Väl omhändertagna och välskötta platser upplevs generellt som tryggare än platser som är slitna, igenvuxna och utsatta för klotter, nedskräpning och skadegörelse. Det är även positivt, ur ett trygghetsperspektiv, att en plats är lätt att överblicka och enkel att orientera sig i. Under 2017 kommer vi i Landskrona att arbeta för att öka tryggheten på offentliga platser. Arbetet kommer att ta sin utgångspunkt från de trygghetsvandringar vi genomför tillsammans med boende och fastighetsägare. Att skapa en miljö som upplevs tryggare och säkrare med hjälp av bättre belysning och insatser mot nedskräpning och klotter på öster. Att utveckla samarbetet med privata fastighetsägare i syfte att skapa en livsmiljö som upplevs välskött och trivsam. Offentliga platser ska belysas på ett sätt som bidrar positivt till upplevelsen av trygghet och säkerhet. De boende på öster ska känna att deras närmiljö är trivsam, hel och ren. En god och välplanerad ljussättning av stadens miljöer kan bidra till att skapa en bättre upplevelse av trygghet och säkerhet samt minska riskerna för möjlighet till brott. Med stöd av information från stadens synpunktshantering avseende belysning ske lämpliga områden för trygghetsvandring med fokus på belysning väljas ut. Innan trygghetsvandringen genomförs av tjänstemän från staden ska medborgarna via en digital trygghetsvandring ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Även fastighetsägare ska involveras i arbetet då belysning på fasader och vid entréer påverkar helhetsupplevelsen. Tidplan trygghetsvandring December 2016 med stöd av information från stadens synpunktshantering väljs områden för trygghetsvandring ut. Januari/februari 2017 medborgarna kan genom att delta i en digitala trygghetsvandring lämna synpunkter på temat belysning. Mars 2017 tjänstemän från Landskrona stad genomför trygghetsvandringar i de områden som valts ut April 2017 en tidsplan för när de brister som framkommit ska åtgärdas arbetas fram. Maj 2017 och framåt fysiska åtgärder och diskussioner med fastighetsägare. För att skapa en attraktivare miljö på öster har stora resurser lagt på ombyggnationer i området. Det förekommer dock fortfarande mycket nedskräpning, klotter och skadegörelse. Under 2017 ska Landskrona stad, förutom genom vårt ordinarie arbete med att minska denna problematik i området, arbeta för att engagera fastighetsägarna i området. Med hjälp av Landskrona Stadsutveckling och arbetet bolaget driver med trygghetscertifiering kan teknikoch serviceförvaltningen nyttja kontakten med fastighetsägare för att väva samman

fastighetsägaransvaret för miljön i anslutning till byggnaderna med certifieringen. Detta arbeta kommer att påbörjas under våren. Medborgarnas sammantagna upplevelse av nedskräpning och skadegörelse ska inte upplevas som ett problem (enligt Polisens trygghetsmätning). Minst 70 % av medborgarna ska vara nöjda med stadens insatser mot klotter, renhållning och skadegörelse samt för renhållning (enligt Polisens trygghetsmätning). Minst 70 % av medborgarna anser att belysningen är tillräcklig för att uppleva trygghet (enligt Kritik På Teknik/SKL).

3 Medborgardialog I syfte att öka engagemanget och delaktigheten i lokalsamhället kommer Landskrona stad och Polisen under 2017 att genomföra gemensamma medborgardialoger. Frågeställningarna tar sin utgångspunkt i de problemområden och samarbetspunkter som staden och polisen kommit överens om att prioritera under 2017. Resultatet av medborgardialogerna kommer att ligga till grund för arbetet med att ta fram medborgarlöften. Genom att involvera medborgarna utveckla det brottförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Att få fram medborgarnas bild och erfarenhet av ett ämnesområde (till exempel trygghet i centrum) eller av ett geografiskt område (till exempel Karlslundsområdet) Att utifrån medborgardialogerna ta fram ett medborgarlöfte. 1. Processen inleds med en medarbetardialog. I dialogen vävs omvärldsanalys och statistik samman till en gemensam problembild. Medarbetardialogen samordnas med uppstarten av framtaget av 2018/19 års överenskommelse mellan Landskrona stad och polisen. 2. Utifrån resultatet av medarbetardialogen väljs ett ämnesområde eller ett geografiskt område ut och frågeställningar arbetas fram gemensamt av trygghetssamordnaren, Landskrona stad och kommunpolisen. 3. I maj och juni genomförs medborgardialogerna. Utifrån erfarenheter från 2016 års medborgardialoger kommer dialogerna att ske såväl i mindre grupper som i forum som tillåter alla intresserade medborgare att föra fram sin bild och erfarenhet av det ämnet eller geografiska plats som vi valt ut för medborgardialogen 2017. Resultatet sammanställs och analyseras i augusti månad. 4. I september diskuterar medarbetare inom Landskrona stad och polisen hur de problemområden som medborgarna lyft fram kan förebyggas eller vilka insatser som polis och kommun kan genomföra för problemen ska försvinna. 5. Ett förslag till medborgarlöfte arbetas fram av trygghetssamordnaren, Landskrona stad och kommunpolisen. Förslaget läggs fram för beslut i BRÅ och i polisens lokala ledningsgrupp under senhösten. Har medborgardialoger genomförts? Har vi vid dialogträffarna kommit i kontakt med en mångfald av medborgarna i Landskrona? Har synpunkterna från medborgardialogerna resulterat i ett medborgarlöfte?

4 Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten är föränderlig. Olika modus, samverkansformer och samhällsförändringar ger nya brott. De senaste åren har vi kunnat se en ökad våldsanvändning inom den organiserade brottligheten. Detta drabbar i första hand andra kriminella, men riskerar även att drabba tredje man. De kriminellas inflytande i vissa utsatta geografiska områden bedöms ha ökat. Det påverkar medborgarna som bor där och försvårar en positiv samhällsutveckling. Det ställer också ökade krav på polisen och andra samhällsaktörer som arbetar i dessa områden. Under 2017 kommer Landskrona stad och polisens insatser mot den organiserade brottsligheten att intensifieras. Genom förebyggande insatser minska nyrekryteringen till den organiserade brottsligheten och genom polisiära insatser försvåra för den organiserade brottsligheten att verka i området. Att öka tryggheten Att stärka rättsstatens funktion i området Att med hjälp av mammorna i området stärka det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga. Insatserna inom denna bilaga kommer att koncentreras till det geografiska området Koppargården. Området är utvalt utifrån att det av polisen definierats som ett av 53 områden i Sverige som i olika grad är utsatt både för allvarlig brottslighet och socioekonomiska faktorer. Arbetet är långsiktigt och vi ser att de insatser som beskrivs nedan fortsätter även efter 2017. Polisen kommer att ha ett fortsatt fokus på Koppargården. De kommer att basera sitt arbete på underrättelsestyrda kontroller och insatser med fokus på vapen, våld, narkotika och otillåten påverkan. Under 2009 startade ett myndighetsövergripande samarbete upp med målet att de som systematiskt utnyttjar systemet och/eller begår brott ska mötas av myndigheter som är enade och samarbetar för att komma åt den organiserade brottsligheten. Under 2017 kommer denna samverkansgrupp ha ett särskilt fokus på individer boende i Koppargården. Polisen kommer även att arbeta med upplevd ökad polisiär närvaro i syfte att skapa goda relationer till de boende i Koppargården och därmed minska det myndighetsförakt som återfinns i området. Sedan tidigare finns kontaktpoliser utsedda på Pilängskolan. Deras uppgift är bland annat att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Under 2017 kommer områdespoliserna även att genomföra minst två besök på respektive Tusenskönans förskola Pilängsgårdens förskola och Drömmens förskola. Mammor är en viktig del i det förebyggande arbetet som riktas mot barn och unga. Genom att stärka mammorna i Koppargården kan vi hitta en ny väg i det förebyggande arbetet mot barn och unga. I Österrike har programmet Mothers Schools bedrivits i syfte att förebygga rekrytering till våldsbejakande extremism. Huvudsyftet är att genom mammorna stärka ungdomens band med familjen. Många mammor har en annan relation till sina barn än vad papporna har och har oftare lättare att uttrycka sina känslor. I Fittja och Rinkeby har en grupp mammor börjat nattvandra varje fredag och lördag. Nattvandringen startade upp som en reaktion på oroligheterna i områdena. t med vandringarna är flera - att hålla ordning och reda på sina barn och barnbarn, att hjälpa polisen och samhället, men även att skapa

gemenskap för kvinnorna. Under tredje kvartalet 2016 och första tertialet 2017 ska arbetsgruppen inom denna bilaga, med inspiration från programmet Mothers schools och de nattvandrande mammorna i Fittja och Rinkeby, arbeta fram ett förslag till projekt som vänder sig till mammorna på Koppargården. Den faktiska verksamheten startar upp under hösten 2017. Under våren 2017 kommer ett arbete med sociala insatsgrupper att starta upp. Under 2017 vänder sig insatsen till barn och ungdomar som bor i Koppargården eller övriga områden i Karlslundsområdet. Arbetsmetoden utgår från samverkan på individnivå med regelbundna möten där alla berörda myndigheters representanter och individer deltar, under socialtjänstens ledning. Samverkan på individnivå görs möjlig genom ett samtycke från den unge eller den unges vårdnadshavare. Andel personer som i polisens trygghetsmätning uppger att de är trygga i område Karlslund? Andel personer som i polisens trygghetsmätning uppger att ungdomar som bråkar och slåss är ett problem i Karlslund? Antal besök av polisen på angivna förskolor. Antalet mammor som engagerats i det förebyggande arbetet. Antalet ungdomar från Koppargården som är aktuella inom arbetet med sociala insatsgrupper.

5 Insatser mot cannabis och tobaksrökning En viktig orsak till att fler ungdomar använder cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna om risker som är förknippade med cannabis ökar inom forskarvärlden sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer att satsa på opinionsbildning men även fortsätta sitt arbete med insatser för att öka upptäcktsrisken. Insatserna ska riktas såväl till skol- och fritidspersonal som till föräldrar och elever. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer och därmed minska förekomsten av cannabis bland unga samt att färre unga börjar röka tobak. Detta arbete ska huvudsakligen ske genom att stärka den breda opinion mot cannabis som redan finns och på så sätt motverka liberaliseringen. Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av cannabis bland unga samt att färre börjar använda tobak. att öka utbildningsnivån för olika målgrupper för att minska bruket av cannabis och tobak att via insatser försvårar för de som inte är myndiga att köpa och bruka tobak att via polisiära insattser minska tillgång på narkotika Kartläggning Det finns olika variabler som visar hur narkotika och tobakssituationen är i Landskrona/Sverige. Därför kommer ett kompendium att skapas där olika undersökningar redovisas t.ex. folkhälsoenkäter, skolhälsosamtalen, polisstatistik och mätningar av droger i avloppsvattnet. Dessutom kommer personer som arbetar med frågorna att få lämna sina åsikter. Detta skall underlätta att följa utvecklingen i tid och vad man skall arbeta vidare med. Utbildningsinsatser Fokus på utbildningsinsatser kommer att vara till elevhälsan och hela verksamhetsområdet för barn och unga (utredning/öppenvård barn och unga, familjehem och familjerätten). I mån av tid kommer även andra verksamhetsområde att få ta del av detta. Utbildningsinsatser kommer att bestå av att öka deras drogkunskapsnivå och öka deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet som görs. Kartläggningsmaterialet kommer att vara en del av utbildningsinsatsen. Offentliggöra arbetet Under året kommer vid minst ett tillfälle utbildnings-, fritids och socialnämnden att få information om bilagan. Dessutom kommer olika aktiviter som görs att offentliggöras via olika sociala medier och information/arbetsmaterial kommer att spridas på olika sätt. Tanken är att öka den politiska och allmänhetens medvetenhet i frågorna. Skapa och upprätthålla kontakter Det är viktigt att uppehålla etablerade kontakter och skapa nya kontakter i det förebyggande arbetet. Därför kommer det att prioriteras att samverkas med några ideella föreningar för att delge dem information och tobak och cannabis samt hur de kan förebygga.

Tobak Enligt vissa studier uppger minderåriga att det har blivit lättare att köpa tobak själva hos tobakshandlaren. Därför kommer arbetsmetoden kontrollköp att göras för att motverka detta. Det finns även ett samband med att om ens vårdnadshavare inte röker då är sannorlikheten mindre att ungdomen börjar använda tobak och cannabis. Därför kommer det att anordnas hjälp till föräldrar att sluta röka. Indikatorer Folkhälsoenkätsvaren Hälsoenkätsvaren Polisen statistik gällande narkotikabrott Intervjuer med de som arbetar med narkotika och tobaksfrågor Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Mätning av droger i avloppsvattnet Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna år 2017 via underlag från ANDT-samordnaren till Trygghetssamordnaren.

6 Drogfri träningsmiljö på gym och idrottsanläggningar I samverkan med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopinganvändandets konsekvenser och hur man kan arbeta aktivt förebyggande, samt samverka med berörda aktörer och sprida kunskap till utvalda målgrupper och allmänheten. Att användningen av doping i Landskrona minskar Att samtliga gym i Landskrona fortsätter arbeta enligt Prodismodellen Att medvetenheten om doping ökar bland aktiva medlemmar på gym och i föreningar Samverkan Samverkan mellan Landskrona stad, polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Minst fyra samverkansträffar ska genomföras och vid en av dessa träffar kommer en extern föreläsare att bjudas in. Kartläggning och omvärldsanalys En kartläggning och omvärldsanalys kommer att genomföras. t är att: 1) Följa upp 2016- års enkätundersökning. 2) Skapa en bättre bild av attityden för dopingpreparat i Landskrona 3) Analysera hur brukandet av dopingpreparat är i Landskrona i jämförelse med övriga Skåne och Sverige. Utbildning Ett utbildningstillfälle riktat till ungdomar över 15 år ska genomföras. Temat kommer att vara inom området hälsa, kost och doping. Den personal som är ny på gymmen ska även i fortsättningen erbjudas prodisutbildningen. Personal som redan har genomgått grundutbildningen kommer att ges möjlighet att genomgå en fortsättningsutbildning. Informationsspridning Arbetet med att ta fram digital information om doping till gymmens bildskärmar kommer att slutföras. Vid två tillfällen kommer information om Prodis att spridas, därutöver kommer Prodis nationella uppmärksamhetsvecka mot doping att genomföras. Skapa och behålla kontakter Polisen kommer besöka gymmen fyra gånger, med uniform och civilt. Folkhälsosamordnaren och/eller ANDT samordnaren besöker varje gym vid minst 4 tillfällen under året. et är att skapa en konstruktiv relation med personal och de aktiva. Dopingkontroll När polisen har misstankar om att någon använder dopingpreparat kommer kontroller att genomföras.

Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningen 2017 via underlag från Folkhälsosamordnaren till Trygghetssamordnaren.

7 Samarbete skola-socialtjänst-polis Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot riskbeteende bland unga. Samarbetet ser olika ut på stadens olika skolor. På någon skola fungerar det mycket bra, på andra är det sämre. Ett positivt exempel är kontaktpolisverksamheten som kommer att vara fortsatt prioriterad. Under 2017 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter. t med aktiviteterna inom detta samarbetsområde är att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar och öka samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Att göra polisens och fältgruppens närvaro naturlig i skolmiljön. Att skapa ett strukturerat samarbete mellan skola, socialtjänst och polis. Att öka elevernas känsla av trygghet på de aktuella skolorna. Lokalpolisområde Landskrona kommer att fortsätta ha kontaktpoliser på 5-8 förutbestämda skolor. Urvalet av skolor sker i samråd med utbildningsförvaltningen. Kontaktpolisen ska ha en bestämd kontaktperson på sin skola, lämpligen kuratorn. Skolans kontaktperson ansvarar för att förmedla information till övrig personal. Kontaktpolisen och kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar upprätthålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. sättningen är att kontaktpoliserna och fältgruppen vardera ska besöka sin skola minst en gång i månaden (ej juni, juli och augusti). Under 2017 kommer tre SSP-nätverk att bildas i Landskrona. Grupp 1: Västervångskolan och Glumslövs skola Grupp 2: Seminarieskolan, Sandåkerskolan och Asmundtorps skola Grupp 3: Gymnasieskolan och kommunala aktivitetsansvaret I grupperna ska rektor och/eller kurator från respektive skola ingå tillsammans med en representant från respektive fältgruppen, sektionen fritid och polisen. Grupperna träffas en gång per månad, med uppehåll under sommaren och jul/nyår och följer en fast dagordning. Huvudansvaret inom respektive grupp ligger på skolans representant/er. Arbetet kommer att starta upp i februari då ett uppstartsmöte kommer att genomföras. Arbetet inom de tre nätverksgrupperna följs upp tre gånger per år i samband med uppföljningen av denna bilaga. Antal skolor med utsedda kontaktpoliser och kontaktperson (skolan). Antal genomförda besök av kontaktpoliser/fältgruppen på respektive skola. Antalet nätverksgrupper som är igång och arbetar. Hur har tryggheten på de skolor som ingår i något av de tre SSP-nätverken utvecklats? (Qualis)

8 Hot och kränkningar på nätet Genom nätet har kränkningar och mobbning kommit att anta en delvis ny skepnad. Exempelvis kan enstaka kränkningar komma att få stor spridning och leva kvar under lång tid. Det är tydligt att potentiella kränkningar på nätet är en källa till oro bland unga människor. Nätkränkningar är ett reellt problem för unga människor som samhället ännu inte har hittat några bra former för att hantera. Under 2017 ska vi fortsätta utveckla det arbete som påbörjades inom ramen för överenskommelsen 2015/16. Att öka komptensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med hot och kränkningar för att kunna förebygga detta på nätet. att skapa en bättre förstålse hos barn, ungdomar och föräldrar vad nätmobbning kan leda till att uppmärksamma och förebygga hot och kränkningar på nätet att erbjuda föräldrar och andra vuxna stöd och information i ämnet Snacka om hat Styrgruppen för bilagan hot och kränkningar på nätet kommer att arbeta vidare med att hitta nya former för stöd till föräldrar och anställda inom staden i förebyggande syfte. et är även att under 2017 utveckla en stöd plattform där alla som arbetar med frågan ska kunna hitta tillgänglig information om hur man kan arbeta och förebygga hot och kränkningar på nätet. Styrgruppen vill vidareutveckla hemsidan snackaomhat.se till en stöd hemsida. Marknadsförning Styrgrupen vill öka marknadsföreningen av hemsidan snacka om hat samt sprida informationen som finns inom ämnet hot och kränkningar på nätet. Utbildning Fokus på utbildningsinsatser kommer att vara till personer som möter barn och unga på fritiden. Med detta menar vi förenings aktiva ledare, fritidsledare och annan personal inom kommunal verksamhet. Indikatorer polisstatistik gällande ämnet hälsoenkätsvaren LUPP Vilka insatser har genomförts under år? Vilka har deltagit?

9 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck innebär inskränkningar i barns och ungas livsutrymme. Brottsliga handlingar som mord, misshandel, frihetsberövande, olaga hot och ofredande begås med hedersbegreppet som motiv. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktningar eller andra medlemmar av gemenskapen. Under 2017 kommer vi att ha fokus på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Landskrona stads insatser riktade mot hedersrelaterat våld och förtryck, både vad det gäller offer och förövare ska fortsätta utvecklas under det närmaste året främst genom förebyggande insatser och tidig upptäck. Denna bilaga ska särskilt bidra med att både stödja arbetet som pågår samt höja kompetensen hos de professioner som träffar barn, unga och vuxna som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Öka förståelsen och kunskapen hos skola, socialtjänst och polis kring hedersrelaterat våld och förtryck Utveckla samverkan och samordning inom området Utveckla och tydliggöra hedersnätverkets uppdrag I Landskrona stad finns ett nätverk som arbetar med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Representanter från bland annat socialtjänst, skola och sjukvård är några av de aktörer som medverkar i nätverket. Nätverkets uppdrag är främst att ge stöd och råd till kolleger som träffar på problematiken, men också att sprida kunskap för att nå de utsatta. Under 2017 ska nätverket förtydliga sitt uppdrag och utveckla spridningsmetoder för att öka kunskapen för frågan. Handbok i att hantera hedersrelaterat våld I nätverket för hedersreaterat våld är en handbok framtagen som vänder sig till personal i förskola, skola, socialtjänst och sjukvård. Denna handbok ska under 2017 revideras samt användas mer aktivt i kunskapsspridningssyfte. Kärleken är fri Kärleken är fri är en metod som rädda barnen tagit fram som är ett samverkansprojekt mellan skola, socialtjänst, polis och frivilligorganisationer. Kärleksveckan har varit genomförda på olika högstadier och gymnasieskolor har under ett par års tid och varit mycket uppskattat. Att fortsätta att sprida kunskap på våra skolor och anordna minst en vecka på någon skola varje termin är något som vi önskar fortsätta med även under 2017. Fria Zoner Fria Zoner är en arbetsmetod som just nu prövas på en gymnasieskola i Landskrona. Utbildningsförvaltningen ska titta på om detta ska genomföras på fler skolor och om egen personal ska utbildas för att kunna hålla dessa grupper.

Workshop dialog café I bilaga 10-2016 års polisöverenskommelse som handlade om våld i nära relationer gjordes en workshop och dialog café runt ämnet. Olika professioner var representerade på workshopen och efter utvärdering visade det sig att denna form av kunskapsspridning och samverkan var lyckad. Liknande workshop med dialog café kommer att anordnas under 2017 i ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Har de aktiviteter som nämns ovan genomförts?