Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA
De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv.
De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv. Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 9
Vad är epilepsi?
Vad är epilepsi? Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 10-13
Orsaker till epilepsi
Orsaker till epilepsi Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 15
Välkommen in i hjärnan Nervtråd Elektrisk signal Pannlob Barken Hjässlob Hjärncell Blåsor med stimulerande och bromsande ämnen Stimulerande ämne Bromsande ämne Mottagarceller Tinningslob Nacklob Cellkropp Ny elektrisk signal Nervtråd Nervtråd
Välkommen in i hjärnan Höger: Hjärncell med cellkropp och nervtrådar. En elektrisk signal når fram till slutet av en nervtråd. Kemiska ämnen frisätts från blåsor, stimulerande ämnen startar upp en ny elektrisk signal (gröna kulor) och stoppande ämnen bromsar upp den elektiska signalen (röda kulor). Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 12-13
Vad händer i hjärnan vid epileptiska anfall? Ett epileptiskt anfall pågår När hjärnans nervimpulser funkar normalt EEG
Vad händer i hjärnan vid epileptiska anfall? Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 14-15
Olika typer av anfall Generaliserade anfall Fokala anfall
Olika typer av anfall Ett generaliserade anfall börjar på en punkt och sprids snabbt till hela hjärnbarken. Flera lober drabbas och orsakar därför många olika symtom. Fokala anfall startar i en begränsad del av hjärnan och sprids inte vidare till hela hjärnan. Symtomen beror på vilken hjärnlob som drabbas. Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 16-19* *Ny indelning sedan boken trycktes, nu finns en ny klassificering där sekundärt generaliserad anfall har ersatts med anfall av okänd orsak.
Så ställs diagnosen epilepsi Patientens och närståendes beskrivning Neurologisk undersökning Blodprover EKG EEG Skiktröngen (CT) eller DT Magnetkamera (MRT)
Så ställs diagnosen epilepsi Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 20-23
Läkemedelsbehandling Anfallsförebyggande läkemedel Kramplösande läkemedel Felbamat Karbamazepin Gabapentin Fenytoin Etosuximid Pregabalin Topiramat Valproinsyra Vigabatrin Lamotrigin Zonisamid Oxkarbazepin Levetiracetam Diazepam Midazolam
Läkemedelsbehandling Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 24-31
Så här fungerar epilepsiläkemedel Ett epileptiskt anfall pågår. Nervsignalerna i hjärnbarken skenar iväg från hjärncell till hjärncell på grund av att antalet bromsande ämnen (röda kulor) är färre än de stimulerande ämnena (gröna kulor). 1 2 1 Epilepsiläkemedlet bromsar upp de skenande nervsignalerna 2 Epilepsiläkemedlet ökar mängden bromsande ämnen mellan nervtrådarna.
Så här fungerar epilepsiläkemedel Övre bild: Ett epileptiskt anfall pågår. Nervsignalerna i hjärnbarken skenar iväg från hjärncell till hjärncell på grund av att antalet bromsande ämnen (röda kulor) är färre än de stimulerande ämnena (gröna kulor). Nedre bild: 1. Epilepsiläkemedlet bromsar upp de skenande nervsignalerna. 2. Epilepsiläkemedlet ökar mängden bromsande ämnen mellan nervtrådarna. Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 24-31
Fin balans mellan effekt och biverkningar Hitta rätt dos för dig Viktigt att ta sin medicin varje dag och vid samma tidpunkt Biverkningar Effekt
Fin balans mellan effekt och biverkningar Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 24-31
Behandlingsalternativ Epilepsikirurgi Vagusnervstimulering Skär av nervbanor Ta bort hjärnvävnad Elektroder Vagusnerv Batteri
Behandlingsalternativ Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 32-35
Att leva med epilepsi
Att leva med epilepsi Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 42-47
Vanliga utlösande faktorer
Vanliga utlösande faktorer Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 42-47
Körkort
Körkort Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 42-47 www.transportstyrelsen.se www.epilepsi.se/koerkort.html
Epilepsi och kvinna
Epilepsi och kvinna Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 54-57
Så här gör du när någon drabbas av ett anfall
Så här gör du när någon drabbas av ett anfall Egna anteckningar: LÄS MER» Fakta om epilepsi: sid. 70
Vill du veta mer?»» Fakta om epilepsi bok»» Svenska epilepsiförbundet www.epilepsi.se»» Lokalföreningar»» Epilepsisällskapet www.epilepsisallskapet.se»» 1177 Vårdguiden www.1177.se»» Epilepsiwebben www.epilepsiwebben.se
Vill du veta mer?»» Boken: Fakta om epilepsi»» Svenska epilepsiförbundet www.epilepsi.se»» Lokalföreningar»» Epilepsisällskapet www.epilepsisallskapet.se»» Vårdguiden www.1177.se»» Epilepsiwebben www.epilepsiwebben.se Egna anteckningar:
Epilepsiteamet
Epilepsiteamet Egna anteckningar:
Den här informationen bygger på vår bok Fakta om Epilepsi som är faktagranskad av Merab Kokaia, professor, chef för Epilepsicentrum, Lunds universitet. För värdefull information och granskning av denna informationspärm vill vi också tacka Annika Dunvall, sjuksköterska, Neurologmottagningen, Danderyds Sjukhus och Martin Lindberger, med. dr, överläkare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus och Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Actavis AB Strandbergsgatan 61, 112 89 Stockholm Tfn. 08-13 63 70, info@actavis.se XXXXXXXXXXXXXX