Kolari kommun Detaljplan för Rautuvaara industriområde Program för deltagande och bedömning
Kolari kommun Detaljplan för Rautuvaara industriområde Program för deltagande och bedömning 82135434 4.1.2013, uppdaterat 6.11.2013 Matti Kautto Ramboll Niemenkatu 73 FI-15140 Lahti Finland Puhelin: 020 755 611 www.ramboll.fi 2013 Ramboll 1
Programmet för deltagande och bedömning är ett lagstadgat (MBL 63 ) dokument i anslutning till uppgörande av en plan. I dokumentet presenteras ett program för förfarandet för deltagande och växelverkan som kommer att följas då planen utarbetas samt hur planens konsekvenser kommer att bedömas. Kolari och Muonio kommuner kungjorde att delgeneralplanen och detaljplanen för gruvprojektet i Hannukainen anhängiggjordes 12.5.2011. Medan delgeneralplanen och detaljplanen har planerats har man beslutat att dela upp detaljplanerna för gruvan i tre olika områden: 1. Detaljplan för gruvindustriområdet 2. Detaljplan för Rautuvaara industriområde 3. Detaljplan för byn Hannukainen Programmen för deltagande och bedömning för de här tre detaljplaneområdena ersätter programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen för gruvområdet i Hannukainen, vilket kungjordes 12.5.2011. Det här programmet för deltagande och bedömning gäller område 2. Innehåll 1. Läget för området som ska planläggas...3 2. Preliminär avgränsning av området som ska planläggas...3 3. Detaljplaneringens mål...4 3.1 Gruvprojektets mål...4 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändningen...4 3.3 Landskapsmässiga mål...5 3.4 Kommunens mål...5 4. Nuvarande planeringssituation...6 4.1 Nuvarande situation...6 4.2 Planläggning...6 4.2.1 Landskapsplan...6 4.2.2 Generalplan...6 4.2.3 Detaljplan...7 4.3 Beslut...7 4.4 Planer...7 5. Konsekvensbedömning...8 5.1 Konsekvenser som ska bedömas...8 5.2 Utredningar...8 6. Intressenter i planeringsarbetet för detaljplanen...9 7. Informering om planläggningen, myndighetssamarbete och beslutsfattande... 9 8. Tidsplan... 11 9. Kontaktuppgifter... 12 2
1. Läget för området som ska planläggas Det planerade gruvprojektet i Hannukainen ligger i Kolari kommun, cirka 25 30 kilometer nordost om Kolaris centralort och cirka 12 kilometer väster om fjället Yllästunturi. Området som ska detaljplaneras ligger öster om vägen Ylläksentie (landsväg 940), som går från Kolari till Äkäslompolo, intill Rautuvaara gamla gruvområde och järnvägen. Figur 1. Läget för Rautuvaara industriområdes detaljplan 2. Preliminär avgränsning av området som ska planläggas Området som ska planläggas ligger intill Rautuvaara gamla gruvområde mellan vägen Ylläksentie och järnvägen till Rautuvaara. Figur 2. Område som ska detaljplaneras 2013 Ramboll 3
3. Detaljplaneringens mål 3.1 Gruvprojektets mål Målet för detaljplanen är att skapa säkra, hälsosamma och fungerande samt med tanke på miljön godtagbara förhållanden för industribyggnationen i anslutning till gruvdriften. Enligt alternativ 4 för gruvprojektet i Hannukainen placeras en malmanrikningsanläggning och därtill hörande utrymmen på området. Sådana utrymmen är bl.a. kontor, personalutrymmen samt konstruktioner för lastning av slig i järnvägsvagnar, anslutningar till landsvägen samt andra behövliga förbindelser. Detaljplanerna utarbetas samtidigt som gruvprojektets miljökonsekvensbedömning och gruvområdets delgeneralplanering pågår. Detaljplanerna kan godkännas då MKB-förfarandet har avslutats. Man har för avsikt att ingå markanvändningsavtal enligt MBL 91b och andra avtal mellan kommunen och gruvbolaget samt eventuella andra parter. 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft 26.11.2001 och revideringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som gäller för planområdet: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Helheter av särskild betydelse som naturoch kulturmiljöer (Lapplands fjällregion) De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller frågor som måste beaktas i områdesanvändningen och i planeringen av den överallt i Finland. Enligt markanvändnings- och bygglagen 24 ska målen beaktas och ett fullföljande av målen främjas i de statliga myndigheternas verksamhet, landskapens planering och i kommunernas planläggning. I målen står det: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen är främst baserad på områdenas egna starka sidor och lägesfaktorer. I synnerhet i glest bebyggda och stagnerande landsbygdsområden vinnlägger man sig i samband med områdesanvändningen om att ta till vara de befintliga strukturerna och få till stånd en mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas. Vid områdesanvändningen beaktas näringar som grundar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare. Sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. Genom områdesanvändningen främjas bevarandet av Lapplands fjällområden som speciellt viktiga områdeshelheter i fråga om natur- och kulturvärden. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för bosättning och idkande av näring bibehålls. De karaktäristiska dragen för dessa områden identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens uthållighet och kulturvärdena kan tryggas. De särpräglade by- och kulturmiljöerna, som är anpassade till naturförhållandena, får samtidigt stöd för att bevaras enhetliga. I renskötselområdet tryggas förutsättningarna att för områdesanvändningens del säkerställa renskötseln. 4
3.3 Landskapsmässiga mål Ur landskapsplanen för Fjällappland kan bl.a. följande mål för detaljplanen härledas: Förverkligande av Hannukainens och Rautuvaaras gruvområden Reservering för ett behov av järnvägsförbindelse från Rautuvaara via Luosu till Ylläsjärvi Utredning av en förbindelse för utveckling av spårbunden trafik norrut Förverkligande av rennäringen Utredning av behov av förbindelser för massarör, elledningar och bibana Utveckling av regionvägen I Lapplands landskapsöversikt fästs stor vikt vid utvecklingen av gruvdriften i Lappland. Landskapsöversikten har som mål att Lappland år 2030 ska ha 3 000 fler arbetsplatser än vid utgångsnivån inom industri-, gruv- och energisektorn. 3.4 Kommunens mål Kommunens mål är att gruvdriften planmässigt ska utvecklas inom kommunens område så att den stöder turismen bl.a. genom utveckling av infrastrukturen. I kommunstrategin, som godkändes av Kolari kommunfullmäktige 26.9.2012 (Meän Ratekia 2012-2016 - Aktiivinen ja palveluhenkinen kuntastrategia - Strategian päivitys syksy 2012, Vår Strategi 2012 2016 Aktiv och serviceinriktad kommunstrategi Uppdatering av strategin hösten 2012 ), finns följande mål: Kolari är en turist- och gruvkommun som ger god service Kolari kommuns turistnäring utvecklas kvalitativt och kvantitativt, blir mera mångsidig och omfattar hela året. Gruvdriften utvecklas till en betydande näring i kommunen. Gruvdriften genomförs på ett hållbart sätt med tanke på samhället och miljön. som planmässigt utvecklar sin livskraft. Kommunens beslutsfattande och verksamhet är ansvarsfull, planmässig och förutseende. Beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna förbinder sig att genomföra de planer som man gemensamt kommit överens om. Nya arbetsplatser och företag uppkommer i kommunen. Kolari lockar befolkning i arbetsför ålder och kommunen har en sund åldersstruktur. Viktiga mätare för utvecklingen av kommunens livskraft är ökade skatteinkomster, utveckling av antalet arbetsplatser, befolkningsmängden, antalet födda och flyttningsöverskott /underskott. Miljövärdena beaktas i kommunens verksamhet. Gruvdriften orsakar inga oförutsedda miljöskador. 2013 Ramboll 5
4. Nuvarande planeringssituation 4.1 Nuvarande situation Området består av talldominerad moskog som nu används för skogsbruk, halvöppna mera lövträdsdominerade myrar och delvis gammalt gruvområde som tagits ur bruk och som till största delen inte har återställts. 4.2 Planläggning 4.2.1 Landskapsplan På området gäller Fjällapplands landskapsplan, som fastställdes av Miljöministeriet 23.6.2010 och av Högsta förvaltningsdomstolen 16.5.2012. I landskapsplanen är det område som nu ska detaljplaneras med vidsträckt områdesreservering anvisat som område för gruvdrift (EK). Med den här beteckningen anvisas områden där det redan finns gruvdrift eller där det har konstaterats, bedömts eller inventerats sådana malmoch mineralförekomster att gruvdrift är sannolik. Man vill skydda områdena från sådana bestående förändringar av byggnation, skydd och annan markanvändning som äventyrar gruvdriften. I områdena ingår också anrikningsanläggningar, deponeringsområden och områden för anrikningssand som behövs för gruvdriften samt trafikleder och -områden. I planen har också anvisats behövliga förbindelser mellan gruvområdena i Rautuvaara och Hannukainen med tanke på gruvdriften samt en järnvägsförbindelse som kräver förbättring till Kolari och vidare till hamnarna längre söderut. Vid planeringen av gruvområdet måste man enligt de områdesvisa bestämmelserna i landskapsplanen beakta närområdets värden med tanke på turism, rekreation och naturvärden. Dessutom måste gruvdriften planeras så att den inte inom det område av Torne älv Muonio älvs vattendragsområde som hör till nätverket Natura 2000 orsakar betydande utsläpp eller hydrologiska konsekvenser eller annars avsevärt försämrar de naturvärden som utgör grund för att området har inkluderats i nätverket Natura 2000. Figur 3. Utdrag ur Fjällapplands landskapsplan 4.2.2 Generalplan På området som ska detaljplaneras finns inga gällande generalplaner. Ylläs delgeneralplan sträcker sig ganska nära det område som ska detaljplaneras till Rautuvaara gruvområde. I delgeneralplanen är det tidigare gruvområdet område för samhällsteknisk försörjning (EK). Området som undersöks för gruvdrift (EK) sträcker sig också fram till området. Enligt bestämmelsen i generalplanen måste en detaljplan utarbetas för gruvdriftsområdet. 6
Figur 4. Utdrag ur Ylläs delgeneralplan, som sträcker sig ganska nära planeringsområdet. Området som ska detaljplaneras är avgränsat med rött. Uppgörande av en delgeneralplan för gruvområdet och de funktioner som väsentligen hör ihop med gruvverksamheten på området har inletts. Den preliminära avgränsningen av delgeneralplanen sträckte sig över områden i både Kolari och Muonio kommuner, men efter att planerna preciserats ändrades avgränsningen av delgeneralplanen att gälla endast området inom Kolari kommun. Målsättningen med planläggningen är att planera gruvområdet i Hannukainen, därtill hörande funktioner, skyddszoner, konstruktioner och förbindelser samt deras omedelbara omgivning på ett hållbart sätt. 4.2.3 Detaljplan På planeringsområdena finns inga gällande detaljplaner. 4.3 Beslut Beslut om att detaljplanera gruvområdet i Hannukainen fattades av Kolari kommunstyrelse 22.11.2010, 355 i samband med beslutet om att utarbeta en delgeneralplan. Beslut om anhängiggörande av detaljplanen för Rautuvaara industriområde fattades i Kolari kommunstyrelse 14.1.2013 27. 4.4 Planer Planeringen av hur gruvan ska förverkligas samt delgeneralplanering av området pågår. Ansökan om utmål har inlämnats till gruvmyndigheten. En detaljplan för Rautuvaara industriområde utarbetas i enlighet med planerna för hur gruvan ska förverkligas. Som stöd för planerna görs behövliga tekniskekonomiska planer som beaktar åtgärder för att minska de skadliga konsekvenserna, vilka togs upp i samband med projektets miljökonsekvensbedömning. 2013 Ramboll 7
5. Konsekvensbedömning Vid beredningen av detaljplanen bedöms konsekvenserna av att planen förverkligas på det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen. Konsekvensbedömningen av detaljplanen är främst baserad på de utredningar och konsekvensbedömningar som utarbetas i samband med gruvprojektets miljökonsekvensbedömningsförfarande. I konsekvensbedömningen presenteras också principerna för hur eventuella skadliga konsekvenser ska förhindras eller minskas. Planläggningen framskrider i samarbete med gruvprojektets MKB-förfarande och delgeneralplaneringen. De utredningar och projektplaner som görs under MKB:ns gång ger en grund för planens konsekvensbedömning. MKB:ns och delgeneralplanens beskrivningar refereras i nödvändiga delar i detaljplanebeskrivningen. I samband med detaljplaneringen preciseras vid behov den konsekvensbedömning som behövs för att förverkliga den här detaljplanen. 5.1 Konsekvenser som ska bedömas Vid beredning av detaljplanen bedöms konsekvenserna för: Den byggda miljön samhällsstruktur bosättning service arbetsplatser och näringsverksamhet Gruvindustrin och dess underleverantörer Utvecklingen av turismen i Ylläs Rennäringen rekreation trafikreglering Möjligheter att förverkliga banan Kolari Kittilä byggd miljö och fornminnen teknisk försörjning specialfunktioner miljöskydd och miljöstörningar den sociala miljön Naturen och naturmiljön landskap naturförhållanden och skydd naturens mångfald vattendrag och vattenhushållning jord- och skogsbruk Ekonomin kommunekonomin på kort och lång sikt, investeringar och skatteintäkter privatekonomi, investeringar och ersättningar statsekonomin Hälsa och säkerhet trafiksäkerhet människornas levnadsförhållanden och hälsa miljöns renhet förbättring eller försämring av olika invånargruppers verksamhetsmöjligheter 5.2 Utredningar I samband med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning av gruvprojektet i Hannukainen utarbetas utredningar som gäller hela gruvprojektets influensområde. För den här detaljplanen gäller speciellt följande utredningar: nuvarande markanvändning konsekvenser av förbindelserna mellan Rautuvaara och Hannukainen landskap iståndsättning av järnvägen och beaktande av planer i anslutning till landskapsplanens järnvägar trafik 8
6. Intressenter i planeringsarbetet för detaljplanen Intressenter i planeringsarbetet är: Kolari kommuns förvaltningar tekniska nämnden byggnadsnämnden social- och hälsovårdsnämnden planområdets markägare och rågrannar myndigheterna Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Lappland Lapplands förbund Lapplands regionala räddningsverk Trafikverket, järnvägsavdelningen Säkerhets- och kemikalieverket TUKES Tornedalens landskapsmuseum Museiverket telefon-, el- och vattenbolag på området Tornionlaakson Sähkö Oy Fingrid Oyj Ylläksen yhdyskuntatekninen huolto Oy andra vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen samt myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen. 7. Informering om planläggningen, myndighetssamarbete och beslutsfattande För uppgörandet av detaljplanen i Kolari kommun svarar kommunstyrelsen och detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Information om att planläggningen startat och om framläggningen av programmet för deltagande och bedömning samt om hörande i beredningsfasen och framläggningen av planförslaget ges: på Kolari kommuns anslagstavla för officiella kungörelser i tidningen Luoteis-Lappi på sidorna med information från kommunen på kommunens webbplats: www.kolari.fi / fi/asuminen-ja-rakentaminen/vireilla-olevat-kaavat per brev till planområdets markägare Materialet finns på webben och i Kolari kommuns tekniska verks lokaler. Planläggningsstart och program för deltagande och bedömning Intressenterna kan lämna in sina åsikter om programmet för deltagande och bedömning under hela planläggningsprocessens gång. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planeringsarbetets gång. Beredningsfasen Hörandet i samband med att planen bereds kommer att ske i slutet av år 2013 efter att utredningarna och bedömningen av projektets miljökonsekvenser samt planeringen har slutförts. Ett informationsmöte för allmänheten om planprojektet ordnas sedan, då MKB-beskrivningen har kungjorts och ett informationsmöte om MKBbeskrivningen har hållits. Vid hörandet i beredningsfasen framläggs planutkastet eller de alternativa utkasten samt annat material offentligt på anslagstavlan i kommunens tekniska verk, på biblioteket och på webbplatsen. Kolari kommun kungör att beredningsmaterialet finns framlagt i 30 dagar. Under den tiden har intressenterna möjlighet att lämna in åsikter om utkastet skriftligt eller muntligt. 2013 Ramboll 9
Planförslag Efter beredningsfasens hörande utarbetas ett detaljplaneförslag. Målet är att planförslaget ska framläggas efter kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen. Avsikten är att kommunen på hösten 2014 ska offentliggöra att planförslaget är offentligt framlagt i 30 dagar. Kommunmedlemmarna och intressenterna kan lämna in skriftliga anmärkningar om planförslaget. De som har lämnat in anmärkningar meddelas om kommunens motiverade ställningstagande till den inlämnade anmärkningen. Utlåtandena och anmärkningarna behandlas i kommunen och vid behov ordnas samråd. Godkännande av planen Detaljplanen godkänns av Kolari kommunfullmäktige. Det går att överklaga beslutet om godkännande och planen till Rovaniemi förvaltningsdomstol och vidare till högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att beslutet om godkännande har tillkännagetts. Myndighetssamarbete Mellan Kolari kommun, ELY-centralen i Lappland samt andra berörda myndigheter hölls ett första myndighetssamråd om planläggningen i Rovaniemi den 6.6.2011. Mötet gällde hela gruvprojektets planläggning. Då mötet hölls var det redan känt att ett behövligt antal detaljplaner kommer att utarbetas för området. Avgränsningarna av detaljplanerna var dock ännu inte exakt klargjorda. Efter att avgränsningarna av detaljplanen för Rautuvaara har preciserats hölls ett inledande myndighetssamråd 13.3.2013. I samband med MKB förfarandet för gruvprojektet i Hannukainen håller styrgruppen möten. Vid åtminstone en del av dessa behandlas frågor som rör planläggningen. Planläggningen behandlas också vid behov på MKB-uppföljningsgruppens möten. Utlåtanden om planens beredningsmaterial och planförslaget begärs av berörda myndigheter. Vid behov ordnas myndighetssamråd och myndigheternas arbetsförhandlingar om detaljplanen. 10
8. Tidsplan Tidpunkt 2011 Våren slutet av året Händelse Material samlas in och ett preliminärt program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetas. Informationsmöte för allmänheten om MKB 16.3.2011. Preliminärt program för deltagande och bedömning framlagt från 12.5.2011. Planläggningens 1:a myndighetssamråd 6.6.2011. Grundläggande utredningar för MKB görs. 2012 Våren sommaren Hösten slutet av året 2013 Början av året hösten Planens beredningsmaterial och planutkast utarbetas. Gruvprojektet planeras och miljökonsekvensbedömningen framskrider. Planering av alternativ 4 börjar Uppdatering av programmet för deltagande och bedömning. Planering av planutkast. Planering av gruvprojektet och utarbetning av miljökonsekvensbedömning. Uppdaterat program för deltagande och bedömning framlagt, informering om ändringar av planområdena. Myndigheternas arbetsförhandling 30.1.2013 På grund av ändringar av planområdet hölls nytt myndighetssamråd i inledningsfasen 13.3.2013 Planeringen av gruvprojektet, miljökonsekvensbedömningen framskrider. Slutet av året 2014 Början av året Planutkastkarta, planbeskrivning och planens konsekvensbedömning utarbetas. MKB-beskrivningen färdig i augusti. Informationsmöte för allmänheten om MKB-beskrivningen 9.10.2013 Planutkastets beredningsmaterial på remiss och framlagt i december. Informationsmöte för allmänheten om planutkastet 5.12.2013. Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen. Naturabedömningen blir färdig. Början av hösten Åsikter och utlåtanden som inkommit om planens beredningsmaterial och MKB-beskrivningen beaktas och ett planförslag utarbetas. Planförslaget framläggs offentligt och för utlåtanden. Myndighetssamråd eller myndigheternas arbetsförhandling Slutet av året Bemötanden av förslagsfasens utlåtanden och anmärkningar. Dessutom revideras plandokumenten eventuellt. Behandling i Kolari kommunstyrelse och kommunfullmäktige Eventuella besvär över kommunfullmäktiges beslut om godkännande Detaljplanen vinner laga kraft 2013 Ramboll 11
9. Kontaktuppgifter Kolari kommun Isonpalontie 2 95900 Kolari Kullervo Lauri Markanvändningsingenjör tel. 0400 395 587 kullervo.lauri@kolari.fi Företaget som planerar gruvverksamhet: Northland Mines Oy Asematie 4 95900 Kolari Joanna Kuntonen van`t Riet tel. 020 711 8299 www.northland.eu Konsult som utarbetar planen (också MKB): Matti Kautto Enhetschef tel. 0400 493 709 matti.kautto@ramboll.fi Tuuli Tolonen Planerare tel. 040 735 9112 tuuli.tolonen@ramboll.fi Ramboll Finland Oy Niemenkatu 73 15140 Lahti 12