SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Mikael Bengtsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hållbar Samhällsbyggnad / Byggnadsfysik och innemiljö Borås
Hur gör vi rätt? (översikt) Vad gäller för att få bygga i Sverige? Varför kvalitetsmärkning av fasader? Vad är P-märkning enligt CR 021? Varför ska byggherren välja en P-märkt fasad? Mina erfarenheter vid tredjeparts kontroller
Myresjödomen ett prejudikat? Kan vi vara överens om att våra byggsystem behöver verifieras (provas och utvärderas)? Eller är det bara fasadsystem som ska verifieras?
Vad gäller för att få bygga i Sverige? Du måste ha ett bygglov (kommunen) Vad krävs för att få ett bygglov? (uppfylla bygglagar) Vem står för att byggnaden uppfyller bygglagarna? (byggherren)
Första kapitlet i BBR 22 1 Inledning 1:1 Allmänt Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar (huvudförfattningarna) plan- och bygglagen (2010:900), PBL plan- och byggförordningen (2011:338), PBF Grundlagar Övriga lagar (PBL) Förordningar (PBF) Föreskrifter (BBR) Allmänna råd (BBR)
BBR (föreskrift och allmänna råd) Måste vi följa Boverkets föreskrifter och allmänna råd? Det är ju ingen lag, eller? Boverkets byggregler, BBR, gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd. Boverkets byggregler, BBR, kan man se som ett verktyg som förenklar/förklarar vad man ska verifiera för att visa att man uppfyller kraven i huvudförfattningarna PBL (lag) och PBF (förordning) Grundlagar Övriga lagar (PBL) Förordningar (PBF) Föreskrifter (BBR) Allmänna råd (BBR)
Sjätte kapitlet i BBR 22 6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3). Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras: kvantitativ bestämning (beräkningar eller provningar) beprövad lösning (kontrollerad och dokumenterad under normalt minst 10 år) kvalitativ bedömning (kombination av kvantitativ bestämning och beprövad lösning)
Sjätte kapitlet i BBR 22 (forts) 6:5324 Väggar, fönster, dörrar m m Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3). Allmänt råd Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och liknande samt skalmurar och putsade regelväggar är exempel på konstruktioner som bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkonstruktionens stomskydd, så att inträngande fukt leds ut från byggnaden. Sådana konstruktioner bör utformas så att uttorkning av inträngande fukt sker tillräckligt snabbt även vid lokal fuktpåverkan.
Krav att verifiera byggsystemet enligt BBR? Kan vi vara överens om att våra byggsystem ska verifieras (provas och utvärderas) enligt BBR?
Varför kvalitetsmärkning av fasader? Efter att fuktproblem i enstegstätade putsfasader med träregelstomme uppdagades efterfrågade flera parter i branschen kvalitetssäkring, SP fick då frågan om vi kunde hjälpa till med detta. SP presenterade 2009 Certifieringsregel 021 (CR 021), Byggsystem för ytterväggar och fasader. Möjlighet finns då att kvalitetsmärka fasaden med P-märket.
Vad är -märkning P-märket är SPs eget certifieringsmärke. Kvalitetsmärket står för att produkten är granskad och kontrollerad enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkningen grundar sig på marknadens behov, vilket även kan innefatta myndighetskrav. Förutom Boverkets byggregler ställs det ofta ytterligare och högre krav som marknaden efterfrågar. Utveckling av certifieringsregler sker därför i nära samarbete med berörda tillverkare och användare.
Varför ska byggherren välja en P-märkt fasad? Helhetstänkande! Systemcertifikat: Man uppfyller föreskrifter och allmänna råd från BBR genom att systemleverantören har verifierat sitt system hos SP enligt CR 021, kapitel 4 (provning, beräkning och utvärdering). Utförandecertifikat: Man säkerställer att systemet utförs/monteras enligt systemcertifikatet genom att endast putsentreprenörer som är utbildade på systemet och innehar ett certifikat för att P-märka fasaden enligt CR 021, kapitel 5 (platsbyggande). Tredjepartskontroll: utförs av oberoende kontrollorgan som har en stor kunskap av det aktuella system (kontrollant vet vad som är viktigt vid montage av systemet) P-märkning: Tillverkarförsäkran lämnas över till beställaren (detta är en försäkran om att man utfört fasaden enligt systemcertifikatet) P-märkt byggsystem: avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer för avsedd användning. Livslängden hos systemet och dess ingående komponenter förväntas vara minst 25 år om inget annat anges i certifikatet. Dessutom förväntas 50 års livslängd för icke utbytbara delar om inget annat anges i certifikatet. För bärande konstruktioner, enligt BKR, i säkerhetsklass 2 och 3 gäller 50 år för byggnadsverksdelar som är åtkomliga för inspektion och underhåll och 100 år för byggnadsverksdelar som inte är åtkomliga för inspektion och underhåll.
Certifierat byggsystem (utvärdering och provning) Systemhandlingar Definiering av systemet Regntäthet, dräneringsförmåga m m Fuktberäkning Mätningar i fält Lufttäthet Bärförmåga, stadga och beständighet Brand Värmeisolering Ljudisolering Komponentkrav (relevanta egenskaper) Vattentäthet, vattenabsorption. Mögelresistens Åldringsbeständighet Korrosionsbeständighet m m Helhetstänkande
Certifierad entreprenör (platsbyggande) Kvalitetsmanual Samtliga handlingar som berör P-märkt byggsystem (tillhandahålls av systemhållare) Behörig personal och utbildningsprogram Förutsättningar (väderskydd, ställningar, maskiner m m) Kontraktsgenomgång Inköp av produkter/material och mottagningskontroll Arbetsinstruktioner och rutiner (även instruktioner från systemhållare) Montagebeskrivning (tillhandahålls av systemhållare) Egenkontroll av platsbyggande (tillhandahålls delvis av systemhållare) Tillverkarförsäkran/märkning (P-märkt objekt), ritningar och materialförteckning till beställare Avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc Dokumentstyrning och arkivering av dokument Reklamationer Referensobjekt Helhetstänkande!
-märkt objekt (tillverkarförsäkran) kan enbart märkas av certifierad entreprenör Certifikatets nummer Innehavaren av certifikatet Entreprenörens namn Objektsadress/fastighetsbeteckning/husnummer Produktnamn/typbeteckning (systemhållarens beteckning Löp-/ordernummer altenativt datum för att säkerställa spårbarhet Datum för färdigställande
Övervakande kontroll av SP Kontrollbesök hos företaget Kontrollbesök genomförs en gång per år. Genomgång görs av: Företagets kvalitetssystem och organisation Egenkontrollens genomförande Eventuella lager och produkternas märkning Utbildningsprogram, redovisning av utbildad och godkänd personal Spårbarhet av dokument mm Att montageanvisningar eller konstruktionsritningar, materialförteckning och tillverkarförsäkran lämnats till beställare Lista på pågående och P-märkta objekt Avvikelsehantering Arkivering av objektshandlingar Rutiner för om nya detaljlösningar behövs (avvikande detaljlösningar behöver provas och godkännas av SP innan användning)
Övervakande kontroll av SP Kontroll av montage och objekt Varje år väljs 5 % objekt, dock minst 2-3 objekt, ut för kontroll utifrån totala antalet. Kontroll ska kunna ske av samtliga skeenden i montageprocessen. Dessutom kan ytterligare kontroller tillkomma om arbetslag eller arbetsledare utfört objekt som inte har kontrollerats inom en treårsperiod. Genomgång görs av: Hela systemet, fasaden och dess anslutningar mot detaljer (synlig okulär besiktning) Att gällande komponenter, produkter används Pågående montage bl a utförande enligt handlingar, uppföljning av egenkontroll Mottagningskontroll, lager och produkternas märkning Eventuellt provuttag av komponenter
Varför ska byggherren välja en P-märkt fasad? Certifierat fasadsystem Certifierad utförare Tredjepartskontroll Tillverkarförsäkran (P-märkning)
Erfarenheter vid tredjepartskontroll Projektering redan är gjord, projekteringen måste anpassas till förutsättningarna och inte tvärt om. Följ projekteringshandlingar istället (verifierade lösningar). Stor omställning från LPP till verifierade lösningar (projektörer, byggledare, utförare). Tredjepartskontroller behövs (utbildning). Om man vid tredjepartskontroller samspråkar om svårigheter i utförandet och funktionen av systemet med entreprenören, så blir montaget bra (viktigt med förståelse av systemets funktion av den som kontrollerar). När väl denna förståelse finns hos alla inblandade, då upplevs inte utförandet som lika krångligt längre och en professionalism framträder istället.
Certifierade fasadsystem För närvarande finns sex certifierade fasadsystem: Knauf fasadsystem, Aquapanel ventilerad med puts. Skanska fasadsystem. Tvåstegstätad dränerad putsfasad. StoVentec Putssystem. StoGuard Stomskyddssystem. StoVario D Putssystem. Weber Serporoc Fasadsystem. Serporoc MK2. Serporoc Premium 32. Serporoc Premium 32 MK2, Tvåstegstätad dränerad putsfasad.
Certifierade utförare För närvarande finns åtta entreprenörer med utförandecertifikat: Erlandsson Bygg AB (Knauf fasadsystem, Aquapanel ventilerad med puts). Göteborgs Fasadputs AB (Weber Serporoc Fasadsystem). JM Entreprenad AB (Weber Serporoc Fasadsystem). Johns Bygg & Fasad AB (Weber Serporoc Fasadsystem). Malmö Mur & Puts AB (Weber Serporoc Fasadsystem). Mälardalens Mur & Puts AB (Weber Serporoc Fasadsystem). Skanska Sverige AB(Skanska fasadsystem). Västputs Fasad (Knauf fasadsystem, Aquapanel ventilerad med puts).
Sammanfattning Väljer byggherren ett P-märkt fasadsystem enligt CR 021, då: Uppfyller denna del av byggnaden bygglagarna. Får man en fasad som tredjepartskontrolleras av person som faktiskt har utvärderat systemet enligt BBR.
Tack!