P-märkning av byggprodukter

Transkript

1 P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel 066 Fönstermontage P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel Fönstermontage

2 2 (26) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord Inledning Omfattning Krav Tekniska krav Funktionskrav Lufttäthet Regntäthet Värmeisolering Säkerhet mot vindlast Fuktberäkning Material- och produktkrav Farliga ämnen Träråvara Virke/trä Ytbehandling - trä Infästningsdon Plåt Ytbehandling - metall Drevning Profiler av polymera material Tätlister och fogband Fogmassor Tejp Luft- och ångspärr (plastfolie) Vindskyddsduk Övriga polymera material Tilläggskrav Brand Inbrott Ljudisolering Kvalitetssystem Organisation Utbildning Kontraktsgenomgång Projektering Montage Egenkontroll under montage Tillverkarförsäkran Dokumentstyrning Inköp och mottagningskontroll Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Hantering och förvaring Egenkontroll Certifikatinnehavarens egenkontroll Mottagningskontroll Kontroll under tillverkning Kontroll under montageprocessen Kontroll av ingående komponenter Kontroll före montage Kontroll under montage Kontroll av färdigt montage... 23

3 3 (26) 7 Övervakande provning och kontroll Inledande besiktning Övervakande besiktning hos tillverkare Kontroll hos systemhållare Kontroll hos montageföretag/enhet Provningar Krav på beskrivning, instruktioner etc Produktbeskrivning Tillhörande handlingar Intyg Byggvarudeklarationer Märkning Övrigt Bilaga 1 Tekniska detaljer Träfasad på träregelvägg Putsad fasad på träregelvägg Betongfasad Tegelfasad Bilaga 2 Krav Tillämpliga krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 4 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav i certifieringsreglerna som omfattas av BBR Krav i certifieringsreglerna som inte omfattas av BBR

4 4 (26) 0 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP. De utgörs dels av produktspecifika och dels allmänna regler (Certifieringsregel CR000). I certifieringsreglerna framgår det vilka egenskaper som bedöms vid certifieringen. Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs hemsida. Certifieringsregel för fönstermontage är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering Box BORÅS Tfn

5 5 (26) 1 Inledning Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för fönstermontage i byggnader. Allmän information återfinns i certifieringsregel Omfattning Certifieringsregeln avser system för fönstermontage med tillhörande produkter. Systemet är avsett för byggnader där olika konstruktionslösningar förekommer (begränsningar kan finnas i respektive system). Systemet omfattar inte montage där en onormal innemiljöbelastning återfinns vid t ex simhallar, processindustri etc. 3 Krav Krav enligt svenska byggregler, PBL och BBR, framgår av bilaga 2. Certifieringen syftar till att visa hur krav i svenska byggregler och frivilliga krav uppfylls. P-märkningen avser ett område som inte täcks av en harmoniserad standard. Ingående komponenter kan var för sig vara CE-märkta, t ex fönster. P-märkningen avser också den övervakande kontroll som inte ingår för CE-märkning. För de egenskaper som kan CE-märkas och som omfattas av BBR sker granskning av att dessa ingår i tillverkarens prestandadeklaration för CE-märkning. Krav med koppling till svenska byggregler PBL, BBR, CE-märkning samt frivilliga krav framgår av bilaga 2. 4 Tekniska krav Provningar enligt nedan ska genomföras vid typprovning och med frekvens enligt övervakande kontroll. Om det finns skäl för annat provningsprogram ska detta godkännas av SP Certifiering. För att kunna genomföra en typprovning ska sökande ha ett dokumenterat system där arbetsbeskrivningar och instruktioner är framtagna samt att det material som ska användas är specificerat. Typprovningen består i funktionsprovning och komponentprovning. Då systemet funktionsprovas ska egenskaperna lufttäthet, regntäthet och säkerhet mot vindlast verifieras i olika typväggar. Typväggen består fyra varianter: luftad träfasad betongvägg tegelväg/träregelstomme putsad vägg med träregelstomme

6 6 (26) Dessa fyra varianter representerar ett urval av väggkonstruktioner. Då ett system uppfyller kraven i dessa olika väggar anses montagesystemet vara heltäckande och kan användas i samtliga konstruktioner efter bedömning av systemhållare. Syftet med funktionsprovningen är att dels påvisa att den samlade funktionen fungerar i olika väggalternativ och dels få en bild över systemets montagebeskrivning. Komponentprovning genomförs för de olika komponenternas väsentliga egenskaper. Provningen avser verifiera produkternas funktion och åldringsegenskaper (t ex att inte fogmassa krymper, spricker, släpper). Vad som sägs i denna certifieringsregel avseende antagen livslängd av fönster gäller under förutsättning att montage har skett på lämpligt sätt och användning samt underhåll har skett enligt instruktioner från certifikatsinnehavaren. De indikationer som ges på livslängd ska inte tolkas som någon form av garanti, utan ska endast ses som ett medel för att välja rätt produkter i förhållande till den förväntade ekonomiskt rimliga livslängden av fönster. I normalfallet bör den verkliga livslängden vara, vid normal användning, betydligt längre än vad som anges i denna certifieringsregel. 4.1 Funktionskrav Fönster ska uppfylla funktionskrav för lufttäthet, regntäthet och säkerhet mot vindlast enligt nedan. Dessutom ska fuktberäkningar utföras Lufttäthet Lufttätheten har en viktig betydelse framförallt med avseende på termisk komfort, energianvändning, fuktkonvektion och att inte ofrivillig ventilation sker. Vid ett fönstermontage kan små koncentrerade läckage uppfattas som drag. Ljudisoleringen försämras också av luftläckage. Provningsmetod EN Byggnaders termiska egenskaper Luftgenomsläpplighet hos byggkomponenter och byggnadsdelar Laboratorieprovning. Provning ska ske så att luftläckage kan bestämmas för montagesystemet och anges utryck i luftläckage per meter anslutningsfog. Med anslutningsfog avses längden på fönstrets karmyttermått. Provning ska ske med representativt montage. Provningen kan utföras som enskilt prov eller i samband med prov av typvägg. Krav Max 0,15 m³/h m vid 50 Pa tryckskillnad.

7 7 (26) Regntäthet Fönster eller väggkonstruktionen får inte utsättas för fukt med risk för fukt- och mögelskador. Montagesystemet för fönster ska vara uppbyggt så att eventuellt dränagevatten i fasaden och eventuella läckage från fönstrets yttre karmfog hanteras. Provningsmetod Provningen utförs enligt SS-EN Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck procedur B t o m 600 Pa. Fönster ska monteras i framtagen typvägg av representanter för systemhållare enligt montageinstruktioner. Typväggens uppbyggnad framgår av bilaga 1. Krav Inget vattenläckage får förekomma in till ytor som inte är avsedda att bli våta och/eller kan ej dräneras Värmeisolering Montaget ska utföras så att förutsättningarna för fönstrets värmeledning inte påverkas nämnvärt negativt. Risken för kondens ska beaktas. Köldbryggor ska undvikas. Provningsmetod Beräkning enligt EN ISO 6946 samt relevanta delar i SS-EN ISO Resultat ska redovisas. Krav Montaget av fönstret ska utföras så att montaget har ett beräknat U-värde lägre än 0,8W/(m² K). Risken för kondens ska beaktas i beräkningen, yttemperaturindex 0, Säkerhet mot vindlast Fönstrets infästning och tätningar ska vara stabila över tiden. Provningsmetod SS-EN 12211, fönstret ska vara monterat med aktuell metod varvid fönstret ska uppfylla kraven. Krav Lägst utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt SS-EN dock minst uppfylla den prestanda valt fönsterfabrikat uppfyller.

8 8 (26) Fuktberäkning Fuktberäkning ska baseras på avsedd användning. Alla ingående material ska klara förväntad fuktbelastning. Högsta tillåtna fukttillstånd med varaktighet och temperatur för ingående material får inte överskridas utifrån beräkningsresultat. Beräkning Beräkning utförs enligt EN Det mest kritiska snittet/en ska verifieras, även väggar med invändiga tätskikt (t ex badrum/våtrum) ska beaktas, så även fuktsugande/fukthållande material. Montaget fuktsäkerhetsprojekteras för förväntad fuktbelastning såsom byggfukt, eventuell fuktkonvektion, eventuellt läckage, uteklimat (ska motsvara 95 % fraktil för veckovärde och för mest utsatt ort). För inneklimat väljs normal belastning enligt standard (för väggar med fukthållande material t ex fix/sättbruk i kaklade våtutrymmen och liknande väljs 100 % RF och 24 C ). Större fuktbelastning kan väljas beroende på avsedd användning. Beräkning ska redovisas. Krav Montagets utförande får inte resultera i att fuktberäkningen överskrider högsta tillåtna fukttillstånd för ingående material, samt vägg eller fönster. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd för ett material/produkt kan hänsyn behöva tas för t ex när mögel börjar växa, när oacceptabla kemiska reaktioner sker och när ej godtagbara fuktrörelser uppstår etc, se kapitel 6:52 i BBR 20. Om högsta tillåtna fukttillstånd sätts till <75 % RF utgår kravet av verifiering för material och materialytor där mögel och bakterier kan växa. Om ett högre fukttillstånd ska tillåtas för material med avseende på mikrobiologisk aktivitet ska detta verifieras t ex enligt SP-metod 4927 när detta är relevant. 4.2 Material- och produktkrav Montaget av fönstret ska ha en beständighet och funktion som svarar mot fönster och fasad. Vi definierar beständigheten på fasad och fönster till 50 år. De nedan angivna kraven behandlar i huvudsak beständighet på ingående komponenter. I de system där ingående material inte är till fullo representerade ska motsvarande krav definieras inför ett godkännande. Komponent Exempel Dokumenterad beständighet Komponenter, som påverkar hållfasthet och säkerhet Infästningsdon 50 år Komplement produkter Drevning, plåtbeslag 25 år Lätt utbytbara delar Tätlister 15 år Produkter och material ska vara dokumenterat åldringsbeständiga avseende temperaturbeständighet, fuktbeständighet och beständighet mot UV-ljus samt i förkommande fall vara beständig mot kemisk miljö där fönstren ska användas. De angivna produkterna i systemet får inte bytas eller förändras utan att en ny verifiering av aktuell funktions egenskap kontrolleras av SP. I de fall där exempel på godtagbara lösningar är redovisade i texten är dessa i normalfallet att se som godkända utan vidare provning.

9 9 (26) Montage och val av produkter ska ske så att lägst brandteknisk klass D-s2,d0 enligt EN , erhålls på insidan av det färdiga montaget Farliga ämnen Montaget får inte innehålla farliga ämnen som negativt kan påverka byggnadens inomhusmiljö eller byggnadens närmiljö. Krav enligt BBR 6:11 och SS-EN , avsnitt 4.6. Valda produkter ska vid appliceringen inte utgöra en fara för montörernas hälsa Träråvara Ingående träkomponenter ska minst uppfylla kraven enligt tabell med hänvisning till SS-EN 942. Placering Klass enligt SS-EN 942 Invändiga ytor J5 Utvändiga ytor J20 Dolda komponenter J40 På detaljer där årsringsbredd anses ha betydelse för mekanisk hållfasthet ska krav fastställas vid konstruktion av produkten vid t ex infästning av solskydd, markiser, etc Virke/trä Hållfasthetsklass ska redovisas och bestäms enligt EN om det är relevant för avsedd användning. Torkningskvalitet på virke får inte vara sämre än krav för avsedd användning. Högsta tillåtna fukttillstånd med avseende på mikrobiologisk aktivitet verifieras enligt SPmetod 2899 modifierad (relativ fuktighet väljs för avsedd användning), om detta är relevant. Om högsta förväntade fukttillstånd inte överskrider 75 % RF utgår denna verifiering Ytbehandling - trä Ytbehandlingssystem för detaljer omfattar täckande behandling (täckande färg) eller transparent behandling (betsning, lasering). Transparent behandling kan täckas med klarlack på rumssidan. Omfattning Alla yttre träytor, inklusive ändträytor, hos exponerade delar ska ytbehandlas.

10 10 (26) Dokumentation Färgtillverkaren ska lämna en beskrivning av levererat ytbehandlingssystem, som omfattar följande punkter: specificering av krav på målningsunderlagets beskaffenhet systemsammansättning och produktsammansättning enligt varuinformationsblad applikations- och torkningsteknik erforderlig färgskiktstjocklek avseende våtfilm och torrskikt (grund- och toppskikt) anvisningar för underhåll av ytbehandlingen (ska omfatta uppgifter om arbetssätt, verktyg och material och ytbehandlingssystemets uppbyggnad (färgsammansättning) samt lämpliga betingelser för underhållets utförande) Infästningsdon Infästningsdonen ska ge montaget stabilitet. Infästningsdonen ska medge justering av karm med > ±3 mm. Hållfastheten hos infästningsdonen ska minst uppfylla kraven för klass 3 i SS Infästningsdonen ska vara dokumenterat åldersbeständiga (materialet ska vara minst lika åldersbeständigt som fönstret). De ska ha en korrosionsbeständighet motsvarande 50 års livslängd i en miljö av korrosivitetsklass C2. För provning och krav se Plåt Väderbeständighet på lackerade plåtar ska vara verifierat enligt ISO i 3000 timmar med avseende på kulörförändring. Krav på kulörförändring är 4 på en gråskala enligt ISO 105A02, vilket motsvarar en ΔE på 1,7 ± 0,3 (CIELAB värden, ISO 7724). Krav: ΔE på <1,7. Flagning utvärderas under korrosionsprovning enligt ISO metod B i 12 veckor. Denna exponering motsvarar en 25 års livslängd i en miljö av korrosivitetsklass C3 och 50 år i en miljö av korrosivitetsklass C2. Krav ingen flagning (0 enligt ISO ) ingen blåsbildning (0 enligt ISO ) rostgrad Ri0 enligt ISO sprickbildning 0 enligt ISO max utbredning från repa 2 mm Korrosionsprovning görs på en plåt med repa. För produkter formade av förlackerad plåt ska färgen på plåten även uppfylla krav på bockbarhet enligt EN med minsta böj-radie 4T, där T är tjockleken av plåten.

11 11 (26) Ytbehandling - metall Ytbehandling ska uppfylla nedanstående krav för korrosionsklass enligt BSK 07. Utvärdering av system som inte omfattas av nedanstående exempel på godtagen ytbehandling ska ske genom provning enligt ISO :2006 metod B med exponeringstid enligt nedan: Yta Lägsta korrosionsklass Exponeringstid vid provning Utvändig C3 12 veckor Invändig C1 2 veckor Egenskap Metod Krav Blåsbildning SS-EN ISO Rostgrad SS-EN ISO Ri 1 Sprickbildningsgrad SS-EN ISO Flagningsgrad SS-EN ISO Spridning från repa SS-EN ISO <2 mm Spridning från kant SS-EN ISO <1 mm Vidhäftning SS-EN ISO 4624 P >2 MPa Ritsprov SS-EN ISO 2409 Betyg 1 Vid avsteg från detta (då antingen en aluminiumyta lämnas obehandlad eller ett ytbehandlingsalternativ väljs som inte uppfyller korrosionsklass enligt ovan) ska dokumentation från kontraktsgenomgång visa att kunden har informerats om att normalt krav för P-märkning har frångåtts. Kemisk ytomvandling av aluminium Anodisering ska uppfylla SS-EN Oxidskiktet ska ha tjockleksklass minst enligt nedan: Korrosionsklass Oxidskiktets lägsta tjockleksklass Profiler Plåtytor C3 AA20 AA15 C1 AA10 AA15

12 12 (26) Drevning Drevning och fogar ska utföras så att dessa kan ta upp de förväntade rörelserna från fönster och väggkonstruktion över tiden i den aktuella fogen. Fönstren ska vara möjliga att efterjustera utan att lufttätheten över drevningen, fogar äventyras. De ingående materialen ska vara kompatibla mot angränsande material samt vara applicerbara i den miljö de avses användas med avseende på temperatur, fukt etc. Utsträckta material som fogband måste även vara dimensionsstabila i längdriktningen för att inte otätheter ska uppstå i hörn. För polymera material t ex fogskum och expanderande fogband som inte omfattas av övriga rubriker nedan gäller generellt: Materialet ska vara dokumenterat åldringsbeständigt motsvarande 25 år (20 C referenstemperatur), vilket kan motsvara värmeåldring i 70 C i 40 veckor eller 80 C i 20 veckor. Är materialet fuktkänsligt bör åldringen kombineras med fukt. Beständigheten mot UV-strålning ska undersökas om detta anses vara relevant för den aktuella produkten. Om produkten kan utsättas för sol under byggtiden (fyra veckor eller mera) ska den provas enligt ISO metod A cykel 1 i 700 timmar. Om produkten kommer att vara utsatt under hela den avsedda livslängden ska den provas med samma metod i 4000 timmar. Dimensionsstabiliteten hos utsträckta produkter som fogband ska kontrolleras enligt SP-metod Upp till 0,25 % krymp i längdriktning är acceptabelt. Materialet ska ha en dokumenterad tillräcklig rörelseupptagandeförmåga för att kunna ta upp rörelser mellan karm och vägg orsakade av t ex handhavande, temperatur- och fuktrörelser, efterjustering av karmen på ±3 mm Profiler av polymera material Profiler som har tätande och/eller bärande funktion på utsida: Åldringsbeständighet Exponering Väderbeständighet enligt EN 513. Exponeringstiden ska vara 4000 timmar för utvändiga profiler och 1000 timmar för övriga profiler. Ljusintensiteten ska vara 550 W/m² (UV+Synligt ljus). Detta motsvaras av ISO metod A. Värmeåldring 40 veckor i 70 C, 20 veckor i 80 C eller 10 veckor i 90 C. Krav (homogena profiler) Slagseghet enligt EN ISO eller EN ISO får ändras högst 20 % efter åldring. Krav (expanderat material) Böjhållfasthet enligt EN ISO 178 får ändras högst 20 % efter åldring.

13 13 (26) Profiler som endast har estetisk funktion på utsida: Exponering Väderbeständighet enligt EN 513. Exponeringstiden ska vara 4000 timmar. Ljusintensiteten ska vara 550 W/m² (UV+Synligt ljus). Detta motsvaras av ISO metod A. Krav Kulörförändringen får max vara en 4:a enligt ISO 105-A02. Formstabilitet (samtliga profiler): Provning EN 479. Krav Medelvärde av längdändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter Tätlister och fogband Tätlisterna ska vara avsedda för någon av följande tre kategorier: I användning på fönstrets insida U-R1 användning på fönstrets utsida, skyddat från sol U-R2 användning på fönstrets utsida, utsatt för sol En list kan användas enligt sin egen kategori eller de ovanför i listan. U-R2 kan således användas överallt. Kategorierna utgår från följande klassning enligt ISO 3934: Kategori Thermal conditions Weathering I P1 R1 U-R1 P2 R1 U-R2 P2 R2 Observera att kraven nedan inte omfattar allt i ISO 3934 men ställer högre krav på beständighet. ISO 3934 gör också skillnad på statiskt monterad list och rörlig tätlist: X = static use = gasket Y = dynamic use = weather strip Provningarna utförs till större delen som materialprovning med standardiserade gummiprovkroppar. Endast momenten Kompressionsåterhämtning och Vattenabsorption hos cellgummi utförs på faktisk list. Listerna kan kategoriseras i liknande profiler och dimensioner. Samtliga profiler behöver ej provas. Rimligheten i kategoriseringen bör bekräftas av SP innan provning.

14 14 (26) Tekniska krav kategori I användning på fönstrets insida Egenskap Referens ISO 3934 Provning Värmeåldring Tabell dygn i 70 C *** eller 60 dygn i 80 C 96 timmar Ozonbeständighet Tabell 9 20 % töjning Ozonkonc. 50 pphm Temperatur 40 C Utförs infäst i avsedd spårprofil. Kompressionsåterhämtning Annex C 55 C i 14 dygn Krav Töjning vid brott max 40 % förändring Inga sprickor Minst 70 % återhämtning** Tekniska krav kategori U-R1 användning på fönstrets utsida, skyddat från sol Referens Egenskap Provning Krav ISO 3934 Flexibilitet i kyla* Tabell 8 ISO 815 i -25 C Max 80 % Värmeåldring Tabell 3 14 dygn i 100 C *** Töjning vid brott eller 60 dygn i 80 C max 40 % förändring 96 timmar Ozonbeständighet Tabell % töjning Ozonkonc. 50 pphm Temperatur 40 C Inga sprickor Kompressionsåterhämtning Annex C Utförs infäst i avsedd spårprofil. 85 C i 14 dygn Minst 70 % återhämtning** Tekniska krav kategori U-R2 användning på fönstrets utsida, utsatt för sol Referens Egenskap Provning Krav ISO 3934 Flexibilitet i kyla* Tabell 8 ISO 815 i -25 C Max 80 % Värmeåldring Tabell 3 14 dygn i 100 C *** eller 60 dygn i 80 C 96 timmar Ozonbeständighet Tabell % töjning Ozonkonc. 200 pphm Inga sprickor Temperatur 40 C Ljusbeständighet Tabell 10 Kompressionsåterhämtning Annex C 8 GJ/m 2 *** eller 4 GJ/m 2 Utförs infäst i avsedd spårprofil. 85 C i 14 dygn Töjning vid brott max 40 % förändring Töjning vid brott: max 50 % förändring eller max 30 % förändring Minst 70 % återhämtning** * Endast klass Y (dynamisk) ** Återhämtning ska beräknas med uppmätta dimensioner enligt den alternativa formeln: CR = 1 a a1 a a0 100 Där a0 är tätlistens höjd under kompression i mm Att använda tillverkarens nominella arbetsområde ger ofta ett fel i resultatet. *** Den längre tiden rekommenderas. Om tillverkaren är säker på att materialet klarar det kan en högre temperatur och kortare tid vid värmeåldring väljas, vilket sänker kostnaden för provning.

15 15 (26) Vattenabsorption hos cellgummi Cellgummi ska absorbera <5 viktprocent vatten efter 168 timmar nedsänkning i vatten vid 23 C. Tre bitar om ca 30 mm provas av profilen. Innan invägning ska de konditioneras i tre dygn i 23 C och 50 % RF. Efter vattenexponering ska de torkas av med papper och konditioneras i samma miljö en timma innan vägning Fogmassor Fogmassor ska vara CE-märkta enligt EN och i någon av klasserna: F 25LM CC F 25HM CC F interior (endast på insida) För de två övre klasserna, avseende exteriör användning, innebär klassningen 25 % rörelseförmåga och suitable for use in cold climate. EN har dock inga krav på långtidsbeständighet eller adhesionsförmåga mot olika byggmaterial. Detta ska utvärderas enligt SP-metod Fogmassan ska vara utprovad att fungera vid fogning mot alla aktuella material i konstruktionen. I grunden betraktas alla produkter som egna material och provas separat. Detta gäller t ex vindskyddsskivor och vindskyddsdukar. Dock kan följande material behandlas kategoriserat: Förzinkad plåt Aluminium Fabrikslackerad bleckplåt med polyesterbaserad yta Pulverlackerad aluminium Alkydbaserad fönsterfärg Akrylbaserad fönsterfärg Cementprodukter som puts och betong, se nedan Om primer ska användas för något underlag ska det vara inkluderat i provningen. Även långtidsbeständighet ska utvärderas enligt SP-metod Adhesion mot cementprodukter betraktas som en långtidsegenskap på grund av den tuffa kemiska miljön och utvärderas separat. Följande kan säkerställas med SP-metod 4372: Långtidsbeständighet (25 år) mot termisk och oxidativ nedbrytning (värmeåldring) Långtidsbeständighet i fuktig miljö (vid fogning utanför väggens tätskikt) UV-beständighet (om fogen kommer att exponeras för solljus) Långtidsbeständighet vid fogning mot färsk betong (och andra cementprodukter) Långtidsbeständighet i fuktig miljö ersätter och inkluderar Långtidsbeständighet (25 år) mot termisk och oxidativ nedbrytning. Alltså utförs endast en av dessa provningar Tejp Tejp som ska användas som luft- och ångtätning ska vara certifierad enligt, alternativt uppfylla kraven i, SP:s Certifieringsregel 031 Skarvmaterial för flexibla spärrskikt. Den ska också vara verifierad genom provning av lufttäthet vid montage av fönster. Maximalt tillåtet luftläckage är 0,15 m³/h m vid 50 Pa tryckskillnad. Se punkt 4.1.1

16 16 (26) Tejpens dimensionsstabilitet på det aktuella underlaget ska verifieras enligt SP-Metod Krympningen får ej i något fall överstiga 0,5 % och inga otätheter får bildas. Tejpens kompabilitet med avsedda underlag ska verifieras med SP-Metod 4372 enligt samma kategorisering som för fogmassor ovan, om inte avsedda underlag har använts vid P-märkning Luft- och ångspärr (plastfolie) Folier som ska användas som luft- och ångtätning ska vara certifierad alternativt uppfylla kraven i SP:s Certifieringsregel 128 Flexibla spärrskikt, bilaga Vindskyddsduk Vindskyddsduk ska vara certifierad enligt alternativt uppfylla kraven i SP:s Certifieringsregel 128 Flexibla spärrskikt, bilaga Övriga polymera material Materialet ska vara dokumenterat åldringsbeständigt motsvarande, se punkt 4,2. Är materialet fuktkänsligt och ska användas i en fuktig miljö ska åldringen kombineras med fukt. Beständigheten mot UV-strålning ska undersökas om detta anses vara relevant för den aktuella produkten. Om produkten kan utsättas för sol under byggtiden ska den provas enligt ISO metod A cykel 1 i 700 timmar. Om produkten kommer att vara utsatt under hela den avsedda livslängden ska den provas med samma metod i 4000 timmar. 4.3 Tilläggskrav Tilläggskrav ska tillämpas i den omfattning som är tillämplig på den aktuella produktens avsedda användning Brand Vid montage av brandfönster ska det utföras i enlighet med fönsterleverantörens montageinstruktion för respektive fönstermodell. Kompletterande lösningar ska granskas av SP. Vid montering av brandklassade fönster ska material för värme- och ljudisolering vara dokumenterad med brandklass sämst A2-s1,d0 enligt EN Material som används för luft- och ångtätning vara dokumenterat till lägst E-klass enligt EN

17 17 (26) Inbrott Vid montage av fönster som är klassade för inbrottsskydd ska fönsterleverantörens montagebeskrivning för respektive fönstermodell följas, angivna mått får ej överskridas. Provningsmetod SS EN 1627 i tillämpbara delar avseende montage. Klass 1 Vid klassning av fönster har relevant aspekt för klass 1 beaktats för montaget. Klass 2 Komplettering inbrottsskydd för montaget ska ske då montaget normalt inte omfattas av fönsterprovningen. Särskilt ska skydd av infästningspunkter beaktas. Bedömning kan ske, vid oklarheter ska provning genomföras. Klass 3 Provning utförs, där även montaget ska omfattas av provningen Ljudisolering Vid montage av särskilt klassade ljudfönster ska inte den totala ljudisoleringen påverkas negativt av det utförda montaget. Provning Ljudklasser A och B Ljudisoleringen för montagemetoden typprovas i laboratorium enligt ISO :/DAM 1. Vid kontroll i byggnad används högtalare som ljudkälla och mikrofonerna placeras enligt elementmetoden i ISO (eller enligt ersättningsstandarden pren ISO/DIS ). Vid provningen monteras ett fönster med hög ljudisolering med den aktuella montagemetoden. Det går också bra att förstärka ljudisoleringen i fönstret tillfälligt genom att täcka karm och bågar i ett befintligt fönster med gipsskivor samt fylla mellanrummen mellan skivor och glas med mineralull, dito mellan glasen. Fogen mellan karm och vägg ska vara synlig. Provfönstrets vägda reduktionstal med anpassningsterm bör vara R w + C db och R w + C tr, db eller högre, inräknat de tillfälliga förstärkningsåtgärderna. Yttervägg, övriga fönster och eventuella uteluftsdon ska ha så hög ljudisolering att de inte inverkar på den uppmätta ljudisoleringen mellan utsidan och provrummet. För att verifiera att montagemetoden inte har försämrat ljudisoleringen med befintliga väggar, fönster och luftintag, tätas alla fogar med ett täckande lager textiltejp, plastisklera eller fogmassa. Krav För de vägda ljudreduktionstalen ska skillnaden vara högst 2 db, med och utan denna extra tätning.

18 18 (26) 5 Kvalitetssystem Entreprenören ska ha ett kvalitetssystem som omfattar rutiner enligt följande: 5.1 Organisation En person hos entreprenören ska vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar för att kraven och kvalitetssystemets funktion uppfylls. För personal ska ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. 5.2 Utbildning För att erhålla certifieringen ska ansökande entreprenör ha tillräcklig tillgång på utbildad personal. Utbildning sker lämpligtvis via systemhållare. Arbetet ska alltid ledas/utföras av behörig personal. Företaget ska kunna uppvisa utbildningsstatus för sin personal. På arbetsplats ska utbildad personal kunna styrka sin kompetens/behörighet med särskild handling. För upprätthållande kompetens ska fortlöpande, obligatorisk utbildning ske enligt fastställd plan. Utbildning/erfarenhetsåterföring bör genomgås varje år. 5.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt bör vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet bör ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar de av följande punkter som kan vara aktuella (en förenklad rutin kan tillämpas för underleverantörer): Beställare inklusive kontaktperson och kontaktuppgifter Förteckning över erhållna handlingar och byggnadsritningar Material och produkter Typ av fönster Tilläggskrav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass etc Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelse från standardlösning Tidplan för leverans Krav på byggställning och väderskydd. Lagning av förankring av byggställning i väggen Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt ska gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att: Kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade Varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas Tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar ska bevaras.

19 19 (26) 5.4 Projektering Vid projektering ska fastighetens väggkonstruktion granskas för att fastställa möjlighet till montage med systemlösning. Hur systemlösningen används för montaget ska utarbetas för varje objekt och ska finnas tillgängliga vid byggplatsen/montageplatsen. Hänsyn ska tas till befintlig fasad samt tilläggskrav. Instruktion kan eventuellt i huvudsak bestå av en hänvisning till aktuella standardlösningar. 5.5 Montage Montaget ska ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a ska innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande ska utarbetas och göras kända för tillverkningspersonal, montagepersonal och underentreprenörer. Kriterierna ska överensstämma med handlingar som hör till P-märkt montagesystem. Arbetsinstruktioner ska utarbetas och kan innehålla: Förutsättningar (väderskydd, ställningar, maskiner m m) Beskrivning av arbetsgång och metoder Hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc Beskrivning av den styrning och kontroll som ska ske Kriterier för godkänt utförande Beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikelse Uppgifter om erforderligt krav och underhåll av utrustning och maskiner 5.6 Egenkontroll under montage Entreprenören ska fortlöpande kontrollera att utförande överensstämmer med arbetsinstruktioner, montagebeskrivningar och ritningar. Kontrollen ska omfatta alla moment, se kapitel 6 Egenkontroll. Avvikelser som kan inverka negativt på systemet/produktens funktion eller beständighet ska åtgärdas. Om väsentliga avvikelser uppkommer, som inte kan åtgärdas, får inte märkning ske. Alla avvikelser ska dokumenteras.

20 20 (26) 5.7 Tillverkarförsäkran Tillverkarförsäkran ska överlämnas till kund. Dessutom kan märkning ske vilket innebär att entreprenören sätter upp en skylt på objektet. Skylt/tillverkarförsäkran ska förutom P-märke även innehålla följande uppgifter: Certifikatets nummer Innehavaren av certifikatet Entreprenörens namn Objektsadress/fastighetsbeteckning/husnummer Produktnamn/typbeteckning (systemhållarens beteckning) Löp-/ordernummer alternativt datum för att säkerställa spårbarhet Datum färdigställande 5.8 Dokumentstyrning Rutiner ska vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a Kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner Tillverkningsbeskrivningar samt ritningar enligt punkt 8.1 Produktinformation från systemhållare Tillhörande handlingar enligt punkt 8.2 Intyg enligt punkt 8.3 Byggvarudeklarationer enligt punkt 8.4 Märkning enligt 8.5 Egenkontroll Kontroll av underentreprenörer Kontraktshandlingar Journalföring av kontrollaktiviteter som krävs i dessa regler Tillverkarförsäkran, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc Rapporter från kontrollbesök och provning Reklamationer Styrningen ska säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de ska användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Alla kvalitetsdokument ska vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt, order eller montage. Kvalitetsdokument ska hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 5.9 Inköp och mottagningskontroll Entreprenören ska säkerställa att rätt produkter inköps och att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen ska omfatta samtliga material/produkter.

21 21 (26) 5.10 Hantering av avvikande produkter Det ska finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna ska omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det ska vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som ska informeras. Rutinen ska omfatta såväl avvikande produkter, utförande, montage, lager och reklamationer från beställare/kunder Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter eller platsbyggande/tillverkning ska undersökas och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m ska användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder ska dokumenteras Hantering och förvaring Hantering och förvaring ska ske på ett planerat och styrt sätt så att skador eller försämring av produkter förhindras. Exempel på detta är att fukt, smuts och åverkan bör undvikas. Leverantörens anvisningar för hantering och förvaring ska följas.

22 22 (26) 6 Egenkontroll 6.1 Certifikatinnehavarens egenkontroll Nedanstående avsnitt är tillägg eller förtydliganden till de krav som anges för egenkontroll och övervakande kontroll i Certifieringsregel CR000. Företagens egenkontroll ska minst omfatta kraven i CR000. Egenkontroll och omfattning ska fastställas i certifikatinnehavarens systemberskrivning. All egenkontroll ska dokumenteras. Checklistor och hjälpmedel anpassas för det aktuella montagesystemet i samråd med SP. Med fördel kan fotodokumentation användas då så är lämpligt. Då avvikelser noteras ska rapportvägar vara klarlagda, såväl till ansvarig för montaget och systemhållare. 6.2 Mottagningskontroll Mottagningskontrollen syftar till att säkerställa att använda material och komponenter vad beträffar fabrikat, typ, mått och kvalitet överensstämmer med godkänd produktbeskrivning samt uppfyller tillverkarens interna krav. Ett annat syfte är att upptäcka eventuella transportskador. För vissa material eller komponenter kan det vara aktuellt att stickprovsmässigt kontrollera egenskaperna. I andra fall kan mottagningskontrollen begränsas till att omfatta identifikation och kontroll av synliga fel eller skador. Mottagningskontroll ska utföras i omfattning som anses nödvändig för att verifiera att inkommande material och produkter överensstämmer med specificerade krav. Ingående material och delkomponenter ska kontrolleras i erforderlig utsträckning innan de börjar användas. Mottagningskontrollen ska normalt omfatta följande material och komponenter: 1. Lim och fogmassor 2. Tejp och folier 3. Skruv och infästningsmaterial 4. Isolering 5. Plåtbeslag 6.3 Kontroll under tillverkning Då tillverkning av delkomponenter utförs i egen regi ska dessa underställas en egenkontroll. Kontroll sker mot kraven i P-märkningsreglerna och godkänd produktbeskrivning. Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet ska åtgärdas. Kontroll under tillverkning ska utföras i den omfattning som anses nödvändig för att säkerställa att produkter som tillverkas uppfyller specificerade krav.

23 23 (26) 6.4 Kontroll under montageprocessen Kontroll av ingående komponenter Mottagningskontroll ska utföras för de produkter som levereras direkt till byggarbetsplats. För detaljer som kommer från egen tillverkning och lager där detaljerna tidigare har kontrollerats kvarstår endast en översiktlig kontroll där man konstaterar att produkterna ej har förfarits Kontroll före montage Förutsättningarna för montaget kontrolleras. Kontroll och avvikelser från projekterat montage dokumenteras Kontroll under montage De steg som inte kan kontrolleras i färdigt montage och är av väsentlig karaktär ska kontrolleras, kontrollen ska dokumenteras Kontroll av färdigt montage Tillverkaren ska granska alla montage före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver ska en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Frekvens på stickprovskontroll anpassas till objektens storlek, erfarenhetsnivå på montörer etc. Minst ett montage på varje objekt ska kontrolleras. Kontroll och avvikelser från projekterat montage dokumenteras.

24 24 (26) 7 Övervakande provning och kontroll Övervakande kontroll ska utföras enligt punkt 5 i CR000. I avtal mellan tillverkare och besiktningsorgan ska framgå besöksfrekvens, omfattning av provuttag samt vilka egenskaper som ska verifieras. 7.1 Inledande besiktning Inledande besiktning görs hos tillverkaren. Vid den inledande besiktningen kontrolleras att företagets beskrivning av egenkontrollen, som granskats av SP Certifiering vid den inledande bedömningen, följs. Speciellt kontrolleras att rutiner finns och är implementerade samt att det finns en förståelse för reglerna. Rapport från inledande besiktning ska redovisa att tillverkaren har förutsättningar att uppfylla respektive krav enligt ovan. 7.2 Övervakande besiktning hos tillverkare Vid den övervakande besiktningen kontrolleras stickprovsmässigt att företaget följer beskrivningen av egenkontrollen. Följande punkter kontrolleras vid varje tillfälle: Kontrollrutiner, korrigerande åtgärder, märkning, slutkontroll m m. Rapport från besiktning ska redovisa att tillverkaren uppfyller respektive krav enligt ovan. I de fall då större avvikelse noteras vid kontroll, kan det vara aktuellt med ytterligare kontroll hos tillverkaren för uppföljning. 7.3 Kontroll hos systemhållare Den övervakande kontrollen utförs av kontrollorganet minst en gång per kalenderår genom besök hos systemhållare vid tidpunkter som bestäms av kontrollorganet. 7.4 Kontroll hos montageföretag/enhet Den övervakande kontrollen hos montageföretaget görs minst en gång årligen, frekvens och omfattning bestäms efter inledande kontroll och anges i samband med tecknande av avtal. Förändringar inom organisationen kan på verka kontrollfrekvensen. Omfattningen och frekvensen styrs av organisationen hos respektive företag, varje arbetslag bör besökas minst årligen. 7.5 Provningar Provuttag görs normalt inte, vid oklarheter kan delkomponenter väljas för funktionsprov och/eller provning mot ställda material- och produktkrav. Funktionsprov och/eller provning mot ställda material- och produktkrav följer då de krav som ställs i reglerna inför typprovningen. Då alternativa lösningar används i komplett fasad som delvis avviker från godkända lösningar i systemet, kan provning begäras om bedömning inte är möjlig för att kunna P-märka dessa.

25 25 (26) 8 Krav på beskrivning, instruktioner etc. 8.1 Produktbeskrivning Sökande ska ha ett dokumenterat system där arbetsbeskrivningar, instruktioner är framtagna samt att det material som ska användas är specificerade. I produktbeskrivningen ska även begränsningar för systemet införas, t ex fönsterplacering etc. 8.2 Tillhörande handlingar Tillhörande handlingar ska innehålla sådan information att de ger förutsättning för att projektering, installation och av produkten kan ske på ett korrekt sätt. Dokumentation som ska överlämnas till beställaren är: Handhavandebeskrivning, byggvarudeklaration enligt 8.4, dokumentation om att montaget är P-märkt se punkt 8.5. samt eventuella kommersiella handlingar så som garantier mm. 8.3 Intyg Av fönstertillverkaren ska ett intyg begäras där det framgår att fönstret får monteras i enlighet med redovisat fönstermontagesystem. 8.4 Byggvarudeklarationer En byggvarudeklaration med disposition och uppbyggnad enligt Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklarationer ska finnas för aktuella produkter. 8.5 Märkning Märkningen avser montaget av fönster. Märkningen ska göras på dokumentation som medföljer varje montage och ska överlämnas till beställaren. Märkning som avser montage ska inte göras på fönster då den då kan förväxlas med P- märkning av fönster. Märkningen ska innehålla följande uppgifter: 1. Innehavare av certifikatet och montageföretag 2. Certifikatets nummer 3. SP Certifierings kvalitetsmärke (p) 4. Certifieringsorgan (SP Certifiering) 5. Kontrollorgan 6. Tillverkningsnummer, datum eller annan märkning som kan återfinnas i tillverkarens kontrolljournal för spårbarhet.

26 26 (26) Exempel på märkning För vissa produkter kan ytterligare/andra krav på märkning finnas. 9 Övrigt Om produktens avsedda användning avviker från denna certifieringsregel ska en fördjupad beredning göras. Produkten ska då bedömas mot tillämpliga delar ur denna certifieringsregel samt lagar, förordningar, föreskrifter, regler m m. Certifieringsregeln uppdateras med tillämpade regler för den nya avsedda användningen.

27 1 (5) Bilaga 1 Tekniska detaljer Schematisk skiss över provuppställning för funktionsprovning, sett från utsidan Schematisk skiss över provuppställning för funktionsprovning, sett från insidan

28 2 (5) Bilaga 1 Träfasad på träregelvägg Stomme för träfasad sedd från utsidan Väggens utsida är uppbyggd av: Reglar: 145 x 45 mm Fönsterhål: 600 x mm Vindskydd: Vindskyddsfolie (Produktnamn), visas inte på skiss. Luftspalt: 22 mm Fasad: Stående lockpanel 95 x 22 mm, lock 95 x 22 mm Stomme för träfasad sedd från insidan Väggens insida är uppbyggd av: Luft- och fuktspärrfolie (Produktnamn), visas inte på skiss Gipsskiva för inomhusbruk tjocklek ca 12 mm

29 3 (5) Bilaga 1 Putsad fasad på träregelvägg Stomme för putsad fasad sedd från utsidan Väggens utsida är uppbyggd av: Reglar: 145 x 45 mm Fönsterhål: 600 x mm Vindskydd: vindskyddskiva, tjocklek 13 mm (Produktnamn), visas inte på skiss. Isolering: cellplast 50 mm, visas inte på skiss. Fasad: Puts, tjocklek 8 mm Stomme för träfasad sedd från insidan Väggens insida är uppbyggd av: Luft- och fuktspärrfolie (Produktnamn), visas inte på skiss Gipsskiva för inomhusbruk tjocklek ca 12 mm

30 4 (5) Bilaga 1 Betongfasad Väggens utsida är uppbyggd av: Isolering: cellplast 100 mm Fönsterhål: 600 x mm Betong, tjocklek 70 mm Stomme för betongfasad sedd från utsidan Väggens insida är uppbyggd av: Betong, tjocklek 130 mm Stomme för betongfasad sedd från insidan

31 5 (5) Bilaga 1 Tegelfasad Väggens utsida är uppbyggd av: Luftspalt 20 mm Fönsterhål: 600 x mm Tegel, 250 x 120 x 65 mm Stomme för tegelfasad sedd från utsidan Stomme för tegelfasad sedd från insidan Väggens insida är uppbyggd av: Lättbetongblock, Ytong, 600 x 250 x 150 mm

32 1 (3) Bilaga 2 Krav Tillämpliga krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 4 Krav enligt PBL, 8 kap. 4 Tillämpligt för fönster 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 7 Lämplighet för avsett ändamål X 8 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga - 9 Hushållning med vatten och avfall - Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav enligt PBL 8 kap :231 5:52 BBR Klassbeteckningar Byggnadsdelar, klasser, definitioner - Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Material, ytskikt och beklädnad Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader 6:11 Material Hygien, hälsa och miljö 6:53 Fuktsäkerhet 6:531 Lufttäthet Fuktsäkerhet Fukt 4 6:5324 Väggar, fönster och dörrar Fuktsäkerhet Fukt 8:231 8:35 Öppningsbara, fönster, balkongdörrar och dylikt Skydd mot fall från höjder Skydd mot fall Glas i byggnader Skydd mot sammanstötning och klämning 5 7 Bullerskydd Ljudförhållanden 6 9:2 Bostäder Energihushållning 9:3 Lokaler Energihushållning

33 2 (3) Bilaga 2 Krav i certifieringsreglerna som omfattas av BBR Krav enligt BBR Avsnitt i certifieringsregler där krav beaktas 5: Brandteknisk klass (Tilläggskrav) * 5: Material, ytskikt och beklädnad * 6: Farliga ämnen 6: Fuktberäkning 6: Lufttäthet 6: Regntäthet Luftljudsisolering (Tilläggskrav) 8: Säkerhet mot vindlast 9:2 9: Värmeisolering Egenskaper enligt tabell ovan är bestyrkta, enligt BBR, med CE-märkningen (se EN ) utom de som är markerade med * som är bestyrkta genom P-märket.

34 3 (3) Bilaga 2 Krav i certifieringsreglerna som inte omfattas av BBR Avsnitt i certifieringsregler där krav beaktas Träråvara Träprofiler Ytbehandling - trä Infästningsdon Plåt Ytbehandling - metall Drevning av fogar Profiler av polymera material Tätlister och fogband Fogmassor Tejp och folier Inbrott Egenskaper enligt tabell ovan omfattas av P-märkningen.