Vätskors volymökning

Relevanta dokument
Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Fysik åk 8

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Temperatur. Värme är rörelse

Vad är vatten? Ytspänning

Sortera på olika sätt

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

a. b. 8.

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Materia Sammanfattning. Materia

Temperatur T 1K (Kelvin)

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Ämnen runt omkring oss åk 6

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Tryck. fredag 31 januari 14

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Kemi. Vatten och Luft

Fasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning

Trycket är beroende av kraft och area

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Facit till 38 No-försök

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Vad är allt uppbyggt av?

Trycket är beroende av kraft och area

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Vad gör växten med vattnet?

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Värme, kyla och väder. Åk

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Säkerhetsregler i kemi

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Kap 4 energianalys av slutna system

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Lite kinetisk gasteori

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?

Vattnets former. Rev

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Förslag den 25 september Fysik

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

FYSIKENS MASSA (VIKT)

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Kraft, tryck och rörelse

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Kapitel 6. Termokemi

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Mål för arbetsområdet

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Transkript:

Värmelära

Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt platser och vibrerar. fritt. fritt.

Värmeutvidgning När ett ämne värms ökar atomernas och molekylernas rörelse och tar mer plats. Samtidigt minskar densiteten när ämnen värms. Det gäller både fasta ämnen, vätskor och gaser. Vatten är ett undantag som har högst densitet vid +4 C och då är vattnet flytande. Exempel på värmeutvidgning är solkurvor på järnvägsräls

Temperatur Temperatur är ett mått på värme Temperatur mäts med en termometer Temperaturskalor Fahrenheit F, används i USA Celsius C, fixpunkt är vattnets kok- och fryspunkt Kelvin K, används av vetenskapsmän, saknar minusgrader En termostat är en termometer som reglerar temperaturen i t.ex. frysen, kylen och ugnen Samband mellan C och F C F -32 1,8 F C 1,8 32

Vätskors volymökning De flesta vätskor ökar i volym när temperaturen stiger, undantag är vatten. Vattnets densitet är störst vid +4 C, det är oftast +4 C på sjöbotten. Vattnets volym ökar när det när det stelnar till is. Volymökningen har enorm kraft. Isberg, 1/10 ovanför vattenytan Sönderfruset kopparrör

Gasers volymökning Alla gaser utvidgar sig då de värms upp. En gas instängd i en behållare kan inte ändra sin volym, då kommer trycket i gasen öka vid uppvärmning. Om trycket blir för stort kan behållaren explodera. I en varmluftsballong värms luft, då får luften i ballongen lägre densitet och blir lättare än luften utanför ballongen. Ballongen stiger.

Värmespridning - ledning Vid ledning sprids värmen genom att atomer/molekyler knuffar på närliggande atomer/molekyler. T.ex. Spisplatta Kastrull Vatten. Värme leds inte lika bra i alla material och ämnen. Metaller är bra värmeledare. Luft och andra gaser är dåliga värmeledare. Isoleringsmaterial är luftiga material, t.ex. mineralull, frigolit. Vakuum är bästa värmeisoleringen, utnyttjas i en termos.

Värmespridning - Strömning När rörelser i en gas eller vätska tar med sig värme kallas det strömning. Vattenburen värme i ett hus sprids med strömning och pumpar. I ett rum med element kommer värmen spridas i rummet med hjälp av strömning av luften. Golfströmmen ger oss varmare klimat. Bilden visar hur temperaturen i ett rum kan variera om rummet värms upp med ett element.

Värmespridning - Värmestrålning Värmestrålning kallas också infrarött ljus. Människor kan inte se infrarött ljus. Solens värme kommer till jorden via strålning. Mörka ytor tar lättare upp värmestrålning än en ljus yta. Ju blankare en yta är, desto mindre blir värmeutstrålningen.

Värme är energi Energin hos molekylernas eller atomernas rörelser kallas värmeenergi För att höja temperaturen måste man alltid tillföra energi, t.ex. koka vatten. För att sänka temperaturen måste man alltid bortföra energi, t.ex. frysa mat. Det krävs mycket energi för att värma vatten, men samtidigt kan vatten lagra mycket energi. Energi mäts i enheten joule (J), ofta används kilojoule (kj). Matens energiinnehåll mäts också i kilojoule. T.ex. innehåller 1 liter mellanmjölk 1980 kj. 1 liter bensin innehåller 32616 kj, dvs. drygt 16 mer energi än 1 liter mjölk.

Värmekapacitet Värmekapacitans är hur mycket energi det krävs att värma upp 1 kg av ett ämne 1 grad. Enheten är Joule/kg x grad Vatten kräver mycket energi för att värmas upp 1 grad. Det krävs 4,2kJ/kg x grad Luft kräver bara 1kJ/kg x grad

Fast, flytande och gas Smältning Kokning Fast Flytande Gas Stelning Kondensering Kokpunkt: Temperaturen då ett flytande ämne kokar och övergår till gasform. Smältpunkt: Temperaturen då ett fast ämne smälter och övergår till flytande form. Fryspunkt: Temperaturen då ett flytande ämne stelnar och övergår till fast form. Kokpunkten beror på lufttrycket, t.ex. vattnet kokar vid 100 C vid havsytan och vid 75 C på toppen av Mount Everest.

Avdunstning och kondensation Vid avdunstning (ångbildning) tar vätskan upp värme. Vid kondensation avger ångan värme. Detta används i kylskåp och värmepumpar. Fuktig hud blir kall, det krävs värme för att vattnet ska avdunsta. Svettning är kroppens kylsystem.