Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Relevanta dokument
Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr /2012)

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

PM 2013:69 RIII (Dnr /2013)

Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2008:20) Remiss från Boverket

Hållbara byggnader och energi

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Anmälan om svar på Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning Remiss från Boverket

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Bilaga A. Anmälan av byggnadsärenden avgjorda på uppdrag av stadsbyggnadsnämden

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl.(mp) om att 20 procent av Stockholm stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens arbetsutskott

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Remiss av Boverkets föreskrifter (2013:xx) om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Akademiska Hus satsar på solceller

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Referensgruppsmöte 2 NNE-krav

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Bräcke kommun

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Beskrivning av ärendet

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme Stockholm

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Tekniska anvisningar Energi

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

SKL:s rekommendation och läget

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Energieffektivisering

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Avrapportering av energi- och klimatrådgivningens lokala arbete i Stockholm

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 7.

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Förnybara energikällor Det är viktigt att lokal och fritt flödande energi inklusive frikyla får tillgodoräknas när kraven skall uppfyllas.

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Energieffektivisering Energideklarationer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Ändring av villkor om bullerisoleringsåtgärder runt Bromma flygplats

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Att ställa energikrav vid nybyggnation

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Bygglovsavgifter för passivhus och minienergihus Motion den 8 oktober 2012 av Sidney Holm (MP)

Svar på motion om miljöcertifiering av Sala kommuns och kommunala bolags framtida byggander samt vid ombyggnation av befintliga byggnader

Validitetskontroll energideklaration 2014

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Transkript:

MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras Remiss från Stadsbyggnads- och idrottsroteln, KS 315-565/2012 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Gunnar Söderholm Förvaltningschef Gustaf Landahl Avdelningschef Sammanfattning Jan Valeskog (S) har väckt bilagda motion (2012:17). Den har remitterats till Stadsbyggnadsnämnden, Exploateringsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Stadsledningskontoret. Remisstiden sträcker sig till 21 september 2012. I motionen föreslås att: 1) Att staden, i enlighet med tidigare praxis, fortsätter att bedöma den totala energianvändningen i nybyggda bostäder, inte bara tillförd energi till fastigheten. 2) Att staden till regeringen kräver att Boverket ändrar sina regler så att även produktionsformen av energi till nybyggda fastigheter värderas i byggreglerna. miljoforvaltningen@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (5) Miljöförvaltningen konstaterar att staden tillämpar krav både avseende energiprestanda på byggnaden och hur mycket energi som får användas till uppvärmning. Dessutom tillämpas en viktning av el som används till uppvärmning med en faktor två för att teknikneutralitet ska föreligga. I praktiken ansluts många fler fastigheter till fjärrvärme än som tillämpar värmepumpslösningar. I sin bedömning av miljöbelastningen från olika energislag, stödjer sig förvaltningen på vad Energimyndigheten anser och vad Miljööverdomstolen beslutat. Det innebär att det inte i allmänhet går att avgöra om fjärrvärme är mindre miljöbelastande än värmepumpar, utan beror på från fall till fall. Bakgrund Jan Valeskog (S) har väckt bilagd motion (2012:17). Den har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsledningskontoret. Remisstiden sträcker sig till 21 september 2012. I motionen föreslås att: 1) Att staden, i enlighet med tidigare praxis, fortsätter att bedöma den totala energianvändningen i nybyggda bostäder, inte bara tillförd energi till fastigheten. 2) Att staden till regeringen kräver att Boverket ändrar sina regler så att även produktionsformen av energi till nybyggda fastigheter värderas i byggreglerna. Motionären anser att Boverket har infört nya regler för att mäta energieffektivisering för nybyggda hus som innebär att fjärrvärme som uppvärmningsform straffas, vilket är olyckligt för en så miljövänlig uppvärmningsform. De nya reglerna bidrar till kortsiktiga lösningar som leder till ökad elanvändning. Vidare anser motionären att Boverket i sina regler bortser från hur energin produceras och enbart ser till mängden tillförd energi.

SID 3 (5) Förvaltningens synpunkter och förslag Vid ansökan om nybyggnation av byggnad ställer staden krav på byggnadens energiprestanda utifrån boverkets byggregler, BBR samt utifrån energikrav och beräkningsföreskrifter antagna av exploateringsnämnden i juni 2012. I Boverkets byggregler, BBR, finns krav på en byggnads energiprestanda med angivande av krav på värmegenomgångskoefficient, d.v.s. hur mycket värme som får läcka genom väggar, fönster, tak m.m. eller med andra ord hur energieffektiv en byggnad ska vara. Dessutom anges ett energikrav som i klimatzon III (Stockholm) för närvarande är 55 kwh/m 2 för eluppvärmda bostäder och 90 kwh/m 2 för bostäder med annan uppvärmningsform. Exploateringsnämnden tillämpar förutom BBR stadens egna krav på energianvändning vid nybyggnation. I miljöprogrammet för 2012-2015 anges en högsta energianvändning på 55 kwh per m 2 och år för allt byggande på stadens mark, vilket ska verifieras två år efter att byggnaden står klar. Dessutom har Exploateringsnämnden nyligen infört att verifieringen ska ske enligt det landsövergripande Svebyprogrammets riktlinjer (www.sveby.org). Sveby står för standardisering och verifiering av energiprestanda i byggnader. I Svebyprogrammet anges riktlinjer för hur energiprestanda hos en byggnad ska beräknas. Om el används till uppvärmning (som med bergvärme) tillämpar Exploateringsnämnden även miljöprogrammets regel att el har en viktningsfaktor på två. Detta innebär att mängden el till uppvärmning i byggnaden multipliceras med två, eller i praktiken att bara hälften så mycket elenergi får användas jämfört med andra energislag. Bakgrunden till val av faktor är dels Boverkets tidigare krav på att elvärmda hus fick använda 55 kwh per m 2 och hus som värms med annan energikälla fick använda 110 kwh per m 2, dvs en faktor 2. Vid upprättandet av Miljöprogrammet och kravställning för Norra Djurgårdsstaden analyserades frågan. En faktor 2 medger teknikneutrala alternativ av uppvärmningslösningar och där hänsyn tas till energikvalitet. I praktiken kan förvaltningen konstatera att i exempelvis Norra Djurgårdsstadens första etapper uppförs ett femtontal byggnader, varav en har en geoenergilösning utan anslutning till fjärrvärmenätet och övriga fastigheter ansluts till fjärrvärme. Om detta ger en fingervisning om framtida proportioner förverkligas inte motionärens farhågor. Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet b åde mäts i tillförd energi och hur

SID 4 (5) Av ovanstående framgår att staden, även fortsättningsvis, ser både till den tillförda energin till fastigheten och skiljer på kraven för elvärmda och fjärrvärmda byggnader. Motionärens första förslag är således redan tillgodosett. Förvaltningen konstaterar att Boverket i sina regleringsbrev inte ska ta hänsyn till hur energin produceras, de ska endast se till byggnaders energieffektivitet som sådana. Däremot skiljer sig Boverkets nybyggnadskrav på elvärmda hus och hus som uppvärms av fjärrvärme. Kraven på bostäder i vår klimatzon kräver en energiåtgång på högst 90 kwh/kvadratmeter Atemp. För elvärmda hus är motsvarande nivå 55 Kwh/kvadratmeter A-temp. Som en upplysning kan också noteras att EU har ställt krav på att en primärenergiindikator ska införas som kompletterande information om byggnaders energiprestanda dvs vid energideklarationer. Primärenergi är ett mått på hela kedjan från utvinning av energi till det slutliga användandet. Då det saknas standard för primärenergifaktorer i Sverige har SIS därför under våren 2012 startat ett arbete för att jobba med frågan. Arbetet beräknas ta några år att utföra. Den 30 mars 2009 avgjorde Miljööverdomstolen i ett mål, MÖD 2009:7, att en kommunal nämnd inte hade rätt att förbjuda en person att installera en bergvärmeanläggning med motiveringen att anslutning till fjärrvärme var ett bättre alternativ från miljösynpunkt samt att merkostnaden inte var oskälig. Miljööverdomstolen fann att det inte entydigt kunde sägas om fjärrvärme eller bergvärme var bästa teknik. Man fann vidare att både fjärrvärme och bergvärme normalt torde uppfylla de hänsynskrav som enligt 2 kap. 3 och 7 miljöbalken är rimliga att ställa. Domstolen stödde sig bl.a. på Energimyndigheten, som ansåg att både fjärrvärme och bergvärme kan vara bra uppvärmningsalternativ ur miljöhänseende. De är resurseffektiva och ger ofta upphov till låga utsläpp, speciellt om fjärrvärmen produceras med i huvudsak förnybar energi och bergvärmepumpen har en hög värmefaktor (verkningsgrad) samt elen är förnybart producerad. Att avgöra huruvida fjärrvärme är bättre än bergvärme är svårt därför att det beror av anläggning och av vilken energikälla som används. Sammantaget är därför Energimyndighetens bedömning att det inte entydigt kan sägas om fjärrvärme eller bergvärme kan anses vara bästa möjliga teknik med hänsyn till den sammantagna miljöpåverkan. Miljöförvaltningen delar Energimyndighetens ståndpunkt för såväl stadens fastigheter som för det privata

SID 5 (5) beståndet. Det skulle dessutom te sig stötande att kräva att privata fastighetsägare obligatoriskt skall ansluta sig till fjärrvärme som i praktiken utgör ett lokalt monopol och där staden är delägare i fjärrvärmebolaget. Miljöförvaltningen konstaterar att Boverkets nybyggnadsregler skiljer redan idag på produktionsformen av energin och ser, liksom Energimyndigheten att både fjärrvärme och bergvärme kan vara bra uppvärmningsalternativ ur miljöhänseende. Förvaltningen avstyrker därför motionärens förslag om att Boverket ändrar sina regler i detta avseende. SLUT. Bilagor 1. Motion av Jan Valeskog (S) om krav på ändrade byggregler