Energieffektivisering i värmländska industriföretag

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Johanna Ljunggren Energieffektivisering i värmländska industriföretag Hinder, drivkrafter och betydelsen av det ekonomiska stödet energikartläggningscheck Energy efficiency in industrial companies in Värmland Barriers, driving forces and governmental grant for energy audits Miljövetenskap D-uppsats Datum/Termin: 12-02-02 Handledare: Hilde Ibsen Examinator: Eva Svensson Löpnummer: X-XX XX XX Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Abstract Energy efficiency is desirable from an environmental as well as a business perspective. With the aim to promote energy efficiency in the country a governmental grant, called energikartläggningscheck, was introduced in 2010 which targets companies with an energy use over 500 MWh. The grant is used to conduct an energy audit in the companies. This study aims to analyze and compare companies that have applied for the energikartläggningscheck and those that have not in order to examine how the grant affects small and medium sized non-energy-intensive industries apprehension of barriers and driving forces to energy efficiency. The study is based on interviews with respondents in companies within the manufacturing and engineering industry. A theoretical framework is presented that discusses barriers and driving forces for energy efficiency as well as the energikartläggningscheck as a policy measure. The study showed that economical barriers and short payback time was a great barrier for the majority of the companies. Inadequate technical knowledge and uncertainty about measure s performances was perceived as serious barriers to the same extent in companies that have applied and companies that have not applied for the grant. However, the companies that have applied for the grant had to a higher degree sufficient decision basis and a designated person with responsibility for energy issues. All companies found that the possibility to reduce energy costs was the main driving force and that, although, environmental aspects motivates energy efficiency it is not a strong driving force. The companies that have applied for the grant mention a long-term strategy, customer demands and corporate image as driving forces to a larger extent whilst those companies that have not applied for the grant more widely referred to owner demands and presence of people with real ambition as driving forces. The energikartläggningscheck has been crucial for three of the companies in the decision to conduct an energy audit while it had no importance in the other two cases. The study shows that there is a need to communicate the benefits of energy audits for example by good, realistic examples. Key words: Energy efficiency, energy audit, non-energy-intensive industry, barriers, driving forces

Sammanfattning Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning. Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, ickeenergiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggningschecken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel. Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen. Otillräcklig teknisk kunskap och osäkerhet av åtgärders funktion uppges som allvarliga hinder i lika stor utsträckning hos företag som sökt och företag som inte sökt checken. Företag som sökt checken har dock i högre grad tillräckligt beslutsunderlag och en utpekad ansvarig för energifrågor. Alla företag ansåg att möjligheten att minska kostnaderna för energi är den främsta drivkraften och att miljöaspekter motiverar energieffektivisering men att det inte är en stark drivkraft. De företag som sökt checken uppger i högre grad långsiktig strategi, kundkrav och företagsimage som drivkrafter medans det i de företag som inte sökt i större utsträckning nämns ägarkrav och förekomst av en eldsjäl som drivkrafter. Energikartläggningschecken har varit avgörande för tre av företagen i beslutet att genomföra en energikartläggning medan den i två fall inte varit av betydelse. Studien visar också på ett behov av att kommunicera nyttan med energikartläggningar, bland annat genom goda, realistiska exempel. Nyckelord: Energieffektivisering, energikartläggningscheck, energikartläggning, ickeenergiintensiv industri, hinder, drivkrafter

Förord Först och främst vill jag tacka de elva respondenter som tog sig tid och ställde upp på intervjuer och delade med sig av sina erfarenheter. Tack Mats Andersson, Kenneth Berggren, Björner Carlbäck, Kenneth Carlbäck, Malin Hedberg, Åke Jansson, Maria Jepson, Åke Lindeberg, Lennart Silwander, Mikael Swarts och Arild Öien. Ett stort tack även till Patrik Thollander som gav kommentarer och synpunkter på studien. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Hilde Ibsen för vägledning och stöd under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag även tacka Jörgen Person på Energikontor Värmland för all hjälp, goda råd och inspiration.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställning... 2 1.3 Metod... 2 1.3.1 Intervjuer... 3 1.3.2 Innehållsanalys... 5 1.4 Upplägg och presentation... 5 2. Teori... 6 2.1 Ekonomiska hinder marknadsmisslyckande... 6 2.2 Ekonomiska hinder ej marknadsmisslyckanden... 8 2.3 Beteendemässiga hinder... 9 2.4 Organisatoriska hinder... 11 2.5 Drivkrafter... 12 2.6 Energieffektivisering i svensk industri... 13 2.7 Energikartläggning... 14 3. Energikartläggningscheck... 16 3.1 Marknadsföring av energikartläggningschecken... 17 4. Företagsbeskrivningar... 19 4.1 Företag som har sökt energikartläggningscheck:... 19 4.2 Företag som inte har sökt energikartläggningscheck:... 20 5. Resultat... 22 5.1 Ambition, policy och målsättning... 22 5.2 Inställning, intresse och medvetenhet... 22 5.3 Tidigare energiarbete... 24 5.4 Hinder för energieffektivisering... 27 5.5 Drivkrafter för energieffektivisering... 31 5.6 Information om energikartläggningscheck... 35 5.7 Motiv för att söka eller inte söka energikartläggningscheck... 35 5.8 Energikartläggningscheck som styrmedel... 37 5.9 Åtgärder och förslag på åtgärder... 39 5.10 Synpunkter på energikartläggning... 41 5.11 Framtidsplaner... 43

6. Diskussion... 45 6.1 Ekonomiska hinder - marknadsmisslyckanden... 45 6.2 Ekonomiska hinder ej marknadsmisslyckanden... 46 6.3 Beteendemässiga hinder... 48 6.4 Organisatoriska hinder... 49 6.5 Drivkrafter... 50 6.6 Kartläggning... 52 7. Referenser... 57 8. Bilagor... 63

1. Inledning 1.1 Bakgrund I strävan att nå en hållbar utveckling är energiförsörjning en nyckelfråga. Vår energianvändning medför även en miljöpåverkan och bidrar bland annat till miljöproblem så som global uppvärmning. Det mest effektiva för miljön är att spara energi då det bara är den energi som vi inte använder som inte påverkar miljön och då en minskad energianvändning innebär en minskad energiproduktion vilket i sin tur positivt påverkar miljön. Ett sätt att minska energianvändningen är genom att energieffektivisera. Energimyndigheten definierar energieffektivisering som: Att med minskad energianvändning uppnå samma nytta som tidigare eller att med samma energianvändning uppnå en större nytta än tidigare. 1 Energieffektivisering är inte bara gynnsamt för miljö och klimat utan även lönsamt ur ett företagsekonomiskt perspektiv då en ineffektiv energianvändning leder till onödigt höga kostnader. Sverige har historiskt sett haft låga energipriser vilket betytt att många energieffektiva lösningar inte varit lönsamma att genomföra. Energipriserna beräknas dock stiga framöver vilket gör att energieffektiviseringar blir allt mer intressant och kan till och med komma att bli en nödvändighet för att kunna konkurrera på den internationella marknaden då den svenska industrin har en relativ hög elanvändning. En ökad energieffektivisering medför alltså såväl positiva socioekonomiska effekter såväl som företagsekonomiska effekter. 2 EU införde 2006 det så kallade energitjänstedirektivet som innehåller målet att minska slutanvändning av energi med 9 % fram till år 2016. 3 EU har även presenterat de så kallade 2020-målen som innebär att energianvändningen ska energieffektiviseras med 20 % fram till år 2020 jämfört med 2005 års energianvändning. År 2009 stod den svenska industrin för ca 36 % (134 TWh) av den slutliga energianvändningen i landet. Under 2009 sjönk energianvändningen i industrin med 11 % vilket delvis förklaras med att finanskrisen lett till att produktionsvolymen i de svenska industrierna minskat med 18 % under samma period. Energianvändningen styrs på kort sikt av produktionsvolymen men på längre sikt har även skatter, energipriset, teknisk utveckling och 1 Energimyndigheten. 2010a. 2 Energimyndigheten. 2009. 3 Energimyndigheten. 2010b. 1

energieffektivisering påverkan. Jämfört med 1970 är produktionen i den svenska industrin betydligt högre idag men trots det används ungefär lika mycket energi idag som då. I Sverige är det ett fåtal energiintensiva branscher som står för den största delen av industrins energianvändning; massa- och pappersindustrin, järn- och stålverk samt den kemiska industrin står tillsammans för över 70 %. Verkstadsindustrin räknas som icke-energiintensiv industri men med tanke på branschens storlek står den ändå för ungefär 7 % av industrins totala energianvändning. 4 I energieffektiviseringsarbetet är det viktigt att veta utgångsläget för att ta reda på effektiviseringspotentialen och identifiera energieffektiviseringsåtgärder. Ett sätt att utvärdera utgångsläget är att genomföra en energikartläggning som visar hur stor energianvändningen är och hur den är fördelad i verksamheten. Sedan 2010 finns det ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag som vill göra en sådan kartläggning och som syftar till att främja energieffektiviseringen i landet. 5 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar energieffektivisering i små och medelstora icke energiintensiva företag. De studerade företagen verkar inom tillverknings och verkstadsindustrin i Värmland. Frågeställningen är: Hur påverkar energikartläggningschecken synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering inom små och medelstora företag inom den icke energiintensiva tillverknings- och verkstadsindustrin? 1.3 Metod Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod vilket är lämpligt att använda då målet är att få en djupare förståelse kring ämnet. Medans kvantitativ metod fokuserar på numeriska värden utmärks kvalitativ metod av förståelse, empati och tolkning. 6 I den kvalitativa forskningen 4 Statens Energimyndighet. 2010. 5 Energimyndigheten. 2011b. 6 Denscombe. 2009 2

ligger tyngdpunkten på att skapa en förståelse för den sociala verkligheten utifrån hur denna verklighet tolkas av deltagarna. För att jämföra företagen som sökt energikartläggningscheck och de som inte sökt energikartläggningscheck användes en komparativ undersökningsdesign vilket innebär att man med identiska metoder testar två eller fler olika och kontrasterande fall. Fördelen med denna metod är enligt Bryman att forskaren får en bättre förståelse för en företeelse då den jämförs med andra olikartade fall och att forskaren då är i en bättre position att beskriva under vilka betingelser en teori gäller eller inte gäller. De särskiljande dragen mellan fallen som kommer fram kan sedan fungera som utgångspunkt för teoretiska reflektioner. 7 1.3.1 Intervjuer Eftersom syftet med studien är att undersöka företagens syn på hinder och drivkrafter för energieffektivisering användes en kvalitativ intervju metod för att kunna få fram respondenternas egna uppfattningar och perspektiv och på så sätt skapa en förståelse för motiven bakom företagens agerande. Genom att använda kvalitativa intervjuer ges en möjlighet att få fram den intervjuades historia och det finns dessutom utrymme för vidare förklaringar av resonemang och ståndpunkter. Det bör dock noteras att informationen som fås fram utifrån intervjuerna baseras på vad de intervjuade berättar och inte på vad som faktiskt skett och det är ett faktum att ord inte alltid stämmer överens med handling. 8 En semistrukturerad intervjumetod användes vilket är en flexibel metod som ger den intervjuade möjlighet att tala om det han/hon finner mest intressant och viktigt. 9 En fördel med semistrukturerade intervjuer är att den som intervjuar har möjlighet att ändra ordningen på frågorna och ställa följdfrågor. 10 Inför intervjuerna konstruerades en intervjuguide med övergripande teman och förslag till frågor för att kunna hålla det huvudsakliga fokuset under intervjun. Frågorna var av en öppen karaktär vilket gav en den intervjuade utrymme att med egna ord beskriva sin personliga berättelse. Forskaren utövar på så sätt minsta möjliga styrning på samtalets utveckling men har via intervjuguiden ett ramverk att förhålla sig till. 11 Det har framförts kritik av kvalitativa intervjuer med hänvisning till att det finns en risk att frågorna är ledande och att reliabiliteten därmed skulle vara lägre. Enligt ett postmodernt synsätt är intervjun ett samtal där data framkommer i ett mellanmänskligt förhållande mellan 7 Bryman. 2002. 8 Denscombe. 2008. 9 Holme och Solvang. 1997 10 Denscombe. 2008. 11 Holme och Solvang. 1997 3

intervjuare och intervjuperson och där det centrala inte är huruvida frågorna är ledande eller inte utan vart frågorna ska leda och huruvida de kommer att leda i relevanta riktningar och skapa ny, värdefull och intressant kunskap. 12 I studien deltog tio små och medelstora värmländska företag inom den icke-energiintensiva tillverknings- och verkstadsindustrin. Företagen är belägna i olika kommuner runt om i Värmland. I och med syftet att jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt energikartläggningscheck valdes fem företag ur vardera kategorin ut att delta. Ett slumpmässigt urval av företag som sökt energikartläggningscheck gjordes utifrån energimyndighetens lista över de som sökt energikartläggningschecken. I Värmlands län var det vid studiens genomförande 11 företag som sökt energikartläggningscheck. Urvalet av de företag som inte sökt energikartläggnings- check gjordes slumpmässigt utifrån en lista på 31 små och medelstora företag som länsstyrelsen i Värmland och de kommunala energi- och klimatrådgivarna besökte under den senare delen av 2010 i syfte att informera om fördelar med att energieffektivisera och vilka ekonomiska stöd som fanns att söka, däribland energikartläggningschecken. Det faktum att företagen har besökts av länsstyrelsen betyder att de har fått möjlighet att få information om energikartläggningschecken samtidigt innebär det att dessa företag utgör en del av industripopulationen som varit föremål för ett styrmedel från Länsstyrelsens sida. Det bör noteras att det faktum att ett företag valt att delta i studien kan tyda på ett visst intresse för energifrågor. Det kan heller inte uteslutas att de företag som tillfrågats men valt att inte delta i studien har ett lägre intresse för energifrågor och att de deltagande företagen därmed tillhör de mer intresserade i den undersökta populationen. Brist på tid angavs som anledning för att inte delta. Företagen kontaktades via mail och telefon och sammanlagt tio intervjuer genomfördes på plats på företagen med personer ansvariga för energifrågor på respektive företag. Inför intervjuerna försågs respondenterna med exempel på frågor och teman som skulle tas upp under intervjun i syfte att ge dem en möjlighet att förbereda sig. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades sedan. 12 Kvale. 1997. 4

1.3.2 Innehållsanalys Materialet från intervjuerna tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys i vilken forskarens roll lyfts fram när det gäller meningskonstruktion. I innehållsanalysen tillåts kategorier uppstå utifrån de data som är tillgängliga och betydelsen av kontexten för att förstå innebörden betonas. Analysmetoden innebär ett sökande efter bakomliggande teman i materialet och dessa teman försöker forskaren hela tiden revidera. Detta är vad som karaktäriserar ett induktivt angreppssätt vilket enligt Bryman också ofta kopplas samman med den kvalitativa forskningsmetoden. Genom kodning bröts insamlade data ner och delades in i kategorier och teman. Resultatet av studien testades sedan mot existerande teorier i en deduktiv process vilken innebär att de redan existerande teorierna underkastas en empirisk granskning. 13 Enligt Corbin och Strauss är generalisering inte syftet med kvalitativ forskning utan idén är snarare att skapa förståelse för ett fenomen. De menar också att en forskare kan lära mycket av att studera en organisation som ett exempel vilket kan hjälpa till att förstå vad som sker i andra organisationer där det råder liknande förhållanden 14 Analytisk generalisering innebär att det görs en bedömning om i vilken grad en undersöknings resultat kan ge vägledning för vad som kommer att hända i en annan situation. Den bygger på en analys av likheter och skillnader mellan de båda situationerna och generaliseringen bygger således på en påståendelogik. Genom att specificera stödjande belägg och klarlägga argumenten kan forskaren göra det möjligt för läsaren att bedöma riktigheten i generaliseringsanspråket. Målet är inte någon universell generaliserbarhet utan tonvikten ligger på kunskapens kontextualitet och heterogenitet. 15 1.4 Upplägg och presentation Uppsatsen inleds med ett teoriavsnitt där teoretiska hinder och drivkrafter för energieffektivisering beskrivs samt vilka av dessa som kommit fram i studier av den svenska industrin. Här behandlas även teorier kring energianalyser. I kapitel 3 redovisas det statliga ekonomiska stödet energikartläggningscheck och ett exempel på hur det marknadsförts av Länsstyrelsen Värmland. De företag som deltog i studien presenteras kort i kapitel 4. En sammanställning av undersökningens resultat presenteras i kapitel 5. Slutligen förs i kapitel 6 en diskussion kring den presenterade teorin, resultatet och studiens syfte. 13 Bryman. 2002 14 Corbin & Strauss. 2008 15 Kvale. 1997. 5

2. Teori Studier har visat att kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder tillgängliga på marknaden inte alltid implementeras. Detta gap mellan optimal och faktisk energianvändning kallas energieffektiviseringsgap (energy efficiency gap). 16 Detta syftar alltså på gapet mellan den energieffektiviseringspotential som ges av teknik-ekonomiska modeller och den besparing som faktiskt implementeras. Existensen av detta energieffektiviseringsgap förklaras med att det finns ett antal hinder för energieffektivisering. Hinder för energieffektivisering kan delas in i tre större kategorier; ekonomiska, organisatoriska och beteendemässiga. Ett hinder kan emellertid innehålla inslag av flera utav dessa kategorier. Sorell et al. delar dessutom in den ekonomiska kategorin av hinder i två underkategorier; hinder som härrör från marknadsmisslyckanden och hinder som inte härrör från marknadsmisslyckanden. Sorell et al. påpekar också att det är av vikt att göra denna åtskillnad då marknadsmisslyckanden rättfärdigar statlig inblandning för att förbättra den ekonomiska effektiviteten samtidigt som hinder som inte är marknadsmisslyckanden kan förhindra energieffektiviseringar men ändå representera ett rationellt beteende. Sorell et al. har, baserat på omfattande genomgång av existerande litteratur om hinder för energieffektivisering, sammanställt och kategoriserat 15 olika hinder. Det bör dock noteras att en typ av verkliga fenomen kan förklaras med flera utav de teoretiska hindren. 17 Nedan presenteras denna sammanställning av teoretiska hinder. 18 2.1 Ekonomiska hinder marknadsmisslyckande 2.1.1 Imperfekt information (Imperfect information) Imperfekt information kan leda till att möjligheter till kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder missas. En form av imperfekt information är brist på information, t.ex. att prestandan hos energieffektiv teknik inte är tillgängligt för vissa aktörer. Kostnaden för information är även det en form av imperfekt information vilket syftar på att det kan finnas kostnader förenade med sökandet och införskaffandet av information. En annan form av imperfekt information är informationens exakthet vilket betyder att informationsgivaren inte alltid ger transparent och korrekt information om en produkt. Sorell 16 Jaffe och Stavins. 1994 17 Weber. 1997 18 Sorell et al. 2000 6

et al. hävdar också att problem med imperfekt information troligtvis är mest allvarligt vid sällanköp, då prestandan är svår att utvärdera före eller snart efter köpet samt då teknikutvecklingen är snabb i relation till inköpsintervallet, vilket kännetecknar många energieffektiva åtgärder. 19 Enligt Howarth och Sanstad är konsumenter dessutom ofta dåligt informerade om marknadsförhållanden, teknik och sin egen energianvändning vilket hämmar investeringar. 20 2.1.2 Ogynnsamma val (Adverse selection) Ogynnsamma val betyder att producenter eller leverantörer av energieffektiv utrustning generellt är bättre informerade om utrustningens egenskaper och funktion än en köpare. Det vill säga att informationen parterna emellan är asymmetrisk. Asymmetrisk information anses extremt vanligt på faktiska marknader vilket gör att ineffektiva utfall troligtvis är mer regel än undantag. 21 När köparen vet mindre om energiaspekten än leverantören kan köparen välja bara utifrån synliga aspekter så som pris. 22 2.1.3 Relationen chef-underställd (Pincipal-agent relationships) Hinder förknippade till relationen chef-underställd uppstår till följd av brist på förtroende mellan två parter på olika nivåer i en organisation. Det kan t.ex. ta sig i uttryck genom strikt kontroll och ökad styrning av underställda då chefen inte kan observera vad den underställde gör. En ägare som inte är så välinformerad om platsspecifika kriterier för energieffektiva investeringar kan t.ex. kräva korta återbetalningstider på grund av sin misstro till den verkställandes förmåga vilket i sin tur kan leda till att kostnadseffektiva åtgärder inte genomförs. 23 2.1.4 Skilda incitament (Split incentives) Hinder rörande skilda incitament uppstår t.ex. om en person eller en avdelning inte kan ta del av en energieffektiviserande åtgärds fördelar utan att de riskerar att tillfalla en annan aktör vilket då troligtvis gör att intresset för implementeringen av åtgärden blir lägre. 24 Skilda incitament kan förklaras med att en representant eller mellanhand som tar beslut över energianvändare har intressen som överensstämmer med organisationen som betalar för 19 Sorell et al. 2000 20 Howarth och Sanstad. 1995 21 Howarth och Sanstad. 1995 22 Jaffe och Stavins. 1994 23 DeCanio. 1993, Jaffe och Stavins. 1994 24 Jaffe och Stavins. 1994 7

investeringen. 25 Detta kan hämma energieffektiviseringsåtgärder, särskilt de som har en hög investeringskostnad men lägre driftkostnad än konventionell teknik. 26 2.2 Ekonomiska hinder ej marknadsmisslyckanden 2.2.1 Dolda kostnader (Hidden costs) Dolda kostnader är en utav de viktigaste förklaringarna till existensen av ett energieffektiviseringsgap. Det finns kostnader som är kopplade till informationssökande, leverantörsmöten, skrivning av kontrakt etc. som tillsammans kan vara större än den faktiska vinsten från en åtgärd och därmed också hämma investeringar. I och med det kan åtgärder som är kostnadseffektiva visa sig inte alls vara kostnadseffektiva då kostnader förknippade med investeringen räknas med. Exempel på kostnader är overheadkostnader, kostnad för insamlande och analys av information, produktionsstörningar, olägenheter etc. 27 2.2.2 Tillgång på kapital (Access to capital) Begränsad tillgång till investeringskapital kan förhindra att energieffektiva åtgärder blir genomförda och det verkar enligt Sorrell et al. finnas en ovilja att låna kapital då det för många förknippas med höga kostnader. Energieffektiv teknik är dessutom ofta dyrare i inköp än alternativ teknik och att införskaffa ytterligare kapital kan vara problematiskt. 28 2.2.3 Risk (Risk) Hinder förknippade till risk innebär att det finns en obenägenhet att ta risker vilket kan vara en anledning till att energieffektiva åtgärder begränsas med korta återbetalningstider. 29 Exempelvis innebär osäkerhet över den långsiktiga besparingen av driftkostnader att investeringen medför en risk. Det kan även råda en osäkerhet kring huruvida ny utrustning kan ge produktionsstörningar eller ge minskad produktivitet och sådana farhågor har visat sig vara viktigt för beslutsfattare. 30 Risk pekas också ut av Stern och Aronson som ett hinder för energieffektivisering då uppskattningen av nettokostnaden för genomförandet av energieffektiva åtgärder beror på framtida ekonomiska förhållanden samt framtida energipriser och energitillgång. Dessutom har studier av små och medelstora företag visat att 25 Stern och Aronson. 1984 26 Hirst and Brown. 1990 27 Jaffe och Stavins. 1994 28 Hirst och Brown. 1990 29 Jaffe och Stavins. 1994 30 Hirst och Brown. 1990 8

några företag inte har möjlighet att reducera osäkerheten kring en kalkylerad risk på grund av brist på tid och pengar för att kunna göra tillräckliga beräkningar. 31 2.2.4 Heterogeneitet (Heterogenity) Med heterogenitet menas att en teknik eller åtgärd generellt sett kan vara kostnadseffektiv men att den inte behöver vara det i samtliga fall. En viss teknik kan vara lönsam i ett sammanhang men olönsam i ett annat, beroende på variationer bland verksamheter. Heterogenitet har framförallt betydelse för produktionsprocesser där företag ofta är specialiserade i en typ av vara och en energieffektiv åtgärd därmed är svår att applicera på ett annat företag, även om skillnaderna i den producerade varan är små. 32 2.3 Beteendemässiga hinder 2.3.1 Typ av information (Form of information) Typ av information är ett hinder för energieffektivisering då informationen inte uppmärksammas tillräckligt eftersom folk generellt sett inte är aktiva informationssökare utan snarare selektivt uppmärksammar och tar till sig information. Forskning visar att informationsformen är avgörande och att man lättare tar till sig information om den är specifik, enkel och personlig. 33 2.3.2 Trovärdighet och förtroende (Credibility and trust) Det är dessutom viktigt att informationskällan anses trovärdig och förtroendeingivande av den som tar emot informationen. Eftersom energianvändaren kan ha svårt att erhålla korrekt information om och jämföra olika energieffektiviseringsalternativ måste de därmed förlita sig på den de anser vara den mest trovärdiga informationen. Om trovärdighet och förtroende saknas kan det leda till ineffektiva val. 34 Inom industrin tenderar branschorganisationer och konsulter att ses som trovärdiga källor till information. 35 2.3.3 Värderingar (Values) Värderingar, eller snarare brist på detsamma, kan utgöra ett hinder för energieffektivisering då det är troligare att energieffektiviseringar genomförs framgångsrikt om det finns en person med stark ambition i frågan och helst på en nyckelposition i ledningen. 36 Värderingar om 31 Stern och Aronson. 1984 32 Jaffe och Stavins. 1994 33 Stern och Aronson. 1984 34 Stern och Aronson. 1984 35 Ramirez et al. 2005, Stern och Aronson. 1984 36 Stern 1992 9

omtanke för miljö och moraliskt engagemang att använda energi mer effektivt påverkar individer och grupper av individer. Då det råder osäkerhet kring energipriser och förtroendet för informationskällor är lågt har vänners eller kollegors beteende större inflytande över andras beteende. Genomför vänner eller kollegor energieffektiva åtgärder eller har ett beteende som spar energi fungerar det som ett levande exempel. Därmed kan brist på energirelaterade värderingar hindra energieffektiva åtgärder från att genomföras. 37 Sorrell et al. menar däremot att värderingar inte utgör ett hinder i klassisk mening men att exempelvis miljömässiga värderingar kan påverka beslut om energieffektivisering i en positiv riktning. 38 2.3.4 Tröghet (Interia) Hinder relaterade till tröghet innebär att individer och organisationer har vanor och rutiner som kan vara svåra att förändra. Individer som arbetar för att minska osäkerhet och förändring i sin omgivning kan tänkas undvika eller ignorera problem och individer som motsätter sig förändring i en organisation kan därmed resultera i att kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder förbises. 39 2.3.5 Begränsad rationalitet (Bounded rationality) Begränsad rationalitet innebär att beslut baseras på tumregler snarare än på perfekt information. 40 Exempelvis kan begränsningar i tid, uppmärksamhet och resurser leda till att beslutsfattare inte letar efter information eller alternativ som skulle leda till ett rationellt beslut utan snarare tar beslut utifrån den information som finns att tillgå. Sorell et al. menar att de flesta beslut är grundade på användandet av ett antal kriterier, så som pay-off tider, snarare än på en systematisk analys av problemet. 41 De flesta typer av marknadsimperfektioner har att göra med problem i den ekonomiska omgivningen som hindrar ekonomisk effektivitet även då man antar att parterna är fullt rationella, d.v.s. nyttomaximerande konsumenter och vinstmaximerande företag. I fallet med energirelaterade beslut förutsätter den här teorin att individer och företag löser extremt komplexa problem för att nå den mest kostnadseffektiva lösningen. 42 37 Stern och Aronson. 1984 38 Sorrell et al. 2000 39 Stern och Aronson. 1984 40 DeCanio. 1993 41 Sorell et al. 2000 42 Sanstad och Howarth. 1994 10

2.4 Organisatoriska hinder 2.4.1 Makt (Power) Huruvida makt utgör ett hinder för energieffektiviseringar beror på hur mycket inflytande personer med ansvar för energiinvesteringar har. Energiledningen har vanligtvis relativt låg status i en organisation vilket kan leda till lägre prioritering av energifrågor i organisationen och hinder vid försök att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. För övrigt är ofta den ansvariga för energifrågorna en person inom teknik- eller underhållsavdelningen som dessutom har andra arbetsuppgifter därtill. 43 2.4.2 Kultur (Culture) En organisations kultur är tätt kopplad till värderingarna hos de individer som formar kulturen och kan därmed utgöra hinder såväl som drivkraft för energieffektivisering. Organisationer kan främja energieffektiva investeringar genom att utveckla en kultur som karaktäriseras av miljövänliga värderingar. 44 Tabell1. Sammanställning av teoretiska hinder enligt Sorell et al. Ekonomiska hinder - Imperfekt information Åtgärder förbises på grund av brist marknadsmisslyckande på information Ogynnsamma val Asymmetrisk information, känner inte till utrustnings egenskaper Relationen chef-underställd Strikt kontroll p.g.a. brist på förtroende mellan olika nivåer Skilda incitament En person eller avdelning kan inte ta del av åtgärdens fördelar Ekonomiska hinder ej Dolda kostnader Kostnader kopplade till marknadsmisslyckanden informationssökande, avtal m.m. Tillgång på kapital Begränsad tillgång på investeringskapital Risk Obenägenhet att ta risker kan leda till korta återbetalningskrav Heterogenitet Teknik kan vara kostnadseffektiv i ett fall men inte i ett annat Beteendemässiga hinder Typ av information Information om åtgärder uppmärksammas inte Trovärdighet Informationskällan är inte trovärdig och förtroendeingivande Värderingar Det är troligare att effektivisering sker om det finns miljövärderingar 43 Sorrell et al. 2000 44 Sorrell et al. 2000 11

Tröghet Rutiner och vanor som är svåra att bryta kan försvåra förändringar Begränsad rationalitet Beslut baseras på tumregler snarare än perfekt information Organisatoriska hinder Makt Energiledningens inflytande och status i organisationen Kultur De värderingar som bygger upp organisationens kultur 2.5 Drivkrafter Likväl som det finns hinder för energieffektivisering finns också drivkrafter som driver fram energieffektiviserande åtgärder. Teoretiskt sett kan drivkrafter enligt Thollander och Ottosson delas in i fyra olika kategorier. 45 2.5.1 Marknadsrelaterade drivkrafter En marknadsrelaterad drivkraft är minskade kostnader för energi till följd av energieffektivisering och en nyttomaximerande enhet, så som ett företag, strävar självklart mot att minska sina kostnader. Hot om ökade energipriser och internationell konkurrens kan också ses som marknadsrelaterade drivkrafter. 46 Även s.k. energitjänsteföretag, tredjepartsfinansiering/incitamentavtal, samt krav från ägare och kunder är marknadsrelaterade drivkrafter. 47 2.5.2 Politiska styrmedel som påverkar svensk industri I Sverige finns idag ett antal politiska instrument som agerar som drivkrafter för energieffektivisering i en svensk kontext. Exempel på nationella styrmedel som direkt eller indirekt påverkar svensk industri är miljölagstiftning, energi- och koldioxidskatt, elcertifikatsystemet, PFE-programmet, kommunal rådgivning och krav på årlig miljöredovisning till länsstyrelsen. 48 Sedan 2010 finns även delvis statligt finansierade energianalyser, energikartläggningscheck, som ett styrmedel som påverkar industrin. 2.5.3 Potentiella framtida industriella politiska styrmedel Förutom de politiska styrmedel som förekommer idag finns det en rad styrande verktyg som i framtiden har potential att införas inom det svenska näringslivet. Exempel på sådana 45 Thollander och Ottosson. 2008 46 Rohdin and Thollander. 2006 47 de Groot et al., 2001, del Rio González. 2005 48 Thollander och Ottosson. 2008 12

styrmedel är bl.a. investeringsstöd för energieffektiv teknik, nätverk, information och stöd från branschorganisationer och förmånliga lån vid investering i energieffektiv teknik. 49 2.5.4 Beteende och organisatoriska drivkrafter Miljöprofilering av företaget/koncernen, förekomst av eldsjäl/eldsjälar, långsiktig energistrategi, miljö-/energiledningssystem, förbättrad arbetsmiljö, nätverk inom företaget/koncernen samt omvärldstryck från olika typer av miljöorganisationer är alla exempel på beteende och organisatoriska drivkrafter för energieffektivisering. 50 2.6 Energieffektivisering i svensk industri Thollander har sammanställt sju fallstudier som behandlar energieffektivisering inom den svenska industrin, såväl den energiintensiva gjuteriindustrin som icke energiintensiv tillverkningsindustri, och identifierat ett antal hinder och drivkrafter för energieffektivisering. Enligt Thollander är energieffektiviserande åtgärder inom den icke energiintensiva tillverkningsindustrin främst relaterade till stödprocesser medans åtgärder i den energiintensiva gjuteriindustrin rör både stöd- och produktionsprocesser. Många åtgärder i stödprocesser har dessutom en lägre investeringskostnad än åtgärder i kapitalintensiva produktionsprocesser som ofta kräver en mer strategisk implementeringsprocess. De hinder som kommit fram i studierna varierade mycket medans drivkrafterna inte gjorde det i lika stor utsträckning. De största hinder som kom fram i studierna var: tekniska risker så som risk för produktionsstörningar och avbrott, brist på tid/andra prioriteringar, brist på kapital, kostnader för produktionsstörningar, icke energirelaterade investeringar prioriteras högre, tekniken passar ej för företaget, svårigheter/kostnader att erhålla korrekt information beträffande energianvändningen av den inköpta utrustningen samt brist på budgetmedel. Vilka hinder som angavs varierade mycket mellan de undersökta fallen. Drivkrafterna varierade inte i lika stor utsträckning mellan fallen och samma drivkrafter uppgavs i högre grad av olika branscher. Den främsta drivkraften visade sig vara kostnadsminskningar till följd av minskad energianvändning och utöver det ansågs långsiktig energistrategi och förekomsten av en eldsjäl vara viktiga drivkrafter för 49 Thollander och Ottosson. 2008 50 Thollander 2008b. 13

energieffektivisering. 51 Efter dessa rankades, i en utav studierna, stigande energipriser som den fjärde viktigaste drivkraften. 52 Miljömässig företagsprofil, energiledningssystem, internationell konkurrens, finansiering från tredje part samt politiska styrmedel så som elcertifikatsystemet och PFE var drivkrafter som nämndes men raknades lägre. 53 2.7 Energikartläggning En energikartläggning ger svar på hur mycket energi som årligen tillförs och hur den inköpta energin är fördelad i verksamhetens olika delar. Enligt Schleich är energiprogram som erbjuder energikartläggningar ett av de mest användbara verktygen för att komma över hinder för energieffektivisering inom industrin eftersom den då förses med lämplig information om möjliga energieffektiviseringsåtgärder. 54 Vidare hävdar Thollander och Rohdin att energikartläggningar är ett effektivt sätt att, i termer av besparad kwh per statligt insatt krona, ge industrin information beträffande möjliga energieffektiviserande åtgärder och att energikartläggningar riktade till små och medelstora företag inom den icke energiintensiva industrin är det mest kostnadseffektiva alternativet. 55 Forskning har visat att företag med låg kompetens inom energieffektiviseringsområdet oftast visar ett större intresse för extern information jämfört med företag med högre kompetens och kunskap om hur mycket och var i verksamheten energi används. 56 Enligt Thollander är aktörer som är väl medvetna om sin energianvändning även mindre intresserade av extern information när det kommer till energikartläggning. Mycket energiintensiva industrier har starka incitament att fokusera på energieffektiviseringsfrågor eftersom energi står för en stor andel av företagets kostnader medan små och medelstora företag inom den icke energiintensiva industrin har svagare incitament att fokusera på frågan. I dessa mindre energiintensiva företag är det snarare upp till en hängiven ledare eller personal med ambition att skapa ett större intresse för energieffektivisering inom organisationen. I sådana organisationer kan energikartläggning och annan extern information vara av större intresse än inom mer energiintensiv industri. 57 51 Thollander. 2008a. 52 Thollander och Ottosson. 2008 53 Rhodin et al. 2007. 54 Schleich. 2004. 55 Thollander och Rohdin. 2010. 56 Edén. 1991. 57 Thollander. 2008a. 14

Gruber och Brand fann i en studie att en energikartläggningscheck riktad till tyska små och medelstora företag inte fick stort genomslag bl.a. på grund av att många utav dessa företag inte kände till att stödet fanns eller att det gällde dem. Dessutom fanns det en osäkerhet bland företagen om nyttan med stödet. Företagen var tveksamma till om kartläggningen skulle visa tillräckligt stor besparingspotential för att motivera kostnaden för kartläggningen även då stödet räknades med. 58 Då kunskapsnivån om energieffektivisering i ett företag är låg är det svårt för dem att värdera nyttan av att betala för en kartläggning. Därför bör det också läggas stor vikt på marknadsföring vid implementering av ett energikartläggningsprogram. 59 För att en energikartläggning ska vara effektiv krävs att kartläggaren är tekniskt kunnig och har god kännedom om möjliga tekniklösningar. 60 Det är dessutom av stor vikt att den som utför en kartläggning har kunskap om den specifika industrins produktion. 61 Dock kan detta vara av mindre vikt då det gäller icke-energiintensiva, små och medelstora industrier eftersom en stor andel av deras energianvändning sker i stödprocesser och inte i produktionsprocessen. Thollander menar att de allra flesta åtgärder som kommit fram i kartläggningar av sådana industrier inte är produktionsrelaterade åtgärder utan snarare åtgärder i stödprocesserna. 62 Thollander påpekar också att det inte bara krävs tekniskt kunskap av kartläggaren utan att också social kompetens har betydelse för hur väl informationen i kartläggningen tas emot, t.ex. kan brist på social kompetens leda till att resultaten avvisas. Det bör dock noteras att det ibland kan krävas ytterligare stöd för att få energieffektiviseringsåtgärderna implementerade trots att en kartläggning är teknisk bra. Det har exempelvis visat sig att goda exempel på energieffektiva investeringar kan ha stor påverkan dessutom kan stöd vid investeringsbeslut leda till att fler energieffektiviseringsåtgärder genomförs. 63 En möjlighet till ytterligare stöd är företagsrådgivning från de kommunala energi- och klimatrådgivarna vilka kan ge kostnadsfri och opartisk rådgivning något som flera företag i Värmland uppger de haft konkret nytta av. 64 58 Gruber och Brand. 1991 59 Thollander. 2010. 60 Thollander. 2008a. 61 Edén. 1991. 62 Thollander. 2010. 63 Thollander. 2008a. 64 Almerud et al. 2011. 15

3. Energikartläggningscheck Med syftet att främja energieffektivisering i landet finns det ett statligt ekonomiskt stöd som kallas energikartläggningscheck. Checken används för att göra en kartläggning av företags samlade energianvändning genom vilken de viktigaste insatserna för en effektivare energianvändning identifieras. Stödet riktar sig till företag med en energianvändning på mer än 500 MWh och finns att söka under åren 2010-2014. Lantbruk med minst 100 djurenheter har också rätt att söka stödet även om energianvändningen är mindre än 500MWh. Stödet täcker 50 procent av kostnaden för en energikartläggning men dock maximalt 30 000 kronor. Energikartläggningschecken kan bara sökas en gång per organisationsnummer och företag med flera arbetsställen kan i vissa fall göra en kartläggning som bara omfattar ett arbetsställe om detta arbetsställe använder minst 500 MWh. Stödet lämnas inte till verksamheter som fått annan offentlig finansiering eller finansieras av EU, verksamheter som deltar i program för energieffektivisering och inte heller till verksamheter som äger byggnader som enligt lag ska ha en energideklaration där energideklarationen inte är genomförd. 65 Genom att göra en energikartläggning får man svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används inom verksamheten och får på så sätt fram ett beslutsunderlag för att kunna optimera företagets energianvändning. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad i olika delar av anläggningen samt kostnaderna för energi och resultatet används för att ta fram förslag på åtgärder för energieffektivisering. En energikartläggning kan underlätta energieffektiviseringar och på så sätt förbättra konkurrenskraften hos företaget och samtidigt minska företagets koldioxidutsläpp. Historiskt sett har energipriserna i Sverige varit låga jämfört med andra länder men de senaste åren har priserna för energi stigit vilket de också förväntas göra i framtiden. Därför är det av vikt att svenska företag minskar sina energikostnader för att kunna konkurrera på den internationella marknaden. 66 Energikartläggningschecken söks hos energimyndigheten och själva kartläggningen görs efter att företaget beviljats stödet. Företaget kan utföra vissa delar av kartläggningen själva men i de flesta fall behövs hjälp av en konsult. Energikartläggningschecken används som ersättning 65 Energimyndigheten. 2011a. 66 Energimyndigheten. 2011b. 16

för eget arbete, konsultkostnader eller en kombination av båda. 67 Energikartläggningen ska enligt energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd STEMFS 2010:2 innehålla: Tillförsel och användning av energi för drift av verksamheten, byggnader och övrig energianvändning. All använd energi i form av värme, fasta, flytande eller gasformiga bränslen, elenergi eller andra energiformer ska redovisas. Årlig använd energi angiven i MWh och kronor för respektive energislag. Hur användningen av energi är fördelad i olika delar av anläggningen, angiven per anläggningsdel eller utrustningstyp. Förslag till åtgärder för energieffektivisering avseende företagets o Processer och processutrustningar, o Hjälputrustning, exempelvis pumpar, fläktar, kompressorer och transportanordningar, o Kringutrustning, innefattande exempelvis ventialtion, belysning och uppvärmning, o Interna transporter samt o Övrig branschspecifik utrustning. 68 Resultatet av energikartläggningen används sedan för att ta fram förslag till energieffektiviseringsåtgärder. Innan företaget fattar beslut om att genomföra åtgärder analyseras de möjliga åtgärdernas lönsamhet. De åtgärder som företaget besluter genomföra presenteras i en energiplan vilken ska innehålla samtliga åtgärder som föreslagits och vilka utav dessa åtgärder företaget beslutat att genomföra inom två år. Den ska även innehålla tidpunkt för genomförande, kostnad och energibesparing samt motiv till varför i kartläggningen föreslagna åtgärder inte kommer att genomföras. 69 Företaget ska lämna in energiplanen till energimyndigheten och är senare även skyldigt att i en slutrapport redovisa vilka åtgärder som verkligen har genomförts under de två åren. 70 3.1 Marknadsföring av energikartläggningschecken Energikartläggningschecken har bland annat marknadsförts i samband med länsstyrelsen Värmlands projekt Energieffektivisering i värmländska företag, som är en aktivitet inom 67 Energimyndigheten. 2011c. 68 STEMFS 2010:2 69 Energimyndigheten. 2011d. 70 Energimyndigheten. 2011e. 17

Klimatneutrala Värmland, då en representant från länsstyrelsen tillsammans med den kommunala energi- och klimatrådgivaren under senare delen av 2010 besökte företag i syfte att få igång och intensifiera energieffektiviseringsarbetet i Värmland. Besök gjordes på 31 små och medelstora företag, främst inom verkstadsindustrin, runt om i Värmland. Projektet vände sig till företag som hade en årlig energianvändning på 500 MWh eller mer samt till större jordbruk med mer än 100 djurenheter eftersom det berättigar att söka energikartläggningscheck. De företag som besöktes valdes ut genom samråd med den kommunala energi- och klimatrådgivaren i aktuell kommun samt i något fall också med en kommunal näringslivsutvecklare. Företag med mer än 250 anställda kontaktades inte och någon undre gräns för antal anställda sattes inte. Under besöken gavs företagen information, inspiration och verktyg för att komma igång med energieffektivisering i sina verksamheter. Informationsunderlag från energimyndigheten användes vid besöken och man informerade bland annat om fördelar med att energieffektivisera sin verksamhet, hur man kommer igång, vilka ekonomiska stöd det finns att söka, bl.a. energimyndighetens energikartläggningscheckar och länsstyrelsens konsultcheckar. Länsstyrelsen bedömde att responsen på besöken var positiv och att de genom denna typ av uppsökande verksamhet har nått företag som kanske inte själva hade sökt upp länsstyrelsen eller energi- och klimatrådgivare. Responsen från företagen tydde också på att de behövt en knuff för att komma igång eller komma vidare med energieffektiviseringsarbetet. Skeptiska röster har också förekommit som uttryckt att det bara är dyra konsulter som tjänar pengar på att göra en energikartläggning men företagen inser ändå att det är till deras fördel. Länsstyrelsen bedömde att kännedomen om energimyndighetens energikartläggningscheck och även länsstyrelsens konsultcheck var låg och att få visste att de fanns. Det fanns däremot medvetenhet om fördelarna med att energieffektivisera bland många utav företagen och flera företag arbetar mer eller mindre med energi, utan att söka pengar för det. Däremot anser länsstyrelsen utifrån besöken att det mesta energieffektiviseringsarbetet verkar ske relativt ostrukturerat och utan någon direkt plan eller prioriteringslista. 71 71 Länsstyrelsen Värmland. 2011. 18

4. Företagsbeskrivningar 4.1 Företag som har sökt energikartläggningscheck: CCI Valve Technology AB CCI Valve utvecklar, designar och tillverkar ventiler till kraftindustri, olje- och gasindustrin samt massa- och pappersverk runt om i världen. CCI Valve Technology ingår i IMI Severe Service koncernen och har fabriker runt om i världen. En utav fabrikerna är belägen i Säffle, har ca 220 anställda och är certifierad enligt ISO 14001. Företaget har en omsättning på ca 642 miljoner. 72 Fimek AB Fimek AB i Filipstad tillverkar rotationssymmetriska detaljer som t.ex. axlar till motorer och växellådor och kunderna tillhör främst fordonsindustrin men även energisektorn och annan verkstadsindustri. Företaget tillhör koncernen Permec Group, har 130 anställda och en omsättning på 200 miljoner. Fimek AB är certifierade enligt ISO 9001, ISO/TS 16949 och ISO 14001. 73 Lennartsfors AB Lennartsfors AB tillverkar produkter för småskaligt skogsbruk och olika transporter i terräng samt utför legotillverkning. De tillverkar vedmaskiner, minisågverk och små skogsmaskiner. Företaget är beläget i Lennartsfors i Årjäng kommun, har 32 anställda och omsätter 43 miljoner. Lennartsfors AB har ett helägt dotterbolag, Norsjö Moped AB, som utvecklar och tillverkar flakmopeder i Lennartsfors. 74 Metso Paper Karlstad AB Metso Paper Karlstad AB utvecklar och tillverkar massaberedningsutrustning för pappersindustrin, pappersmaskiner samt produkter för cellulosa- och pappersindustrin. Metso Paper Karlstad har ca 80 anställda, omsätter 1470 miljoner och är certifierade enligt ISO 14001. Företaget ägs av moderbolaget Metso Svenska AB och ingår i Metso Corporation. 75 72 CCI Valve AB. 2011. 73 Fimek AB. 2011. 74 Lennartsfors AB. 2011. 75 Metso Corporation. 2011. 19

Stena Stål AB Stena stål AB är stålleverantör med ett brett sortiment av balk, armering, rör, plåt, stångstål, rostfritt, verktygsstål, legerat konstruktionsstål, smide och gjutgods. De är ledande inom figurskärning och CNC-bearbetning av grovplåt. Företaget ingår i Stena metallkoncern och är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001. 76 Företaget har fabrik i Molkom med 80 anställda där energikartläggningen har gjorts. 77 4.2 Företag som inte har sökt energikartläggningscheck: Albin Components AB Albin Components tillverkar motor- och transmissionskugghjul, nav, ändmedbringare, oljepumpar och kraftuttag. Företaget har såväl manuell produktion som robotiserade produktionsceller och den främsta kundgruppen är den tunga fordonsindustrin. Verksamheten bedrivs i Kristinehamn och är certifierad enligt ISO 14001, 9001 och ISO/TS 16949. Albin Components har 108 anställda, omsätter 160 miljoner och moderbolaget är Albin Components Holding AB. 78 Cebeko Elast AB Cebeko Elast utvecklar, konstruerar och tillverkar formtillverkade gummiprodukter så som packningar, tätningar, membran, bälgar, vibrationsdämpare, genomförningar, maskinskor m.m. Kunderna finns främst inom verkstadsindustri i Sverige och övriga Skandinavien. Verksamheten bedrivs i Sunne och har 7 anställda och en omsättning på ca 8 miljoner. Företaget är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. 79 Kils Verkstads AB Kils Verkstads AB utför legoarbeten i stål och plåt så som svetsning, laserskärning, gasskärning, plasmaskärning, svarvning m.m. Företaget är dotterbolag till Kils Investment AB, har 45 anställda och omsätter 49 miljoner. Kils Verkstads är certifierade enligt ISO 9001 och 9002. 80 76 Stena Stål AB. 2011. 77 Hedberg, M. Intervju 11-11-11 78 Albin Components AB. 2011. 79 Cebeko Elast AB. 2011. 80 Kils Verkstads AB. 2011. 20