BETENKNING OVER MINISTERRÅDSFORSLAG s betenkning over Ministerrådsförslag om Norden - en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion. MR-U:s strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2008 2010 1. s forslag foreslår at rekommanderer Nordisk Ministerråd å gjennomføre Ministerrådsförslag om Norden - en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion. MR-U:s strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2008 2010 under hensyntagen til de synspunkter som er fremført i betenkningen om forslaget 2. Bakgrunn Den foreslåtte strategien avløser Norden som foregangsregion for utvikling av menneskelige ressurser strategi for nordisk utdannings- og forskningssamarbeide 2005-2007. Den nye strategien er treårig og kompletteres av NordForsk-strategi, årlige handlingsplaner for rågivningsgruppene og av formannskapsprogrammet for Nordisk Ministerråd, og relaterer seg videre til Nordisk Ministerråds strategi for barn og unge. Den nordlige dimensjonen inngår som en del av sektorens arbeid, og det vektlegges også at strategien skal forholde seg til arbeid og resultater på det arktiske området. fikk en muntlig orientering om arbeidet med strategien 25. april, drøftet et utkast til strategi 29. juni, og behandlet det endelige forslaget til strategi 25. september. Side 1 av 13
3. Ministerrådsforslaget målsettinger og innhold Ministerrådet beskriver i forslaget en visjon for det nordiske samarbeidet om forskning og utdanning: at Norden skal være en foregangsregion for kompetanseutvikling og forskning med vekt på å utvikle de menneskelige ressursene Nordisk Ministerråd skal utvikle og understøtte det nordiske samarbeidet på den internasjonale arenaen med særlig vekt på Nordens nærområder Nordens satsing på utdanning og forskning skal fremme landenes konkurranseevne i en globalisert verden. Det fremheves videre at Norden skal være et velfungerende utdanningsog forskningsområde. Dette innebærer å i størst mulig grad fjerne grensehindringer som forhindrer et effektivt samarbeid. De viktigste verktøyene på utdannings- og forskningsområdet er: MR-Us og EK-Us rådgivningsgrupper: o NSS (Nordisk skolesamarbeid) o SVL (Rådgivningsgruppen for nordiske samarbeid om voksnes læring) o Høgut (Rådgivningsgruppen for nordisk samarbeid om høgre utdanning) o Nordens Språkråd Nordisk Ministerråds nettverks-, prosjekt og mobilitetsprogrammer: o Nordplus-programmene og Nordic Master program Nordisk Ministerråds samarbeidsorgan for forskning o NordForsk Videre beskrives hovedprioriteringene for den kommende perioden, og det er satt opp mål for hvert av prioriteringsområdene: Globaliseringsprosessen utgjør et overgripende perspektiv for strategien. Det pekes på at forskning og utdanning i stadig større grad internasjonaliseres og konkurransen skjerpes. Norden bør etterstrebe å etablere et sammenhengende marked hvor forskning og innovasjon fritt kan initieres og gjennomføres over de nordiske landegrensene. 1. MR-U skal støtte og stimulere konkret samarbeid som skaper nordisk merverdi mellom de nordiske landene og de selvstyrende områdene på utdannings- og forskningsområdet. 2. Nordisk Ministerråd skal utgjøre en arena hvor nordiske globaliseringsinitiativer og globaliseringserfaringer innen utdanning og forskning syntetiseres og spres. De øvrige hovedprioriteringene er knyttet til ulike emne-/temabaserte fokusområder: Utdanning og arbeidsmarked 1. En god førskole, og førskole og barn- og ungdomsutdanning for alle som basis for videre utdanning, sosial sammenheng og et godt liv 2. Fremme og understøtte kunnskap, kompetanse og erfaringsutveksling om livslang læring i Norden 3. Styrke kunnskapsnivået gjennom at en økt andel av en ungdomsårgang gjennomfører en ungdoms- og videre utdanning 4. Nordiske utdanningssystemer som stimulerer til god integrasjon av personer med utenlandsk bakgrunn 5. Fremme samarbeidet mellom skole og arbeidsliv i yrkesutdanning, samt anerkjennelse av realkompetanse Side 2 av 13
6. Fremme høy kvalitet i de nordiske lærerutdanningene 7. Fremme samarbeid om utdanningsforskning og om formidling av forskningsresultater om undervisning Universitet og arbeidsliv 1. Identifisere og støtte områder hvor nordiske universiteter og høgskoler kan samarbeide for å oppnå større felles styrke 2. Følge opp og utvikle satsingen på Nordic Master Program som et ledd i å forsterke nettverkssamarbeidet mellom universiteter og høgskoler i Norden 3. Effektivt samspill mellom utdanning, forskning og næringsliv Forskning og innovasjon Her vises det til forskning og innovasjon som en forutsetning for velstand, og det fremheves at et dynamisk indre marked for forskning og innovasjon vil kunne gi Norden et betydelig komparativt fortrinn i forhold til andre regioner i verden. Det vises blant annet til koordinering av forskningsog innovasjonsprogram, og økt felles programmering av nasjonale satsinger på forskningsområdet som virkemidler som kan bidra til å utløse dette potensialet. 1. Videreutvikle det nordiske forsknings- og innovasjonsområdet (NORIA) med henblikk på å utvikle Norden som en region i Europa (ERIA) og andre deler av verden 2. Styrke forskning og innovasjon gjennom økte satsinger på de felles nordiske institusjonene med ansvar for forskning og innovasjon, samt gjennom et intensivert samarbeid mellom de nasjonale forskningsfinansierende institusjonene 3. Utvikle og forsterke NordForsks rolle som det sentrale instrumentet for samordning av nordiske forskningsaktiviteter 4. Identifisere styrkeposisjoner i Norden på forsknings- og innovasjonsområdet 5. Fremme samarbeidet om forskningsinfrastruktur Nordplus rammeprogram 2008 2011 Den neste generasjon Nordplusprogrammer etableres fra 2008, og åpnes for deltakelse fra de baltiske landene på samme vilkår som de nordiske landene: 1. Utvikle deltakerlandenes utdanningssystemer i et perspektiv med vekt på livslang læring og konkurranseevne i forhold til de utfordringer som globaliseringen og den demografiske utviklingen skaper 2. Fremme nordiske språk og kultur og gjensidig nordisk-baltisk kulturell forståelse 3. Fremme kontinuitet og fornyelse av Nordplusprogrammenes målgrupper gjennom et bredt utdanningssamarbeid, utviklingsprosjekt og nettverksbygging 4. Støtte, bygge på, dra nytte av og spre innovative produkter og prosesser på utdanningsområdet gjennom systematisk utveksling av erfaringer og good practice 5. Bidra til å skape et nordisk-baltisk utdanningsområde 6. Effektiv anvendelse og spredning av resultatene fra Nordplusprogrammene Side 3 av 13
Språkpolitikk 1. Styrke nabospråksforståelsen i tråd med språkdeklarasjonen 2. Styrket samarbeid om språkteknologisk forskning, utdanning og produktutvikling 3. Relevant oppfølging av mål i deklarasjonen om nordisk språkpolitikk IT-spørsmål 1. Tilby en plattform for erfaringsutveksling og samarbeid gjennom et Nordisk topplederforum for IT-departementenes ledere 2. escience som et flaggskip for Norden 3. Bidra til at Norden videreutvikles som ledende IT-region Samarbeid med naboland I strategien er samarbeidet med de baltiske landene og Russland omtalt med følgende målsettinger: De baltiske landene 1. Støtte utviklingen og prosessen koplet til Nordplus nye rammeprogram slik at dette blir så fremgangsrikt som mulig 2. Anvende samarbeidet om programkomiteene i Nordplus til utveksling av erfaringer og god praksis på utdanningsområdet 3. Fremme forskningssamarbeidet mellom Norden og de baltiske landene Russland 1. Oppnå felles, velforankrede, aktiviteter med russiske partnere på utdannings-, forsknings- og IT-området Oppfølging og evaluering Strategien skal evalueres med særlig vekt på måloppnåelse. 4. s synspunkter Utvalget vil innledningsvis fremheve at den nye strategien har en mer oversiktlig form hvor prioriteringer og målsettinger fremgår langt klarere enn tidligere. Det vil derfor både for og Nordisk Ministerråd være enklere enn før å følge opp strategien på en god måte. slutter seg til den overordnede visjonen om at Norden skal være en foregangsregion for kompetanseutvikling og forskning med vekt på å utvikle de menneskelige ressurser. Utvalget vil også fremheve, og uttrykke støtte til, målsettingen om at Norden skal utgjøre et sammenhengende, dynamisk utdannings- og forskningsområde. Et indre nordisk marked for forskning og innovasjon vil være et stort fortrinn for regionen, men en slik ambisjon er også forpliktende i forhold til å fjerne grensehindringer og åpne nasjonale ordninger. Kommentarer til tematiske fokusområder Utdanning og arbeidsmarked Utvalget deler ministerrådets vurdering av betydningen av gode grunnutdanninger. Utvalget har også pekt på at lærerne og lærerutdanning er av avgjørende betydning for å opprettholde og styrke kvaliteten i utdanningene, og fremmet forslag om at det bør utarbeides en komparativ studie av de nordiske lærerutdanningene (A 1355/kultur). Denne studien bør inngå i de videre overveielsene om å fremme høy kvalitet i lærerutdanningene. Side 4 av 13
Utvalget vil påpeke at strategien mangler en beskrivelse av hvilket kunnskapssyn man legger til grunn for utviklingen av skolen. I de nordiske skolesystemene har man et bredt kunnskapssyn hvor styrken blant annet ligger i kulturell og sosial kompetanse. I fremtidens globale konkurranse vil evnen til å være nyskapende og innovativ være avgjørende, og for Norden som region vil veksten komme innenfor kunnskapsintensive og kreative næringer. Utvalget mener derfor at det er nødvendig å både sikre et godt faglig nivå, men også videreutvikle kompetanser som samarbeid, tverrfaglighet og innovasjon som vi i dag har klare styrker innenfor. Kultur- og utdanningsutvalget vil i den sammenheng anbefale at ministerrådet opprettholder fokuset på internasjonale komparative undersøkelser som PISA, og tar opp til diskusjon hvordan de nordiske landene kan forholde seg til disse. Utvalget mener at disse undersøkelsene gir viktig informasjon om utdanningssystemene. Samtidig kan utvalget konstatere at den utdanningspolitiske diskusjonen domineres av disse undersøkelsene, og landene peker også i stor grad på de samme løsningene på problemene som avdekkes. Utvalget er ikke sikker på at en slik harmonisering av utdanningssystemene er den rette veien å gå. Det er en klar risiko for at vi på den måten risikerer å miste, eller underutvikle, nordiske kjernekompetanser som nevnt over. Utvalget vil derfor foreslå at det tas opp til diskusjon hvilke indikatorer for utdanningskvalitet som er viktig for å fremme morgendagens utdanningssystem i Norden, og om de internasjonale komparative undersøkelsene bør suppleres med egne indikatorer som tar utgangspunkt i nordiske styrker. Forskning og innovasjon Som nevnt innledningsvis støtter utvalget ambisjonen om å etablere et indre nordisk marked for forskning og innovasjon. Utvalget vil i den forbindelse peke på at det på sesonen i 2007 vil fremme et forslag om å fjerne strukturelle hindringer for økt nordisk forskningssamarbeid (1413/kultur). Forslaget peker på at det er praktiske og strukturelle hindringer for at arbeidet innenfor rammen av NordForsk skal fungere optimalt. Utvalget foreslår derfor at ministerrådet inngår i en strukturert dialog med nasjonale forskningsråd og forskningsfinansierende organer for å avdekke og finne løsninger på disse problemene. Utvalget vil understreke at kun gjennom et målbevisst arbeid med å fjerne hindringer vil ambisjonen om et indre nordisk marked for forskning og innovasjon kunne realiseres. I samme forslag foreslås det også en åpning av nasjonale forskningsprogrammer. Utvalget mener dette vil være et fantastisk løft for det nordiske forskningssamarbeidet. legger til grunn at ambisjonen i strategien om økt felles programmering av nasjonale satsinger på forskningsområdet er et langt skritt i den retningen. Samtidig er formuleringen noe vag og uklar, og utvalget vil be forskningsministrene om en utdypning av begrepet felles (gemensam) programmering og hvilke tiltak man i den forbindelse har tenkt å iverksette. Ministerrådet har vært positive til utvalgets rekommandasjon om Arktisk forskning (Rek. 18/2005) og har gjennomført to studier av kunnskapsbehov og forutsetninger for en nordisk forskningsinnsats på dette området. Utvalget mener derfor at det er lagt til rette for at dette området blir vurdert anvendt som pilot for å nå målsettingen om økt felles programmering av nasjonale satsinger, og for et enda mer integrert nordisk forskningssamarbeid. Som nevnt over vil de kreative næringene få en stadig større betydning for de nordiske landene, og vokser i dag langt raskere enn andre sektorer. Kulturens betydning som katalysator for kreativitet og vekst er derfor klar, men samtidig er det et behov for mer forsknings om samspillet mellom kultur og næringsliv. De nordiske landene er blant de aller fremste innenfor kreative næringer, og et styrket kunnskapsgrunnlag vil kunne bidra til Side 5 av 13
å utvikle denne styrkeposisjonen ytterligere. Utvalget vil derfor anbefale at en felles nordisk forskningsinnsats om samspillet mellom kultur og næringsliv vurderes i strategiperioden. Språk har gått inn for at språkforståelse bør være den viktigste prioriteringen på språkområdet den kommende tiden, og er tilfreds med at dette også er en målsetting i strategien. I den forbindelse vil utvalget fremheve betydningen av at dette arbeidet skjer i samarbeid mellom utdanningsministrene og kulturministrene. Selv om det overordnede ansvar for den nordiske språkpolitikken i dag ligger hos undervisningsministrene vil svært mange virkemidler sortere inn under kulturministrene som eksempelvis spørsmålet om tilgang til nabolandenes tvsendinger og digital innholdsproduksjon som computerspill. Da deklarasjonen om nordisk språkpolitikk ble lagt frem på s sesjon i 2006 pekte utvalget på betydningen av at det jevnlig gjennomføres undersøkelser for å kunne vurdere utviklingen over tid for eksempel i forhold til språkforståelse. Et tankevekkende eksempel på at man har manglet et tilstrekkelig kunnskapsgrunnlag på dette området er at det gikk over 30 år før det i 2005 ble gjennomført en ny undersøkelse av den internordiske språkforståelsen. Utvalget vil derfor anbefale at man allerede nå lager en plan for jevnlige undersøkelser av språkforståelsen. 5. Konklusjon På bakgrunn av dette foreslår at rekommanderer Nordisk Ministerråd å gjennomføre Ministerrådsförslag om Norden - en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion. MR-U:s strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2008 2010 under hensyntagen til de synspunkter som er fremført i betenkningen om forslaget Gøteborg, 25. september 2007 Christer Adelsbo (s) Bente Dahl (RV), næstformand Ragnar Erlandsson (ÅC) Britt Hildeng (A) Mogens Jensen (S) Mats Johansson (m) Jógvan við Keldu (Ff) Ragnheidur Rikharðsdóttir (Sj.) Tommy Taberman (sd) Gunilla Tjernberg (kd) Lars Wegendal (s), ordförande Side 6 av 13
MINISTERRÅDSFÖRSLAG OM MR-U strategi 2008 2010 Syfte med ministerrådsförslaget Norden en ledande, dynamisk kunskaps- och kompetensregion MR-U:s strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2008-2010 ersätter den tidigare strategin för 2005-2007, Norden som foregangsregion for utvikling av menneskelige resurser. Denna strategi är godkänd av MR-U per capsulam 7 september 2007. Denna strategi kompletteras av NordForsks strategi, rådgivningsgruppernas handlingsplaner samt relatera till NMRS strategi för barn och unga. Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion MR-U:s strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2008-2010 Inledning Norden skall vara en föregångsregion för kompetensutveckling och forskning Norden skall utgöra ett sammanhängande, dynamiskt utbildningsforsknings- och innovationsområde Hög kvalitet inom utbildnings- och forskningsområdet skall eftersträvas Nordiska samarbetet skall inom utbildnings- och forskningsområdet eftersträva maximalt nordiskt mervärde och styrka Utmaningarna på utbildning och forskningsområdet är betydande och vetenskapligt baserad kunskap utgör en viktig grund för att skapa utveckling och tillväxt. Syftet med denna strategi är att den skall utgöra grunden för områdets olika verksamheter, ge riktlinjer och vara framåtblickande. Vidare skall den ange varför, hur och vad de nordiska länderna och de självstyrande områdena skall samarbeta om inom området samt präglas av långsiktighet och ange var det nordiska mervärdet framstår som mest naturligt och relevant. Strategin anger de huvudprioriteringar som skall stärka utbildnings- och forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Under respektive fokusområde är ett antal mål angivna för att konkretisera verksamheten. Det skall noteras att målen inte är satta i prioriteringsordning. Den nordliga dimensionen ingår som en naturlig del i MR-U:s arbete under strategiperioden. Strategin skall också förhålla sig till det arbete och de resultat som sker på det Arktiska området, särskilt i den arktiska samarbetsgruppen. Strategin skall även bidra till att centrala nordiska synpunkter främjas i internationella sammanhang. Ordförandeprogrammen kompletterar och konkretiserar strategin årligen tillsammans med sekretariatets verksamhetsplan. Strategin kompletteras även dels av den strategi som ligger till grund för NordForsks arbete dels av de ettåriga handlingsplaner som ligger till grund för rådgivningsgruppernas arbete och den skall relatera till NMR:s strategi för barn och unga. Side 7 av 13
Vision Nordiska ministerrådets samarbete inom utbildning och forskning skall bidra till: att Norden skall vara en föregångsregion för kompetensutveckling och forskning och med en tonvikt på att utveckla de mänskliga resurserna. att utveckla och understödja det nordiska samarbetet och främja gemensamma nordiska intressen på den internationella arenan med särskild vikt på Nordens närområden. Att Nordens satsning på utbildning och forskning skall främja ländernas och de självständiga områdenas konkurrensförmåga i en globaliserad värld. Norden skall vara ett välfungerande utbildnings- och forskningsområde. Detta kräver att de gränshinder som förhindrar ett effektivt samarbete i mesta möjliga mån undanröjs. Detta samarbete skall stimuleras och intensifieras i syfte att stärka de enskilda enheterna i regionen som regionen som helhet. Verktyg för nordiskt samarbete Till stöd för att förverkliga visionen och uppnå målen finns det inom det nordiska samarbetet ett antal olika verktyg för detta syfte. Det rör sig dels om konkreta institutioner och grupper dels om olika samarbets-, nätverksoch mobilitetsordningar. De främsta verktygen som finns till förfogande inom utbildnings- och forskningsområdet är: MR-U:s och ÄK-U:s rådgivningsgrupper: NSS (Nordiskt skolsamarbete) SVL (Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete om vuxnas lärande) HÖGUT (Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning) Nordens språkråd NMR:s nätverks-, projekt och mobilitetsprogram: Nordplus-programmen och Nordic Master Program NMR:s samarbetsorgan för forskning: NordForsk. Dessutom tillkommer samarbetsorgan, Nordic Centers of Excellence samt andra formationer vilkas nytta och resultat effektivt skall integreras i MR- U:s reguljära arbete. Huvudprioriteringar Globaliseringsprocessen Globaliseringen innebär att utbildning och forskning i allt högre utsträckning internationaliseras och att konkurrensen om begåvningar och framgångsrika innovationer intensifieras. Därför bör Norden fortsätta sina satsningar på forskning och på hög kvalitativ utbildning. Norden bör sträva efter att etablera ett sammanhängande område för forskning och innovation där dessa fritt kan initieras och genomföras över de nordiska nationsgränserna. Detta innebär en strategisk satsning baserad på den styrka som den nordiska befolkningen och de nordiska styrkepositionerna utgör. Detta område skall framstå som internationellt attraktivt, inkluderande gentemot omvärlden och fungera som ett flaggskepp för regionen Norden. NMR:s globaliseringsprocess som är en följd av globaliseringen är en central utgångspunkt för denna strategi. Detta perspektiv griper in i mer eller mindre samtliga övriga perspektiv som beskrivs nedan. MR-U gör bedömningen att globaliseringsprocessen får konsekvenser för det framtida nordiska samarbetet såväl vad gäller de tre år som denna strategi omfattar som över ett längre tidsperspektiv. Side 8 av 13
Det är av vikt att dels slå vakt om den tradition som existerar mellan länderna av samarbete och tillit inom många utbildnings- och forskningsområden dels identifiera nya vägar och områden inom vilket samarbete kan vara fruktbart. Globaliseringsdiskussionerna pågår i samtliga nordiska länder och mycket goda analysarbeten har utförts och kommer att utföras. En viktig uppgift för ministerrådet blir att sprida denna nationella kunskap till de övriga länderna och självstyrande områden inom Norden; dvs. skapa grund för nätverksuppbyggnad och samnordiska synergieffekter. Mål #2: MR-U skall stödja och stimulera konkreta samarbeten som skapar nordiskt mervärde mellan de nordiska länderna och de självstyrande områdena på utbildnings- och forskningsområdet NMR skall utgöra en arena där nordiska globaliseringsinitiativ och globaliseringserfarenheter inom utbildning och forskning syntetiseras och sprids Ämnesmässiga fokusområden Strategin fokuseras genom följande områden, där också sektorövergripande hänsyn tillvaratas. Utbildning och arbetsmarknad En bra grundutbildning är en förutsättning för en framgångsrik vidareutbildning. Det är av stor vikt med kvalitet i utbildningen och att genomströmningen blir så stor som möjligt. Det är också viktigt att stimulera jämställdhet, kreativitet och entreprenörskap tidigt och att det görs tidiga insatser i form av stödundervisning, elevvård mm. för att fånga upp de individer som har dessa behov. Avsikten med stärkt nordiskt samarbete om ungdomsutbildningen är att alla skall ha en god utbildning efter grundskolan. Det är centralt att läsfärdigheterna uppmärksammas då dessa är en bas för all annan kunskapsinhämtning. Det är viktigt att länderna och de självstyrande områdena i Norden kontinuerligt utbyter erfarenheter för att stärka lärarutbildningarna. Den demografiska strukturutvecklingen föranleder en fortsatt utveckling av formerna för det livslånga lärandet. Goda möjligheter till livslångt lärande möjliggör för våra samhällen att vara mer flexibla och för människor att behålla och förstärka sin position på arbetsmarknaden. Vidare att man tillvaratar det kunnande och den kompetens som invandrargrupperna i Norden besitter och att de nordiska utbildningssystemen stimulerar till en god integration. Mål #1 Mål #2: Mål #3 Mål #4 Mål #5 Mål #6 Mål #7: En god förskola och förskola och barn- och ungdomsutbildning för alla som bas för vidare utbildning, social sammanhållning och ett gott liv. Främja och understödja kunskap, kompetens och erfarenhetsutbyte kring livslångt lärande i Norden Styrka kunskapsnivån genom att en ökad andel av en ungdomsårgång genomför en ungdoms och vidareutbildning Nordiska utbildningssystem som stimulerar god integration av personer med utländsk bakgrund Främja samarbete mellan skola och arbetsliv i yrkesutbildning samt erkännande av realkompetens Främja en hög kvalitet i de nordiska lärarutbildningarna Främja samarbete om utbildningsforskning och om förmedling av forskningsresultat om undervisning Side 9 av 13
Universitet och arbetsliv De högre lärosätena, universitet och högskolor står inför stora utmaningar. Det finns idag ett bra samarbete mellan de nordiska lärosäten och det gäller att såväl tillvarata som att stärka detta genom olika typer av samarbetsformer. MR-U skall uppmuntra och stimulera till etablering av goda universitetsnätverk inom Norden. En möjlighet kan vara en fortsatt satsning på de nordiska masterprogrammen, där den stora uppmärksamheten för MR-U:s initiativ visar på det stora intresse och potential som finns till samarbete över de nordiska nationsgränserna mellan lärosätena. Det är också av vikt att tillvarata erfarenheter och kunskap som kan hämtas från Nordic Centers of Excellence. Det skall göras satsningar på synergierna mellan insatserna beträffande Nordic Centers of Excellence, Nordiska Masters och andra nätverk samt kontinuerligt investera i nordiska forskarutbildningsaktiviteter. En bra koppling mellan utbildning och arbetsliv är en viktig hörnpelare för att trygga en fortsatt positiv samhällsutveckling. Centrala frågeställningar inom detta prioriteringsområde är vilka krav som ställs på de nordiska utbildningsinstitutionerna i framtiden och på vilket sätt gemensamma nordiska satsningar kan stärka nordiska lärosäten. Det är också viktigt att inhämta den kunskap och de erfarenheter som existerar i Norden rörande effektiva samspelsstrategier mellan universitet och näringsliv. Effektiv samverkan mellan utbildning, forskning och närings- Mål #2: Mål #3: liv Identifiera och stödja områden där nordiska universitet och högskolor kan samarbeta för att uppnå större gemensam styrka Följa upp och utveckla satsningen på Nordic Master Program som ett led i att förstärka nätverkssamarbetet mellan universitet och högskolor i Norden Forskning och innovation NMR upprättade den 1 januari 2005 NordForsk som organisation för nordisk forskningssamordning för att bättre kunna möta globaliseringens utmaningar och utnyttja dess möjligheter. Forskningen och innovationsklimatet utgör tillsammans förutsättningar för välstånd. För forskning på högsta internationella nivå krävs miljöer av yppersta kvalitet. En dynamisk inre nordisk marknad för forskning och innovation skulle ge Norden ett betydande komparativt försteg relativt till andra regioner i världen. Nordisk styrka genom koordinering av forsknings- och innovationsprogram inom Norden och utökad gemensam programmering av nationella satsningar inom forskningsområdet skulle stimulera tillväxtpotentialen i Norden som helhet. Norden har redan idag goda erfarenheter av att öka nordisk styrka genom Nordic Centres of Excellence, men också genom en rad nätverksinitiativ, doktorandsatsningar och forskarskolor som genom NordForsk skall vidareutveckla nordiska styrkepositioner. Det är också viktigt att stimulera till samarbete kring forskningsinfrastruktur. En integrerad och dynamisk process mellan forskning och innovation utgör grunden för nya produkter och tjänster och det är viktigt att denna helhetssyn läggs till grund för den nordiska forsknings- och innovationspolitiken. Utifrån detta skall man på nordisk nivå åstadkomma ökad samverkan mellan forskning och innovation och på en regelbunden basis utbyta erfarenheter. En tät kontakt och ett nära samarbete mellan forskningsinstitutioner och forskningsbaserade näringsverksamheter. På nordisk nivå har de två instrumenten NordForsk och NICe som verktyg för att uppnå detta. Det är också skäl att betona att vi i Norden har en befolkning med hög kunskapsnivå och som utgör en kompetent marknad. Därför blir det betydelsefullt att främja marknads- och näringslivsdrivna initiativ som grundar sig på dessa styrkepositioner. Side 10 av 13
Det är viktigt att identifiera områden inom forskning och innovation där nordisk styrka kan utnyttjas. Således blir det av stor vikt att NMR tillsammans med andra relevanta intressenter stimulera till processer som ger näringslivet en central och aktiv roll i utvecklingen av den nordiska kunskaps- och innovationsmarknaden. Mål #2 Mål #3: Mål #4: Mål #5: Vidareutveckla det nordiska forsknings- och innovationsrummet (NORIA) som syftar till att utveckla Norden som region i Europa (ERIA) och andra delar av världen Förstärka forskning och innovation genom ökade satsningar på de gemensamma nordiska institutionerna med ansvar för forskning och innovation, samt genom intensifierat samarbete mellan de nationella forskningsfinansiärerna. Utveckla och förstärka NordForsks roll som det centrala instrumentet för samordning av nordiska forskningsaktiviteter. Identifiera styrkepositioner i Norden på forsknings- och innovationsområde Främja samarbete kring forskningsinfrastruktur Nordplus Ramprogram 2008-2011 MR-U beslutade 2006 att genomföra vidareutvecklingen av Nordiska Ministerrådets mobilitets- och nätverksprogram på utbildningsområdet och har etablerat huvudprinciperna för det nya Nordplus ramprogram för perioden 2008-2011. Nordplus Ramprogram öppnas för deltagande från Estland, Lettland och Litauen på samma villkor som de nordiska länderna och utformas till ett viktigt politiskt instrument med följande mål: Mål #1 Mål #2 Mål #3 Mål #4 Mål #5 Mål #6: Utveckla deltagarländernas utbildningssystem i ett perspektiv av livslångt lärande och konkurrensförmåga gentemot utmaningarna som globaliseringen och den demografiska utvecklingen skapar. Främja nordiska språk och nordisk kultur och ömsesidig nordisk-baltisk kulturell förståelse. Främja kontinuitet och förnyelse av Nordplusprogrammens målgrupper genom ett brett utbildningssamarbete, utvecklingsprojekt, utbyte och nätverksbyggande. Stödja, bygga på, dra nytta av och sprida innovativa produkter och processer på utbildningsområdet genom ett systematiskt utbyte av erfarenheter och goda exempel. Bidra till att skapa ett nordiskt-baltiskt utbildningsområde. Sprida och använda resultaten från Nordplusprogrammen på ett effektivt sätt. Språkpolitik På det språkpolitiska området skall MR-U fortfarande fullföra de uppgifter som vilar på ministerrådet enligt Helsingforsavtalets Artikel 8: Undersøgelser viser, at skolerne ikke fuldt ud lever op til intentionen om at de skal undervise om andre nordiske landes sprog, og at forståelsen hos unge af dansk, svensk og norsk i tale og skrift er blevet dårligere i løbet af de seneste 30 år MR-U godkände i november 2006 en deklaration om nordisk språkpolitik. En ny nordisk språkpolitik skall säkra helheten och sammanhanget i Nordiska Ministerrådets språksatsningar. Språkdeklarationen utgör grunden för en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitisk insats. Ett av målen i deklarationen är, att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk. Side 11 av 13
För att uppnå dessa mål bör grannspråksundervisningen i skolan stärkas, liksom undervisningen i skandinaviska språk som hjälpspråk och främmande språk. Språkteknologin är ett av de områden som skall prioriteras som en uppföljning av språkdeklarationen. De enskilda nationella forskningsmiljöerna är små och en gemensam nordisk insats kommer att gagna den språkteknologiska utvecklingen. Stärka grannspråksförståelsen i Norden i linje med språkdeklarationen. Mål #2: Mål #3: Stärka samarbetet rörande språkteknologisk forskning, utbildning och produktutveckling Relevant uppföljning av mål i deklarationen om nordisk språkpolitik IT-frågor Informationsteknologin har under senare tid förändrat världen på ett fundamentalt sätt. Inte minst påverkar detta våra kunskapssamhällen och därmed även utbildnings- och forskningssektorn. Det centrala för ett positivt resultat av denna process i Norden är att genomföra nödvändiga strategival med efterföljande strukturförändringar. Norden har kommit långt redan i denna process vilket bland annat bevisas av att samtliga nordiska länder ligger bland de tio främsta i världen såsom IT-samhällen. Denna styrkeposition måste bibehållas, tillvaratas och utnyttjas. MR-U skall konsolidera sin roll som koordinerende ministerråd för IT-politik genom stärkt policyutveckling, bl.a. genom inhämtning av expertråd och invitera ITdepartementens ledare till erfarenhetsutbyte och samarbete. escience kan erbjuda alla kunskapsområden en ökande möjlighet för virtuell prövning baserad på modeller där tidigare fysisk prövning var den enda alternativet. esience bygger på nordiska styrkepositioner och omfattar elektronisk infrastruktur för den nordiska kunskapsbasen såväl som användning för de mest krävande områdena. escience är i stark utveckling och de nordiska länderna har inlett samarbetet med sikte på en gemensam strategi på området. Mål #2: Mål #3: Erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte och samarbete genom ett Nordiskt Toppledarforum för IT-departementens ledare. Främja escience som flaggskepp för Norden Bidra till att Norden vidareutvecklas som ledande IT-region Grannlandssamarbete Baltiska länderna Nordiska ministerrådet har sedan början av 1990-talet utvecklat ett brett och nära samarbete med Estland, Lettland och Litauen. Det konkreta ansvaret för samarbetet vilar hos ministerråden och ämbetsmanskommittéerna tillsammans med Estland, Lettland och Litauen. Samarbetet föregår i enlighet med de principiella riktlinjerna vidtagna av de nordiska samarbetsministrarna medan det specifika fackliga innehållet definieras av fackministrarna. Samarbetet som fortlöpande fördjupats är en ständigt pågående process som sker inom ramen för de olika fackministerområdena I enlighet med Agreed Minutes från baltisk-nordiska utbildnings- och forskningsministermötet 2004 och med NMR:s överordnade riktlinjer, har Nordplus programmen öppnats för de baltiska länderna med deltagande på lika villkor. NordForsks styrelse har en baltisk observatör och Nordunet 3 öppnas under 2007 för baltiskt deltagande. Side 12 av 13
De baltiska länderna deltar från och med 2008 i Nordplus ramprogram som likvärda partners. Det blir av stor vikt att noga följa utvecklingen av denna process så att den blir så framgångsrik som möjligt. Mål #2 Mål #3: Stödja utvecklingen och processen kopplad till Nordplus nya ramprogram så att detta blir så framgångsrikt som möjligt. Använda samarbetet rörande programkommittéerna i Nordplus till utbyte av erfarenheter och god praxis på utbildningsområdet. Främja forskningssamarbete mellan Norden och de baltiska länderna Ryssland Verksamheten i Ryssland Rysslandsprogrammet - omfattar en lång rad verksamheter som de olika fackministerråden genomför och finansierar i enlighet med de överordnade riktlinjerna. Härutöver och i samverkan med fackministerråden genomförs aktiviteter finansierade genom ministerrådets särskilda grannlandspolitik. Dessa aktiviteter i Ryssland, liksom fackministerrådens egna rysslandsaktiviteter, stöds av NMR:s kontor i St. Petersburg och i Kaliningrad. Tyngdpunkten i grannlandsverksamheten ligger på kunskapsuppbyggnad och främjande av nätverk. På detta område har NMR:s nuvarande verksamhet varit framgångsrik. Kunskap har kunnat överföras från områden i Norden av särskild betydelse för demokrati, rättsstat och ekonomisk tillväxt. En koncentration till verksamheter av kunskapsöverförande karaktär är också ett sätt att säkra kvaliteten i NMR:s arbete i Nordvästryssland. Kunskapsinvesteringar ger bestående effekter också efter det att den konkreta aktiviteten avslutats. För utbildnings- och forskningsområdet kommer det, med utgångspunkt i de erfarenheter som hämtats från Nordplus Nabo och NordForsks Rysslandsaktiviteter, samt i dialog med de ryska myndighetsorganen, etableras samarbete om gemensamma prioriterade aktiviteter. Uppnå gemensamma väl förankrade aktiviteter med ryska partners inom utbildnings- och forsknings- och IT-området Uppföljning och evaluering MR-U:s strategi för 2008-2010 skall utvärderas med särskild tonvikt på strategins måluppfyllelse. Side 13 av 13