EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184

Relevanta dokument
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Bryssel den 12 september 2001

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

10121/17 EE/sk 1 GIP 1B

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Möjligheter och framtidsutmaningar

L 165 I officiella tidning

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Europeiska unionens råd Bryssel den 25 februari 2019 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 november 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

15410/17 MLB/cc DGC 1A

5b var lägre än beräknat

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Allmänna uppgifter om dig

Konjunkturrådets rapport 2018

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

10087/08 BL/am,ab 1 DQPG

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

L 201 officiella tidning

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 mars 2017 (OR. en)

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Dator, jämlikhet och könsroller

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

Transkript:

EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184 NOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) Granskning av de nationella reformprogrammen (2013) och genomförande av rådets landsspecifika rekommendationer från 2012 Yttrande från kommittén för socialt skydd För delegationerna bifogas ovannämnda yttrande från kommittén för socialt skydd för godkännande av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) vid mötet den 20 juni 2013. Den fördjupade multilaterala granskningen som gjorts av kommittén för socialt skydd återfinns i dok. 10222/13 ADD 1. 10222/13 AL/cs 1

Kommittén för socialt skydd Bryssel den 28 maj 2013 Granskning av de nationella reformprogrammen (2013) och genomförande av rådets rekommendationer från 2012 (social trygghet och inkludering) Yttrande till rådet Granskningen av genomförandet av 2012 års rekommendationer från rådet bygger på den översyn som kommittén för socialt skydd gjort av genomförandet av rekommendationerna under januari maj 2013 och på analysen av de nationella reformprogrammen för 2013 1. 1. Under 2012 2013 gjorde medlemsstaterna stora insatser för att tillgodose prioriteringarna enligt den årliga tillväxtöversikten och rådets rekommendationer från 2012 om social trygghet och inkludering. Medlemsstaterna arbetar efter olika modeller för att uppnå de politiska målen, men det mest framträdande i de socialpolitiska strukturreformer som nu genomförs är deras omfattning. Nästan alla medlemsstater genomför sådana reformer, oavsett om rådet har lämnat en rekommendation om social trygghet och inkludering eller inte. 2. Cypern, Irland, Grekland och Portugal måste arbeta med sina program för ekonomisk anpassning och genomför grundläggande reformer av sina sociala trygghetssystem för att uppfylla villkoren i dessa program. Ingen rekommendation på pensionsområdet lämnades till Italien för 2012, men landet har ändå genomfört en omfattande allmän pensionsreform. 1 Den fullständiga granskningen av genomförandet av rådets rekommendationer från 2012 finns i dokument 10222/13 ADD 1. 10222/13 AL/cs 2

Förbättra de sociala trygghetssystemens funktion och minska fattigdomen 3. Fattigdomen i EU ökar betydligt, vilket inte bara äventyrar förverkligandet av EU:s mål beträffande fattigdom och social inkludering utan även vissa medlemsstaters möjligheter att även fortsättningsvis uppnå goda resultat när det gäller att motverka fattigdom och social utestängning. Under 2011 riskerade 4 miljoner fler människor att bli fattiga eller socialt utestängda i EU. 4. Den ökade fattigdomen kräver brådskande politisk uppmärksamhet, eftersom en fördjupad fattigdom och social utestängning motverkar allmänhetens förtroende för de pågående reformerna, även i de medlemsstater som uppvisar goda resultat. Kommissionens paket om sociala investeringar framhäver de sociala investeringarna som en faktor för att främja tillväxten. 5. Att förbättra de sociala trygghetssystemens funktionssätt och minska fattigdomen ingick som en del i rådets rekommendationer till Bulgarien, Estland, Spanien, Ungern, Litauen, Lettland, Nederländerna, Slovakien, Polen och Storbritannien. Bulgarien har antagit en nationell strategi för att minska fattigdomen och främja den sociala inkluderingen fram till 2020, med en kombination av sådana åtgärder som inkomststöd, tillgång till tjänster och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Spanien har antagit sin andra nationella strategiska plan för barn och ungdomar (2013 2016), tillkännagett godkännandet av en nationell handlingsplan för social inkludering 2013 2016 och vidtagit åtgärder mot hemlöshet. Storbritannien genomför en omfattande socialpolitisk reform inriktad på förmånen "Universal Credit", som inriktas på att utvidga barnomsorgen för familjer med sämre förutsättningar och att ta bort ekonomiska incitament för att inte arbeta. I Polen har antalet barn som deltar i tidig barnomsorg och förskoleverksamhet ökat genom att man säkerställt en stabil finansiering och investering i offentlig infrastruktur, tillhandahållit kvalificerad personal och garanterat tillgång till sådan verksamhet till ett rimligt pris. Bulgarien, Ungern och Slovakien har infört strategier för att främja integreringen av romer. Nationella strategier för integrering av romer har utformats i Bulgarien och Ungern i syfte att samordna politiken på olika områden. Slovakien inriktar sina insatser på att förbättra tillgången till och kvaliteten på undervisningen. 10222/13 AL/cs 3

För att minska antalet fattiga personer som arbetar har Polen vidtagit både allmänna och mer specifika åtgärder, t.ex. nyligen en höjning av minimimånadslönen med 6,6 %. Litauen har antagit en lag om kontant socialt bistånd för att stärka kopplingen mellan socialt bistånd och aktiveringsåtgärder och för att bättre rikta stödet till de behövande. Lettland har sänkt inkomstskatten för fysiska personer från 25 % till 24 % och avskaffat samfinansiering till kommunerna för den garanterade minimiinkomsten och bostadsbidrag. Den garanterade minimiinkomsten har också sänkts. Estland har gjort förberedelser för en reform av försäkringen vid arbetsoförmåga och infört kompletterande åtgärder för fattiga familjer. Nederländerna har infört inkomstprövade hyreshöjningar som anpassar hyrorna i allmännyttiga bostäder till hushållsinkomsten i syfte att öka den långsiktiga hållbarheten och förbättra målinriktningen för allmännyttiga bostäder. Pensionsreformer 6. Rådet lämnade rekommendationer om pensioner till 17 medlemsstater i juli 2012 1. Nya reformer av pensionssystemen har inletts, med varierande omfattning. Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark och Slovenien har ändrat kriterierna för rätt till invaliditetspension och/eller stramat upp möjligheterna till förtida uttag av pension. Cypern och Spanien har gjort det mindre fördelaktigt med tidigt uttag av pension. Spanien har också höjt antalet år med avgiftsinbetalning som krävs för förtida uttag av pension. Finland har höjt minimiåldern för deltidspension och avskaffat vissa förmåner vid förtida uttag av pension. 1 Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Danmark, Spanien, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien och Slovakien. 10222/13 AL/cs 4

Bulgarien har tillkännagett ytterligare åtgärder utöver de lagar som antogs 2011 och höjt den lagstadgade pensionsåldern från 63 år till 65 år för män fr.o.m. 2017 och från 60 år till 63 år för kvinnor fr.o.m. 2020. Spanien har också höjt den lagstadgande pensionsåldern till 65 år fr.o.m. 2013, med en successiv höjning till 67 år fram till 2027. I Cypern kopplades pensionsåldern till den förväntade livslängden under 2012 och Slovakien har beslutat att göra en sådan koppling 2017. Litauen har lagfäst en höjning av pensionsåldern som innebär 65 år för kvinnor och män fr.o.m. 2026. Luxemburg har infört en koppling mellan tid i arbetslivet och förväntad livslängd, vilket innebär att pensionen blir lägre vid förtida uttag av pension. Nederländerna har lagstiftat om en successiv höjning av pensionsåldern från 65 år 2012 till 67 år fr.o.m. 2023 och skapat incitament för arbetsgivarna att behålla och anställa äldre arbetstagare. Polen har lagstiftat om en gradvis höjning och utjämning av pensionsåldern för män från 65 år till 67 år fram till 2020 och för kvinnor från 60 år till 67 år fram till 2040. Slovenien har beslutat om att höja pensionsåldern till 65 år för både kvinnor och män fram till 2020. Frankrike har lagt grunden till en samrådsprocess om en ny pensionsreform som planeras för 2013 och återinfört en möjlighet till pensionering vid 60 års ålder för ett begränsat antal personer med fullständiga avgiftsperioder. Tjeckien har temporärt justerat mekanismen för pensionsindex nedåt. Slovakien har beslutat om ett inflationsbaserat pensionsindex fr.o.m. 2018. Luxemburg har gjort en ny justeringsmekanism för pensioner. Lettland återställer successivt avgiften till den lagstadgade fonderade pelaren till en nivå på 6 % fram till 2016. Slovenien har infört en s.k. bonus/malus-regel för förkortad eller förlängd karriär i arbetslivet. Malta har inte vidtagit några nya pensionspolitiska åtgärder efter rekommendationen i juli 2012, men arbetar vidare med pensionsreformer. 10222/13 AL/cs 5

7. De allra flesta pensionsreformer genomförs för att förbättra pensionssystemens långsiktiga stabilitet och minska statens budgetunderskott. Om pensionssystemen inte är stabila på lång sikt finns det en risk för att pensionerna inte räcker till i framtiden samtidigt som ett pensionssystem som ger otillräckliga pensionsförmåner i förhållande till tidigare inkomst och avgiftsinbetalningar äventyrar systemets legitimitet och attraktionskraft. Pensionsreformerna måste därför bestå av en intelligent mix av åtgärder som stärker systemets tillräcklighet och ökar dess stabilitet på lång sikt. Att minska dagens ungdomsarbetslöshet är av yttersta vikt för att säkerställa tillräckliga och långsiktigt hållbara pensionsförmåner i framtiden. Att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller pensioner kräver åtgärder som garanterar lika möjligheter på arbetsmarknaden med beaktande av avbrott i karriären för kvinnor. 8. Olika politiska alternativ kan övervägas för att säkerställa långsiktigt stabila statsfinanser mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre. Vissa medlemsstater planerar eller har infört reformer som kopplar pensionsåldern till den förväntade livslängden där denna ökar och/eller andra incitament för att förlänga tiden i arbetslivet. Det krävs dock ett brett politiskt och allmänt stöd för att koppla pensionsåldern till den förväntade livslängden, vilket inte alltid är möjligt att uppnå, i synnerhet inte när pensionsreformerna genomförs tillsammans med andra strukturella reformer som får socialpolitiska konsekvenser. I dagens situation med en allmän konjunkturnedgång i och utanför euroländerna leder enbart en höjning av den lagstadgade pensionsåldern inte automatiskt till mer långsiktigt stabila pensionssystem, på grund av de dämpade arbetsmarknaderna och åtföljande svårigheter för äldre arbetstagare att stanna kvar i arbete. Incitament måste införas för att stimulera arbetsgivarna att anställa och behålla äldre arbetstagare och hinder som begränsar deras möjligheter till arbete måste undanröjas. Arbetsförhållandena måste göra det möjligt för äldre arbetstagare att stanna kvar i arbetslivet under en längre tid samt ge lika möjligheter för kvinnor och män i alla åldersgrupper. 10222/13 AL/cs 6

Reformer av hälso- och sjukvården och omsorgen 9. Österrike, Bulgarien, Belgien, Cypern, Tyskland och Nederländerna har fått rekommendationer om hälso- och sjukvårds- och omsorgspolitik. Österrike genomför en heltäckande hälso- och sjukvårdsreform som bygger på en målstyrd hälso- och sjukvårdsförvaltning och en plan för åtstramning av hälsooch sjukvårdsutgifter. Belgien har infört en gräns för ökningen av sjukförsäkringsbudgeten, kopplat loss läkarnas arvoden från konsumentprisindex och infört ett obligatoriskt krav på att de flesta läkemedel som ordineras ska ersättas med generiska läkemedel. I Cypern har det fullständiga genomförandet av det nationella hälso- och sjukvårdssystemet fördröjts på grund av de nya villkor som följer av det nya programmet för ekonomisk anpassning. Tyskland har avskaffat sambetalning för vårdtjänster och infört en lagstadgad gräns för höjning av den inkomstrelaterade hälso- och sjukvårdsavgiften. Bulgarien har utarbetat ett utkast till en nationell omsorgsstrategi och fortsatt sina ansträngningar att förbättra tillhandahållandet av närområdesbaserade sociala tjänster för barn och äldre. Nederländerna har ökat andelen vård som ges utanför sjukhus och den finansiering som begärs av vårdmottagarna. Den granskning som kommittén för socialt skydd gjort av genomförandet av rådets rekommendationer från 2012 visade sig ge ett värdefullt bidrag till rådet, eftersom den fördjupar den multilaterala granskningen av de socialpolitiska strukturreformerna i medlemsstaterna. Kommittén kommer att fortsätta med detta arbete under de kommande halvåren. 10222/13 AL/cs 7