MOTIONER ATT BEHANDLA AV MEDLEMSMÖTET DEN 24 OKTOBER TILL PARTIKONGRESSEN ÅR 2017;

MOTIONER ATT BEHANDLA AV MEDLEMSMÖTET DEN 24 OKTOBER TILL PARTIKONGRESSEN ÅR 2017; Nr 1 Hur skapar vi ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart penningsystem? Vad är problemen med dagens penningsystem? Dagens penningsystem är ekonomiskt, ekologiskt och socialt ohållbart. Det är finansiellt instabilt och skapar finanskrascher med regelbundna mellanrum, det gynnar kortsiktiga, ohållbara investeringar som ger snabb vinst och det driver fram stora ekonomiska klyftor. En av de viktigaste orsakerna till problemen är att pengar skapas av privata banker i samband med lån och försvinner när lånen amorteras. 1 Mer än 97 % av penningmängden i Sverige är skapad av privata banker genom utlåning, resterande 3 % är sedlar och mynt utgivna av riksbanken. Större delen av Sveriges pengar är alltså inte oförstörbara symboler som cirkulerar i samhället utan skapas och försvinner under bankernas kontroll. Flera faktorer som kapitaltäckningskrav, kunders efterfrågan på lån, kreditvärdighet hos låntagare och behovet av viss likviditet när kunder tar ut pengar, begränsar dock hur mycket pengar banker kan skapa. Men en bank kan enligt Stefan Ingves, riksbankens chef, ändå komma undan med ett eget kapital riktigt aktiekapital och upparbetade vinster på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. 2 Ingves konstaterar att 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital inte ger tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor. När Sveriges betalningsmedel i huvudsak består av skulder till privata banker måste staten rycka in när bankerna varit oansvariga och rädda bankerna från konkurs, annars kollapsar Sveriges ekonomi. Bankerna har därför under lång tid sluppit undan marknadsekonomins normala spelregler och kunnat ta orimligt stora risker medan staten får ta hand om problemen och rädda bankerna när något går snett. Resultatet har varit att bankerna kan göra stora vinster och dela ut skyhöga summor till sina chefer och aktieägare, både i bra och dåliga tider. I och med den nya lagen om resolution har riksgälden dock fått möjlighet att ta över banker och låta bankers långivare och aktieägare få betala vid konkurs enligt normala marknadsekonomiska principer. Det nya regelverket är dock mycket komplext och det återstår att se hur riksgälden kommer tillämpa lagstiftningen. Insättningsgarantin gäller dock fortfarande, så privata banker får fortfarande orimliga konkurrensfördelar genom att kunna tillhandahålla en mycket säkrare produkt till kunderna än de har täckning för själva. 1 För mer information om hur pengar skapas, se riksbankens publikation "Den svenska finansmarknaden 2013". Riksbanken konstaterar inledningsvis på sida 6 att Affärsbankerna kan även skapa pengar för utlåning. I kapitlet "Att skapa pengar" på sida 74 förklarar riksbanken att I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning." Rapporten kan läsas här. 2 Citatet återfinns i Stefan Ingves anförande Finansiell stabilitet vart är vi på väg? som kan läsas här. 1

När banker skapar pengar styrs de nyskapade pengarna dit de kan ge snabba och höga vinster. Det leder till kortsiktiga investeringar som inte är optimala för varken miljön eller människan. Nyskapade pengar pumpas oftast in i aktier och bostäder och driver upp värdet på dessa tillgångar istället för att investeras i långsiktiga samhällsnyttiga projekt och göra nytta i den reella ekonomin. När värdet på tillgångar pumpas upp ökar de ekonomiska klyftorna. Detta bidrar mycket mer till ökningen av de ekonomiska klyftorna än vad skillnader i inkomst gör. Ett annat problem med att låta privata banker styra produktionen av pengar är att riksbanken saknar effektiva medel för att reglera inflationen. Riksbanken har under en längre tid försökt få fart på inflationen med negativ reporänta och omfattande stödköp av statsobligationer (Quantitative Easing, QE). Konsekvensen är att bankerna lånar ut mer så bostadsbubblan och börsen pumpas upp ännu mer. Samtidigt försöker finansinspektionen motverka att bostadsbubblan spricker genom reformer som amorteringskrav. Men Riksbankens agerande och finansinspektionens reformer motverkar varandra. Syftet med negativ ränta och QE är att skapa lån så mer pengar kommer ut i ekonomin och inflationen ökar. Syftet med amorteringskrav är att folk ska betala tillbaka sina skulder, men då försvinner pengar ur ekonomin och vi får risk för deflation. Sist men inte minst är det etiskt oförsvarbart att låta privata banker skapa i stort sett alla de ca 2400 miljarder svenska kronor som finns i omlopp i vår ekonomi just nu och tjäna ränteintäkter på dessa pengar. 2014 gjorde storbankerna (SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken) en samlad vinst på över 81 miljarder kronor, och under 2015 en vinst på ofattbara 106 miljarder. Det motsvarar en årlig ränta på de 2400 miljarder kronorna vi använder i ekonomin på 3-4 %. I praktiken kan man alltså säga att alla vi medborgare hyr våra betalningsmedel från privata banker till en räntekostnad på 3-4%. Detta är odemokratiskt, orättvist och undergräver folkets förtroende för hela finanssektorn. Varför ska allmänheten betala ränta till privata banker för att de ska tillhandahålla ett betalningsmedel som staten kan tillhandahålla till låg eller ingen kostnad? Möjliga lösningar Dagens penningsystem är ekonomiskt, ekologiskt och socialt ohållbart. Men exakt vilka lösningar som är bäst för Sverige är en komplex fråga. Vi tänker inte föreslå någon konkret reform i denna motion utan föreslår att en utredning ska titta närmare på möjliga lösningar där vi tar demokratisk kontroll över produktionen av digitala pengar och sätter dessa i omlopp i ekonomin utan att vi behöver betala miljardkostnader i hyra till privata banker. Det huvudsakliga alternativ till dagens penningsystem som florerat i den penningpolitiska debatten går under namnet suveräna pengar ( sovereign money ) och är ursprungligen framtaget av rörelsen Positive Money i Storbritannien. 2

Förslaget har fått Islands premiärminister att beställa en rapport i frågan som mynnat ut i en motion i Isländska Alltinget. Förslaget har också fått stor uppmärksamhet i Schweiz som kommer hålla en beslutande folkomröstning om reformen i slutet av 2017. Reformen suveräna pengar går ut på att Riksbanken får ensamrätt att ge ut, inte bara fysiska sedlar och mynt, utan även digitala pengar, och tillför dessa nyskapade pengar räntefritt direkt via statsbudgeten. Observera noga att detta inte innebär att staten får möjlighet att ohämmat skapa pengar för offentliga utgifter. Suveräna pengar kommer ges ut av den av riksdagen och regeringen oberoende Riksbanken, men bara i den mängd som krävs för att hålla inflationen på en stabil nivå. Riksbanken bestämmer alltså hur mycket pengar som skapas men riksdag och regering bestämmer vad pengarna ska användas till. När riksbanken skapar samtliga digitala pengar i ekonomin (och skapar dessa fria från skuld och ränta på samma sätt som riksbanken idag skapar sedlar och mynt) så slipper vi hyra våra betalningsmedel till miljardkostnader av privata aktörer och sparar då in många miljarder som staten kan lägga på annat. Observera noga att suveräna pengar inte innebär att privata banker kommer försvinna eller tvingas lägga ner. De privata bankerna förblir förmedlare av betalningar mellan köpare och säljare precis som idag. De kommer också fortsätta låna ut pengar till ränta, men till skillnad från idag när pengar skapas i samband med lån, så kommer bankerna i det nya systemet bara kunna låna ut eget kapital eller pengar någon annan sparar på ett bundet sparkonto hos dem. Det innebär att pengar i omlopp i betalningssystemet (exempelvis våra digitala pengar på lönekontot som vi handlar för med kort i affären) aldrig kommer kunna lånas ut och därmed aldrig riskeras. De som är intresserade av att få avkastning på sitt kapital kan välja att riskera sina pengar och investera dem på börsen eller ge bankerna tillåtelse att låna ut dem via exempelvis ett bundet sparkonto. Sådana pengar som investeras för att ge avkastning kan gå förlorade. Resultatet blir att banker kan tillåtas gå i konkurs, eftersom de inte längre drar med sig vårt betalningssystem i fallet, så skattebetalarna behöver inte garantera värdet på bankernas pengar genom den statliga insättningsgarantin. Bankernas kan då bli vanliga företag som agerar enligt normala marknadsekonomiska spelregler. För att införa reformen suveräna pengar fullt ut krävs en övergångsfas där pengar skapade av de privata bankerna fasas ut i takt med att folk betalar av sina lån och nya pengar kommer in i ekonomin parallellt via riksbanken. 3 Under en sådan omställningsperiod kommer alla dagens bankskapade digitala pengar, ca 2,400 miljarder, att ersättas med suveräna pengar utgivna av Riksbanken. Detta kommer bli ett rejält tillskott till statsbudgeten under många år framåt som skulle möjliggöra en ny socialdemokratisk era med stora reformer och investeringar i välfärden, klimatåtgärder, bostäder och jobb. När penningsystemet är helt reformerat kommer det endast 3 Som ett steg på vägen mot den kompletta reformen är också möjligt att införa suveräna pengar partiellt som bidrag till samhällsinvesteringar eller som basinkomst direkt till medborgarna (QE till folket). Det blir då en ekonomisk stimulans som får upp inflationen mycket mer effektivt än den QE som har använts i USA och används i Storbritannien, euro-området och i Sverige. Jämfört med QE så kommer de nyskapade suveräna pengarna i mycket högre grad alla medborgare till del och i mycket mindre grad ökas värdet på tillgångar som bostäder och aktier. Liksom QE går partiella suveräna pengar att införa omedelbart och utan lagändringar. 3

skapas så mycket pengar som behövs som betalningsmedel. Gissningsvis i paritet med BNPökningen, ett par procent av BNP om året. Dessa nyskapade pengar kan fortsättningsvis användas till smarta samhällsinvesteringar och möjliggöra en stark reformpolitik. Socialdemokratiska partikongressen 2017 föreslås besluta: att socialdemokraterna verkar för att regeringen tillsätter en oberoende utredning av penningsystemet. Utredningen ska granska möjligheterna och konsekvenserna av att ge riksbanken ensamrätt att skapa pengar som tillförs ekonomin skuld- och räntefritt via statsbudgeten. Ola Möller Läs mer om suveräna pengar Suveräna pengar presenteras i bokform av exempelvis James Robertson och Joseph Huber i Creating New Money samt Andrew Jackson och Ben Dyson i boken Modernising Money och i skriften Creating a Sovereign Money System. På svenska: Positive Moneys förslag på ren svenska, och allra kortast: Positive Moneys förslag i korthet. Islands rapport finns att läsa här och aktuellt läge om frågan här. Om den kommande folkomröstningen i Schweiz kan läsas här. Frågan drivs i 21 länder av nätverket International Movement for Monetary Reform, som i Sverige representeras av Positiva Pengar. Referenser till fördjupande litteratur Benes, Jaromir & Kumhof, Michael (2012). The Chicago Plan Revisited. Inter national Monetary Fund. Dyson, Ben & Jackson, Andrew & Hodgson, Graham (2014), Creating a Sovereign Monetary system. Gratis pdf. London: Positive Money. Huber, Joseph (2011). Monetäre Modernisierung- Zur Zukunft der Geldordnung. Marburg: Metropolis-Verlag. Huber, Joseph & Robertsson, James (2000). Creating New Money: A Monetary Reform for the Information Age. London: New Economics Foundation. Jackson, Andrew & Dyson, Ben (2013). Modernising Money- Why our monetaty system is broken and how it can be fixed. London: Positive Money. Keen, Steve (2011). Debunking Economics- The Naked Emperor Dethroned? London & New York: ZED Books. McLeay, Michael; Radia, Amar & Thomas, Ryland (2014). Money Creation in the modern economy. Bank of England, Quarterly Bulletin 2014 Q1. Positiva Pengars översättning av Positive Moneys reformförslag (2013). Positive Moneys reformförslag på ren svenska. Stockholm. 4

Rowbotham, Michael (1998). The Grip of Death A study of modern money,debt slavery and destructive economics. Oxfordshire: Jon Carpenter Publishing Ryan-Collins, J., Greenham, T., Werner, R., & Jackson, A. (2011). Where Does Money Come From? London: New Economics Foundation. Sigurjonsson, Frosti (2015). Monetary Reform- A better Monetary System for Iceland. A report commissioned by the Prime Minister of Iceland, Rejkjavik. NR 4 om att bostadstilläggen för pensionärer ska följa hyresutvecklingen. Bostadstillägget för pensionärer är viktigt för pensionärer med låg pension. Det gör att de kan bo i moderna och tillgängliga bostäder och ändå ha en hygglig levnadsstandard. Under senare år har dock antalet pensionärer med låg standard dvs pensionärer som lever under EU:s relativa fattigdomsgräns ökat. En av orsakerna till detta är att bostadstillägget för pensionärer inte alls hängt med i utvecklingen av hyrorna. Idag ligger taket för bostadstilläget på 5000 kronor i månaden. Det borde ligga på över 7000 kronor i månaden Om bostadstilläggen bättre följer hyresutvecklingen kommer färre pensionärer att leva under EU:s fattigdomsgräns. En annan fördel med en följsamhet till hyrorna är att bostadstillägget inte sjunker lika mycket när pensionerna höjs. Idag blir många pensionärer minst sagt förbannade när de ser att en ökad pension helt eller delvis äts upp av minskat bostadstillägg. Med anledning av ovanstående föreslås att parikongressen beslutar Att bostadstillägget för pensionärer höjs och att det sedan följer hyresutvecklingen. Centrum S Nr 5 om en bred utvärdering av pensionssystemet. Pensionssystemet har nu varit i bruk i mer än femton år. Det har på många sätt tjänat oss väl. Medan många andra länder har system som de har svårt att finansiera så övervältrar det svenska systemet inte kostnader på kommande generationer. Att det finns en bred politisk enighet bakom systemet är också en fördel. Alla förväntningar som fanns på systemet har emellertid inte uppnåtts. Utvecklingen av pensionerna har inte alls följt med löneutvecklingen vilket gjort att klyftan mellan löntagarna och pensionärerna har ökat och kommer att öka än mer framöver. En orsak till detta är att den s.k. bromsen slagit till inte mindre än tre gånger sedan 2009. Justeringar har gjorts så att bromsen inte ska slå till lika lätt i framtiden men dessa åtgärder kommer knappast att göra så att klyftan mellan löntagare och pensionärer minskar. 5

Tvärtom så kommer framtidens pensionärer inte kunna förvänta sig mer än högst 50% av den inkomst de hade som löntagare när de blir pensionärer. Som en följd av utvecklingen har antalet pensionärer som lever under den relativa fattigdomsgränsen (under 60% av medianinkomsten) ökat under senare år. Huvuddelen är kvinnor som arbetat inom yrken med låga löner och som ibland också arbetat deltid. För att utjämna skillnaderna måste förändringar ske på arbetsmarknaden. Fler måste få arbete, kvinnors löner måste höjas och rätten till heltid införas. Allt detta tar tid. Mer pengar måste tillföras pensionssystemet så att risken minskar för att bromsen ska slå till igen. Eftersom en av orsakerna till att pensionerna för den enskilde blir lägre beror på att vi blir allt friskare och lever längre så är det rimligt att möjligheter ges för den enskilde att arbeta högre upp i åldrarna. Dock måste denna möjlighet gälla alla. De som arbetar inom yrken som vård och omsorg klarar inte alltid detta. Därför måste arbetsmiljön förbättras och möjligheter öppnas att byta yrkeskarriär sent i livet. Dessutom måste förändringar ske i pensionssystemet. För de pensionärer som enbart har inkomstpension lönar det sig att arbeta några år ytterligare. Det ger framtida högre pension. Det gör det inte för alla de personer som kompletterar sin inkomstpension med garantipension. Om inkomstpensionen ökar på grund av några år till arbetslivet så minska garantipensionen i nästan motsvarande grad. Det blir alltså minst lönsamt att arbeta några år till för de personer som haft låg lön under sitt arbetsliv. Detta är inte acceptabelt. Sammantaget behövs en översyn av hela pensionssystemet. Garantipensionen bör räknas upp på samma sätt som inkomstpensionen d.v.s. följa löneutvecklingen. Mer pengar måste tillföras systemet. Premiepensionsdelen måste antingen föras över till inkomstpensionerna eller göras mycket mer överskådlig för den enskilde,. Om fler ska arbeta högre upp i åldrarna måste arbetsmiljön bli bättre och alla måste ges samma möjligheter att förbättra sin pension. Med anledning av ovanstående föreslås partikongressen besluta Att göra en översyn och utvärdering av pensionssystemet i dess helhet. Centrum S Nr 6 Om lika skatt på lön och pension Under den borgerliga regeringens tid genomfördes en rad jobbskatteavdrag som innebar att löntagarna fick lägre skatt. Skatten på pension sänktes också vid något tillfälle, dock inte alls i samma utsträckning som skatten på lön. Detta har skapat en skatteklyfta mellan den skatt som tas ut på löneinkomster och den skatt som tas ut på uppskjuten lön vilket pension egentligen är. Så görs inte i de länder som Sverige brukar jämföra sig med. Skatten på pension och lön borde vara densamma. Regeringen har tagit ett steg för att eliminera denna skatteklyfta. Skatten har sänkts för personer med låg pension. 6

Det är bra. Men skatteklyftan måste tas bort i alla inkomstlägen. Detta har också utlovats. Men efter det att det första steget togs har ingeting hänt och någon tidsplan har inte redovisats när skatteklyftan kan tänkas vara eliminerad. Det går bra för Sverige just nu. Ekonomin växer och sysselsättningen är hög. Det är nu dags att ge besked om när det ska bli lika skatt på lön och pension. Det bör ske under kommande valperiod. Med anledning av ovanstående föreslås att de socialdemokratiska partikongressen beslutar Att lika skatt på pension och på lön ska gälla före nästa valperiods utgång. Centrum S Nr 8 En flexibel sysselsättningsgrad Om du har nedsatt arbetsförmåga p.g.a sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, så har du antingen sjukpenning en period eller så har du fått beviljat sjukersättning. Båda dessa ersättningarna kan du få på 100%, 75%, 50% eller 25%. Hur mycket du får beror på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom arbete. Samhället är uppbyggt på ett system som är väldigt stramt och oflexibelt. Det gör att om en person som inte klarar av att jobba heltid, men kan klara av att testa 80% eller 40% får inte möjlighet att göra det. Vi hade alla vunnit på en mer flexibel arbetsmarknadspolitik för individen. Det är ju vi politiker som behöver ge våra invånare förutsättningarna i arbetslivet. Genom en flexibel arbetsmarknad höjer vi sysselsättningen och minskar sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Mörarps Socialdemokratiska förening yrkar Att Socialdemokraterna skall jobba för en mer flexibel arbetsmarknadspolitik. Att Helsingborgs arbetarkommun antar motionen som sin egen. Att Socialdemokratiska partikongressen bifaller motionen. Att motionen skickas till S-gruppen i Riksdagen 7

Nr 9 En rättvis sjukersättning Sjukersättning kan du få om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt pga sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft tidigare i inkomst av arbete, men också på tidigare ersättningar så som föräldrar- och sjukpenning från försäkringskassan. En helinkomstrelaterad sjukersättning ger dig 64,7% av din antagandeinkomst. Antagandeinkomst beräknas på ett genomsnitt av dina inkomster under de senaste åren. Har du haft låga inkomster eller inga alls, kan du få garantiersättning. År 2016 var det maximalt 106 320:- om året i hel garantiersättning, alltså 2,4 prisbasbelopp. Du kan få sjukersättning på, 100%, 75%, 50% och 25%. Hur mycket du får beror på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom arbete. Du betalar skatt på sjukersättningen precis som du gör när du jobbar. Allt detta och lite till står förklarat på försäkringskassans hemsida. Det dem undviker att berätta dock, är om hur de beräknar din sjukersättning när du efter ex. 20 år har jobbat 50% och märker att din kropp inte orkar jobba mer. Då ansöker du om ökad sjukersättning från halv till hel, försäkringskassan beräknar då även den andra halvan sjukersättning på lönen du hade för 20 år sen. På detta vis förlorar du flera tusen kronor av din löneutveckling när försäkringskassan inte beräknar andra halvan på din aktuella lön, vilket vore mer logiskt. Mörarps Socialdemokratiska förening yrkar Att Socialdemokraterna skall jobba för en rättvisare beräkning av sjukersättning. Att Helsingborgs arbetarkommun antar motionen som sin egen. Att Socialdemokratiska partikongressen bifaller motionen. Att motionen skickas till S-gruppen i Riksdagen. 8

Nr 13 Inga barn ska leva i fattigdom! Sverige är ett av världens rikaste länder. Trots det lever ungefär 234 000 barn i fattigdom i vårt land. Det vill säga ungefär 12 procent. Bakom siffror och procentsatser finns barn som många gånger diskrimineras och mår dåligt för att föräldrarna inte har tillräckligt med pengar. Alla barn i Sverige har naturligtvis rätt till en god och trygg uppväxt, rätt att utvecklas och vara en del av samhället, oavsett uppväxtmiljö och bakgrund. Att leva i en familj vars inkomster inte täcker det nödvändigaste påverkar barnets hela liv och vardag. Det kan till exempel handla om att barn i hushåll med svag ekonomi ofta blir utsatta för mobbning i skolan på grund av att de inte har samma möjligheter att bära det senaste modet eller att ha hela och rena kläder, ta med sig frukt till rasten eller matsäck till utflykten. De begränsas ständigt av avgifter för bussbiljetter, dyr utrustning och höga avgifter för fritidsaktiviteter. De här barnen har helt enkelt inte samma möjligheter till en god uppväxt, bra skolgång och meningsfull fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barn påverkas också i hög grad av föräldrarnas oro för ekonomin och den osäkerhet som det innebär att leva utan marginaler. Dessutom ser vi att skillnaderna mellan de familjer som har pengar, och de som inte har, växer. Det finns många faktorer som påverkar varför en familj drabbas, men det finns också mycket som kan göras för att konsekvenserna inte ska bli så stora för barnen. Det socialdemokratiska arbetarepartiet har i regeringsställning under de senaste åren levererat en rad reformer och satsningar som stärker barns rättigheter och förbättrar deras levnadssituation. Regeringen har utöver att göra barnkonventionen till svensk lag storsatsat på att barns rättigheter tillgodoses, bland annat genom att höja försörjningsstödet, glasögonstöd och gratis mediciner till alla barn. Dessutom har regeringens arbete för en minskad arbetslöshet bidragit till att många fler barn nu ser hur föräldrarna har ett arbete att gå till. Men trots att vi gör mycket lever fortfarande allt för många barn i familjer med svag ekonomi. För oss socialdemokrater är frågan om barnfattigdom något som går djupt in i våra grundläggande ideologiska värderingar. Vi kan och ska aldrig acceptera att ett enda barn i vårt land lever i fattigdom. Därför måste den socialdemokratiska partikongressen 2017 besluta att 9

Socialdemokraterna ska arbeta för att inget barn i Sverige ska leva i fattigdom år 2025 och att arbetet mot barnfattigdom därmed intensifieras. Det är dags att rättighet blir till verklighet. Vi föreslår kongressen: Att Socialdemokraterna ska arbeta för att inget barn i Sverige ska leva i fattigdom år 2025 och att arbetet mot barnfattigdom därmed intensifieras. Yasmine Larsson och Jan Björklund Nr 14 En helt avgiftsfri skola Enligt skollagen ska skolan huvudsakligen vara avgiftsfri. Det är den som driver skolan, huvudmannen, som ansvarar för att den är det. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor. Eleverna ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg utan kostnad. Men det får enligt skollagen finnas enstaka inslag av obetydliga kostnader för eleverna, till exempel en färdbiljett eller en mindre entréavgift till ett museum. Men en obetydlig summa för en kan vara en betydlig summa för en annan. För hushåll med svag ekonomi kan 50-lappen och matsäcken till utflykten vara oerhört betungande. Förvisso säger skollagen att skolresor som kostar alltid ska vara frivilliga för eleverna att delta i. Men som socialdemokrater kan vi aldrig acceptera att elever tvingas avstå från gemensamma skolaktiviteter på grund av att de är förenade med kostnader. Skolan ska vara en plats där alla barn har samma rättigheter och lika möjligheter att delta i den verksamhet som bedrivs. Segregation på grund av ekonomi ska inte förekomma i den svenska skolan. Eftersom huvudmännen för skolverksamheten tolkar skollagen olika bör skollagen förtydligas, så att alla elever utan kostnad ges möjlighet att delta i aktiviteter som anordnas av skolan. För alla barns rätt till en jämlik skolgång! Vi föreslår kongressen: Att Socialdemokraterna ska arbeta för att skollagen förtydligas så att alla elever utan kostnad ges möjlighet att delta i aktiviteter som anordnas av skolan. Yasmine Larsson 10

Nr 15 Legitimering och nationell reglering av utbildning av undersköterskor Fram till år 2035 kommer vi behöva rekrytera ca 160 000 undersköterskor i Sverige. Men intresset för att söka vård- och omsorgsutbildning är lågt. Yrket måste göras mer attraktivt. För att klara rekryteringsbehovet måste omfattade satsningar göras på vuxenutbildningen. Därför är behovet av en nationell reglering av vuxenutbildningen stor då variationen på utbildningen och kunskapskraven är väldigt skiftande. Sjukvården och äldreomsorgen blir alltmer komplex med mer avancerad medicinteknik. I framtiden kommer det även bli allt viktigare att bibehålla och lyfta fram den personcentrerade och kroppsnära vården och omsorgen som är grundläggande del av undersköterskornas kompetens. Att ge vård och omsorg ställer höga krav på kompetens, flexibilitet och etiskt förhållningssätt. Därför behöver undersköterskornas kompetens skyddas genom legitimation. Ett stort problem är att utbildningen inte är nationellt reglerad. Det finns fler varianter på undersköterskeutbildning som därmed ger olika kompetens. Undersköterskor anses inte alltid anställningsbara när de vill byta arbetsgivare eller flytta eftersom arbetsgivarna ofta är med och påverkar vilka kurser de vill att deras framtida arbetstagare ska läsa. En av våra stora utmaningar i framtiden är att säkra tillgången på engagerad och kunnig personal inom äldreomsorgen och sjukvården. Vi måste höja attraktiviteten för yrket och kvalitétssäkra yrket. Att införa yrkeslegitimation och en nationell reglering av utbildningen är förutsättningar för att uppnå det. Vi föreslår Socialdemokratiska partikongressen att det socialdemokratiska partiet ska verka för att det införs yrkeslegitimation för undersköterskor att det socialdemokratiska partiet ska verka för en nationell reglering av utbildningen för undersköterskor Anna Ingers och Jan Björklund NR 34 En stabil och trygg skola för alla våra barn och ungdomar En fråga som blir allt mer relevant och ställa sig, är om det verkligen går att ha förtjänst när det finns en skolplikt. Vi tycker inte det. Vi anser att aktiebolag inte är förenligt med skolplikten och därför ska inte aktiebolag som inte är SVB-bolag driva skolor för våra barn och ungdomar. Vårt uppdrag som socialdemokratiska politiker måste vara att säkerställa att våra barn och ungdomar får en utbildning som kan rusta dem inför framtidens arbetsmarknad. Resurserna ska gå till våra barn och ungdomar och inte till spekulanter på aktiemarkanden. Vi yrkar på; Att partikongressen beslutar att aktiebolag som inte är SVB-bolag inte kan driva skolor för barn och ungdomar 11

Att partikongressen beslutar att förbjuda vinstuttag i våra skolor för barn och ungdomar Mikael Andersson Nr 35 Motion om suicidprevention 2005 gav regeringen Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att arbeta fram förslag på strategier för att minska självmorden i Sverige då antalet människor som tog sitt eget liv hade stannat av. I december 2006 redovisades förslagen och regeringen införde nollvision 2008. Detta är snart 10 år sedan. 2007 var det totala antalet självmord 1443 och i år 2015:s mätning hade det ökat till 1542. Av det totala antalet 1542 var 991 män i åldrarna 25 och äldre. Mer specifikt så var antalet 319 i åldern 25-44, 407 i åldern 45-65 och 265 i åldern 65 och äldre. Det totala antalet bland kvinnor i åldern 25 och äldre var 408 stycken. Det är därmed mer än dubbelt så många män som tar sina liv i jämförelse med kvinnor i samma åldrar. Att ta sitt eget liv är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44, och det i sig själv talar för att det är en grupp som missas. Självmord är som vi ser ovan vanligast bland äldre män. Mycket fokus har lagts och läggs på självskadebeteende och självmord bland unga och detta är bra och har sina orsaker, men att så många män tar sitt liv visar på att samhället misslyckas att ta hand om en grupp. Det är ett allvarligt problem att många vuxna män väljer att ta sina liv och det måste adresseras på ett effektivt sätt. Att prata om insatser om jämställdhet och jämlikhet ska gälla alla, och när fokus inte läggs där det behövs så blir samhället mer ojämlikt. Männen är det område som samhället behöver arbeta med och det syns tydligt i de överväldigande siffrorna. Det är dags att titta på frågan ur ett genusperspektiv och se till att anpassa insatserna. Det är en skam för det svenska samhället och en feministisk regering att inte arbeta mer för att utradera påverkande könsroller och se till att det finns mer hjälp att tillgå när männen eller anhöriga ber om hjälp. Överrepresentationen bland män är ingen nyhet: det har varit ett känt faktum en längre tid både för forskare men även beslutsfattare. Män är mindre benägna att söka vård, missbrukar alkohol och narkotika och är med benägna till våld och självmord. Men detta är mer sannolikt de ytliga uttrycken som struktur orsakar. Mycket ligger på stereotyper där männen inte ska visa sig som svaga, och det är ett socialt problem. Männens obenägenhet att söka hjälp vid fundamentala förändringar i livet grundar sig i ett sorts ideal om maskulinitet. All vikt kan alltså inte läggas på sjukvården då det enligt forskning finns flertalet orsaker som leder upp till att en person väljer att ta sitt liv. Forskningen kring ämnet ackumuleras kontinuerligt och därför behövs det en ny utvärdering av läget för att se över de gamla förslagen och möjligtvis skapa nya satsningar. Med detta yrkar jag på: 1) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att en ny, omfattande och multisektoriell utredning tillsätts för att undersöka det ökande antal självmord i samhället 12

2) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att utredningen innehåller förslag till insatser som till sin art är sociala och hälsovårdsmässiga för att minska självmorden bland män 3) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen omedelbart ger hälsomyndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att söka hjälp och fånga upp män som befinner sig i livsomvälvande situationer 4) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att företag får riktlinjer eller program för att söka och upptäcka män med depression och självmordsbenägenhet 5) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att göra pojkar mer medvetna om stereotyper och dess hälsopåverkan 6) Att motionen antas av Helsingborgs Arbetarekommun och sänds vidare till Socialdemokraternas partikongress 2016 Ellinor Hammarsköld Nr 36 Motion om att begränsa utskrift av opioidläkemedel till ungdomar Läkemedel såsom Tramadol och andra tunga, narkotikaklassade smärtstillanden har blivit allt vanligare bland ungdomar i Sverige. Tramadol som är en så kallad opioid som verkar för att lindra smärta genom att påverka specifika nervceller i ryggmärgen och hjärnan. Den är också starkt beroendeframkallande. Tramadol är numera den fjärde vanligaste substansen när det kommer till drogrelaterade dödsfall i Sverige. Opioider i form av smärtstillande läkemedel skrivs ut till hundratusentals svenskar varje år. I Sverige har drogberoendet som dödsorsak mer än fördubblats mellan åren 1997 2014. Bara mellan 2013 och 2014 har antalet drogrelaterade dödsfall i Sverige ökat med 30 procent enligt Socialstyrelsens rapporter. Efter 2006 skedde en kraftig ökning av dödsfallen och ökningen gäller främst opioidläkemedlen metadon buprenorfin och fentanyl 4. De drogrelaterade dödsfallen som är relaterade läkemedlen metadon, buprenorfin och fentanyl, som alla tre räknas som starka opioider där fentanyl anses om starkare än heroin, har sedan 2006 ökat stadigt i relation till dödsfall som kan härledas till andra drogsubstanser. I det rättsmedisinska registret Toxreg finns även uppgift om dödsplats. Utifrån denna geografiska information är det möjligt att ta fram kartor som beskriver hur drogerna sprids över landet och hur utvecklingen ser ut över tid. Kartorna visar att dödsfallen i relation till de tre opioidläkemedlen sprids över hela landet och i alla typer av kommuner. Anna Fugelstad, psykolog och drogforskare, Karolinska institutet drar 4 Enligt statistik från det rättsmedicinska registret Toxreg. 13

slutsatsen att de olika spridningsmönstren hänger troligen samman med hur drogerna distribueras eller sprids. Den jämna spridningen över hela landet talar för att opioidläkemedlen härstammar från sjukvården. Vi ser därför en ökad risk att den nya inkörsporten till drogberoende de facto är de narkotikaklassade läkemedlen, och att vi som parti bör vara drivande i att begränsa utskrifter av opioidläkemedel inom sjukvården till unga, samt utreda alternativa behandlingar som finns att tillgå inom området smärtstillande, tex akupressur. Vi behöver lägga mer resurser på att utreda detta. En hård del av verkligheten är faktumet att Sverige toppar listan med flest antal narkotikadödsfall i hela Norden. En faktor som talar för att Sverige verkligen har en högre andel narkotikadödsfall än övriga nordiska länder är det faktum som tidigare nämndes den växande andelen opioiddödsfall bland unga vuxna och att dödsfallen i gruppen inte går ner. Det är möjligt att Sverige har en högre förekomst av starka opioider än övriga nordiska länder och att vi där mer liknar USA och Kanada. Många ungdomar som nyttjar läkemedelsopioider har enligt sjukvården och ungdomsmottagningar även allvarligare psykiatriska problem. Ungdomarna som söker missbruksvård mår sämre och de som sedan remitteras vidare har exempelvis bipolär sjukdom eller psykoser. Alla droger ökar känsligheten för att insjukna i svårare psykiska sjukdomar. Detta innebär att psykiatrin ställs inför stora utmaningar, och det finns en risk att resurserna inte räcker till eller kommer vara skevt fördelade. Att unga människor i Sverige dör allt snabbare i beroendeskap av narkotikaklassade läkemedel är en enorm tragedi och en stor samhällelig förlust, på alla sätt och vis. Socialdemokraterna, oavsett i regeringsställning eller ej, bör som landets största parti och väktare av allas lika värde vara ledande i arbetet att bromsa denna oerhört farliga utveckling. Med denna bakgrund yrkar vi därför på: 1) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att bromsa den snabba dödligheten bland ungdomar relaterad till missbruk av narkotikaklassade läkemedel, främst opioider 2) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för en lagstiftning som begränsar mängden narkotikaklassade läkemedel, främst opioidläkemedel, som skrivs ut till unga i den svenska sjukvården och att unga istället erbjuds alternativa behandlingar så som akupressur, fysisk rehabilitering eller annat lämpligt som kommer påvisas av utredningen i att-sats 4 3) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att hårdare kriterier skall införas för svensk sjukvård när den tar ställning till om opioidläkemedel skall skrivas ut. 14

4) Att den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsätter en utredning med anledning av attsatser 1, 2 och 3 som ska vara klar senast under 2017 pga den ökande takten dödlighet bland unga i detta ämne 5) Att motionen antas av Helsingborg Arbetarekommun och sänds vidare till Socialdemokraternas partikongress 2016 Zeina Güven Medlem Internationella S-förening, ledamot Helsingborgs Arbetarekommun Ellinor Hammarsköld Medlem Husensjö S-förening, ersättare Helsingborgs Arbetarekommun Nr 37 Motion om friskvårdsdel i studiemedlet för gymnasieelever Hälsan är en viktig del i en människas liv. Dessutom är delaktighet i en förening och motion som ett vardagsinslag en viktig faktor för att människan ska dels känna gemenskap, men också en bra brobyggare för integration till det svenska samhället. Vi har genom den rikstäckande undersökningen Ung Livsstil sedan länge sett tecken på en allt dalande trend när det gäller föreningslivet inom idrott & hälsa, ju längre upp i åldrarna ungdomarna kommer. Samtidigt har den psykiska ohälsan bland unga ökat lavinartat, och utanförskapet stort. Tex visar undersökningen att det är ungdomar inom de yrkesinriktade gymnasieprogrammen som har sämst tillgång till motion som är kopplad till en avgift. Men inte ens i skolan är motion en garanterad del av vardagen längre. Det är bara till och med första året i gymnasiet som idrott är en obligatorisk del av schemat sedan blir det ett valbart ämne. Vi vill blåsa liv i föreningsrörelsen för gymnasieelever av all socioekonomisk härkomst, och skicka en stark signal om att idrotten är en viktig del, inte bara i skolgången men också när vi bygger landet. Under arbetslivet är friskvård en mer eller mindre vanlig fördel vid många anställningar. Studiebidraget har i likhet med andra bidrag inte ändrats under det senaste årtiondet och detta gör att studenter får betala mycket för medlemsavgiftsbunden motion, sett till deras totala inkomst. Samtidigt som de får mindre att leva på. Gymnasieelevers hälsa blir alltså åsidosatt även då de behöver det som mest. Studier innebär allt som oftast stillasittande arbete och att röra på sig blir viktigare i förhållande till det faktumet. Därför yrkar vi på: - Att Socialdemokraterna arbetar för att en utredning ska tillsättas för att höja studiemedlet så att det även innefattar en friskvårdsandel och därmed få fler gymnasieelever i rörelse. 15

- Att förslaget på att höja studiemedlet för gymnasieelever så det även innefattar en friskvårdsandel utreds av den socialdemokratiskt ledda regeringen för implementering - Att Helsingborgs arbetarekommun antar motionen som sin egen - Att Helsingborgs arbetarekommun sänder motionen vidare till Partikongressen Khaled el-khalayeli Vice ordförande (S) samt ledamot Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg Zeina Guven ledamot för Helsingborgs Arbetarekommun i Idrotts- och Fritidsnämnden Helsingborg Oskar Fridolf ersättare för Helsingborgs Arbetarekommun i Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg Britt-Marie Nilsson ersättare för Helsingborgs Arbetarekommun i Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg Nr 38 Motion om att stärka lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) för sanktioner mot otillåtna vinstuttag samt att vinsten i allmännyttans bostadsbolag i första hand bör gå till renovering av miljonprogramsområden och nybyggnation av hyresrätter 2015 fanns det enligt SCB ca 1 800 000 hyresrätter i Sverige, vars boende varje månad betalade hyra till kommunägda allmännyttiga bostadsbolag. I gengäld åtar sig bolaget förvalta hyresgästernas lägenheter, se till att allt fungerar och borga för en god boendemiljö. Men alla pengar som hyresgästerna betalar in i hyra stannar inte hos de allmännyttiga bostadsbolagen. En del förs istället över till andra kommunala bolag, i så kallade koncernbidrag, eller värdeöverföringar. Under åren sedan 2012 har 6,8 miljarder 5 svenska kronor plockats ut från de kommunala bostadsbolagen. Samtidigt behövs det pengar både till att bygga nya bostäder och för att renovera miljonprogramsområden. Annars riskerar hyresgästerna stå för notan, med ockerhyror som följd för eftersatta miljonprogramslägenheter. Miljonprogramsområdena är ett socialdemokratiskt arv, och det borde vara en stående punkt på den socialdemokratiska agendan att rusta upp områdena till en kostnad som inte tvingar människor och barnfamiljer att flytta därifrån pga hyreshöjningar som kunde avvärjts om bolagen hade tillåtits använda övervinsten till renoveringar. 5 http://www.svt.se/nyheter/inrikes/miljarder-plockas-ur-kommunala-bostadsbolag 16

Hur mycket pengar som får föras ut från de allmännyttiga bostadsbolagen regleras i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (2010:879). Men det finns flera exempel på kommuner i Sverige som har gjort otillåtet höga uttag i form av värdeöverföring från sina kommunala bostadsbolag, vidare ut i verksamheten med lite eller inget krav på uppföljning. I dagsläget innehåller lagen nämligen inga sanktionsmöjligheter. Fastighetsområdet är speciellt utsatt på grund av bostadsbrist och renoveringsbehov. När bostadsbristen är så stor som den är och renoveringar är efterlängtade så ska vinsten inte plockas ut av kommuner för att användas till lite av varje, där användningen dessutom inte redovisas konkret eller följs upp på efter att pengarna tagits ut. Allmännyttiga bostadsbolags vinster ska användas i första hand om behov finns till allmännyttan. Sedan 2011 finns det nya regler för hur mycket pengar som får tas ut från de kommunala bostadsbolagen i form av värdeöverföring, men det finns även undantagsregler som möjliggör för ägarna att tolka förhållandevis fritt. Dessa undantag gäller integrationsprojekt och social sammanhållning. Men fortfarande prioriterar olika kommuner bostadspolitiken olika. Det får inte vara så, att barnfamiljer fortfarande vräks i Sverige för att de inte klarar en hyra efter en renovering skett och det kommunala bostadsbolaget ej haft tillräckligt med resurser för att absorbera chockhöjningen av hyran! Med anledning av att den socialdemokratiskt ledda regeringen vill göra FN:s barnkonvention till svensk lag (SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag") så måste vi jobba hårt för att säkra alla barns rätt till tryggt boende. För att vara en socialdemokratisk politik värd Sverige idag bör vi därför jobba mot en nollvision i antalet barn som vräks från allmännyttans bostäder, eftersom detta ändå går ihop med FN:s principer i Barnkonventionen. Eftersom kommunerna är ägare till de allmännyttiga bostadsbolagen så kan de själva bestämma över vinstuttaget och hur stort detta blir är reglerat i ägardirektiv. Det borde vara en socialdemokratiskt ledd regerings avsikt att i de kommuner som styrs av Socialdemokraterna, så skall ägardirektiven och därmed vinstuttagen från allmännyttiga bostadsbolag bättre resonera med de socialdemokratiska värderingarna av alla människors lika värde. För att detta ska ske behövs det en tydlig avsiktsförklaring från Socialdemokraterna. Med detta som bakgrund yrkar vi: 1) Att den Socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att vinster från allmännyttiga bolag alltid i första hand skall gå till nybyggnation av hyresrätter mot en rimlig hyra, renovering av miljonprogramsområden och förvärv av befintligt bostadsbestånd så att det allmännyttiga bostadsbolaget kan komma upp i ett majoritetsägande av hyresrättsboståndet i en kommun och således ha större chans att bekämpa ockerhyror som sätts av den privata bostadsmarknaden. Skulle detta behov inte vara större än andra så måste det redovisas av kommunerna innan vinstuttag får ske. 2) att den Socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för en lagändring av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (2010:879) så att sanktionsmöjligheter införs om man överstigit det lagstadgade beloppet för värdeöverföring 17

3) att den Socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för en lagändring av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (2010:879) för att minska den fria tolkningen av sociala ändamål och flera andra undantag i lagen. 4) att den Socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för en lagändring av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (2010:879) som anger att kommunerna tydligt måste redovisa vad vinstuttagen har gått till 5) att den Socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att reglerna kring ägardirektiven i de allmännyttiga bostadsbolagen ändras så att de återspeglar en tro på alla människors lika värde och därmed ger människor av all socioekonomisk bakgrund chans att bo i en hyresrätt till en rimlig hyra 6) att den Socialdemokratiskt ledda regeringen ger uppdrag till de allmännyttiga bostadsbolagen genom lagförslag eller dyl att förvärva en majoritet av beståndet av hyresrätter. Detta för att vara marknadsledande på hyressättning i Sverige. 7) att Socialdemokraterna inför en nollvision i antalet barn och barnfamiljer som blir vräkta från kommunala bostäder i sitt partiprogram 8) att Helsingborgs Arbetarekommun inför en nollvision i antalet barn och barnfamiljer som blir vräkta från kommunala bostäder i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 9) att Helsingborgs Arbetarekommun antar motionen som sin egen 10) att motionen sänds vidare till partikongressen 2016 Zeina Güven medlem Internationella S, ledamot Helsingborgs AK Ellinor Hammarsköld medlem Husensjö Rosengård S, ersättare Helsingborgs AK 18