Faktaruta: Amalgamets historia Då många på 1800-talet inte hade råd att betala för guld i tänderna fanns behovet av att utveckla något billigare fyllningsmaterial. Det var här det moderna amalgamet presenterades för första gången. Helt plötsligt kunde en större del av Europas befolkning laga sina trasiga tänder istället för att låta smeden dra ut dem. Inte långt därefter började debatten om kvicksilvret i materialet var farligt för människors hälsa. Anna Lindh ville totalförbjuda kvicksilver redan 1997 Socialstyrelsen medger att man inte längre kan garantera att människor inte blir sjuka av amalgam. Överkänsliga kan få allergiska reaktioner av kvicksilverångorna. Tandläkare och läkare ska ta hänsyn till patienter som är oroliga och alltid visa dem respekt, säger Anders Berglund, Socialstyrelsen. - Om du är orolig att du blivit sjuk på grund av kvicksilvret i dina amalgamfyllningar ska du kontakta din tandläkare och diskutera det, uppmanar Anders Berglund legitimerad tandläkare sedan 1987, forskare och universitetslektor i odontologisk material vetenskap för blivande tandläkare på Umeå universitet. Anders Berglunds jobb på Socialstyrelsen är att samla in och sprida vetenskaplig kunskap om dentala material. Socialstyrelsen har ändrat inställning kring frågan om amalgamets eventuella skadeverkningar under de senaste 2 decennierna. Vid misstanke om överkänslighetsreaktion bör en grundlig undersökning och utredning göras av tandläkare och läkare i samverkan. Man hävdar även att man hos vuxna individer inte har kunnat fastslå några samband mellan en långvarig kvicksilverexponering via amalgam och utveckling av effekter på hälsan. - Men jag skulle inte vilja satsa min högra hand på att det är helt ofarligt för alla människor i alla situationer, säger Anders Berglund.
Anders Berglund har själv arbetat som tandläkare under många års tid med patienter som misstänks vara sjuka av sina dentala material. Han har sett hur vissa personer som tagit bort sina amalgamfyllningar har blivit friskare efter det att de har avlägsnats. Anders Berglund menar att det inte finns någon förklaringsmekanism till att det skulle vara just borttagningen av amalgamet med dess kvicksilver som gjort att de blivit bättre. - Vissa personer kan ha allergier mot kvicksilvret eller andra metaller i amalgamet som kan ge besvär, tillägger Anders Berglund. På Socialstyrelsen finns inga uppgifter på hur många av den svenska befolkningen som har amalgamfyllningar. Det gör det inte heller på Kemikalieinspektionen som arbetar för miljöfrågor. - Det är motstridiga uppgifter vi har, letar man kan man hitta både de som är för och emot amalgamet. Det finns forskning som visar både och, menar Eva Nilsson, jurist på Kemikalieinspektionen. På deras hemsida står att kvicksilver är ett hot mot både miljö och människors hälsa. Kemikalieinspektionen jobbar direkt mot miljödepartementet där Andreas Carlgren, är miljöminister som var en av drivkrafterna till att kvicksilvret förbjöds år 2009. - Man ville få bort kvicksilvret och man skulle aldrig gå ut och säga att man vill återinföra amalgamet eftersom det innehåller ett generellt oönskat ämne, fortsätter Eva Nilsson. Angående om kvicksilvret i amalgamet är farligt för hälsan hänvisar Eva Nilsson tillbaka till Socialstyrelsen. Redan 1996 arbetade den dåvarande miljöministern Anna Lindh med ett regeringsförslag på ett totalförbud mot kvicksilver och hon ansåg att det var ett så miljöfarligt ämne att det skulle bort i Sverige. Det skulle ta ytterligare 13 år innan det blev verklighet. Amalgamskadefonden som sedan 1992 arbetar för en amalgamfri och hälsovänlig tandvård och för att informera människor om amalgamets skadeverkningar jublade då deras insatser äntligen belönades.
- På 1980 talet fanns det fem miljoner svenskar som bar amalgam, säger Thomas Karlsson Generalsekreterare för Amalgamskadefonden. - Min bror blev helt utslagen och fungerade inte alls från 15 till 20 års ålder, även jag själv blev sjuk i samma veva, fortsätter Thomas Karlsson. Thomas bror sanerade sina tänder hos en tandläkare som inte använde några skyddsåtgärder. Det gjorde att han andades in stora mängder kvicksilverångor som frigjordes vilket Thomas är övertygade är orsaken till att hans bror blev vansinnigt sjuk. Om boven i dramat var kvicksilvret i amalgamet kan inte Anders Berglund säkerställa men konstaterar följande: För att få en allmänpåverkan av kvicksilvret krävs att det tas upp i lungorna och sedan går ut i blodet och fördelas ut i kroppens organ. - Du kan tänka dig om du är i ledningen för Socialstyrelsen och sedan får du reda på att fem miljoner svenskar sitter där ute med ett mycket farligt gift i munnen, vad skulle du göra då? undrar Thomas Karlsson. - Människor dör inte direkt men en hel del av dem blir sakta men säkert oerhört sjuka, menar Thomas Karlsson. Det finns inte tillräckligt med tandläkare för att borra ut allt amalgam på alla. Han har räknat på att det skulle kosta ungefär 80 miljarder kronor att sanera alla amalgambärare. Många skulle kräva skadestånd. - I USA har man förmodligen fler än 100 miljoner amalgambärare och där är skadestånds lagstiftningen så utformad att man teoretiskt sett skulle kunna få flera 100 miljoner i skadestånd, fortsätter Thomas Karlsson. Skulle en procent av dem visa sig vara allvarligt sjuka så rör det sig om en miljon människor som skulle kunna få flera 100 miljoner. Det skulle sänka hela den amerikanska ekonomin om alla amalgamskadade skulle få kompensation för sitt lidande. Därför finns det starka påtryckningar från ledande håll i USA och ut i andra länder att försöka tysta ner frågan, konstaterar Thomas Karlsson. Miljöministern Andreas Carlgren svarar på frågan om han anser att det finns tillräckligt med vetenskaplig fakta på att amalgamet är skadligt för människor att ha i
munnen att; myndigheterna har i sin bedömning inte haft anledning att beakta amalgamets eventuella direkta effekter på hälsan utan vikten har lagts på att dentalt amalgam sprids i miljön vilket man vet förgiftar naturen. 5600 ord med mellanslag. Bildtext. Anders Berglund Thomas Karlsson, Amalgamskadefonden, jublade åt kvicksilverförbudet. Foto och text: Marie E Grusell. 073 551 08 40