Hur farligt är amalgamet?
|
|
- Susanne Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur farligt är amalgamet? Anders Berglund OD, universitetslektor, övertandläkare Tandteknikerutbildningen Jag har inte satt rubriken själv och det är en svår fråga att besvara, men jag ska försöka att belysa en del av området. Amalgam är per definition en legering mellan kvicksilver och en eller flera andra metaller. Det har använts i nästan 200 år med liknande sammansättning som idag. Starten för bruket av silveramalgam var 1819 i England. Innehållet varierade från början väldigt mycket. I USA t.ex. använde man spanska silvermynt som filades ned till spån och blandades med en godtycklig mängd kvicksilver till en massa för att fylla hål i tänderna. Under de senaste 100 åren har amalgamets innehåll varit i stort sett detsamma: 50 procent kvicksilver, en del silver, tenn, koppar och sedan en liten tillsats av ibland zink, ibland palladium. Man blandar kvicksilvret, som är i vätskeform, med ett pulver som innehåller silver, tenn och koppar och får ett material som stelnar. Figur 1 visar hur vi är vana att se amalgamet, som fyllningar i käkarnas sidopartier. Användningen har under åren definitivt inte varit utan kontroverser. Man har nästan hela tiden diskuterat lämpligheten av amalgam och det Figur 1. Överkäke med många amalgamfyllningar. 30
2 första amalgamkriget startade redan på 1840-talet i USA. Där förbjöds användning av amalgam 1843, dels på grund av kvicksilverinnehållet, dels på grund av den enkla teknik som användes. Det visade sig vara så enkelt att tandfyllerister utan utbildning kunde laga tänder på människor för en billig penning. Man tog inte ens bort den del av tanden som det var karies i utan fyllde bara igen hålen. I det läget förbjöds användningen av amalgam i USA, men godkändes åter från Det här första amalgamkriget upphörde på 1890-talet, då tandläkaren GW Black systematiserade och drog upp riktlinjer för hur man skulle blanda och använda amalgam och även hur man skulle borra upp hålen i tänderna innan man fyllde. Andra amalgamkriget kom i Europa 1929 då en tysk professor i kemi, Alfred Stock, menade att amalgam avgav kvicksilver inte bara medan det stelnade, som man tidigare hade menat, utan också efter stelningen och det hade han helt rätt i. Han ansåg också att frisättningen av kvicksilver i kroppen orsakade ett stort antal symtom. Men debatten blev kortlivad och redan i början av 1930-talet ansågs det återigen vara ofarligt att använda materialet. Tredje amalgamkriget startade i Skandinavien på 1980-talet och pågår fortfarande. Det är ett ställningskrig där vissa säger att amalgam är helt ofarligt och att de som anser något annat är hypokondriker. Den andra grupperingen hävdar att man inte tar frågan på allvar och att amalgamet är orsak till många problem. Amalgamkriget i Skandinavien började med att man fokuserade på den elektrokemiska korrosion som uppkommer inom och mellan metalliska material i munhålan. Korrosionen i sig ansågs vara farlig och orsak till en mängd sjukdomar. Det är härifrån uttrycket oral galvanism har kommit. Det har alltså inte direkt med frisättning av ämnen att göra utan mer med den korrosion som uppkommer i munhålan. Intresset för avtog emellertid sedan man i ett antal studier försökt fastställa om det fanns samband mellan de spänningar och strömmar man kunde mäta och de besvär som patienterna hade. Eftersom man inte fann något sådant samband i majoriteten av fallen började man istället intressera sig för kvicksilverfrisättningen från amalgam. Det hade man inte hade talat så mycket om tidigare, utan många ansåg att hade bara amalgamet väl stelnat frisattes inget kvicksilver, men det berodde på att mätmetoderna var alldeles för grova och därför missade man de små kvicksilvermängder som frisattes. 31
3 Användningen minskar Amalgamanvändningen i Sverige har förändrats väldigt mycket och mer än på andra håll i världen, se Figur 2. I början av 1980-talet var 65 procent av de fyllningar vi gjorde amalgam. Sedan har användningen fallit i ganska stadig takt och utgör i dag ungefär en procent av fyllningarna. Många kliniker använder inte amalgam över huvud taget. Denna enda procent amalgamfyllningar motsvarar ungefär 100 kg rent kvicksilver. Vad är då anledningen till det minskade användandet? Definitivt de skriverier som förekommit om skadeeffekter av amalgam, men dessutom har väldigt många andra material lanserats och konkurrerat ut amalgamet. De nya lagningsmaterialen har blivit allt bättre och är betydligt snyggare än de gamla. Idag är det inte så vanligt att patienter väljer kronor eller inlägg i guld med gulddelen synlig, man föredrar tandfärgade material. En biverkning är en effekt som man inte har tänkt sig när man använder ett material enligt instruktionerna, och den är oftast negativ. Biologisk nedbrytning är väldigt viktigt i sammanhanget och nästan alltid nödvändigt för att det ska bli en biverkning. Kroppens svar på den biologiska nedbrytningen beror på vad det är för typ av ämne som frisätts, hur mycket som frisätts och även under hur lång tid som exponeringen pågår. I vårt fall är den intres Figur 2. Användningen av amalgam som tandfyllnadsmaterial har minskat dramatiskt i Sverige sedan första halvan av 1980-talet. Diagrammet visar andelen amalgamfyllningar för varje år. 32
4 santa frågan hur mycket som frisätts. Man vet vilka substanser det handlar om och man vet hur lång tid exponeringen har pågått, dvs. hur länge man har haft fyllningarna i munnen. Hur mycket kvicksilver frisätts? Bestämningen av mängden är inte helt okomplicerad. Från början användes samma mätteknik för att mäta kvicksilverfrisättning från tänder som man använde när man mätte kvicksilverhalt i rumsluft i fabriker. Först bestod studierna uteslutande av stickprov. Man mätte t.ex. frisättningen före och efter tuggummituggning, i något fall efter tandborstning. Utifrån försöksresultaten gissade man hur mycket som frisattes under ett dygn. Man utgick då från att tuggummituggning ger ungefär samma ökning i frisättning som intag av vanlig mat och gjorde sedan en skattning av hur mycket man tuggar under ett dygn. I början av 1990-talet tog vi i stället in patienter för 24-timmarsmätningar. Vi mätte kvicksilverfrisättningen på 15 personer med i medeltal 27 amalgamytor och som kontrollgrupp 5 personer helt utan amalgamfyllningar, de sistnämnda för att utesluta att maten som sådan påverkade mätresultaten. I mer än hälften av de studier som hade gjorts tidigare användes en mätapparatur som fungerar bra i rumsluft men dåligt i munhålan, eftersom den reagerar på svavelföreningar. Det innebar att om folk var amalgamfria och hade ätit vitlök alldeles innan (eller t.o.m. några timmar innan), kunde man få skyhöga mätvärden från utrustningen utan att patienten hade en enda amalgamfyllning i munnen. Vi ville därför vara säkra på att maten i sig inte gav något utslag. Mätschemat var upplagt så att patienterna kom in och vi gjorde första mätningen kvart i åtta på morgonen. Därefter mätte vi i stort sett en gång i halvtimmen. Även under natten väckte vi patienterna och mätte en gång i halvtimmen under dygnet allt för att slippa gissa hur mycket som frisattes från fyllningarna. Resultaten kunde se ut som i Figur 3. Den översta, heldragna kurvan är den patient som har högsta frisättningen och mest amalgam i munnen. Under den visas värden från två andra patienter. Det kan bli en ganska taggig kurva under dagen och tuggummituggning ger som synes inte alls samma effekt som intag av vanlig mat. Det finns ingenting som säger att tuggning i sig ger ökad kvicksilverfrisättning, det kan också ge 33
5 Figur 3. Frisättningshastigheten av kvicksilver i tre olika patienters munnar under ett dygn. Mätning gjordes en gång i halvtimmen. minskad frisättning. Figuren visar också att patienterna ligger på en betydligt högre nivå när de tuggar tuggummi än när de äter naturlig mat. Tugggummituggning är speciellt och det återkommer jag till. För att få en uppfattning av hur mycket som kan frisättas har jag slagit ihop data från de två studier som baseras på den här typen av dygnsmätningar. Vi tittade på 33 personer med i genomsnitt 35 amalgamytor vardera. Den som hade mest amalgam i munnen hade 68 amalgamytor. I genomsnitt mätte vi upp en dygnsfrisättning på 20 mikrogram, och den varierade väldigt mycket. Den som hade mest amalgam hade också högst frisättning, vilket är rimligt. I det här läget vet vi alltså hur mycket som frisätts men inte hur mycket som tas upp i kroppen. Hur mycket tas upp i kroppen? De möjligheter som kroppen har för att ta upp kvicksilver sammanställs i Figur 4. Andas man in via munnen följer det kvicksilver som är frisatt i munhålan med till lungorna, och tas där upp till ungefär 80 procent. Andas man inte via munnen följer kvicksilvret med saliven ner i magen, och där har man ett upptag på ungefär sju procent. Det är alltså väldigt stor skillnad på om man andas in eller sväljer kvicksilvret. Här måste man göra en rimlig modell då det gäller fördelningen mellan mun- och näsandning eftersom det har stor betydelse i det enskilda fallet. En person som har kraftiga andningshinder, 34
6 Figur 4. Upptagsvägar för det kvicksilver som frisätts från tandfyllningar. och därför andas mycket via munnen, får ett större upptag än den som har fria andningsvägar och andas genom näsan. Man vet också att en viss del av kvicksilvret passerar ner via pulpan i tanden till blodkärlen och nerverna, och även att en del passerar genom munslemhinnan, men de vägarna bedöms vara väldigt små i förhållande till lungorna och mag-tarmkanalen. De nämnda 24-timmarsmätningarna visar ett beräknat kvicksilverupptag på i genomsnitt 3 mikrogram, men med spridning upp till 9,3 mikrogram. Det kan se ut som i Figur 5. Det gäller den person som låg högst i den grupp Figur 5. Beräknat upptag av kvicksilver hos försökspersoner i relation till WHO:s gränsvärde (där man börjar se hälsoeffekter). 35
7 Figur 6. Kvicksilvrets distribution i kroppen efter upptag. jag beskrev, och det är som synes långt kvar till den s.k. NOAEL-nivån som är inritad överst i figuren. Världshälsoorganisationen WHO anser att under den nivån hittar man inte några effekter alls på hälsan. Vad händer med det kvicksilver som man exponeras för? Nästan hur man än gör hamnar en stor del i blodbanan, se Figur 6. Man vet att en viss andel går till hjärnan, ungefär 7 procent tar sig direkt dit. Utsöndringen sker framför allt via urin och avföring. Intressanta målorgan för kvicksilver är det centrala nervsystemet men även njurarna, som har den största depån av kvicksilver i kroppen. Också de endokrina organen, dvs. de körtlar som utsöndrar hormoner, tar upp kvicksilver. På dessa platser lagras kvicksilver i stor utsträckning. Påverkas nervsystemet? I centrala nervsystemet visar sig de första effekterna av kvicksilverexponering. Frågan är om kvicksilvret på något vis påverkar nervsystemet och de kognitiva funktionerna, alltså de tankefunktioner med vilkas hjälp vi kan hantera information och kunskap. Det har studerats ganska ingående. En studie från Tyskland (Nietscke et al., 2000) har sökt efter samband mellan amalgambelastning, demens och kognitiva funktioner bland 300 personer i åldrarna 70 till 103 år. Av dessa hade 100 haft helprotes i minst 25 år och därför inte exponerats för frisatt kvicksilver från amalgam under den tiden. Vidare hade 100 utan amalgam fler än fem kvarvarande tänder. Dessutom ingick 100 personer 36
8 med i medeltal 14 kvarvarande tänder och i genomsnitt två amalgamfyllningar. En psykolog bedömde demensgraden med hjälp av kognitiva tester och fann inga samband mellan amalgammängd och demens. Det stöds av resultat som man har fått från studier av yrkesmässigt exponerade, dvs. personer som får i sig mycket mer kvicksilver i sitt arbete än från sina tandfyllningar där har man ingen överrepresentation av något som liknar Alzheimer. En annan studie (Björkman et al, 1996) har undersökt fysisk och mental hälsa samt minne hos bl.a. ett antal tvillingar, vilket är unikt. Studien innehåller totalt 587 personer med en medelålder på 66 år. 25 procent av patienterna hade inga egna tänder och de med egna tänder ett medianantal på 15 tandytor med amalgam; som mest 65 ytor. Här fann man inga negativa effekter av amalgam på den fysiska och mentala hälsan även när hänsyn tagits till ålder, kön, utbildning och antal kvarvarande tänder. När man sedan undersökte tvillingarna parvis fann man inte heller några negativa hälsoeffekter av amalgamet. Det finns dessutom en studie på 129 katolska nunnor i åldern 75 till 102 år (Saxe et al., 1995). Fördelen med den gruppen är att de har en homogen livsstil, bor i samma miljö och har så gjort i många år. Man studerade eventuella samband mellan antal amalgamfyllningar och resultaten från åtta olika kognitiva tester. Inte heller här kunde man se någon effekt av amalgamet. När man studerar patienter med besvär som de relaterar till amalgam vill man veta om de utsätts för mer kvicksilver än andra, och om de kan komma upp till de gränsvärdesnivåer där de första hälsoeffekterna börjar skönjas. Vi studerade 10 patienter som kom in för utredning här i Umeå med i genomsnitt 44 amalgamytor. Som kontrollgrupp hade vi 8 personer utan hälsobesvär men med lika mycket amalgam. Figur 7 visar att dygnsupptaget för de amalgamsjuka inte var högre än för de friska kontrollpersonerna. Nivåerna Figur 7. Kvicksilvernivåer i blod (plasma) och urin för patienter med och utan amalgamrelaterade besvär. Dygnsupptaget var i samma storleksordning för båda grupperna. 37
9 av kvicksilver i blodplasma och urin var inte heller signifikant högre för de sjuka. Om man jämför med NOAEL, som är den nivå under vilken WHO anser att man inte hittar några hälsoeffekter (jfr Figur 5), ser man att varken patienter och kontroller kommer i närheten av dessa nivåer. Vi hittade alltså inga skillnader mellan patienter och kontroller när det gäller kvicksilverfrisättning eller kvicksilvernivåer i blodplasma eller urin. Liknande resultat fick man i en studie från 2002 (Langworth et al). Vid en s.k. amalgamskadeenhet på Huddinge universitetssjukhus undersökte tandläkare, läkare och psykolog sammanlagt 379 patienter med problem som patienterna själva relaterade till amalgam. De besvär i munhålan som oftast rapporterades var ömmande och värkande tänder, sårig munhåla och muntorrhet. Besvären med käkfunktionen beskrevs som moderata till allvarliga. Patienterna hade många gånger även en slemhinnereaktion som kallas oral lichen. Bland de mer allmänna symtomen var de vanligaste diffus värk, men ofta även allmän svaghet, extrem trötthet och yrsel. Fyllningsbyte kräver grundlig undersökning före bytet I den nämnda studien av Langworth upptäckte läkarna var att 7 procent av patienterna hade sjukdomar som inte diagnostiserats tidigare. Det här är det bekymmersamma när man byter sina amalgamfyllningar: Man måste vara väldigt väl utredd och undersökt innan man börjar utbytet. Annars riskerar man att starta en långvarig behandling av någon som i själva verket kan ha en allvarlig, livshotande sjukdom som inte har upptäckts i tid. Bytet av amalgamfyllningar kan alltså fördröja diagnosen av livshotande sjukdomar. I Huddinge-studien fann man inga samband mellan amalgambelastningen och de kroppsliga och psykologiska besvär som man studerade. En annan forskargrupp (Dalen et al, 2003) har tittat på minne och psykofysiologiska variabler. De studerade en patientgrupp från biverkningsregistret i Bergen. 26 patienter som hade besvär som de själva relaterade till amalgamfyllningar jämfördes med kontrollpersoner utan symtom. Uppmärksamhet, koncentration, basala minnesfunktioner, långtidsminne m.m. testades och man fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna de presterade på samma sätt. Det fanns inga samband mellan amalgamfyllningar och minnesfunktioner, man fick inte sämre minne ju fler amalgamfyllningar man hade. 38
10 Vi har en studie från 2005 här i Umeå (Tillberg et al), en enkät som besvarades av 334 patienter som utretts vid Tandläkarhögskolan Patienterna ansåg att de hade besvär som orsakades av dentala material och det gäller då alla typer, inte bara amalgam. Man frågade om civilstatus, hälsoläge, medicinsk/odontologisk behandling m.m. En uppföljning gjordes i genomsnitt fem år efter det första besöket vid utredningsenheten. Vid uppföljningstillfället hade sammanlagt 77 procent av patienterna 36 delvis och 41 procent helt bytt ut det material som misstänktes orsaka reaktionen. En stor del av patienterna relaterade sina besvär till amalgam. Hälften av de som bytte ut sina fyllningar rapporterade någon typ av besvär i samband med själva bytet, vanligen trötthet och muskelvärk. Också i andra studier ser man att patienter rapporterar just de symtomen. Resultatet av de här fyllningsbytena varierar, sammantaget hade de ingen signifikant effekt på möjligheten att bli helt bra. Om kravet däremot sänktes till förbättrad fanns en signifikant positiv effekt av att byta fyllningar. Man kände sig bättre av sitt fyllningsutbyte. Det var lite förbryllande att de flesta symtomen ökade mellan den första undersökningen och uppföljningen. Man rapporterade fler symtom vid uppföljningen, trots att man då ansåg sig må bättre. Undantaget var symtomen i munhålan. Munsveda är väldigt vanligt bland patienter som har problem med sina lagningsmaterial och de besvären mer än halverades efter bytet. I Figur 8 har vi jämfört patienternas uppgifter efter materialbytet med Figur 8. Andelen med olika symtom hos personer som bytt ut sina amalgamfyllningar (övre kurvan) jämfört med en normalbefolkning (undre kurvan). 39
11 en svensk kontrollgrupp på personer. Man kan se att svarsmönstren är lika, men att patientgruppen ligger klart högre även efter bytet. Patienterna har i genomsnitt ca fem gånger fler symtom än normalpopulationen, också sedan de har bytt ut sina fyllningar. Gummiduk minskar upptag I en studie från 1998 ville jag och min kollega Margareta Molin via blodplasma och urin studera hur totalt amalgamutbyte påverkade kvicksilverexponeringen. Vi mätte också effekten av att använda en gummiduk för att skydda munhålan mot kringflygande amalgampartiklar, en s.k. kofferdammduk, se Figur 9. Ni vet kanske att tandläkarborren gör varv i minuten beroende på belastning och kastar ut väldigt mycket material i munhålan. Vi behandlade 18 patienter med kofferdammduk. De hade i genomsnitt 43 amalgamytor. Vi behandlade även 10 patienter utan duk och de hade 20 amalgamytor, dvs. hälften så mycket amalgam. Borttagningen av amalgam gjordes genom att personens samtliga fyllningar borrades bort vid ett och samma tillfälle. Om man använde kofferdammduken ökade kvicksilvernivåerna i plasma ungefär 1,5 gånger. Uppgången var så liten att den inte var statistiskt säkerställd. Om man däremot inte använde gummiduken fick man en drygt fyrfaldig nivåökning trots att hälften så många fyllningar. Slutsatsen blir att det sönderborrade amalgamet står för en mycket stor del av den extra belastning som patienten utsätts för då man tar bort amalgamet. Kofferdammduken hade en tydlig effekt. Man hade en lätt ökning i urinvärdena för gruppen som hade gummiduk och en lite större ökning för dem som inte hade duk. Men känne Figur 9. Användning av gummiduk för att minska exponeringen för kvicksilver vid borttagning av amalgamfyllningar. 40
12 Figur 10. Koncentration av kvicksilver i blodplasma hos patienter som fått sina amalgamfyllningar avlägsnade med skydd av gummiduk (heldragen linje) och utan (streckad linje). Den översta raka linjen visar genomsnittsnivån för kloralkaliarbetare, linjen nedanför visar genomsnittsnivån hos personer som tuggat nikotintuggummi. tecknande för värden i både plasma och urin är att om man tar bort amalgamfyllningen kommer man på längre sikt ner till ungefär samma nivå. Figur 10 visar mätresultatet i blodplasman hos patienterna. Det blev en betydligt större ökning då man inte använde gummiduk. Den raka jämförelselinjen närmast ovanför kurvorna kommer från en undersökning av personer som tuggade nikotintuggummi i genomsnitt 5,6 timmar per dygn, uppemot 15 timmar. Det fanns ett ganska stort antal amalgamytor hos dessa personer, i genomsnitt 36 vardera, som mest 81. I diagrammet ser man att tuggummituggarnas nivåer ligger betydligt högre än vad man kunde få när man borrade bort amalgamfyllningarna. Ett lite bekymmersamt faktum var att den tugggummituggare som exponerades mest och fick högst plasmavärde faktiskt låg på samma nivå som svenska kloralkaliarbetare (det översta strecket på figuren), vilket visar att man kan nå relativt höga kvicksilvernivåer om man har mycket amalgam och extrema tuggummivanor. Kvicksilvernivåerna i urin står ganska stilla under den första månaden efter en bortborrning av amalgam för att sedan börja sjunka, se Figur 11. Det kvicksilver som går ut den här vägen kommer från njurarna som är en depå, så man har inte samma direkta effekt som på kvicksilver i plasma utan det tar lite tid innan nivåerna går ner. Också i den här figuren har vi lagt in jämförvärden för kloralkaliarbetare och nikotintuggummituggare. En WHO-rapport från 1991 säger att vid 20 till 60 nanomol kvicksilver per millimol krea 41
13 Figur 11. Kvicksilvernivåer i urin för kloralkaliarbetare (översta strecket), patienter som tuggar nikotintuggummi (strecket under), patienter som fått sina amalgamfyllningar borttagna utan gummiduk (streckad kurva) och med gummiduk. tinin kan man få ökad förekomst av vissa lättare förgiftningsgifteffekter som inte syns kliniskt hos patienterna men som kan upptäckas med hjälp av mätningar hos vissa speciellt känsliga individer. Bekymmersamt är faktiskt att den person i nikotintuggummituggargruppen som låg högst hamnade över denna nivå, vilket innebär att vissa människor kan få i sig relativt stora doser kvicksilver om de tuggar tuggummi intensivt under lång tid. Allergier slutligen ser vi ganska ofta hos de patienter som remitteras till oss, vanligen då i form av lichenoida förändringar som på Figur 12. Här har slem Figur 12. Allergiskt betingade s.k. lichenoida förändringar kan uppkomma där amalgamfyllningar legat mot munslemhinnan. 42
14 hinnan varit i direkt kontakt med amalgamfyllningarna. Om man byter ut sina fyllningar blir resultatet en nästan total utläkning. Sammanfattningsvis förstår jag nog att Sverker kommer att fråga om amalgamet är ofarligt, men det går inte att säga utan det är fortfarande ett ganska oklart område. En del frågor har vi betat av, men det är svårt att kunna säga att amalgam är ofarligt för alla människor i alla tänkbara situationer. Det är nog inte så, men däremot tror jag väl att det stora flertalet tål sitt amalgam. Sverker Olofsson: Jag får faktiskt en känsla när jag lyssnar på dig att det tasslas lite runt amalgamfrågan. Du har ju en underton av pitemål, och alla som pratar pitemål låter ju så snälla, men jag får ändå en känsla av att du vill säga så här att det är mycket, mycket ofarligare än de som blir sjuka egentligen tycker. Anders Berglund: Många tål sitt amalgam, men sedan har vi ett antal personer som anser sig sjuka av amalgam och som kan bli bättre av att ta bort fyllningarna. Vissa blir bättre, andra blir sämre och en tredje grupp händer det ingenting med. Vilka mekanismer som styr att folk blir bättre eller sämre känner vi inte riktigt till ännu. Sverker Olofsson: Men när du säger att man har fler symtom efter fyllningsbyte men känner sig bättre då är det väl inte bara tänderna det handlar om utan även andra saker? Anders Berglund: Vi har sett att det finns andra faktorer i det här och det är inte så konstigt. Det är som med mycket annat, t.ex. att ett byte av arbetsplats kan ha ganska god effekt på den allmänna hälsan. Vi ställde en fråga om hur allmänhälsan var, hur folk mådde rent generellt. Kontentan var att om man lade ribban på att patienten skulle känna sig bättre, då blev det en positiv effekt av fyllningsbytet. Däremot fanns inget samband mellan fyllningsbyte och att bli helt bra. Många patienter har kvar de flesta av sina symtom, men de känner sig bättre. Sverker Olofsson: Vi kommer säkert att prata mycket mer om det här senare men jag tänkte en sak till. Jag har noterat att när man går till tandläkaren och, som i mitt fall, ska byta någonting eller laga en gräns mellan en fyllning och en tand, då frågar alltid tandläkaren Vad vill du ha för fyllning, 43
15 plast eller amalgam? eller någonting liknande. Då svarar man att Hur i fridens dar, det måste ju du veta och då blir det plast. Varför? Anders Berglund: Jag tror att det till stor del beror på att tandläkaren inte vill ta debatten, och det finns ingen anledning heller eftersom det finns andra material att ta till. Plastmaterialen har blivit mycket bättre än tidigare. Dock vet vi fortfarande väldigt lite om effekterna av plaster. Vi vet inte ens vad de innehåller. Sverker Olofsson: Det ska vi ta upp när vi pratar vidare, men en fördel med plasterna är ju att de i alla fall är snyggare. Anders Berglund: De är snyggare, helt klart. 44
Anna Lindh ville totalförbjuda kvicksilver redan 1997
Faktaruta: Amalgamets historia Då många på 1800-talet inte hade råd att betala för guld i tänderna fanns behovet av att utveckla något billigare fyllningsmaterial. Det var här det moderna amalgamet presenterades
Läs merTandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård
Kräver giftfri tandvård Tandvårdsskadeförbundet (6000 medlemmar) Medlemsorganisation (HSO) Startade 1978 Information/rådgivning Amalgam & andra dentala material Sanering vid överkänslighet Sjukvård vid
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material
Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merPå bettet hela livet. om odontologisk vetenskap i Umeå. En Bok från forskningens dag 2006 Medicinska fakulteten
Forskningens dag 2006 På bettet hela livet om odontologisk vetenskap i Umeå En Bok från forskningens dag 2006 Medicinska fakulteten Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen
Läs merMot. 1981/82 350-353. Motion 1981/82:350. Marianne Karlsson sjukvården vid tandskador
Motion Mot. 1981/82 350-353 1981/82:350 Marianne Karlsson sjukvården vid tandskador Mycket få människor, även bland tandläkare och läkare, tycks verkligen vara kunniga om vilken stor betydelse som tandröta
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merEFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer
EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid
Läs merÄldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt
Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012
Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merLösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merLättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1
Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merInnehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!
Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Clarityn 1 mg/ml sirap loratadin
Bipacksedel: Information till användaren Clarityn 1 mg/ml sirap loratadin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Ta alltid
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Källa: FASS Bipacksedel: Information till användaren Clarityn 10 mg Tabletter Loratadin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merPilotstudie Kedjetäcket
Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i
Läs merTill dig som fått Lantus
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.
2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Clarityn 10 mg tabletter loratadin
Bipacksedel: Information till användaren Clarityn 10 mg tabletter loratadin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merASTA-dagarna Astma-allergi-KOL 2019 Emma Ekenstråle Övertandläkare Orofacial medicin- och sjukhustandvård/östra/kungälvs sjukhus
ASTA-dagarna Astma-allergi-KOL 2019 Emma Ekenstråle Övertandläkare Orofacial medicin- och sjukhustandvård/östra/kungälvs sjukhus Orala biverkningar av mediciner: Muntorrhet Karies/hål i tänderna Svampinfektion
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och hälsa
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2003-09-30 LS 0307-2144 Handläggare: Hans Hellström Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs mer31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner
31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller
Läs merFrågestund och diskussion
Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Tanken är nu att vi ska fortsätta de här resonemangen och, framför allt, ställa frågor. Jag ska ta mig friheten att själv börja med det första anförandet, Svante
Läs merUtvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.
Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Hydroxyzinhydrochlorid EQL Pharma 25 mg filmdragerade tabletter datum 7.1.2014, version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merKULEVA -hjälp Till hälsa och lärande
KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i
Läs merPensionärer om sin munhälsa och tandvård
2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av
Läs merPatientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Läs merPojke + vän = pojkvän
Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna
Läs merTill dig som fått Toujeo
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merSlå hal på myterna om tandvård
Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,
Läs merPATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt
PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merHästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar
tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till
Läs merär en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.
VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merPatientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merEn uppföljningsstudie av patienter från Stockholms län som remitterades till tidigare Amalgamenheten vid Huddinge sjukhus
Amalgam och hälsa En uppföljningsstudie av patienter från Stockholms län som remitterades till tidigare Amalgamenheten vid Huddinge sjukhus Antonis Georgellis, Pirjo Savlin, Lena Hillert, Eva Thunberg,
Läs merUtskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning
Utskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning Läs produktresumén för läkemedlet noga innan du förskriver Bupropion Sandoz till en
Läs merApotekets råd om. Gaser och orolig mage
Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merBotad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder
Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar
Läs merALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson
ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merBurken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant
Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merMotion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar
MOTION 2009-10-13 Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Myalgisk encephalomyelit (ME), kroniskt
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merPatientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)
Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merHastigheten på kroppens alkoholförbränning
Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merOrt: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:
MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina
Läs merArbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs mer