Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Relevanta dokument
Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Jämställt regional utveckling?

229 miljoner kronor till projekt i Östra Mellansverige!

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) Jelica Ugricic, ordförande

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Strukturfondspartnerskap och regionalfonden

Regionalfonden Västsverige

129 miljoner kronor till projekt i Östra Mellansverige!

Europeiska socialfonden

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

EU-program

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

146 miljoner till projekt i Östra Mellansverige!

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

Socialfondsprogrammet

Europeiska socialfonden 60 år

Europeiska socialfonden

Guide till EU-stöd i Skåne

EU:s Strukturfondsprogram

Märtha Puranen Tillväxtverket

4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utlysning för Västsverige Insatser för nyanlända

Europeiska regionala utvecklingsfonden relaterat till andra EU-program i Sverige

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Europeiska socialfonden

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Utlysning för Sydsverige

Ett trettiotal rekommendationer

EU-stöd, Program & fonder

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Näringsdepartementet i rollen som användare och beställare i relation till Nyps

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör

Företagsfrämjande på lika villkor

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Kennet Johansson. ESI-fonderna Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

20 Bilagor kort om programmen

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Svensk författningssamling

Regionalfonden Västsverige Möte med strukturfondspartnerskapet 3 juni 2016

Europeiska och regionala prioriteringar

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Avser förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en ansökan ska kunna få stöd

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Stockholm län

Europeiska socialfonden

Förändra, förbättra och förstärka!

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Landsbygd på lika villkor!

Bilaga 1. Fastighetsbranschens efterfrågan på arbetskraft. En bilaga till huvudrapport genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd.

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län Arbetsmaterial

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden

Regeringens proposition 2009/10:73

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Regional innovation Endast för de resursstarka?

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND ???

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Portföljanalys 2017:1 Småland och Öarna

Uppdrag att göra en omvärldsanalys och att lämna ett förslag till nationellt socialfondsprogram för perioden

Producerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Västsverige

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

För ett jämställt Dalarna

Europeiska socialfonden

Transkript:

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1

De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till ekonomisk och social sammanhållning. Det främsta instrumentet för detta utgörs av en tredjedel av EU:s budget genom strukturfonderna. Sverige omfattas av strukturfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska Socialfonden (ESF). Åtta svenska regionala strukturfondsprogrammen arbetar med konkurrenskraft och sysselsättning Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Östra Mellansverige Stockholm Västsverige Småland och öarna Skåne-Blekinge 2

Åtgärdsdokumenten Fördjupning av regionernas operativa program som anger vilka insatser som ska stödjas och hur organisationen ska utformas. Åtgärdsdokumenten beskriver insatser och aktiviteter inom olika insatsområden. Ska användas i daglig hantering, som stöd vid beredning och urval av insatser. Urvalskriterier för bedömning av projektansökningar anges, bland annat de horisontella kriterierna jämställdhet, miljö samt integration och mångfald. Horisontella kriterier ska behandlas i projektansökningar. 3

Jämställdhet och genus Tillväxtverkets definition: Med jämställdhet menas att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller t.ex. makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor och utbildning. I den här jämförelsen har vi studerat Kvantitativ jämställdhet: Att kvinnor och män till samma grad finns representerade inom olika delar av samhället. Mål formuleras i termer som andel/antal kvinnor och män. 40/60 Kvalitativ jämställdhet: Inkluderar det som brukar kallas ett genusperspektiv. Innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället Att ifrågasätta det som upplevs som självklart eller naturligt". Det kan gälla olika förväntningar på män och kvinnor eller bilder av vad som är manligt respektive kvinnligt. 4

Andra analyser och rapporter Enligt Vinnovas rapport har fokus på jämställdhet i regionala tillväxtprogram varit bristfällig: Kartläggningar som gjorts av de regionala tillväxtavtalen och senare de regionala tillväxtprogrammen har visat på stora brister beträffande jämställdheten, både med avseende på vilka som deltagit i utformningen av det regionalpolitiska tillväxtarbetet och hur jämställdhetsfrågor (inte) har hanterats. När jämställdhetsfrågor tagits upp i RTP har det handlat om särskilda (tydligt avgränsade) satsningar på kvinnor i särskilda spår som knappast tyder på att strategin jämställdhetsintegrering fått något genomslag. Hedlund om Örebro läns arbete med EU:s strukturfondsprogram 2006: Menar att strukturfondsprogrammet värnar om traditionellt maskulina näringslivssatsningar genom sin betoning på innovation, entreprenörskap, företagande och ekonomisk tillväxt vilket har lett till att man förbisett kvinnors innovationer och företagsmöjligheter. Ökad fokus på horisontella kriterier tros kunna leda till mer genus- och jämställdhetsmedveten politik. 5

Vad visar åtgärdsdokumenten? Flertalet åtgärdsdokument beskriver kvantitativa mål för ökad jämställdhet: Antal skapade arbetstillfällen Antal startade företag Antal projekt Antal företag som är involverade i projekten Minska den sektoriella segregationen på arbetsmarknaden Hälften använder 40/60-regel för könsfördelning (oavsett åt vilket håll) 6

Vad visar åtgärdsdokumenten? Alla projektansökningar ska behandla horisontella kriterier men prioriteringsskillnader finns. Svårigheter att integrera horisontella mål i projekten: Ofta drivs arbetet med frågor om miljö, jämställdhet samt integration och mångfald vid sidan om ordinarie insatser. Fokus på företagande, entreprenörskap och innovation. Statistiska skillnader identifieras, exempelvis färre kvinnor som företagare och brister i att tillvara kvinnors potential som företagare: Att arbeta för bättre jämställdhet är nödvändigt för att minska obalansen på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen är lägre för kvinnor än för män. Jämställdhet ska i första hand främjas genom strukturpåverkande åtgärder och endast undantagsvis genom riktade åtgärder till kvinnor och män. Det är viktigt att de företrädare för näringslivet som lyfts fram som förebilder är såväl kvinnor som män, inrikes som utrikes födda, gamla som unga samt har varierande utbildnings- och erfarenhetsmässig bakgrund 7

Vad visar åtgärdsdokumenten? Kvalitativa aspekter som medel att nå kvantitativa mål: Riktade insatser som syftar till att främja positiva attityder till företagande bland kvinnor och utlandsfödda bör särskilt stödjas. Särskilda insatser ska vidtas i projekt som stärker kvinnors position på arbetsmarknaden ( ) Dessutom ska särskild fokus läggas vid projekt och åtgärder som inkluderar kompetenshöjande insatser gällande jämställdhet och genus. Insatser för att främja kvinnors eller invandrares företagande i regionen Programmets genomförande ska medverka till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster samt insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Det viktigt att inspirera och underlätta för kvinnor att starta företag. Insatser krävs för att bryta det könsuppdela utbildningssystemet som bildar underlag för den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stimulera kvinnor att starta eller ta över företag. 8

Vad visar åtgärdsdokumenten? I ett åtgärdsdokument försöker författarna integrera jämställdhetsperspektiv kvalitativt genom att precisera frågor för projektansökarna att besvara: Hur påverkar projektets syfte och mål kvinnor och mäns villkor och möjligheter på sikt? Vilka kunskaper och vilken kompetens finns kring jämställdhet i projektorganisationen? Hur tänker man arbeta för att höja kunskapsnivån? Hur har projektet verkat för att göra en jämställd resursfördelning? Hur är kvinnor respektive män representerade i projektets styrgrupp, arbetsgrupp, medarbetare, i målgruppen etc.? Hur har man tagit hänsyn till jämställdhet vid rekrytering till projektet? Hur kommer projektets effekter att påverka jämställdheten? Medverkar projektet till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden? 9

Tack! 10