Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap

Relevanta dokument
Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Workshopledare Madeleine Sundell

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barn som riskerar att fara illa

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter


Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Det försummade barnet

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnmisshandel ur ett historiskt perspektiv - tillbakablickar och tankar om framtiden

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Mänskliga rättigheter i klassrummet

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Barnmisshandel. Björn Tingberg Leg ssk, med dr. Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barn utsatta för våld i Sverige

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Anmälan När, hur och sen då?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Definition av våld och utsatthet

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

Barnkonventionen i korthet

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Alla barn har egna rättigheter

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Förebygga och upptäcka

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

Våld löser inget! SAMMANFATTNING AV EN NATIONELL KARTLÄGGNING OM VÅLD MOT BARN. Åsa Landberg, Carolina Jernbro och Staffan Janson

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

LIKABEHANDLINGSPLAN

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Utbildning BHV juridik

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Kort om Barnkonventionen

Våld i nära relationer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Våld i nära relationer

Transkript:

Barnmisshandel Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap 2015-05-06

Barmisshandelns historia Barnamord Slaveri Barnarbete Lindning av spädbarn Aga som uppfostringsmetod

När barnmisshandel uppmärksammades Ambroise Tardieu (1818-1879) - professor i rättsmedicin vid Paris universitet 1946 - Röntgenläkaren John Caffey rapporterade om blödningar i hjärnan och skelettskador hos små barn som han misstänkte var orsakade av misshandel Henry Kempe skapade begreppet battered child syndrome i början av 1960-talet Anders Frisks artikel i Läkartidningen 1964 fick regeringen att reagera - begärde år 1966 en utredning om förekomsten av barnmisshandel och tänkbara förebyggande åtgärder

År 1979 förbjöd Sverige, som första land i världen, all kroppslig bestraffning. Följande tillägg infördes i Föräldrabalken (6 kap. I ): Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Attityder till kroppslig bestraffning av barn och beteende hos svenska föräldrar 1960-2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Anti-aga lagen 1979 Positiva till aga Agade förskolebarn

Vad är barnmisshandel? Kommittén mot barnmisshandels definition av barnmisshandel innefattar fall när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov (SOU 2001:72).

Barn som far illa När barnets hälsa och personliga utveckling riskerar att skadas Det kan handla om: Fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse inom familjen Allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga familjen Eget beteende: missbruk kriminalitet och annat självdestruktivt beteende Hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga

Typer av försummelse Medicinsk Fysisk Utbildning Tillsyn Emotionell/ psykisk Miljömässig Försummelse Exempel (Socialstyrelsen, 2013) Vid medicinsk försummelse tillgodoses inte barnets behov av hälso- och sjukvård samt tandvård (t ex i form av de hälsobesök som erbjuds av barnavårdscentralerna, elevhälsan och tandvården). Det kan också vara att barnets medicinska vård inte sköts, som till exempel insulininjektioner vid diabetes, astmabehandling vid astma Fysisk försummelse (vanvård) kan vara brister i hygien, inklusive mun- och tandhygien, kost, omvårdnad eller årstids- och åldersanpassade kläder, inte ge barnet möjlighet till vila och sömn Barnets behov av vägledning och fostran, att lära sig sociala regler, gå i skolan och få utbildning tillgodoses inte Barnet får inte tillräcklig tillsyn för sin ålder (t ex bad utan tillsyn, lämnad ensam hemma i förskole- eller lägre skolålder) vilket kan leda till fysiska skador/dödsfall Emotionell försummelse innebär att barnets behov av kärlek, uppmärksamhet, bekräftelse och tillhörighet inte tillgodoses När barnets behov av en trygg fysisk miljö (t ex tryggt och säkert bostadsområde) inte tillgodoses

Förekomst av barnmisshandel i Europa Mer än 18 miljoner barn utsätts för barnmisshandel bara i Europa! 854 barn dör varje år till följd av banmisshandel 29 procent utsätts för psykisk misshandel 23 procent utsätts för fysisk misshandel Drygt 13 procent av flickor och nästan 6 procent av pojkar utsätts för sexuella övergrepp Många barn utsätts för försummelse/vanvård men svårt att uppskatta WHO Europa 2013

Förekomst av barnmisshandel i Sverige Witnessing intimate partner violence (6.4%) Physical abuse (17.7%) Severe Neglect (2.4%) Psychological maltreatment (10.9%) Carolina Jernbro Karlstad University, Institution for Health Sciences

Barnamord i Sverige https://www.youtube.com/watch?v=839ataf-wle 4-5 barn dör varje år till följd av barnmisshandel

Sigtuna - En 30-årig mamma dödade sina två söner, fyra och åtta år gamla, genom dränkning hösten 2011. Kvinnan erkände morden. Hon dömdes för mord till sluten rättspsykiatriskvård med särskild utskrivningsprövning och utvisning på livstid. Motala - En treårig flicka dödades av sin mamma i mitten av juni 2013. Mamman har erkänt att hon satte fast fentanylplåster på barnets kropp, vilket senare orsakade barnets död. Kvinnan dömdes senare till rättspsykiatrisk vård. Umeå - En 53-årig pappa dödade sin sjuårige son med 17 knivhugg. Mannen erkände mordet. Han dömdes till 18 års fängelse (2011). Nyköping - I augusti 2012 knivskar en mamma sin nyfödde son till döds i hemmet. Kvinnan har erkänt brottet och dömdes i oktober samma år till rättspsykiatrisk vård. Uddevalla - En 48-årig pappa dödade sin tvååriga dotter genom strypning. Han erkände brottet och dömdes till rättspsykiatrisk vård (2010). Surahammar - En 32-årig man knivdödade sin sambo och hennes femåriga dotter. Mannen erkände gärningarna och dömdes av Västerås tingsrätt till livstids fängelse (2008). Linköping - I mars 2009 dödade en 33-årig mamma sin tvåårige son genom att dränka honom i badkaret. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk vård. Vällingby - En kvinna tog sin tre månader gamle son och hoppade ut över ett broräcke. Sonen avled omedelbart. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk vård (2012).

Barnkonventionen FN:s Konvention om Barnets Rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 20e november 1989. 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag

Barnkonventionen Innehåller fyra huvudprinciper som är vägledande för hur helheten ska tolkas: Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn och att alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i första rummet vid åtgärder som rör barnet. Artikel 6 - varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Artikel 12 - barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få de frågor som rör honom/henne beaktade.

Artikel 19: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande (Regeringskansliet 2006).

Konsekvenser av barnmisshandel Långvariga hälsokonsekvenser (Gilbert et al. 2009)* Fysiska skador Psykisk ohälsa Drog- och alkoholproblem Fetma Kriminellt beteende *Burden and consequences of child maltreatment in highincome countries http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s014067360 8617067

Barnmisshandel och livskvalitet

Avslöjande bland ungdomar utsatta för allvarlig/frekvent fysisk misshandel 52 har berättat om misshandeln för någon Vem har du berättat för? % (n) (n=179) Syskon/vän 37.5 (66) Endast 24% upplevde att Förälder eller annan släkting 18.2 (32) avslöjandet ledde till Personal inom skola, socialtjänst 11.4 (20) polis eller liknande hjälp/stöd BRIS 9.7 (17)

Avslöjande och upplevt stöd Hinder för att avslöja Otillräckligt stöd från vuxna Positiva stödinsatser Lojalitet till föräldrarna Avsaknat barnperspektiv Stöd från kurator och BUP Saknar tillit till vuxna och professionella Rädsla för att inte bli trodd Hopplöshet Skuldbelägger sig själva Normalisering Otillräckliga bevis Otillgänglig socialtjänst och polis Motvilja att agera Stöd från socialtjänst Förövare straffad

Ibland gör jag dumma saker som att höja rösten åt mina föräldrar eller skrika på dom så att en gång i april (2011) fick stark örfil av min pappa. Att jag blev hörselskadad. Jag har inte berättat för min mamma och pappa att jag blev hörselskadad så att dom inte ska må dåligt.

Jag har berättat för socialen att min pappa dricker och att han blir allvarligt arg men de gör inget. De tycker bara att han har rätt

Jag har en kurator på skolan som jag ofta går till. Hade det inte varit för henne hade jag nog varit död nu

Fallet Louise Missbrukande föräldrar Bevittnat våld Skilsmässa Bo hos psykisk sjuk pappa med ett allvarligt missbruk (permission från sluten psykvård) Utsatt för grova sexuella övergrepp och annan misshandel Problem i skolan stor skolfrånvaro (samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar inte Louise faller mellan stolarna ) Bo i husvagn och bil

Tack för mig & lycka till!