Synpunkter på Nordisk Miljömärknings reviderade krav för möbler och inredningar -remissversion

Relevanta dokument
Nedatående synpukter hänvisar till basmodulen för pappersprodukter om inget annat nämns i texten.

Synpunkter på Nordisk Miljömärknings reviderade krav för mjukpapper - remissversion

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Det svenska PEFC-systemet består av:

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Revisionsrapport. Dokumentgranskning ingår. Siljan Skog Spårbarhetssystem

TRÄ MED OMTANKE. Spårbarhetscertifiering för träindustrin

WWFs arbete utifrån EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter:

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

Sweden Forest & Trade Network. Handbok för företag som vill se över sina inköp av trä och papper

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Bodel Norrby. Sundsvall 22 mars 2011

Skogscertifiering i Europa och globalt

PEFC INTERNATIONAL STANDARD PEFC ST 2001:2008 Requirements for PEFC scheme users

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Anskaffning av virke och fiber samt skogsbruk

FSC-certifierade produkter från SCA

Forest Stewardship Council

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Spårbarhetscertifiering (COC) enligt FSC en teknisk handledning för tillverkare och leverantörer

Skogscertifierade produkter från SCA

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Footprints in the forest FSC långt före konkurrenterna

SKOGSKONFERENS Konferens gällande nyheter och uteckling inom FSC och spårbarhet, EUTR, FLEGT & internationell lagstiftning.

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Ett mer hållbart val.

Siljan Skog AB. Revisionsrapport. Omcertifiering

PEFC - ett ansvarsfullt val. PEFC Finland Auvo Kaivola PEFC-skolningstillfällen Hösten 2015

Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4

Heminredning till lågt pris men inte vilket pris som helst

NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

AB HILMER ANDERSSON HÅLLBARHETSRAPPORT 2017

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

FSC-certifierade produkter från SCA

Att satsa på miljön är att satsa på livet

PEFC En analys. Sammanfattning WWF Diskussionspapper Januari Nancy Vallejo Pierre Hauselmann Pi Environmental Consulting

Stockholm den 19 oktober 2015

Miljökravsmodul: Byggvaror (Construction Products) - anskaffning

CERTIFIERING FSC och PEFC

WWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV )

MALMÖ STADS SÄRSKILDA MILJÖKRAV. Bilaga till förfrågningsunderlag 1. FLAMSKYDDSMEDEL

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Golv från Almedalsgolv listade hos miljöbedömningssystem

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Protokoll från det 9:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Stockholm den 17 september 2015

Statistiska centralbyrån

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Yttrande över remiss gällande Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

PEFC skogscertifierings terminologi

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

Tjänsteskrivelse. Remiss från Justitiedepartementet - Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62) STK

Svanenmärkta. hem. peabbostad.se

WWFs yttrande på Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen 30 samt process och bakgrundsrapport

Sätt att genomföra skogscertifieringen

byskogsbruk i Bolivia

Världsnaturfonden WWF:s synpunkter på Remiss av förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen -

T3 Kravspecifikation Upphandling: 2014 Tryckeritjänster Diarienr: Ansvarig: Susanne Lantto

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB

Gröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Indisputable Key Demonstration av industriell tillämpning. Sveaskog Setra Malå sågverk Norsjö Trä

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Med/utan femsidigt plastemballage eller enligt kundens önskemål.

Världsnaturfonden WWF lämnar härmed ett förslag till ny lydelse för 28 i jaktförordningen.

Jordbruksverket Jönköping

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Allmän information om grunderna i FSC spårbarhetscertifiering. 1 Grunderna i FSC spårbarhetscertifiering Mars 2012 Version Version 1.

PEFC Skogscertifiering

ANVÄNDARGUIDE. FÖR PEFCs LOGOTYP OCH MÄRKNING

Uppförandekod (Code of Conduct)

Ändringar i FAR:s rekommendationer och uttalanden avseende revisionsberättelsens utformning (RevR 700, RevR 705, RevR 701 m fl)

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Mål och principer för det nordiska miljömärket Svanen

Styrelseprotokoll nr 68 Svenska PEFC Ek. för

Yttrande över slutbetänkande Framtidens biobanker (SOU 2018:4)

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

myter om papperstillverkning och miljö

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer

vårt tack till naturen

Transkript:

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: +46 8 624 74 24 Fax: 08 85 13 29 per.larsson@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Nordisk Miljömärkning, att. Catrhrine Westerlind Ulriksdal den 8 oktober 2010 Synpunkter på Nordisk Miljömärknings reviderade krav för möbler och inredningar -remissversion Världsnaturfonden WWF väljer att bara kommentera de krav i det föreslagna dokumentet som berör krav på trävåran då detta är ett område där WWF har omfattande erfarenhet globalt och i Sverige. Vi välkomnar att det finns den uttalade ambitionen att skärpa kraven på trävara i det aktuella dokumentet. Det finns dock flera svageheter och brister i de föreslagna kraven som gör det tveksamt om om denna ambition har förverkligats i kriterierna som helhet 1. Kriterier för skogscertifieringstandarder och system som Svanen accepterar En grundläggande brist är att Svanen under närmare 10 år har tillämpat.mycket allmänna och enligt vår bedömning i praktiken svaga kriterier för vilka skogscertifieringsystem som accepteras för Svanenmärkta produkter. Dessa kritiserades av såväl Världsnatufonden som andra miljöorganisationer i början av 2000-talet. Den praktiska tillämpningen av dessa är också klart problematiskt då Svanen inte öppet och transparent redovisar vilka skogsbruksstandarder eller system man godkänner eller på vilka grunder de har godkänts. Flera studier har publicerats som jämför t ex FSC och PEFC-certifiering. En sådan omfattande studie genomfördes t ex av WWF International 2008 se: http://assets.panda.org/downloads/2008_11_17_final_fcag_assessment_.pdf http://assets.panda.org/downloads/2009_01_27_final_fcag_summary.pdf (Sammanfattning) Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Plusgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746

Slutsatsen är att det finns mycket stora skillnader mellan de olika skogscertifieringssystemen och därmed deras möjlighet att bidra till ett ansvarsfullt skogsbruk. Vi noterar att Svanen egentligen inte har reviderat eller utvärderat de krav man ställler på certifierat virke i detta och andra kriteriedokument. Detta är ett klart problem och försvagar tydligt Svanens trovärdighet för denna och andra produktgrupper baserade på träråvara. WWF föreslår att Svanen genomför en tydlig utvärdering och revision av de generella minimikrav Svanen som tillämpas för certifierat skogsbruk. 2. Krav på spårbarhet Det finns en oklarhet på flera ställen i dokumentet ifall kraven på certifierad råvara 50% respektive 70% avser innehållet i den specifika produkten eller om det även kan utgöras av sk voymkrediter för aktuella produkgrupper som idag antagligen är det vanligaste sättet att hantera spårbarhetscertifierd råvara. Beskrivningen av FSC s Mixed Sources märkning överst på sidan 12 i bakdokumentet är felaktig och delvis missvisande och förstärker dessa oklarheter i kraven. Dokumentet bör så att det tydligt på denna punkt. WWF ser det även som en självklarhet att kriterina bör ställa uttryckliga krav på att licebnsinnehavaren skall ha ett spårbarhetscertifikat för att kunna spåra och tydligt redovisa mängd certifierad råvara som används i produktionen till Svanenmärkta produkter. Detta skapar också en betydligt större säkerhet och minimerar risker för missförstånd och subjektivitet vid utvärderinegn av licensansökningar. 3. Nivåkrav för certifierad råvara & undantagsmöjlighet WWF stödjer förslaget att ta bort dispensmöjligheten för certyifierat råvara. Vi ser idag inga som helst skäl att ha kvar denna. De föreslagn kravnivåernanivåerna som differentierar mellan olika typer av trädslag 50% respektive 70% är inte väl underbyggda och skapar märkliga gränsdragningsproblematik. Det är oklart vilket typ av analys som ligger bakom denna differientering. Även för många typer av lövträd finns det idag en god tillgång på certifierad råvara. WWF föreslår tydligt att kraven inte differientieras och att en hög andel tillämpas obereonde av trädslag minst 70% certifierad råvara.

Vi kan vidare inte förstå bakgrunden till varför detta krav inte tillämpas för träfiberskivor. Det finns idag en god tillgång till sådana certifierade produkter och vi förslår därför att alla skivprodukter omfattas av kravet på certifierad råvara. 4. Krav att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källlor WWF välkomnar att Svanen försöker utveckla mer omfattande krav för att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källor i miljömärkta produkter. Vi noterar dock att den lista på oönskat urspung är relativt begränsad och saknar flera av de kategorier som idag tillämpas av allt fler företag och exemeplvis även FSC s Controlled Wood standard. Noteras bör även Miljöstyrningsrådet i Sverige nyligen har beslutat om likartade krav.. Dessa har även tydligare formuleringar kring vad producenten bör göra.miljöstyrningsrådets krav baserar sig på en omfattande analys och bakgrundsrapport som finns tillgänglig på deras hemsida såväl på svenska som engelska se:http://www.msr.se/documents/rapporter/msr_2009_e3_en.pdf WWF föreslå förändringar av krav K2: Licensinnehavaren skall tillämpa nedskrivna och robusta procedurer för att säkra trä- eller fiberråvarans ursprung. Råvaran skall härröra från skogsbruk som uppfyller alla villkor nedan: 1. Har legal ägande/nyttjand rätt. 2. Följer nationellt och lokalt gällande lagar och bestämmelser beträffande brukande, miljö, arbete och välfärd, hälsa och säkerhet, samt andra parters nyttjanderätt. 3. Betalar relevanta skatter och avgifter som är kopplade till brukandet. 4. Följer CITES 1 bestämmelser. Licensinnehavaren skall spåra och kontrollera råvarans ursprung för att undvika att råvaran kan kopplas till: 1. Brott mot mänskliga rättigheter 2 eller att traditionella rättigheter kränks 1 Gäller enbart vissa trädarter, se www.cites.org/eng/disc/species.shtml 2 ILO s kärnkonventioner nr: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182.

2. Hot mot områden med höga bevarandevärden (eng. High Conservation Values) 3 3. Skogar och andra naturliga ekosystem som konverteras till annan markanvändning. 4. Råvara från genetiskt modifierade träd eller växter Skrivningen är dels en harmonisering till Miljöstyrningsrådets krav and andra krav som t ex FSC Controlled Wood-standard vilket bl. a. innehåller tydligare referenser till internationellt etablerade definitioner som High Conservation Value (Forest)- konceptet. En viss förenkling av dessa krav har dock skett i ovanstående förslag. Detta innefattaräven krav att råvaran inte skall komma från skogsbruk med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och inte heller från områden/virke med avskogning och omförning av skog till annan markanvändning. Dessa kategorier anser vi vara mycket viktiga för råvarukravens trovärdighet och som idag redan tillämpas av en mängd aktörer i Norden och Sverige WWF noterar vidare följande skrivning i bakgrundsmaterial till remissen sidan 26 & sidan 27 Begrunnelse för endring av K7 : Om en produkt kommer från skogsbruk som är certifierat enligt en godkänd skogsstandard och har dokumenterats tidligere behöver inte detta krav dokumenteres... Nordisk Miljømerkning anser eksempelvis FSC eller PEFC controlled wood certificering og Chain of Custody (CoC) sertifisering som eksempler på systemer til underbygning av sporbarhet på fiberråvare.. Detta är delvis ett vilseladande påstående. Flera av de kategoerier som man enligt de förslagna kriterierna skall exkludera enligt K2 utesluts exempel varken i PEFC s skogsbruksstandarder eler spårbarhetsstandarder. Detta innebär exempelvis att en PEFC-certifierad produkt mycket väl kan komma från ett område där skogar med höga bevarndevärden skadas eller där GMO-träd ansvänds. Flera omfattande rapporter och analyser har publicerats som tydliggör dessa skillander i krav. Vi refererar exempelvis dels till ovannämnde rapport från Miljöstyningsrådet samt en omfattande studie som konsultföretaget ProForest har gjort på uppdrag av Tetra Pak - se: http://www.tetrapak.com/environment/forestry_and_fsc/forestry_guideline/pages/relateddocuments.aspx. Annex 3. 3 Se www.hcvnetwork. org, för mer information se Miljöstyrningsrådets underlagsrapport kap. 6.3.

WWF föreslår att kriteriena förtydligas med en upplysning att kravet K2 inte automatiskt uppfylls för all certifierad råvara eller certifierade spårbarhetssystem. Svanen bör dock ge tydligare vägledning kring vilket praxis man tillämpar för bedömning av kriterier och dess uppfyllnad samt använda den information och vägledning som bl a finns i ovanstående dokument. 5. Råvarukrav för pil och bambu WWF välkomnar att kriterina även innehåller grundläggande krav för denna typ av råvarur vilket vi ser som logiskt och motiverat. Även råvara av rotting borde dock föras till denna katergori då den förekommer i möbelproduktion och har stor betydelse för hur skogsresurserna sköts i måmnga länder i Asien. Svanen blr framöver även stäla mer omfattande skogsbrukskrav för dessa råvaror vilket bör nämnas som ett utpekat målområde för nästa revsion under punkt 6 (Nya kriterier) Per Larsson Skogshandläggare & och ansvarig för trä- och pappersfrågor

Ulriksdal den 8 oktober 2010 Synpunkter på Nordisk Miljömärknings reviderade krav för utemöbler och lekredskap -remissversion Världsnaturfonden WWF väljer att bara kommentera de krav i det föreslagna dokumentet som berör krav på trävåran då detta är ett område där WWF har omfattande erfarenhet globalt och i Sverige. Vi välkomnar att det finns den uttalade ambitionen att skärpa kraven på trävara i det aktuella dokumentet. Det finns dock flera tydliga svageheter och brister i de föreslagna kraven som ger det tveksamt om om denna ambition kan förverkligas i kriterierna som helhet 1. Kriterier för skogscertifieringstandarder och system som Svanen accepterar En grundläggande och omfattande brist är att Svanen under närmare 10 årstid har tillämpat.mycket allmänna och enligt vår bedömning i praktiken svaga kriterier för vilka skogscertifieringsystem som accepteras för Svanenmärkta produkter. Dessa kritiserades av såväl Världsnatufonden som andra miljöorganisationer i början av 2000-talet. Den praktiska tillämpningen av dessa är också klart problematiskt då Svanen inte öppet och transparent redovisar vilka skogsbruksstandarder eller system man godkänner eller på vilka grunder de har godkänts. Flera studier har även publicerats som jämför t ex FSC och PEFC-certifiering. En sådan omfattande studie genomfördes t ex av WWF 2008: http://assets.panda.org/downloads/2008_11_17_final_fcag_assessment_.pdf http://assets.panda.org/downloads/2009_01_27_final_fcag_summary.pdf (Sammanfattning)

Slutsatsen är att det finns mycket stora skillnader mellan de olika skogscertifieringssystemen och deras möjlighet att bidra till ett ansvarfullt skogsbruk. Vi noterar att Svanen egentligen inte har reviderat eller utvärderat de krav man ställler på certifierat virke i detta och andra kriteriedokument. Detta är ett grundläggande problem och försvagar tydligt Svanens trovärdighet för denna och andra produktgrupper baserade på träråvara. WWF föreslår att Svanen genomför en tydlig utvärdering och revision av de generella minimikrav Svanen tillämpar för certifierat skogsbruk. 2. Krav på spårbarhet WWF ser det även som en självklarhet att kriterina bör ställa uttryckliga krav på att licebnsinnehavaren skall ha ett spårbarhetscertifikat för att kunna spåra och tydligt redovisa mängd certifierad råvara som används i produktionen till Svanenmärkta produkter. Detta skapar också en betydligt större säkerhet och minimerar risker för missförstånd och misstag när Svanen skall utvärdera licensansökningar. 3. Nivåkrav för certifierad råvara & undantagsmöjlighet WWF noterar att det i denna remissversion finns kvar möjligheten att få undantag från kravet på certifierad råvara trots att kravet tagits bort i den parallella remissen för möbler och inredningar..vi ser idag inga som helst skäl att ha kvar denna då det finns en allt större tillgång på certifiread råvara. WWF föreslår att denna möjlighet även tas bort från detta kriterioedokuement. De föreslagn kravnivåernanivåerna som differentierar mellan olika typer av trädslag 50% respektive 70% är inte väl underbyggda och skapar märkliga gränsdragningsproblem. Det är oklart vilket typ av analys som ligger bakom denna differientering. Även får många typer av lövträd finns det idag en god tillgång på certifierad råvara. WWF föreslår tydligt att kraven inte differienteras och att en hög andel tillämpas obereonde av trädslag minst 70% certifierad råvara.

Vi kan inte förstå bakgrunden till varför detta krav inte tillämpas för träfibermaterial. Detr finns idag en mycket godtillgång till sådana certifierade produkter och vi förslår därför att alla skivprodukter omfattas av kravet på certifierad råvara 4. Krav att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källlor WWF välkomnar att Svanen försöker utveckla mer omfattande krav för att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källor i miljömärkta produkter. Vi noterar dock att den lista på oönskat urspung är relativt begränsad och saknar flera av de kategorier som idag tillämpas av allt fler företag och exemeplvis FSC s Controlled Wood standard. Noteras bör även Miljöstyrningsrådet i Sverige nyligen har beslutat om likartade kritier.. Dessa har även tydligare formuleringar kring vad producenten bör göra.miljöstyrningsrådets krav baserar sig på en omfattande analys och bakgrundsrapport som finns tillgänglig på deras hemsida såväl på svenska som engelska se:http://www.msr.se/documents/rapporter/msr_2009_e3_en.pdf WWF föreslå förändringar av krav R2: Licensinnehavaren skall tillämpa nedskrivna och robusta procedurer för att säkra trä- eller fiberråvarans ursprung. Råvaran skall härröra från skogsbruk som uppfyller alla villkor nedan: 5. Har legal ägande/nyttjand rätt. 6. Följer nationellt och lokalt gällande lagar och bestämmelser beträffande brukande, miljö, arbete och välfärd, hälsa och säkerhet, samt andra parters nyttjanderätt. 7. Betalar relevanta skatter och avgifter som är kopplade till brukandet. 8. Följer CITES 4 bestämmelser. Licensinnehavaren skall spåra och kontrollera råvarans ursprung för att undvika att råvaran kan kopplas till: 3. Brott mot mänskliga rättigheter 5 eller att traditionella rättigheter kränks 4 Gäller enbart vissa trädarter, se www.cites.org/eng/disc/species.shtml 5 ILO s kärnkonventioner nr: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182.

4. Hot mot områden med höga bevarandevärden (eng. High Conservation Values) 6 3. Skogar och andra naturliga ekosystem som konverteras till annan markanvändning. 4. Råvara från genetiskt modifierade träd eller växter Skrivningen är dels en harmonisering till Miljöstyrningsrådets krav and andra krav som t ex FSC Controlled Wood-standard vilket bl. a innehåller tydligare referenser till internationellt etablerade definitioner som High Conservation Value (Forest)- konceptet. En viss förenkling av dessa krav har dock skett i ovanstående förslag. Detta innefattar krav att råvaran inte skall komma från skogsbruk med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och inte heller från områden/virke med avskogning och omförning av skog till annan markanvändning. Dessa två extra kategorier anser vi vara mycket viktiga för råvarukravens trovärdighet.. WWF noterar vidare följande skrivning i bakgrundsmaterial till remissen sidan 9: If a product originates in a forestry operation that has been certified in accordance with an approved forestry standard and has previously been documented, this requirement need not be documented again. Detta är ett vilseladande påstående. Flera av de kategoerier som man enligt de förslgna kriterierna skall exkludera enligt R2 utesluts exempel varken i PEFC s skogsbruksstandarder eler spårbarhetsstandarder. Detta innebär exempelvis att en PEFC-certifierad produkt mycket väl kan komma från ett område där skogar med höga bevarndevärden skadas eller där GMO-träd ansvänds. Flera omfattande rapporter och analyser har publicerats som tydliggör dessa skillander i krav. Vi refererar exempelvis dels till ovannämnde rapport från Miljöstyningsrådet samt en omfattande studie som konsultföretaget ProForest har gjort på uppdrag av Tetra Pak :http://www.tetrapak.com/environment/forestry_and_fsc/forestry_guideline/pages/relateddocuments.aspx. Annex 3. WWF föreslår att kriteriena förtydligas med en upplysning att kravet R2 inte automatiskt uppfylls för all certifierad råvara eller certifierade spårbarhetssystem. Svanen bör dock ge tydligare vägledning kring vilket praxis man tillämpar bedömning av kriterier och dess uppfyllnad samt använda den information och vägledning som bl a finns i ovanstående dokument. 6 Se www.hcvnetwork. org, för mer information se Miljöstyrningsrådets underlagsrapport kap. 6.3.

5. Råvarukrav för pil och bambu WWF välkomnar att kriterina även innehåller grundläggande krav för denna typ av råvarur vilket vi ser som logiskt och motiverat. Även råvara av rotting borde dock föras till denna katergori då den förekommer i möbelproduktion och har stor betydelse för hur skogsresurserna sköts i måmnga länder i Asien. Svanen blr framöver även stäla mer omfattande skogsbrukskrav för dessa råvaror vilket bör nämnas som ett utpekat målområde för nästa revsion under punkt 6 (Nya kriterier) Per Larsson Skogshandläggare och ansvarig för trä- och pappersfrågor

Nordisk Miljömärkning, att. Jimmy Yoler Ulriksdal den 8 oktober 2010 Synpunkter på Nordisk Miljömärknings reviderade krav byggskivor - remissversion Världsnaturfonden WWF väljer att bara kommentera de krav i det föreslagna dokumentet som berör krav på trävåran då detta är ett område där WWF har omfattande erfarenhet globalt och i Sverige. Vi välkomnar att det finns den uttalade ambitionen att skärpa kraven på trävara i det aktuella dokumentet. Det finns dock flera tydliga svageheter och brister i de föreslagna kraven som ger det tveksamt om om denna ambition kan förverkligas i kriterierna som helhet 6. Kriterier för skogscertifieringstandarder och system som Svanen accepterar En grundläggande brist är att Svanen under närmare 10 årstid har tillämpat.mycket allmänna och enligt vår bedömning i praktiken svaga kriterier för vilka skogscertifieringsystem som accepteras för Svanenmärkta produkter. Dessa kritiserades av såväl Världsnatufonden som andra miljöorganisationer i början av 2000-talet. Den praktiska tillämpningen av dessa är också klart problematiskt då Svanen inte öppet och transparent redovisar vilka skogsbruksstandarder eller system man godkänner eller på vilka grunder de har godkänts. Flera studier har även publicerats som jämför t ex FSC och PEFC-certifiering. En sådan omfattande studie genomfördes t ex av WWF 2008: http://assets.panda.org/downloads/2008_11_17_final_fcag_assessment_.pdf http://assets.panda.org/downloads/2009_01_27_final_fcag_summary.pdf (Sammanfattning) Slutsatsen är att det finns mycket stora skillnader mellan de olika skogscertifieringssystemen och deras möjlighet att bidra till ett ansvarsfullt skogsbruk. Vi noterar att Svanen egentligen inte har reviderat eller utvärderat de krav man ställler på certifierat virke i detta och andra kriteriedokument. Detta är ett grundläggande problem och försvagar tydligt Svanens trovärdighet för denna och andra produktgrupper baserade på träråvara.

WWF föreslår att Svanen genomför en tydlig utvärdering och revision av de generella minimikrav Svanen tillämpar för certifierat skogsbruk. 7. Krav på spårbarhet WWF ser det även som en självklarhet att kriterina bör ställa uttryckliga krav på att licebnsinnehavaren skall ha ett spårbarhetscertifikat för att kunna spåra och tydligt redovisa mängd certifierad råvara som används i produktionen till Svanenmärkta produkter. Detta skapar också en betydligt större säkerhet och minimerar risker för missförstånd och misstag när Svanen skall utvärdera licensansökningar. 8. Nivåkrav för certifierad råvara & undantagsmöjlighet WWF noterar att det i denna remissversion finns kvar möjligheten att få undantag från kravet på certifierad råvara trots att kravet tagits bort i den parallella remissen för möbler och inredningar..vi ser idag inga som helst skäl att ha kvar denna då det finns en allt större tillgång på certifiread råvara. WWF föreslår att denna möjlighet även tas bort från detta kriteriedokuement. De föreslagn kravnivåernanivåerna som differentierar mellan olika typer av trädslag 50% respektive 70% är inte väl underbyggda och skapar märkliga gränsdragningsproblem. Det är oklart vilket typ av analys som ligger bakom denna differientering. Även för många typer av lövträd finns det idag en god tillgång på certifierad råvara. Bakgrundsdokumentet innehåller skrivningar som kan tolkas att kravet bara gäller råvara i form av rundvirke. Detta skulle verka ologiskt då t ex sågverksflis är ett fullt kommersiellt sortiment på samma sätt som massaved i Skandinavien. WWF föreslår tydligt att kraven inte differienteras och att en hög andel tillämpas obereonde av trädslag minst 70% certifierad råvara. Vidare måste det förtydligas att kravet gäller all typ av skogsråvara. Vi kan inte förstå bakgrunden till varför detta krav inte tillämpas för träfiberskivor. Den beskrivning som återfinns i bakgrundsbeskrivningen kring biprodukter eller avfallsprodukter från skogsbruket framstår inte som tydlig och logisk. WWF föreslår att samma prnciper tillämpas för olika typer av träskivor och att detta undantag tas bort.

9. Krav att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källlor WWF välkomnar att Svanen försöker utveckla mer omfattande krav för att exkludera olagligt virke och andra kontroversiella källor i miljömärkta produkter. Vi noterar dock att den lista på oönskat urspung är relativt begränsad och saknar flera av de kategorier som idag tillämpas av allt fler företag och exemeplvis FSC s Controlled Wood standard. Noteras bör även Miljöstyrningsrådet i Sverige nyligen har beslutat om likartade kritier.. Dessa har även tydligare formuleringar kring vad producenten bör göra.miljöstyrningsrådets krav baserar sig på en omfattande analys och bakgrundsrapport som finns tillgänglig på deras hemsida såväl på svenska som engelska se:http://www.msr.se/documents/rapporter/msr_2009_e3_en.pdf WWF föreslå förändringar av krav K2: Licensinnehavaren skall tillämpa nedskrivna och robusta procedurer för att säkra trä- eller fiberråvarans ursprung. Råvaran skall härröra från skogsbruk som uppfyller alla villkor nedan: 9. Har legal ägande/nyttjande rätt. 10. Följer nationellt och lokalt gällande lagar och bestämmelser beträffande brukande, miljö, arbete och välfärd, hälsa och säkerhet, samt andra parters nyttjanderätt. 11. Betalar relevanta skatter och avgifter som är kopplade till brukandet. 12. Följer CITES 7 bestämmelser. Licensinnehavaren skall spåra och kontrollera råvarans ursprung för att undvika att råvaran kan kopplas till: 5. Brott mot mänskliga rättigheter 8 eller att traditionella rättigheter kränks 6. Hot mot områden med höga bevarandevärden (eng. High Conservation Values) 9 5. Skogar och andra naturliga ekosystem som konverteras till annan markanvändning. 6. Råvara från genetiskt modifierade träd eller växter 7 Gäller enbart vissa trädarter, se www.cites.org/eng/disc/species.shtml 8 ILO s kärnkonventioner nr: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182. 9 Se www.hcvnetwork. org, för mer information se Miljöstyrningsrådets underlagsrapport kap. 6.3.

Skrivningen är dels en harmonisering till Miljöstyrningsrådets krav and andra krav som t ex FSC Controlled Wood-standard vilket bl a innehåller tydligare referenser till internationellt etablerade definitioner som High Conservation Value (Forest)- konceptet. En viss förenkling av dessa krav har dock skett i ovanstående förslag. Detta innefattar krav att råvaran inte skall komma från skogsbruk med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och inte heller från områden/virke med avskogning och omförning av skog till annan markanvändning. Dessa kategorier anser vi vara mycket viktiga för råvarukravens trovärdighet.. WWF noterar vidare följande skrivning i bakgrundsmaterial till remissen sidan 14: Om en produkt kommer från skogsbruk som är certifierat enligt en godkänd skogsstandard och har dokumenterats i K4 behöver inte detta krav dokumenteras. Detta är vilseladande påståenden. Flera av de kategoerier som man enligt de förslagna kriterierna skall exkludera enligt K2 utesluts exempel varken i PEFC s skogsbruksstandarder eler spårbarhetsstandarder. Detta innebär exempelvis att en PEFC-certifierad produkt mycket väl kan komma från ett område där skogar med höga bevarndevärden skadas eller där GMO-träd ansvänds. Flera omfattande rapporter och analyser har publicerats som tydliggör dessa skillander i krav. Vi refererar exempelvis dels till ovannämnde rapport från Miljöstyningsrådet samt en omfattande studie som konsultföretaget ProForest har gjort på uppdrag av Tetra Pak :http://www.tetrapak.com/environment/forestry_and_fsc/forestry_guideline/pages/relateddocuments.aspx. Annex 3. WWF föreslår att kriteriena förtydligas med en upplysning att kravet K2 inte automatiskt uppfylls för all certifierad råvara eller certifierade spårbarhetssystem. Svanen bör dock ge tydligare vägledning kring vilket praxis man tillämpar bedömning av kriterier och dess uppfyllnad samt använda den information och vägledning som bl a finns i ovanstående dokument. Per Larsson Skogshandläggare & ansvarig för trä- och pappersfrågor