Jämförande politik och förvaltning (Statskunskap 2) LARS NIKLASSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2010
Kursen består av sju seminarier Intro: Frågor och metoder i jämförande politik Värden och konfliktlinjer (I&W del 1) Demokratins framväxt (I&W del 2, Kjaer 6) Makt och policyprocesser (Hill 1-6) Governance (Kjaer, utom 2 och 6) Implementering (Hill 7-13, Kjaer 2) Slutseminarium om inlämningsuppgifterna
Frågor och metoder inom jämförande politik SEMINARIUM 1
Vad handlar kursen om? Tre ödesfrågor Värderingarnas betydelse för politiken: Sverige ligger i topp vad gäller individualism och sekularisering Politiken formas inte bara i riksdagen: Från government till governance Varför blir det inte som det var tänkt? Implementering och gräsrotsperspektiv Vad kan vi redan? Är ideologierna och religionerna döda? Andra frågor viktigare? Kommuner, intressegrupper och EU påverkar: bra eller dåligt? Andra länder ger perspektiv på Sverige
Värderingarnas betydelse för politiken
Var formas politiken? Vem bestämmer?
Vad händer från beslut till genomförande?
Innehållet i introduktionen Kursens mål Från Hague & Harrops beskrivande perspektiv till förklarande, teoriskapande perspektiv Länder som case: ett, få eller många Kvalitativ eller kvantitativ strategi Fokus (ofta) på processer Politikens uppkomst, utövande, effekter Kursens teman Politisk kultur, governance, policyprocess Kursens uppläggning
Kursens mål Statsvetenskap 2, 30hp Kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Visa förståelse för den vetenskapliga kunskapsprocessen. Kunskaper om teoretiska analysperspektiv, normativa förhållningssätt samt empiriska förhållanden Reflektera och kritiskt förhålla sig till aktuell vetenskaplig litteratur samt förstå både dess praktiska relevans och dess inomvetenskapliga betydelse Argumentera för och mot samt jämföra, tillämpa och kontrastera olika teorier och analysansatser Inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv Jämförande politik och förvaltning, 7,5 hp Olika analysperspektiv. Processorienterat perspektiv kring policy, makt och styrning. Explicit kritik mot policyanalysen t ex utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv Särskild vikt läggs vid studenternas förmågor och färdigheter att självständigt applicera och kritiskt förhålla sig till analyser av politik och förvaltning.
Vad är jämförande politik? (a) Beskrivande perspektiv Hague & Harrops bok har en tematisk struktur: Valsystem Parlament Regeringar etc. Lindahls bok beskriver länder: Tyskland USA etc (b) Förklarande, teoriskapande perspektiv Forskare använder länder som data för att bygga teorier: Vad krävs för att demokrati ska växa fram? (I&W) Vad krävs för att politiken ska fungera effektivt? (Kjaer, Hill)
Länder som case: ett, få eller många Kvalitativ strategi: ett land En fyllig beskrivning för att förstå omständigheterna. Men se landet som ett exempel på något, dvs en underförstådd jämförelse. Undvik att se länder som helt unika. Varför förändras Frankrike? (Alistair Cole: Governing and governance in France, 2008) Kvalitativ strategi: några länder Skillnader i bakgrundsfaktorer kan förklara skillnader i utfall. Kräver en genomtänkt jämförelse och en argumentation för att bevisa. Varför så stora likheter mellan Thatcher och Mitterand? (Peter Hall: Governing the economy, 1986) Kvantitativ strategi: många länder Statistisk signifikansprövning, matematiska samband. Metoden är enkel men tillämpningen är komplicerad: vad bevisar detta? Varför ändras värderingar? (Inglehart & Welzel)
En användbar metod Hjälper oss att förstå orsaker och effekter Man kan jämföra annat än länder eller ett land vid flera tidpunkter ( före-efter ) Många användningsområden: Jämförelser är en kärna i samhällsvetenskaperna Utvärdering bygger på jämförelser En enkel metod för uppsatser Ett särdrag för jämförande politik är att det krävs en viss förståelse av länderna för att ställa bra frågor och för att inte missa alternativa förklaringar
Den bästa metoden? Den enda metoden? Jämförelser är den metodiska kärnan i det vetenskapliga studiet av politik. (Almond m fl citerade i Hill, sid 109)
Teman som studeras Fokus (ofta) på processer Politikens uppkomst Politikens utövande, implementering Politikens effekter (vad beror på andra aktörer?) Kursens teman Politikens värderingar: Inglehart & Welzel Politiska beslut och genomförande: Hill Styrning mm: Kjaer
Krav och examination Litteraturseminarierna är frivilliga men viktiga Obligatoriskt slutseminarium Aktivt deltagande, bl a som discussant Författande av självständig analysuppgift Diskuteras på slutseminariet Hemtentamen Betyg: G-VG Kursvärdering
Resten av kursen Värden och konfliktlinjer (I&W del 1) Demokratins framväxt (I&W del 2, Kjaer 6) Makt och policyprocesser (Hill 1-6) Governance (Kjaer, utom 2 och 6) Implementering (Hill 7-13, Kjaer 2) Slutseminarium om inlämningsuppgifterna
Tidsplanering Seminarium Måndag 22 mars, 15-17 Tisdag 23 mars, 10-12 Måndag 29 mars, 13-15 Tisdag 30 mars, 13-15 Påsk Tisdag 6 april, 13-15 Onsdag 7 april 10-12 Tisdag 13 april, 13-17 Litteratur Introduktion, översikt I&W del 1 I&W del 2, Kjaer 6 Hill 1-6 Kjaer, utom 2 och 6 Hill 7-12, Kjaer 2 Sem om inlämnuppg.
Värden och konfliktlinjer SEMINARIUM 2 (INGLEHART & WELZEL DEL 1)
Översikt över seminariet Medborgarnas värderingar förändras (kap 2) Orsaker (kap 1, 3-6) I&W kap 1 ger en översikt över orsaker (bl a alternativa förklaringar till fattigdom) effekter (bl a gröna partier) (Effekter på nästa seminarium) Metodproblem
Medborgarnas värderingar förändras Value Surveys: vilka mått funkar i alla länder? Leder till en karta med två dimensioner: Traditional vs secular-rational values Survival vs self-expression values Cultural map, fig 2.4 Kan ritas på olika sätt, tänk även osäkerhetsmarginal Samband med ekonomisk utveckling Men kulturella faktorer påverkar också. Jfr religiös splittring. Samband mellan religion och förtroende ( trust ) Större skillnad mellan rika och fattiga länder (kap 5)
Moderniseringen som orsak En reviderad moderniseringsteori Vad påverkar vad? Kan moderna värderingar leda till ekonomisk utveckling? (17) Tre länkar: materiell, kognitiv och social (25) En modell för att förutsäga värderingsförskjutningar Generationseffekt? Periodeffekt? Hur förändras värderingar? Elite-challenging civic action. Annat, t ex valmöjligheter? Global village eller större skillnader? Psykologisk grund
Diskussion: Metodproblem Proxy-data: Man tager vad man haver Slutsatser om processer i enskilda länder, men data om många länder vid samma tidpunkt Förutsätter likformig utveckling, dvs frånvaro av partikulära omständigheter Har författarna valt kvantitet istället för djup? Hur skulle en processanalys se ut? Slutsatserna gäller inte för individer Probabalistic är sanna på populationsnivå (20) Hur skulle förklaringar på individnivå se ut? Positivismens styrkor och svagheter En stark deduktiv teori bygger på få antaganden, gör förutsägelser Finns det några alternativ?
Värderingarnas effekter: Demokratins framväxt SEMINARIUM 3 (INGLEHART & WELZEL DEL 1, KJAER 6)
Översikt över seminariet Effekter av modernisering Politisk kultur Dess betydelse för demokratins framväxt Annat som har betydelse för demokratins utveckling Får vi en mognare demokrati? Är demokratin mål eller medel?
Effekter av moderniserade värderingar From democratic (self-expression) values to democratic (liberal) institutions Mekanismer och strukturella förklaringar Externa och interna faktorer Från data om individer till slutsats om samhället? Tre typer av demokratisk kultur Varför får vi mer jämställdhet? För mycket individualism?
Diskussion: Metodproblem Outtalade antaganden Vilka alternativ finns?
Annat som påverkar demokratins framväxt Modernization and transition scholars (Kjaer) Institutional approaches Governance and regime transitions (Governance in the World Bank; Kjaer kap 7)
Diskussion: Får vi en mognare demokrati? Olika varianter Mål eller medel?
Vem bestämmer? Makt och policyprocesser SEMINARIUM 4 (HILL 1-6)
Översikt över seminariet Vem bestämmer? Teorier om makten och policyprocessen
Policyanalys Policyanalys av och för Policy är politikens output Policyprocessen som ett system?
Pluralism och marxism Teorier om makt och policyprocess Pluralism och elitism Marxism och annan ekonomisk determinism Feminism
Rational choice theory Ett ekonomiskt perspektiv på politiken Spelteori Teorier om byråkratin Principaler och agenter Begränsningar
Pluralism och nätverk Från korporatism till policynätverk Policygemenskaper och sakfrågenätverk Jfr epistemic communities Koalitioner Problem
Institutionell teori Kan vara många olika saker March & Olsen Hall & Soskice Problem Soptunnor
Komparativa perspektiv Typologier Generaliseringar Studier av skillnader i institutioner
Hills sammanfattning Modeller för policyprocessen Induktiva och deduktiva teorier
Diskussion
Maktens nya form: från government till governance SEMINARIUM 5 (KJAER, UTOM 2 OCH 6)
Översikt över seminariet Vad menas med governance? Samverkan i nätverk Det internationella systemet EU Staten och ekonomin
Vad menas med governance? Flera tillämpningar i litteraturen Governance är institutioner?! Politikens output: offentliga sektorn
Samverkan i nätverk Den traditionella modellen New Public Management Privatisering, agencification etc. Samverkan mellan organisationer = nätverk Vad är annorlunda? Hur utkrävs ansvar?
Det internationella systemet Governance av systemet Neo-realismen Globalisering Statens roll Democratic global governance
Governance i EU Förklara integrationen: Neofunktionalism Intergovernmentalism Multi-level governance Demokratin
Staten och ekonomin Fokus på samhället eller staten Olika modeller Developmental state Weak states
Diskussion
Implementering: varför blir det inte som det var tänkt? SEMINARIUM 6 (HILL 7-13, KJAER 2)
Översikt över seminariet Typer, stadier och instrument Utformning av policy Implementering Inom organisationer Mellan organisationer Gräsrotsnivån Ansvarsutkrävande
Typer, stadier och instrument Hur kan man förklara Kubakrisen? Hur kan man förklara ekonomisk politik? Olika stadier Olika typer av policy Val av instrument
Utformning av policy Rationella beslut? Inkrementella beslut? Andra perspektiv Kingdon om agendan Dagordningen Tjänstemännens roll
Implementering Analys top-down eller Bottom-up Därutöver Regelverkens betydelse De administrativa systemens betydelse
Inom organisationer Byråkratin Max Weber Organisationssociologin Regler och handlingsfrihet
Mellan organisationer Komplexa system Vertikal (lodrät) dimension Horisontell (vågrät) dimension Nätverk (jfr governance!)
Gräsrotsnivån Byråkratisk personlighet Street-level bureaucracy Professionalism Autonomi
Ansvarsutkrävande Den politiska modellen Den juridiska modellen Professionalism New Public Management Brukarkontroll som alternativ Tre slags governance
Diskussion
Diskussion av inlämningsuppgifter SLUTSEMINARIUM
Inlämningsuppgifterna Diskutera en valfri fråga Antingen en jämförelse eller kommentar till litteraturen Jämför I&W med annat material. Bland annat finns det en särskild I&W-studie av värderingar hos ungdomar i Södermanland Artiklar om att tillämpa modellerna i Östeuropa Kjaer berör många områden, från demokrati i U-länder till samverkan mellan myndigheter Annan litteratur om governance Hill berör teorier och forskningsområden Eller en annan fråga som analyseras med hjälp av litteraturen Hill visar metoder att analysera policy
Inlämningsuppgifterna, forts Uppgiften ska vara en mini-uppsats Omfång 1000-1500 ord Lämnas in per epost till läraren och kurskamraterna måndagen den 12 april kl 14 Schema och discussants meddelas per epost Diskuteras på seminarium 13 april kl 13-15