MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK RAFTSJÖHÖJDEN

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK RAFTSJÖHÖJDEN Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Statkraft SCA Vind AB

1 Titel Version Författare Granskad av Utgivare Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Raftsjöhöjden, Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Slutversion Jenny Wintzer och Håkan Lindroth, SWECO Projektnummer 5462196000 SWECO Energuide AB Box 340 44 10026 Stockholm +46 8 695 60 00 Malin Granberg, uppdragsledare SWECO Ingemar Stenbeck, utomstående granskare, SWECO Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding 92 101 52 STOCKHOLM +46 704 774 234 Ort och Datum Stockholm 17 december 2008 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2008/08157

1 SAMMANFATTNING Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Vindkraftssatsningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Raftsjöhöjden, som ligger i Strömsunds kommun i Jämtlands län. Parken ligger inom ett större område som utpekats som riksintresse för vindkraft. Området där vindkraftverken planeras uppföras domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Parkområdet ligger högt beläget i landskapet med ett antal omkringliggand byar. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på 145-165 m över markplanet och en rotordiameter på 90-105 m. Den förväntade medelvinden på 105 m höjd i nästan hela vindparken är beräknad till 6.4 m/s eller högre. Vid full utbyggnad beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 50 GWh om vindkraftsanläggningen byggs med planerade vindkraftverk (ca 10 st) och total installerad effekt på ca 25 MW. För att kunna uppföra vindparken krävs bland annat tillstånd från länsstyrelsen. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 och pågått under perioden december 2007 - december 2008. Projektet är sådant att det regelmässigt ska antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Samråd har således hållits med länsstyrelser, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera vindparkens miljökonsekvenser. Exempelvis har värdefulla natur- och kulturmiljöer undantagits från exploatering och parken har planerats så att riktlinjer för buller och skuggor hålls. Produktion av el från förnybara resurser som, då den ersätter el som produceras med fossila bränslen, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid med 41 000 respektive 125 ton vardera samt minskade utsläpp av försurande svaveldioxid med 18 ton. Årsproduktionen för parken motsvarar elkonsumtionen i 2 500 eluppvärmda villor eller hushållsel i 9 500 villor eller 24 000 lägenheter. Vindkraftverken påverkar landskapsbilden. Ringa buller då riktlinjer för buller kommer att följas. Ingen skuggning för bostäder. Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av vindparken. Den planerade vindparken bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Eftersom hänsyn tagits till kända fäbodlämningar bedöms den planerade vindparken i nuläget en vindkraftsanläggning inte medföra några konsekvenser för kulturmiljön. En arkeologisk utredning av området planeras till 2009. Den förändrade landskapsbilden kan ses som en landskaplig förändring av kulturell betydelse. De negativa konsekvenserna för friluftslivet och turismen bedöms som ringa. Vindparken kan medföra en positiv utveckling för turismen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små eller obefintliga

2 I samband med att vindparken byggs kan människor som vistas i området samt vilt störas, främst av buller från byggverksamheten. Konsekvenserna bedöms bli måttliga under en begränsad tid. Vindparken bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Projektet medför samhällsnyttor såsom nya arbetstillfällen. 2007 identifierade SSVAB 19 områden där förutsättningarna för vindkraftutbyggnad bedömdes som goda. Dessa rangordnades främst utifrån vindförhållanden, miljöhänsyn och förväntade isproblem. Nu kvarstår sex områden där bl. a. vindparken Raftsjöhöjden ingår. Nollalternativets fortsatta brukande av marken som idag, med skogsbruk, innebär att landskapsbilden inte påverkas lokalt, att bullernivåerna blir oförändrade inom området, men att den sammantagna negativa miljöpåverkan sannolikt blir betydligt större beroende på att mer miljöskadlig elproduktion behöver användas istället, alternativt att vindparken uppförs på annan plats.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 LÄSANVISNINGAR...6 1 INLEDNING...7 1.1 Allmänt om vindkraftsatsningen... 7 1.2 Tillstånd och samråd... 9 1.3 Vindkraft och klimatfrågan... 9 1.4 Syfte... 10 2 OMRÅDESBESKRIVNING...11 2.1 Planförhållanden... 12 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 13 2.3 Närhet till överliggande elnät... 18 2.4 Landskapsbilden... 18 2.5 Geologi... 20 2.6 Naturmiljö... 20 2.7 Rovfåglar... 22 2.8 Kulturmiljö... 24 2.9 Friluftsliv och turism... 25 2.10 Rennäring... 25 2.11 Övrig mark- och vattenanvändning... 26 2.12 Konkurrerande intressen... 26 2.13 Aktuella fastighetsägare... 26 2.14 Närboende... 26 3 RAFTSJÖHÖJDENS VINDPARK...27 3.1 Vindkraftverken... 27 3.2 Principiell layout... 29 3.3 Ljus- och hindermarkering... 29 3.4 Fundament... 30 3.5 Kringanläggningar... 31 3.6 Transportvägar... 32 3.7 Mätmaster... 36 3.8 Elnät... 36 3.9 Underhåll och service... 36 3.10 Transporter... 37 3.11 Massor... 38 3.12 Avveckling och återställning... 39 4 SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER...39 4.1 Landskapsbilden... 39 4.2 Buller... 42 4.3 Skuggning... 46 4.4 Reflexer... 48 4.5 Utsläpp till vatten... 48 4.6 Utsläpp till luft... 49 4.7 Olycksrisker... 50 4.8 Elektromagnetiska fält... 51 4.9 Naturmiljö... 51 4.10 Rovfåglar... 54 4.11 Kulturmiljö... 54 4.12 Friluftsliv och turism... 55

4 4.13 Natura 2000... 55 4.14 Rennäringen... 57 4.15 Övrig mark- och vattenanvändning... 57 4.16 Konkurrerande intressen... 57 4.17 Byggtiden... 57 4.18 Hushållning med naturresurser... 58 5 UPPFYLLELSE AV MÅL...59 5.1 Nationella miljökvalitetsmål... 59 5.2 Regionala miljökvalitetsmål... 60 5.3 Lokala miljömål... 61 5.4 Miljökvalitetsnormer... 61 6 SAMLAD BEDÖMNING...62 7 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR, ALTERNATIV UTFORMNING OCH NOLLALTERNATIV...63 7.1 Alternativa lokaliseringar... 63 7.2 Alternativa utformningar... 64 7.3 Utformningsprocessen... 65 7.4 Nollalternativ... 66 8 SAMRÅD OCH PRÖVNINGSPROCESS...67 8.1 Genomfört samråd... 67 8.2 Prövningsprocessen... 70 REFERENSER...71

5 BILAGOR Bilaga C1 Bilaga C2 Bilaga C3 Bilaga C4 Bilaga C5 Bilaga C6 Bilaga C7 Bilaga C8 Bilaga C9 Bilaga C10 Karta Statkraft SCA Vind AB:s vindkraftssatsning Översiktskarta Karta och lista med intressen från Länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet Landskapsbildsanalys Naturvärdesinventering Rapport rovfågelinventering Rapport kulturhistorisk karakterisering Normalsektion väg fastmarksområden Normalsektion flytande väg Samrådsredogörelse

6 LÄSANVISNINGAR Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad i samband med tillståndsansökan för vindparken Raftsjöhöjden. Syftet med MKB:n är att redovisa vilka effekter och konsekvenser vindkraftsanläggningen bedöms ge upphov till och därmed möjliggöra en samlad bedömning i en tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande; Kapitel 1 - Inledning I det inledande kapitlet redovisas allmänna uppgifter om det planerade projektet tillsammans med en bakgrund till vindkraftens utveckling. Här beskrivs de samhällsnyttor som projektet bedöms medföra. Vidare beskrivs också syftet med MKB. Kapitel 2 - Omgivningsbeskrivning I kapitel 2 beskrivs området där vindparken Raftsjöhöjden planeras. Här redogörs för områdets landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för vindkraft samt identifierade intressen. Kapitel 3 Raftsjöhöjdens vindpark Här redovisas vindparken Raftsjöhöjden, med uppgifter om anläggningens utformning och omfattning. Kapitel 4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått, miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkens negativa konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående miljökonsekvenser vindparken bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och försiktighetsmåtten vidtagits. Kapitel 5- Miljöbalkens mål och miljökvalitetsnormer I det femte kapitlet redogörs för hur vindparken bedöms påverka de mål som finns för miljöarbetet, såväl nationellt som regionalt och lokalt, samt gällande miljökvalitetsnormer. Kapitel 6 Samlad bedömning Kapitel 7 Alternativa lokaliseringar, utformning och nollalternativ I detta kapitel redovisas alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och även för det så kallade nollalternativet, d v s vad det innebär att inte anlägga den planerade vindparken. Kapitel 8 Samrådsprocessen Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas och tillståndsansökan lämnas in har samråd hållits med markägare, diverse myndigheter, intresseföreningar samt övriga som kan antas bli berörda av vindparken Raftsjöhöjden. I kapitel 9 redogörs för hur samrådet har genomförts, samt vad som framkommit under samrådet. REFERENSER I det avslutande avsnitt listas de studier och rapporter etc. som använts som underlag för MKB:n.

7 1 INLEDNING 1.1 Allmänt om vindkraftsatsningen Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Omfattningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker, se karta i Bilaga C1. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Raftsjöhöjden, som ligger i Strömsunds kommun i Västernorrlands respektive Jämtlands län. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft och SCA bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. SCA-koncernen har ett stort behov av elenergi och höga elpriser är ett hot mot verksamheten. SSVAB:s vindkraftssatsning och engagemang i energifrågan gör det möjligt att utveckla verksamheten och även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga. Det finns stora potentialer för vindenergi i de skogsområden där SSVAB nu planerar sina vindparker. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett antal andra fastighetsägare, inom området, erbjuds möjlighet att delta i projektet. SSVAB:s vindkraftssatsning i Jämtland och Västernorrlands län innebär en investering på 16-20 miljarder kr. Av detta kan 0,4-4 miljarder hamna lokalt, beroende på hur aktiva det lokala näringslivet är. Ambitionen är att så många uppdrag som möjligt ska gå till företag och företagskonstellationer i de kommuner som berörs. Området runt den aktuella vindparken är glest befolkat och utgör avfolkningsbygd. Utflyttningen återspeglas i färre antal arbetstillfällen, lägre fastighetsvärden, reducerad lokal service och lägre trafikflöden på det lokala vägnätet. Som ledande företag inom förnyelsebar elproduktion i Europa och med driftscentral i Sollefteå utökas Statkrafts bidrag till den lokala näringslivsutvecklingen med en storsatsning som en ny vindpark innebär. SSVAB:s vindkraftssatsning skulle ge en ökning av antalet arbetstillfällen för berörda byar, framförallt under byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftspersonal behövs. På så sätt skapas förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för hela vindkraftssatsningen (d v s alla sex vindparkerna) till 2000-3500 årsverk under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går in i driftsfas handlar det om 45-50 personer i heltidsjobb samt 30-40 säsongsarbeten under säsongen april-september. Genom dessa nya arbetstillfällen kan också underlaget för lokal service, både kommunal och kommersiell, stärkas. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken. Nedan följer några exempel på behoven under 3-8 års byggfas: Anläggning av vägar inom vindparkerna Grävning av fundament och diken Betong till och armering av fundament Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer Byggnation av drifts- och personalbyggnader Transporter, frakter och godshantering Installationsarbeten med t. ex. stora mobilkranar

8 Avfallshantering Drivmedel och service/reparation av maskiner Inkvartering och förplägnad Handel, service och uthyrning Vägförbättring allmänna vägar Administrativa tjänster Byggledning, utsättning mm De kommuner som berörs av vindkraftssatsningen har samverkat kring exempelvis översiktsplaner för vindkraft. Förhoppningsvis kan kommunerna fortsätta att samverka kring dessa frågor även i framtiden. En större vindkraftsetablering ställer nya krav på utbildningssektorn. Idag finns en yrkesutbildning i vindkraft i Strömsund. Ytterligare insatser på olika nivåer inom utbildningsområdet kan bli aktuella som ett resultat av SSVAB:s vindkraftssatsning. Fastighetsvärdena på permanentbostäder bedöms öka något i områdena kring vindparkerna till följd av ökad sysselsättning lokalt. SSVAB samverkar med regionens kommuner för att kartlägga kompetenser och kapacitet kring vindkraft i det lokala näringslivet för att lyfta fram detta och på så sätt öka möjligheterna till lokal medverkan i projektet. Vägverket och SSVAB samverkar i projekt för att se över vägstandarden i berörda områden och tillfartsvägar till desamma. Ambitionen är att detta arbete skall leda till förbättrad vägstandard på tillfartsvägar och vägar i anslutning till berörda områden. Med samarbetet avser man också att uppnå en tidigareläggning av vissa för projektet nödvändiga vägobjekt. Tillståndsansökningarna för alla vindparkerna lämnas in under december 2008 och byggstart planeras till hösten 2009. På uppdrag av SSVAB driver SWECO Energuide AB erforderliga tillståndsprocesser för ovan nämnd vindkraftssatsning. Kontaktpersoner är: Jakob Norström Projektledare SSVAB Adress: Statkraft Vind Sverige Hitechbuilding 92 101 52 Stockholm, Sweden Telefon: 0738-567 217 E-post: jakob.norstroem@statkraft.com Malin Granberg Projektledare SWECO Adress: SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm Telefon: 08-714 32 17 E-post: malin.granberg@sweco.se

9 1.2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst Miljöbalken (1998:808), nedan kallad MB. Vindkraftsanläggningar på land prövas enligt reglerna i 9 kap. MB. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en total uteffekt överstigande 25 MW. Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i detta fall) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Det samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs nedan under kapitel 8. Även andra lagar utöver MB kan vara tillämpliga. Exempelvis kommer bygglov för de planerade vindkraftverken att krävas enligt plan- och bygglagen (1987:10). För tillkommande kraftledningar krävs nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Kulturminneslagen (1988:950) kan bli aktuell om fornminnen berörs. 1.3 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vinden är en förnyelsebar energikälla som drivs av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Vindkraft producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle. Ett vindkraftverk producerar den energi som gått åt till tillverkningen på 3-6 månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras. Under 2007 svarade vindkraften för ca 1,4 TWh av den svenska elproduktionen som totalt uppgick till ca 145 TWh. I juni 2002 tog riksdagen beslut på ett nationellt planeringsmål för vindkraft som säger att vindkraftproduktionen år 2015 skall vara 10 TWh. I december 2007 lämnade Energimyndigheten förslag till regeringen om en tjugodubbling av elproduktionen från vindkraftverk. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör enligt Energimyndigheten sättas till 30 TWh år 2020 för att klara EU:s målsättning att 20 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara källor. Det förutsätter i sin tur en ökning från dagens cirka 800 vindkraftverk till mellan 3 000 och 6 000 verk. Av planeringsmålet på 30 TWh bör två tredjedelar omfattas av landbaserad vindkraft och resten av havsbaserad. I mars 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft (2005/06:143). Propositionen säger att vindkraft bör ges högre prioritet än vad som i dag är fallet. Hänvisningar görs till stora ansträngningar, internationellt och i Sverige, för att öka användningen av miljöanpassad teknik och för att minska utsläppen av växthusgaser. En av konsekvenserna av planerade åtgärder är att de långsiktigt tryggar en produktion av förnybar energi. Åtgärderna ligger i linje med de beslut som tagits, på såväl global nivå som på nationell nivå, om en minskning av CO 2 -utsläppen för att därigenom motverka riskerna för en ökad växthuseffekt. Statens Energimyndighet har i rapporten Marginal elproduktion och CO 2 -utsläpp i Sverige (ER 14:2002), kommit fram till slutsatsen att det i första hand är kolkraft i Danmark som har täckt svensk förbrukning av el på marginalen och kommer att göra detta åtminstone fram till år 2012. En ökning av elförbrukningen i Sverige ger ökade CO 2 -utsläpp i Sverige och andra länder vilket medför en negativ klimateffekt. Den nu aktuella vindkraftssatsningen kan ses som ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. Då fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar.

10 Då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt Tabell 1 nedan. SSVAB:s vindkraftsatsning i Västernorrland och Jämtland skulle totalt ge en produktion på upp till 2,4 TWh per år. Detta skulle leda till kraftigt minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Ämne Årligt minskat utsläpp per 1 kwh Årligt minskat utsläpp med de sex planerade vindparkerna Koldioxid 850 g 2 053 000 ton Svaveldioxid 0,37 g 890 ton Kväveoxider 2,6 g 6280 ton Stoft 0,1 g 240 ton Den årliga produktionen i den aktuella vindkraftssatsningen motsvarar elkonsumtionen för eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt tabellen nedan. Tabell 2. Jämförelse årlig produktion för SSVAB:s vindkraftssatsning och drift av bostäder och bilar. Typ Eluppvärmda villor (förbrukning 20 000 kwh/år) Hushållsel villor (förbrukning 5 000 kwh/år) Hushållsel lägenheter (förbrukning 2 000 kwh/år) Eldrivna bilar (som körs 1 500 mil/år) Antal Ca 121 000 st. Ca 483 000 st. Ca 1 208 000 st. Ca 504 000 st. Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Alla sex vindparker i SSVAB:s vindkraftssatsning ligger helt eller delvis inom riksintressen för vindkraft. 1.4 Syfte Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten (vindparken Raftsjöhöjden) kan medföra. Härvidlag avses effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på miljön och människors hälsa. Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för länsstyrelsens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen kan ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minimera/eliminera konsekvenserna.

11 2 OMRÅDESBESKRIVNING Den planerade vindparken Raftsjöhöjden ligger i Strömsunds kommun i Jämtlands län, se kartor nedan samt i Bilaga C2. Parken är ca 3 km 2 och ligger ca 2 mil öster om Föllinge, ca 3,5 mil sydväst om Strömsund och ca 1,5 mil nordväst om Hammerdal. Den planerade vindparken Raftsjöhöjden ligger i ett område som domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Parkområdet ligger högt beläget i landskapet med några omkringliggande byar. Det dominerande markslaget inom parken är skogsmark med inslag av några små tjärnar och våtmarker. Området är präglat av skogsbruk där kalhyggen är vanligt förkommande. Bild 1. Lokaliseringskarta.

12 2.1 Planförhållanden 2.1.1 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Strömsunds kommun har en gällande översiktsplan från april 1991, i denna står inget om vindkraft. Som tillägg till översiktsplanen har kommunen tagit fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft, vilken antogs i april 2005. I planen skriver kommunen att man är positiv till en omställning till miljövänlig elproduktion ur det nationella perspektivet. Vid en etablering av vindkraft ska andra intressen, genom en planprocess med ett omfattande samråd, noga vägas in vid val av platser. I planen anges att en utbyggnad av vindkraft i större skala föreslås lokaliseras till den mellersta delen av kommunen. Strömsunds kommun arbetar för närvarande med en revidering av den fördjupade översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplan för vindkraft som kommunen upprättar kommer nödvändiga intresseavvägningar ha gjorts. Dessa bedöms vara tillräckliga som beslutsunderlag för ställningstagande om tillståndsgivning enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen. 2.1.2 Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom det berörda området kring vindparken finns inga befintliga detaljplaner eller områdesbestämmelser. 2.1.3 Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Kriterierna för utpekande av områden som riksintresse för vindbruk finns nedan. Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk: Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon. Undantag: Undantag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark) och 4 kap. 7 (national-stadspark) Undantag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 (obrutet fjäll) Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets "Terrängkartan" med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². Vindparken Raftsjöhöjden ligger inom ett större område som är utpekat som riksintresse för vindkraft. Se kartan nedan för den planerade parkens överensstämmelse med riksintressen för vindkraft.

13 Bild 2. Vindparken Raftsjöhöjdens överensstämmelse med riksintressen för vindkraft. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Området kring vindparken Raftsjöhöjden är ett typiskt skogsområde i södra Norrlands inland, bestående av ett flertal höjder, som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i området. I området kring vindparken finns få fastboende och relativt gles fritidsbebyggelse. Det aktiva skogsbruket innebär också att området är långt ifrån opåverkat. Kjeller Vindteknikk AS har utfört vindmätningar på Raftsjöhöjden sedan den 7 februari 2008. För detta ändamål har en 60 m hög stålrörsmast använts, se Bild 3 och Bild 5 nedan. Vindmätningarna har utförts på tre höjder för vindhastighet och på två höjder för vindriktning. Dessutom har vindmätningar utförts vid sex andra master i SSVAB:s övriga planerade vindparker i området. Se karta i Bild 4 nedan för mätmasternas placering.

14 Bild 3. Mätmast av stålrörstyp, 60 m hög. Bild 4. Översiktskarta som visar placeringen av mätmasterna på Raftsjöhöjden och övriga SSVAB-projekt.

15 Bild 5. Raftsjöhöjden vindpark med tillhörande mätmast. Den längsta av de insamlade dataserierna stammar från vindparken Bodhögarna, strax söder om Sörvikssjön, där mätmasten blev monterad redan i mitten av december 2007. Masten på Bodhögarna har uppvärmd mätutrustning vilket ger hög datatillgång även under förhållanden som ger nedisning på vanliga sensorer. På Bodhögarna har sedan 28 maj 2008 även en SODAR varit utplacerad. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Data från SODAR:en på Bodhögarna används huvudsakligen till att beräkna förhållandet mellan vindhastigheten i navhöjd och vindhastigheten i masternas höjd. Insamling av data från mätmasterna sker fortlöpande. Ytterligare 12 mätmaster har uppförts i området under oktober-november 2008. Dessa nya master mäter vinden på 100 m höjd. Den högre mäthöjden innebär främst att osäkerhet knutet till beräkning av vindskär reduceras betydligt. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en referens att jämföra med. Som långtidsreferens används här data från den meteorologiska mesoskalamodellen WRF. WRF använder sig av geografiska och meteorologiska data för var 6:e timme från punkter utspridda över hela jorden från år 2000 och fram till i dag. Med hjälp av dessa data som ingångsvärden kan en tidsserie med motsvarande meteorologiska data beräknas för ett mindre område med hög upplösning. WRF tar hänsyn till alla kända fysikaliska processer som låter sig beskrivas av en matematisk modell. Detta omfattar till exempel vindhastighet, temperatur, nederbörd, fuktighet, moln och strålning. Användning av denna metod för att erhålla långa dataserier har tidigare visat sig ge väldigt god korrelation med uppmätt vind och bedöms här vara den bästa källan till långtidsreferenser. Senare i planläggningen kommer dessutom data från Hirlam10 för perioden 1957-2002 att användas. Detta förväntas endast ge mindre förändringar i förväntad medelvind.

16 Den förväntade medelvinden på 60 m höjd vid mätmasten i vindparken Raftsjöhöjden är beräknad till 5,6 m/s efter att data insamlade under ispåverkan filtrerats bort. Vindrosen för den 60 m höga mätmasten under mätperioden och den förväntade vindrosen efter långtidskalibrering är presenterade i Bild 6 nedan. En vindros visar riktnings- och hastighetsfördelningen hos vinden. Av vindrosorna framgår att den dominerande vindriktningen är ungefär 300, det vill säga västnordvästlig vind. Bild 6. Vindros för uppmätt dataperiod till vänster och vindros för förväntad riktningsfördelning av vinden över lång tid till höger. För att beskriva vindens fördelning över parkområdet på Raftsjöhöjden har en vindresurskarta för 105 m höjd över marken beräknats med hjälp av datamodellen WindPro 2.6, se Bild 7 nedan. Kartan visar att med en navhöjd på 105 m kan man förvänta att praktiskt taget hela vindparken har en medelvind på 6.4 m/s eller högre.

17 Bild 7. Vindresurskarta över Raftsjöhöjden vindpark på 105 m höjd. I det norrländska inlandet kan man vintertid förvänta sig att is periodvis bildas på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför inte nödvändigtvis att vindkraftverket måste stängas ned, däremot medför det att de aerodynamiska egenskaperna hos turbinen gradvis försämras och orsakar förluster i energiproduktion. Under perioder med isbildning har vinden statistiskt sett ett större energiinnehåll än annars, det är nämligen ofta starkare vindar vintertid och den låga temperaturen gör att luftdensiteten blir högre. Is på turbinbladen leder också till större mekanisk påkänning och därmed större slitage. Blir nedisningen alltför stor kan detta leda till att kraftverket måste stoppas helt. Det är idag brist på vindkraftverk med avisningssystem på marknaden. Tillgängligheten på marknaden avgör om man väljer en turbin med uppvärmda vingar. Lönsamheten av att använda sig av denna typ av teknologi måste också beaktas. Utifrån insamlade data från mätmasterna i området kring vindparken har det uppskattats att mätsensorer utsätts för is ungefär 10 % av året. Det är ännu inte beslutat vilken typ av turbin som kommer att användas och olika turbinleverantörer använder sig av olika styrsystem för att hantera nedisning. Det är därför i detta skede inte möjligt att göra en precis analys av energiförluster som följd av is på turbinerna. Det anslås här en årlig bruttoenergiförlust på grund av isbildning på turbinbladen mellan 0 och 10 % beroende på vilken teknik och styrsystem som används. För att skapa ytterligare kunskapsunderlag kring problematiken med nedisning pågår det en utredning kring detta inom projektet. Vid full utbyggnad av Raftsjöhöjden med ca 10 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 50 GWh med en nyttjandegrad på ca 25 %. Den genomsnittliga nyttjandegraden för de svenska vindkraftverk som 2007 deltog i samarbetsprojektet Vindforsk II var 22.3 %. Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna beroende på vilken turbinleverantör som blir vald.

18 2.3 Närhet till överliggande elnät Förutsättningar för anslutning till existerande, överliggande elnät är mycket goda för vindparken Raftsjöhöjden. Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät genom att en ny 130 kv luftledning byggs från en befintlig regionnätstation i Kattstrupeforsen 4 mil sydväst om vindparken. 2.4 Landskapsbilden Landskapet och landskapsbilden vid Raftsjöhöjden har analyserats och redovisas i rapporten Analys av landskapsbilden Vindpark vid Raftsjöhöjden, bilaga C4. Rapporten består av två huvuddelar. I den första analyseras och värderas landskapet och landskapsbilden. Den andra omfattar de bedömningar som gjorts och består dels av den visuella påverkan på landskapsbilden, dels av konsekvenserna för landskapsbilden, som de planerade vindkraftsverken bedöms utgöra. Konsekvenserna är en sammanvägning av påverkan och landskapsbildens värde. Visualiseringar i form av fotomontage och s.k. siktanalyskartor har tagits fram för att ge en bild av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Resultaten av dessa framgår av rapporten och dess bilagor. Landskapet kring Raftsjöhöjdens planerade vindpark är ett kuperat skogslandskap i Storsjöbygdens utkant med jordbruksbyar i för bygden karakteristiska höjdlägen med vida utblickar på bördig kalkhaltig moränlera. Det är beläget ovan högsta kustlinjen med en nivåskillnad av ca 230 meter mellan Gåxsjön i norr och åsen strax söder om Raftsjöhöjden. Barrskog, med stor andel ungskog och hyggen där vindparken planeras, breder ut sig miltals kring höjden tillsammans med en mosaik av våtmarker. Bygden där vindparken planeras är en gränsbygd naturgeografiskt som ligger intill vattendelaren mellan Storåns/Ammeråns och Hårkans (som båda är biflöden till Indalsälven) avrinningsområden. Även kulturgeografiskt är området något av en gränstrakt där det är beläget nära gränsen mot två kommuner. Området närmast den planerade vindparken har varit skogsbygd allt sedan bygden blev skogsklätt efter inlandsisens avsmältning fram till att jordbruksbygd röjdes i höjdlägena på 1700-talets andra hälft och framåt. Skogsområdena norr och nordväst om Storsjön utgör en av Sveriges fångstgropsrikaste områden med sammanlagt ca 4 000 kända gropar. Även kring Raftsjöhöjden finns flera fångstgropar. Dessa har troligen använts både under stenåldern och senare, bl.a. av nybyggarna på 1700-talet. Fångstkulturen visar sig också i hällristningarna i Glösa, drygt 4 mil sydväst om Raftsjöhöjden.

19 Bild 8. Kartan redovisar landskapets rumslighet och struktur kring Raftsjöhöjden. SWECO Östersund. Ortnamnet bodarna återfinns ofta på kartan i landskapet kring Raftsjöhöjden. Det vittnar om omfattande slåtter och betesmark i området. Jordbruket i de höjdbelägna byarna pågår även idag och håller landskapet öppet kring bebyggelsen. Det är företrädesvis boskapsskötsel med både getter och kor. Ett intensivare skogsbruk har bedrivits i området sedan sågverksepoken i mitten på 1800-talet fram till idag då det fortfarande är en betydande näring i området. Kunskapsvärdet består främst av de höga naturvärden som finns i vindparkens närhet i form av våtmarker präglade av kalkrik mark. Landskapstypen är lokalt vanlig (i en radie på ca 3-4 mil från byn) men ovanlig i Norrlands inland. De raka s.k. AK-vägarna som bröts under depressionen under 1920-30-talet, ger en speciell prägel på landskapet. Bruksvärdet består främst av skogsbruk och viss jordbruksverksamhet och friluftsliv i skog och på sjö i form av fiske, jakt, bär- och svampplockning samt fritidsboende. Raftsjöhöjdens Gårdsmejeri och några turistmål i Gåxsjö är de marknadsförda sevärdheterna i vindparkens närhet förutom Inlandsbanan med de nedlagda Munkflohögens och Sikås järnvägsstationer.

20 Bild 9. Utsikt från vägen från Raftsjöhöjden nordväst ut med byn Klumpen som skymtar till höger i bild. Vindparken som Statkraft SCA planerar kommer att ligga nära 2 km till höger utanför bilden. Den raka grusvägen är en så kallad AK-väg. 2.5 Geologi Som underlag har SGU:s jordartskartor och berggrundskartor använts. I detta skede har inget fältarbete utförts. Ytjordarterna utgörs enligt jordartskartan huvudsakligen av siltig till finsandig morän vilken bedöms vara normalblockig. Inom de östra delarna av området täcks moränen ställvis av ett tunt ytlager av torv. Förutom morän består ytjordarterna till stor del även av torv, huvudsakligen i lågpunkterna inom hela området. Det finns ett antal större myrar inom området, bl. a. Stor-Jamtmyren, Storstockmyren, Gåsflon och Isakmyren. Vidare förekommer berg i dagen ställvis inom området. Ytjordarterna bedöms utgöras av ungefär 75 % siltig och finsandig morän, 20 % torv och 5 % berg i dagen. Det finns inga tillgängliga data gällande grundvattenförhållandena i området för den planerade vindparken vid Raftsjöhöjden. En grov bedömning är att grundvattennivån påträffas inom 5 m från markytan. Berggrunden i området består av bergarter med granitisk sammansättning. 2.6 Naturmiljö Inledningsvis genomfördes en inventering av intressen för naturmiljön där följande underlag studerades: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM)

21 Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Insamlat underlag från fältstudier Under samrådet med länsstyrelser och kommuner har ytterligare information, enligt nedan erhållits om aktuellt område: Berörda fiskevårdsområden samt limniska värden i området har tagits fram genom bl. a. kontakter med fiskeenheten på länsstyrelsen. Planerad vindpark gränsar i väster mot Kälaslåttens naturreservat som också ingår i Natura 2000- nätverket enligt Art- och habitatdirektivet. Naturreservatet ligger i sin helhet inom Strömsunds kommun, se vidare under avsnitt 4.13 nedan. Kontakt har hållits med SCA:s ekolog för att fånga upp dennes erfarenhet av området. SCA har sedan tidigare genomfört naturvärdesinventeringar i området. Hela det aktuella området inom vindparken Raftsjöhöjden ligger på en höjdrygg med en högsta höjd på ca 480 m.ö.h. Terrängen är relativt platt med få uppstickande höjder. I området förekommer inga sjöar eller större vattendrag. Avvattningen sker via ett antal mindre bäckar som slutligen via Storån och Ammerån mynnar ut i Indalsälven. Samtliga bäckar har sin uppkomst inom vindparken, ett flertal är periodvis torrlagda. Området ligger över högsta kustlinjen och domineras av kalytor samt yngre- och medelålders barrskogar av gran och contorta. Mindre myrar, vätar och sumpskogar förekommer i området. I de norra delarna av vindparken finns enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens material flera mindre områden med sumpskogar. Två biotoper finns utpekade strax öster om Mobodarna. Som redan nämnts ovan så gränsar vindparken i väster mot Jämtgavelns naturreservat som också är ett våtmarksområde (klass 1). Se Bilaga C3 för en karta över vindparken och berörda naturmiljöintressen redovisade av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Hela området för vindparken berörs av ett skydd för Ammerån (skyddade vattendrag). Vindparken berörs ej av några riksintressen för naturvård. Under sommaren 2008 genomfördes en naturvärdesinventering av Lars-Olof Grund (Kaxås) och Fredrik Jonsson (Trångsviken). Samtliga vindparker (6 st.) inom SSVAB:s vindkraftssatsning inventerades, rapporten finns i sin helhet i Bilaga C5. Lägen för tilltänkta vägar och vindkraftverk har undersökts. Områden med äldre skogar, sumpskogar, större myrar, myr- och bäckövergångar samt myrkanter har i första hand inventerats. Hyggen och yngre skogar (under 100 år) har mestadels sållats bort. Inventeringen har i första hand gått ut på att lokalisera värdefulla biotoper och om en sådan hittats söka alternativa vägdragningar och vindkraftverkslägen. Alla snabb- och lättidentifierade arter har noterats och värdefulla biotoper har undersökts mer noggrant. Under första halvan av juni koncentrerades inventeringen till äldre skogar, sumpskogar och större myrar för att få med intressanta fågelområden. Fåglarna noterades samtidigt som naturvärdesinventeringen gjordes. Några fladdermöss har inte påträffats, vare sig under naturinventeringen eller övriga besök på plats. Någon specifik inventering nattetid har dock inte gjorts. Områdena i naturinventeringen har delats in i tre olika kategorier: Området har höga naturvärden Området har vissa medelhöga naturvärden Väg eller vindkraftspunkt främst flyttat/ändrat av tekniska eller liknande skäl Efter det att naturinventeringen avslutats har vindparken minskats till ca hälften av den ursprungliga ytan. Det är främst de norra delarna av vindparken, norr om väg 753 samt ett mindre område söder om nuvarande vindpark som tagits bort. Det har också skett vissa omplaceringar av vindkraftverk norr om Mobodarna som eventuellt föranleder en mindre komplettering av naturinventeringen under sommaren 2009.

22 Resultatet av naturinventeringen visar att inga områden med höga naturvärden kunde identifieras inom vindparken. Däremot så finns det två områden med medelhöga naturvärden och de är belägna söder respektive öster om Stormyren. Söder om Stormyren finns en hänsynsyta som sparats vid den senaste avverkningen. Inom hänsynsytan finns det flera vattensamlingar (lokar/vätar) och där rinner också en mindre bäck. Öster om Stormyran, sydost om väg 753, består skogen av äldre senvuxna granar i olika dimensioner, vissa är ca 150 år. För mer detaljerad information om de olika delområdena hänvisas till naturvärdesinventeringen, Bilaga C5. Bild 10. Bäcken som rinner genom hänsynsytan söder om Stormyren. Foto Lars-Olof Grund. 2.7 Rovfåglar För att skapa kunskapsunderlag för rovfågelförekomsten, med särskilt fokus på kungsörn, inom planerade vindparker genomfördes en rovfågelinventering. Studien utfördes av Limo Natur, större delar av rapporten finns i bilaga C6 (denna rapport faller inom 10 kap. 1 sekretesslagen och vissa känsliga delar här därför tagits bort). Datainsamling genomfördes med tre olika metoder. Inledningsvis, februari och mars, bedrevs kikarspaning från punkter i terrängen med bra sikt över vindparkerna med omgivning. Under denna period infaller normalt kungsörnens spelperiod vilket innebär att det är troligt för en observatör att kunna identifiera förekomst av t.ex. kungsörn. Vid varje observation av rovfåglar registrerades följande data: tidpunkt och kompassriktning då rovfågeln upptäcktes respektive då den försvunnit ur sikte, art, ålder och ungefärligt avstånd till rovfågeln samt spaningspunktens koordinat. Baserat på indikationer från kikarspaningen genomfördes fältbesök i maj. Mindre områden där möjliga boplatser indikerats vid kikarspaningen besöktes. För att bekräfta eventuella boplatser studerades även ett antal av dessa mindre områden med spaning från helikopter.

23 I augusti genomfördes det slutliga fältbesöket. De områden där boplatser bekräftades med helikopterspaningen besöktes igen för att studera förekomst av örnungar. Limo Natur har även samarbetat med Thomas Birkö som har utfört en kungsörnsinventering på uppdrag av Sollefteå kommun. Birkös inventering syftar till att skapa ett kunskapsunderlag i framtagandet av kommunens fördjupade översiktsplan för vindbruk. Kungsörnen är totalt fredad i Sverige sedan 1924 och är idag klassad som missgynnad (NT) i Artdatabankens rödlista. Enligt material från Kungsörnsymposiet på Gotland 2007 fanns i Sverige 2007 totalt 797 kända kungsörnsrevir var av 452 var besatta. Av dessa lyckades häckning i 218 vilket resulterade i 291 ungar. Antalet kända revir har sedan år 2000 ökat med drygt 5 % och under samma tidsperiod. Andelen lyckade häckningar har ökat med knappt 4 %. År 2006 var 117 revir kända från Jämtland/Härjedalen och 75 i Ångermanland. Ur en rapport av från Viltskadecenter framgår att det år 2007 fanns 65 kända besatta revir i Jämtland och 49 i Västernorrland. Kartan nedan är hämtad från denna rapport och där framgår att totalt antal häckningar år 2007 var 40 i Jämtland och 17 i Västernorrland. I en rapport 2006 nämner M Tjernberg att problemen för örnarna i skogslandskapet i huvudsak består av skogsbruket i form av omfattande skogsavverkning och nydragning av skogsbilvägar. Bild 11. Totalt antal häckningar av kungsörn 2007. Siffran med fet stil anger totalt antal häckningar och den mindre hur många av det totala antalet som är lyckade häckningar (Källa: Resultat från inventering av kungsörn i Sverige 2007, Viltskadecenter). Kungsörnarna förekommer främst i områden som ligger på 300 meters höjd över havet och rör sig över stora områden från 50 km 2 till 150 km 2. De häckar i skogs- och fjällområden och bygger helst

24 sina bon i kraftiga tallar eller i klippstup, ofta där de har utsikt över landskapet. Varje örnpar har vanligtvis minst en alternativ boplats inom sitt revir. Avståndet mellan de alternativa boplatserna varierar dock kraftigt, allt från några tiotals meter till flera kilometer. Reproduktionen hos kungsörnar är generellt relativt låg och ligger genomsnittligt på ca 0,5 ungar per par och år. Örnarna är särskilt känsliga under tiden januari- juli under spel- och häckningsperioden. Rovfågelinventeringen har identifierat tre revir och sex kungsörnsbon i området kring parkerna Stamåsen, Bodhögarna, Ögonfägnaden och Björkhöjden-Björkvattnet. För området kring Raftsjöhöjden har endast en kungsörn identifierats vid ett tillfälle och inga lämpliga häckningsbiotoper för örn har upptäckts i detta område. 2.8 Kulturmiljö Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial Under augusti 2008 genomfördes en kulturhistorisk karakterisering av samtliga sex områden som är aktuella för utbyggnad av vindkraft och där Raftsjöhöjden ingår som ett område. Karakteriseringen utfördes av Jämtlands läns museum, rapporten finns i sin helhet i Bilaga C7. Det ursprungliga området har efter det att karakteriseringen gjordes blivit väsentligt mindre. Det är främst delen norr och öster (vid Gammelbodarna) om vägen mellan Raftsjöhöjden och Gåxsjö som utgått samt södra delen norr om Mobodarna. Antalet vindkraftverk har som ett resultat av detta minskat till ca 10 st. I underlaget ingår genomgång av äldre lantmäterikartor, arkivmaterial och litteratur med syfte att söka platser med tradition, uppgifter om utmarksbruk och uppgifter om ej registrerade fornminnen. Här ingår även genomgång av redan nu kända fornminnen, tips på fornminnen från Skogsstyrelsen samt tips från allmänheten till Jämtlands länsmuseum. Områdets storlek och att det gäller en anläggning för energiförsörjning innebär att Länsstyrelserna för Jämtland och Västernorrland sannolikt kommer att fatta beslut om en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 KML. Ett eventuellt beslut kommer att tas först efter det att aktuell tillståndsansökan lämnats in till Jämtlands länsstyrelse. Sökanden avser att under 2009 utföra en sådan arkeologisk utredning. Då vet man säkrare var vägar och vindkraftverk skall placeras. Huvudsakliga syftet med en arkeologisk utredning är att utröna huruvida det idag finns ej kända fornminnen inom arbetsområdet samt redovisa dessa. Likaså skall redan kända fornminnen markeras i terrängen på lämpligt sätt samt kontrolleras vad gäller kartinprickning i de fall de ligger intill eller i den del av området som skall exploateras. I det här fallet bestäms arbetsområdet av vägarnas (nya samt förstärkning av befintliga) sträckning, platser för vindkraftverken samt kringanläggningar. Vid inventering av vägsträckningar brukar bredden på området variera från ca 50 till 100 m beroende på terräng eller behov av att bedöma alternativ sträckning. Vid vindkraftverkens placering är det marken som kommer att tas i anspråk samt ett mindre område runtomkring. Arbetet skall följa de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Inget område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom eller i närheten av den planerade vindparken. Inte heller några regionala områden utpekade som intressanta ur kulturmiljösynpunkt finns i den planerade anläggningens närhet. Området har inventerats och då registrerades uppgifter om en såg/kvarlämning och en kolbotten.

25 Nedan presenteras avsnittet från ovan nämnda karakterisering i sin helhet: Raftsjöhöjden, Strömsunds kommun. Området Raftsjöhöjden är cirka 11 km 2 stort och består i huvudsak av kuperad skogsmark med inslag av mindre myrar. I området är i dagsläget planerat 30 vindkraftverk. Den närmsta byn, Raftsjöhöjden, har sannolikt sitt ursprung i ett nybygge från 1700-talet medan byarna Gåxsjö och Sikås har medeltida belägg. Raftsjöhöjden ligger drygt en kilometer från närmsta vindkraftverk medan Gåxsjö och Sikås ligger 5-6 kilometer från närmsta vindkraftverk. I området finns fyra kända fäbodar på angivet på fastighetskartan. Området inventerades efter fornlämningar senast 1970. I området registrerades då en uppgift om en såg/kvarnlämning. I området finns även uppgift om en kolbotten. I närområdet har framför allt fångstgropar registrerats. Närmsta större flyttled för ren går cirka 4 kilometer nordöst om området. Ett rimligt antagande är att området haft betydelse som betesområde under äldre tider. I den typ av terräng och vegetation som finns i området är det dock svårt att finna de ofta diskreta spåren efter äldre tiders renskötsel. Som helhet ger området intryck av att under historisk tid brukats för utmarksnäringar som fäbodbruk, slåtter, skogsbruk, torvtäkt, jakt och fiske av de närliggande byarna. Ett rimligt antagande är att det finns spår som ännu ej är upptäckta. Om förhistoriska lämningar finns i området är det främst fångstgropar som bör vara möjligt att finna. 2.9 Friluftsliv och turism Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt, fiske och till viss del vandring och skoteråkning. Under samrådet har undersökts om och i så fall vilka jaktlag och fiskevårdsområden/fiskevårdsområdesföreningar som är aktiva inom parken. Eventuella skoterleder har också identifierats. Ett jaktlag och en fiskevårdsområdesförening är aktiva inom parken och dess närområde. Inga snöskoterleder inom parken har identifierats. 2.10 Rennäring Information om rennäringen har insamlats från flera olika källor. Genom kontakt med länsstyrelserna har information om rennäringens markanvändning erhållits skriftligt. Vidare har även digitalt informationsmaterial inhämtats från länsstyrelserna (digitalt underlagsmaterial, RUM), Ren 2000 samt VindGIS. Information har även inhämtats genom samråd med berörda samebyar via skriftliga utskick och ett flertal samrådsmöten samt från rapporter beskrivna under kapitlet Referenser. För närvarande bedrivs renskötsel i Sverige av 51 samebyar. Rennäringen är beroende av stora betesarealer och bedrivs idag på ca 40 % av Sveriges yta. Ett vanligt renskötselår består av de 8 samiska årstiderna. Under renskötselåret flyttas renarna mellan olika betesmarker beroende på att betestillgången i dessa marker är olika gynnsam beroende på årstid. Exempel på några typer av betesmarker är högfjället, björkskogar och barrskogar. Vinterbetesmarkerna varieras från år till år bl.a. för att tillåta att marken återhämtar sig. Under våren (april maj) betar renarna på platser där snön smälter undan tidigt och under maj föds renkalvarna. Inom områden där kalvarna föds, så kallade kalvningsland, är renen extra känslig för störning.

26 Under sommaren betar renarna på högfjället eller i björkskogar. På hösten betar de i lågfjällsregionen och på vintern sker förflyttning till vinterbetesmarker, främst i barrskogar. Inom betesmarkerna betar renarna lavar, såsom renlavar, marklavar och trädlavar, men även andra gröna växter. Flyttning av renarna kan ske antingen med lastbil eller genom att renarna drivs med skoter längs s.k. flyttleder. I anslutning till flyttlederna finns uppsamlingsplatser som motsvarar de behov som renskötarna har för att kunna samla ihop renarna. Inom betesmarker och kring flyttleder och uppsamlingsplatser finns också något som kallas för trivselland, vilket är områden med terrängegenskaper som gör att renen gärna vistas där. I Jämtlands län finns 12 samebyar och i Västernorrlands län 7 st. Jinjevaerie sameby finns i båda dessa län och är den sameby som kan anses vara närmast berörd av den planerade vindparken Raftsjöhöjden. I dagsläget finns inget riksintresse för rennäring vid vindparken enligt version antagen 1990. Vindparken är i sin helhet lokaliserad inom vinterbetesmark för Jinjevaerie sameby. Under samrådet i oktober erhöll SSVAB information från samebyn att de använder området inom och kring Raftsjöhöjden som vinterbetesmark vid behov för mindre flockar. Detta eftersom att området vid vindparken Raftsjöhöjden inte är tillräckligt stort för en familjegrupps renhjord. Med anledning av att området används som vinterbetesmark vid behov känner sig Jinjevaerie sameby, enligt genomförda samråd, berörda av Raftsjöhöjdens vindpark. Ingen av de övriga samebyar som kontaktats under samrådet känner sig berörda av vindparken. 2.11 Övrig mark- och vattenanvändning Under samrådet har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via möten, utskick och telefonsamtal. Den dominerande markanvändningen som identifierats inom det berörda området är skogsbruk och det är mestadels SCA som bedriver det skogsbruk som påverkas. Övriga skogsägare måste ge sitt medgivande för att vindkraftverk ska uppföras på deras mark. 2.12 Konkurrerande intressen Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen samt berörda teleoperatörer. Ingen av dessa har haft något att erinra mot den planerade vindparken. 2.13 Aktuella fastighetsägare I bilaga D till tillståndsansökan finns en förteckning över berörda fastighetsägare inom vindparken Raftsjöhöjden. SCA äger ca 75 % av arealen inom parken. För den privatägda marken har arrendeavtal upprättats. 2.14 Närboende Området där deletappen Raftsjöhöjden planeras ligger högt beläget i landskapet och byarna Raftsjöhöjden, Sikås samt Gåxsjö ligger runt om i dess närhet. Närmaste bostadsbebyggelse ligger i Sikåstjälen, ca 2 km från vindparken. Eftersom vindkraftverken som huvudregel aldrig kommer att uppföras inom 250 meter från vindparkens gräns, kommer närmaste bostadsbebyggelse ligga mer än 2,25 km från vindkraftverk. Avståndet till närliggande byar är enligt följande: Raftsjöhöjden ca 2,2 km Sikås ca 8 km Gåxsjö ca 4,2 km