7.2 FREDAGSSERIEN 9 Musikhuset kl. 19.00 Pablo Heras-Casado, dirigent Mojca Erdmann, sopran J. S. Bach: Kantat nr 51 19 min (Jauchzet Gott in allen Landen) för femtonde söndagen efter trefaldighet BWV51 för sopran, trumpet, stråkar och continuo Trumpetsolo: Miikka Saarinen, barocktrumpet I Jauchzet Gott in allen Landen (aria) II Wir beten zu dem Tempel an (recitativ) III Höchster, mache deine Güte (aria) IV Sei Lob und Preis mit Ehren (koral) V Alleluja (aria) PAUS 20 min Gustav Mahler: Symfoni nr 4 G-dur 58 min I Heiter, bedächtig, nicht eilen II In gemächlicher Bewegung, ohne Hast III Ruhevoll (Poco adagio) IV Sehr behaglich (Wir genießen die himmlischen Freuden) Paus ca kl. 19.30. Konserten slutar ca kl. 21.00. Sänds direkt på Yle Radio 1, Yle Teema och webben (yle.fi/klassinen). 1
KAMMARMUSIK I SENA KVÄLLEN börjar i Konsertsalen efter en paus på ca 10 minuter. Publiken uppmanas ta plats på parketten för att lyssna till kammarmusiken. Platserna är onumrerade. Tuomas Lehto, cello J. S. Bach: Solocellosvit nr 3 C-dur BWV1009 21 min I Preludium II Allemande III Courante IV Sarabande V Bourrée 1 VI Bourrée 2 VII Gigue 2
J. S. BACH (1685 1750): KANTAT NR 51 (JAUCHZET GOTT IN ALLEN LANDEN) Enligt en nekrolog skriven av Carl Philipp Emanuel Bach komponerade hans far fem kompletta årgångar av kyrkokantater, dvs. inalles drygt 300 enskilda verk. Av dem ha ca två hundra bevarats till våra dagar. Kantat nr 51 bär namnet Jauchzet Gott in allen Landen och Bach komponerade den år 1730. Kantaten var avsedd att framföras på den femtonde söndagen efter trefaldighet och uruppförandet ägde rum den 17 september 1730. Den liturgiska användbarheten utökades av ett tillägg som Bach fogade till epitetet: eller vilken tid som helst. Nuförtiden framför man emellertid inte så ofta kantaterna i samband med gudstjänster utan snarare vid konserter. Jauchzet Gott in allen Landen hör till de mest kända. Dess popularitet bygger på jublande atmosfär och ståtlig virtuositet. Bach har inspirerats att skriva en extremt virtuos textur både för sopransolisten och trumpetaren. Historikerna har undrat vem som i den tidens konservativa Leipzig kunde ha varit kapabel att sjunga en dylik stämma. Man har rent av spekulerat över möjligheten att sångaren inte var sopran utan i stället kunde ha varit en tenorfalsettist, eventuellt Bachs son Carl Philipp Emanuel, som vid tiden för komponerandet var 16 år gammal. Denna Bachkantat är en av fyra kantater skrivna för sopransolist utan andra sångare eller ens kör. Verkets specialkaraktär betonas också av dess ovanliga instrumentering (en trumpet, två violiner, en viola och continuo-bas) som hänför musiken till den italienska linjen, t.ex. arvet efter Alessandro Scarlatti. Den okände textförfattaren har använt utdrag ur Bibeln, bl.a. Psalmerna 26 och 138 samt Klagovisornas tredje sång men några direkta hänvisningar till den liturgiska texten för femtonde söndagen efter trefaldighet finns inte. Kantaten har fem satser. En liten kuriositet är det faktum att psalmmelodin i koralsatsen framförs av sopransolisten medan de kontrapunktiska figurerna överlåtits åt de två violinerna. Finalen är ett fantasifullt Alleluia med vågade koloraturfigurer, en stolt föregångare till Mozarts motsvarande nummer. GUSTAV MAHLER (1860 1911): SYMFONI NR 4 Det har varit brukligt att avskilja de fyra första symfonierna till en egen helhet i Mahlers produktion. Den förenande länken är närmast den tyska folkdiktsamlingen Des Knaben Wunderhorn och dess speciella värld. I fjärde symfonin förlitar sig Mahler på barnets synvinkel, vilket tar sig uttryck i en finstämd förenkling av framförandet och en naivism som är tilltalande i sin grovhet. Sin vana trogen gestaltar Mahler inte denna gång heller sina idéer på ett enda plan. Blicken tillhör barnets ögon men föremålet varierar från sats till sats. Mahler vägrade med skälmsk 3
envetenhet att foga något program till sin symfoni trots att det enligt honom hade varit lätt att göra det. I andra sammanhang avslöjade han emellertid vissa tankar som är förknippade med de olika satserna. I första satsen befinner vi oss bland vanligt folk, i andra satsen får döden en aktiv roll, i den tredje satsen går blickarna i andäktig stämning till en stensarkofag i ett kyrkovalv, den fjärde talar om himmelska fröjder. Barnsynvinkeln är som renast i finalens sopransolo som blev färdigt långt före de övriga satserna. Första satsen är en problemfri sonatform som genast i början bjuder på en massa glada, medryckande motiv. Genomföringen är grundlig men det väsentligaste är inte vad den är utan det den inte är: den är inte tung och patetisk, den saknar storstilad retorik och dyster, svart humor. Andra satsen är till det yttre en lättsamt okomplicerad Ländler, men den inbyggda dödsnärvaron gör den makaber. Döden representeras av soloviolinen som stämts osedvanligt högt. Mahler ville få den att klinga som en billig violin ( wie eine Fiedel ). Adagiot är andäktigt och lugnt. I finalen kommer sopransolisten med och presenterar en oskyldig, ljuv himmelsk vision. Orden är fattigpoesi och orsaken till jublet är således det materiella överflödet i himlen. Det är bara de rika som kan föreställa sig att de skall få mera andlig spis i sin himmel! Kanske det är just denna synvinkel som gör att Mahler träffar mitt i prick med den atmosfär som han eftersträvar. PABLO HERAS-CASADO Den spanske dirigenten Pablo Heras- Casado härstammar från Granada. Hans exceptionellt stora repertoar omfattar förutom stora symfonier och operor även historiskt medveten uppförandepraxis och ny musik. Han har gjort en kometartad karriär och år 2011 utnämndes han för en fyraårsperiod till chefsdirigent för Orchestra of St. Luke s i New York, vilket även innebär en konsertserie i Carnegie Hall. Under denna säsong debuterar Heras- Casado förutom med RSO även med bl.a. New York Philharmonic Orchestra, Philadelphia Orchestra, London Symphony Orchestra, Philharmonia Orchestra, Gewandhausorchester Leipzig samt på Metropolitan, där han dirigerar Verdis Rigoletto. Därtill återvänder han till San Francisco Symphony Orchestra, Concertgebouworkestern, filharmonikerna i Rotterdam och München samt gästspelar vid Mariinskijteatern, där han dirigerar en rad konserter och operor. Heras-Casado har spelat in på skiva Schuberts symfonier nr 3 och 4 med Freiburger Barockorchester (Harmonia Mundi) samt barytonarior av Verdi med Plácido Domingo och Orquesta de la Comunidad Valenciana (Sony). Han gör även inspelningar för Deutsche Grammophon. Jouni Kaipainen (sammandrag) 4
MOJCA ERDMANN Den tyska sopranen Mojca Erdmanns stora repertoar omspänner musik från barocken till modern tid. Karriären är starkt på uppåtgående och hon har fått beröm speciellt för sin vackra röst och sin yrkesskicklighet. År 2011 debuterade hon på Metropolitan i New York. Hon uppträder regelbundet i Concertgebouw, Philharmonie i Berlin och Musikverein i Wien samt på Alte Oper i Frankfurt, där hon var residensartist under förra säsongen. Hon har regelbundet samarbete med dirigenterna Sir Simon Rattle, Manfred Honeck, Kent Nagano, Daniel Harding, m.fl. Under denna säsong konserterar Erdmann på olika håll i Europa och Japan. På programmet står bl.a. Beethovens Fidelio och Mozarts Zaide, båda konsertant, samt Orffs Carmina Burana. På operascenerna framträder Erdmann som Sophie i Strauss Rosenkavaljeren i Wien, New York, München och Paris. Erdmann har spelat in på skiva bl.a. Mahlers fjärde symfoni tillsammans med Bamberger Symphoniker under Jonathan Nott (Tudor) samt Ravels L enfant et les sortilèges med Berliner Philharmoniker och Sir Simon Rattle (Sony). Sedan 2009 har hon ett exklusivt inspelningskontrakt med skivmärket Deutsche Grammophon. RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Oy Yleisradio Ab:s orkester med uppgift att producera och befrämja finländsk musikkultur. Orkesterns nye chefsdirigent är Hannu Lintu. År 1927, ett år efter Rundradiobolagets grundande, bildades en tiomanna ensemble som utvidgades till en fulltalig symfoniorkester på 1960-talet. Orkesterns tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste och Sakari Oramo. Saraste och Oramo är RSO:s hedersdirigenter. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställs av Yle. Till RSO:s uppdrag hör också att göra friköpta inspelningar av all inhemsk orkestermusik. Under spelåret 2013 2014 uruppför orkestern sex inhemska verk som Yle beställt. RSO har spelat in på skiva musik av bl.a. Eötvös, Nielsen, Hakola, Lindberg, Saariaho, Sallinen, Kaipainen och Kokkonen samt premiärskivinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Orkesterns inspelningar har fått betydande pris bl.a. av BBC Music Magazine och Académie Charles Gros. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter (Sony BMG) där solostämman spelas av Lisa Batiashvili fick MIDEM Classical Award 2008. Samma år valde New York Times orkesterns andra Lindbergskiva till årets skiva. 5
RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen. Under spelåret 2013 14 åker orkestern ut på turné i Mellaneuropa under Hannu Lintus ledning. RSO:s radiokanal är YLE Radio 1 som radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. På webbsidan yle.fi/klassinen kan konserterna avnjutas live med hög upplösning. 6